Syftet med uppsatsen är att få insikt och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbe- tar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Frå- geställningarna som ligger till grund för studien är: Hur använder bildlärare sig av muntlig framställning som en del av bedömningsförfarandet? Hur bedömer och betygsätter bildlärarna elevernas muntliga framföranden i bildämnet? Samt: Hur är bildsamtalen utformade i bildun- dervisningen? Resultatet visar att lärarna värderar och arbetar med samtal om bilder, medan bedömning av bildsamtal separat inte genomförs i så stor utsträckning och då enbart under elevredovisningar som är inövade och där lärarna leder samtalen. Lärarna arbetar på olika sätt med samtalen, men vissa likheter kan identifieras. Likheten består av att de flesta lärarna an- vänder sig av en muntlig redovisning i slutet av varje uppgift. Tre av informanterna använder sig av reception när de samtalar om bilder. Utifrån min egen erfarenhet så undrar jag om detta kanske kan ha ett samband med vad lärarna kan ha tagit med sig från sin utbildning och sedan valt att implementera i sin yrkesutövning? Under min utbildning till bildlärare vid Malmö högskola användes reception flera gånger. Även när jag varit ute på VFT har min mentor från Malmö högskola förespråkat användningen av reception och ifrågasatt mig när jag har använt en annan metod. Jag anser att denna metod är användbar och givande, men för att få en funge- rande reception krävs att eleverna har en vana och då vet vad som förväntas av dem. Detta för att komma ifrån problemet med att eleverna samtalar på ett värderande sätt om bilder och istället inriktar sig på ett djupgående bildsamtal.
I resultatet talar lärarna om att de värdesätter bildsamtalen på det vis att samtalen uppmuntras och ingår i bildundervisningen, i majoriteten av fallen som muntliga framträdanden. Lärarna uttrycker att det tar stor del av lektionstiden, en undran kan uppstå varför informanterna inte lägger så stor vikt på bedömning utav detta. Utifrån min egen erfarenhet och kunskap om bildsamtal i ämnet bild, går detta mot min vision. Då jag anser att bildsamtal går hand i hand med praktisk framställning, följaktligen att bildsamtal är genomgående i bildundervisningen och som bildlärare bör lägga stor vikt vid bedömning av detta. Resultatet visar att lärarna ser bildämnet som ett ämne där eleverna ska vara kreativa jämfört med de andra ämnena. Detta går emot kursplanens innehåll där det står att eleverna genom undervisningen ska bli kreativa. Frågan väcks ifall denna diskrepans bottnar i lärarnas negativa upplevelser av att nuvarande
34
betygssystemet. Det kan i så fall ses som problematiskt utifrån att det är en på förhand given arbetsuppgift att arbeta med betygsättning då det hör ihop med läraruppdraget och således är en skyldighet. Resultatet visar att informanterna uttrycker att de har monopol på begreppet kreativitet, tillskillnad från andra ämneslärare. Detta gör då att bildlärarna blir bakbundna och fastnar i en förväntning som blir svår att uppfylla och detta leder till en föreställning om ett ämne där eleverna förväntas vara kreativa.
Resultatet gjorde det även synligt att lärarna använde sig av själv- och kamratbedömning. En av lärarna använde sig endast av självbedömning i form av textsamtal, där eleverna lämnade in skriftlig bedömning av sina bilduppgifter som sedan kommenterades av läraren. Informan- ten valde bort kamratbedömning på grund av det osäkra klassklimatet vilket i studien kopplas till Vygotskij tankar om samspelet mellan individen och dess omgivning. Den sociala kontex- ten påverkar också utvecklingen hos individen (Imsen, 1988 i Partinen 2007). Klassrummet är en viktig aspekt då varje elev har rätt att utvecklas vilket kan bli svårt i ett otryggt klassklimat där samspelet påverkar individens utveckling negativt. Dysthe (1996) skriver om att samtalet ska beröras av alla, inte enbart av läraren. Även i Deweys uttryck ”learning by doing” finns ett samband mellan problemlösning och handling, att elever lär sig medan de arbetar med ett problem eller ämnesstoff praktiskt. Jag anser att kamratbedömning kan vara en bra arbetsme- tod då eleverna lär sig om hur bedömning kan vara givande, samt svårigheten i att bedöma. Detta kan skapa en förståelse för lärarens bedömning av elevernas prestationer.
Som tidigare lyfts fram finns det inget som tyder på att betygen är på väg att bytas ut eller tas bort, snarare går utvecklingen i motsatt riktning. När lärarna i studien pratar om elever som känner betygshets hänvisar lärarna till eleverna som bärare av detta problem. De uttrycker inget om att de har någon form av självinsikt eller tankar kring det egna arbetssättet med be- tyg och betygssättning. Den negativa synen på betyg påverkar sannolikt också elevernas relat- ion till betygssättning. Sammantaget gör detta att det är av stor vikt att diskutera bedömning och betygsättning i bildämnet, inte minst vad gäller den muntliga framställningen. I framtida studier skulle det vara intressant att mer i detalj se hur dessa frågor berörs under utbildningen då detta lägger grunden för förhållningssättet i senare yrkesutövning.
35
Litteratur:
Bedömning för lärande (2014) http://bedomningforlarande.se/node/7 [2014-10-20]
Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dahlbeck,Per, Gustavsson,Mats, Magisteruppsats (2006). Meningsskapande arbete i skolan:
Den radikala estetiken i reception. Malmö högskola
Gunilla Djuvfeldt och Ingemar Wedman. (2007). Betygen i praktiken-lärares och arbetsgi-
vares syn på betyg. Högskolan i Gävle: Creative media lab
Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta, Nordström, Gert Z (2011) Seendets språk, exempel
från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur
Jörgen Tholin, doktorsavhandling (2006) /Att klara sig i ökänd natur: En studie av betyg och
betygskriterier-historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Göteborgs uni-
versitet
Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria. (2010). Bedömning i och av skolan- Praktik,
Principer, politik. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Petri Partanen (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Sanoma utbildning Repstad, Pål (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap 3 (rev.) Uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2011) Allmänna råd om planering och genomförande av undervisning http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698 [2014-10-21]
36
Skolverket (2014) Bedömning för lärande http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskining /artikelarkiv/bedomning-for-larande-ett-forhallningssatt-inte-en-metod-1.173266 [2014-10- 23]
Skolverket (2014) Kursplan bild http://www.skolverket/laroplaner-amnen-och kur- ser/grundskoleutbildning/grundskolan [2014-10-22]
Skolverket (2011) Kommentarmaterial i kursplanen bild http://www.skolverket.se/om-
/publikationer/visaxurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2556 [2014-10-11]
Sten-Gösta Karlsson & Staffan Lövgren (2001) Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur Stukat, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
37
Betyg och bedömning av muntliga bildsamtal i ämnet bild
Jag går termin 9 på Malmö högskola inom bild och visuellt lärare. I utbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete, vilket jag ska gör nu i höst. Det hade varit av stor vikt för mitt arbete om bildlärare är intresserade av ett samtal om betyg och bedömning. Eftersom mitt arbete ska vara klart v.43 måste jag genomföra intervjuerna v. 38-40 Intervjuerna kommer ske måndag-fredag från kl.8-17, om ni skulle vilja träffas andra tider så är jag öppen för det. Räk- nar med ca en timme per intervjutillfälle. Intervjun kan ske där informanten tycker är lämp- ligt, förslagsvis på lärarens arbetsplats. Jag kommer att spela in samtalet med diktafon. Bakgrund till mitt examensarbete
Under mina två verksamhets placeringar har jag stött på olika sorters förhållningssätt och ar- betssätt inom betyg och bedömning. Det som intresserat mig mest är bedömning och betygs- sättning av muntliga framföranden inom bildsamtal. Detta kommer jag att undersöka närmre i mitt examensarbete där syftet är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med betyg och bedömning av muntliga framföranden i bildundervisningen. Mitt val av undersökningsgrupp bidrar till att säkerställa att jag undersökte det som var syftet att undersöka därför väljer jag pedagoger som har bildlärarutbildning och erfarenhet inom betyg och bedömning. I denna uppsats ska jag reflektera över etiska aspekter i intervjuerna och dess resultat. Jag kommer därför ta bort alla namn på varje informant i redovisningen av intervjuerna av det skäl att informanterna ska vara anonyma. Namn på de skolor, elever som pedagogerna representerar finns heller inte med i uppsatsen. Av etiska principer kommer in- formanterna också få möjlighet att få ta del av uppsatsen Informanterna kommer både skrift- ligt och muntligt informerats om att det inspelade materialet endast kommer användas till denna undersökning, och det är bara jag som kommer lyssna på den. När arbetet är klart och examinerat kommer jag radera både inspelningarna och transkriberingarna av intervjuerna. Om ni undrar någonting eller är intresserade av att medverka kontakta gärna mig.