Förändring och bevarande
När Bergslagets museum öppnade 1922 var Sverige mitt inne i den djupa ekonomiska kris som drabbade stora delar av världen. Enligt Lennart Schön hade gruvindustrin genomgått en över 100 år lång och genomgripande omdaning, som börjat redan före Ljungbergs tid.
Enligt Marie Nissers modell följer vågor av ekonomiska förändringar vågor av bevarande.
Bergslagets museums invigning är på så vis en konsekvens av de stora förändringarna som präglade samhället, gruvindustrins omdaning men även industrins växande inflytande som helhet, när Sverige gick från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Ljungberg var en person
med sikte på framtid och utveckling och hade kanske inte något större intresse av ett
gruvmuseum. Nostalgin och romantiseringen som låg i tiden verkar i vissa fall ha fått avgöra hur stor plats utvecklingen skulle få. I Ljungbergs perspektiv var den bevarande verksamheten i så fall snarare en bromkloss för tillväxt. Söderberg kom senare till Stora Kopparbergs
Bergslag. Han hade kanske en mer romantiserad bild av både företagets bakgrund och den gamla gruvindustrin som gjorde honom mer lyhörd för idén att öppna ett museum. Han blev säkert påverkad av andra företags sätt att använda historiskt material i reklamsyfte och såg möjligheter att genom museet kunna nå ut till en ny publik.
Bergslagets museum öppnade när Söderberg tagit över efter Erik Johan Ljungberg som verkställande direktör vid Stora Kopparbergs Bergslag. Söderberg var både intresserad av historia och ägde stor initiativförmåga.130 För fortsatta studier skulle det vara intressant att titta närmare på Olof Söderbergs betydelse för Bergslagets museum. Gav han Alvar Silow fria tyglar eller stod han själv rentav bakom initiativet till museet? Ingenting hände så länge Ljungberg satt som verkställande direktör, för att göra samlingarna tillgängliga för
allmänheten. Det är möjligt att visionen om att öppna ett gruvmuseum kom från Carl Sahlin, som öppnade ett museum i Laxå efter att han slutat på Stora Kopparbergs Bergslag. Museet i Laxå är enligt Marie Nisser Sveriges första industrimuseum, och öppnade 21 år före
Bergslagets museum. Vad var Sahlins tanke med samlingarna i Falun, när han började ordna dem? Han ägnade en stor del av sin fritid åt företagets historia och med att katalogisera de tekniska artefakterna. Hade han redan då en vision om ett museum vid Stora Kopparbergs Bergslag? Han hörde av sig till Silow med brev och förslag för arbetet med företagets
samlingar, när Silow börjat som bibliotekarie på Stora Kopparbergs Bergslag. Det kan ha varit så att det var Sahlins idé från början att öppna ett museum, en idé som han mycket väl skulle kunna ha presenterat för Erik Johan Ljungberg utan att vinna gehör.
Förebilderna fanns
Det låg i tiden att öppna museer. Dalaregionen var vid sekelskiftet 1900 ett huvudområde för hembygdsvårdare och etnologer. ”Leksands etnografiska museum” öppnade år 1899 och en av de första hembygdsgårdarna öppnade i Hedemora år 1915. I Dalarna fanns även personer att ta intryck ifrån som Karl Trotzig, Karl Erik Forsslund och Ottilia Adelborg. Dit drog sig
130 ”Söderberg” (1954)
nationella kulturpersonligheter och konstnärer som Carl Larsson, Anders Zorn och Gustaf Ankarcrona. Dalarna var även ideal för natur- och nationalromantikerna. Det fanns gott om förebilder som ville rädda det gamla. Dessa riktade in sig på allmogekulturen, medan Stora Kopparbergs Bergslag slog in på ett annat spår, Sahlins följande intresse för
industrihistoria.131 Sahlin, Söderberg och Silow borde ha varit medvetna om det stora lokala intresset för hembygdens historia. På Nordiska museet och Skansen i Stockholm hade övre Dalarnas allmogekultur intagit en framträdande plats.
Sahlin fann det som fanns kvar av Stora Kopparbergs Bergslags gamla samlingar, tog hand om och kompletterade dem. Han hade motiv att engagera sig, sitt privata intresse för både historia och gruvindustri och influenser utifrån. Men det behövdes Alvar Silows smidiga målmedvetenhet och inte minst Söderbergs och styrelsens uppbackning för att Bergslagets museum skulle bli verklighet.
Från utbildning till propaganda
Det sker en förskjutning över tiden i hur och varför Bergslagets museum växer fram.
Föremålen sparades från början i undervisningssyfte, för att ta vara på experimenten och idéerna som de gamla bergsmännen hade haft och föra vidare till de nya. När Carl Sahlin började att samla och ordna de handlingar och föremål som fanns om Falu gruva var det av eget intresse, men även med en idé om att det kunde finnas ett allmänt intresse i att berätta företagets historia.
För Erik Johan Ljungberg fyllde föremålen främst en funktion i att de drog intresse till företaget, gav pondus år varumärket och stod som bevis för erfarenhet och kunskap. Men så länge de även kunde bistå med teknisk utbildning, på det praktiska sätt som han saknade i de svenska skolorna. Utbildningssyftet kan ha räddat samlingarna från förfall ända fram till etableringen av de praktiska skolorna.
Sahlins åsikt om samlingarnas historiska värde för allmänheten verkade inte ha antagits av Ljungberg. När museet öppnar 1922 utvecklas strategin att använda tekniska artefakter, handlingar och berättelser i kommersiella syften. Då föds en ny anledning att investera i
131 Se Gustaf Näsström, Dalarna som svenskt ideal. Stockholm: Wadström & Widstrand 1937 .
museets verksamhet. År 1951 anställer företaget en biträdande reklamchef, en tjänst som utvecklas ur Alvar Silows arbete som först bibliotekarie och sedan museichef.
Reklam låg i tiden
Reklam blev ett vanligt inslag i industriföretagens försäljningsstrategi under början av 1920-talet. Vid Stora Kopparbergs Bergslag inrättades den nya informationsavdelningen och reklam blev ett etablerat sätt att lansera nya produkter på marknaden. Alvar Silow fick en betydande roll i reklamarbetet, genom att bistå med fotografier, bakgrundsinformation och kuriosa som kunde vara värdefullt för att väcka intresse för produkten. Det kan ha haft stor betydelse för museets vara eller inte vara, hur väl han lyckades med det. Museet kan ha setts som en god investering för företaget ur försäljningssynpunkt.
Men propagandaarbetets koppling till museet verkar inte ha varit någon uttalad tanke från början. Enligt en beskrivning av informationsavdelningens verksamhet var Silows
ursprungliga uppgift att skapa ett tekniskt och ekonomiskt bibliotek, vårda bolagets kamerala och historiska handlingar och de industrihistoriska museisamlingarna. ”Sedermera knöts till avdelningens verksamhet ytterligare uppgifter”, står det i beskrivningen.132 Avdelningen för reklam utvecklas troligtvis snabbt, vid sidan av men även hand i hand med Bergslagets museum, under Silows tid vid företaget.
Alvar Silow var kanske inte själv medveten om vilken god ambassadör han var för Stora Kopparbergs Bergslag, eller det utrymme han skulle skapa åt företaget i historieböckerna genom att flitigt tillhandahålla bilder, ge ut böcker och publicera texter i olika sammanhang.
År 1951 fick han ta emot bolagets guldmedalj för ”framstående skicklighet och gagnande verksamhet”, av styrelsens ordförande, bankdirektör J Wallenberg. Han upphöjdes för sitt utmärkta arbete hos Bergslaget och för att ha skapat ett ”förnämligt industrimuseum”. 133
Barn av sin tid
Erik Johan Ljungberg delade sin tids förundran och tilltro till teknikens möjligheter, där landets framtid till synes låg i ingenjörernas händer. För honom fanns det ett värde i att bevara
132 Register över Informationsavdelningen, Arkivcentrum i Dalarna
133 ”Bergslagets stora guldmedalj till dr Alvar Silow”, Falukuriren, den 9 maj 1951.
tekniska artefakter och dokument som kunde tyda på företagets långa erfarenhet och med vilka det tydligt gick att visa upp den snabba utvecklingen. De som öppnade museer i den här fasen, Banbrytarnas tid i början av 1900-talet, var enligt Marie Nisser ”de ledande kretsarna inom svenskt näringsliv”, vilka Stora Kopparbergs Bergslag gärna tillhörde.
Carl Sahlin nämns som en av pionjärerna i att slå vakt om det industriella arvet i Sverige av Marie Nisser, främst i samband med att han öppnade sitt bruksmuseum i Laxå redan år 1901.
Hans intresse för gruvindustrins historia var personligt. Han fascinerades av sitt eget yrkes snabba utveckling. Marie Nisser ger också öppnandet av Bergslagets museum en avgörande roll i industriminnesbevarandet: ”Till de viktigaste händelserna hörde i kronologisk ordning invigningen av Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags museum 1922,
jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och stiftarorganisationernas beslut om att grunda ett tekniskt museum i Stockholm 1924”.134
Alvar Silow agerade enligt sin tids demokratiska och pedagogiska idéer när han öppnade samlingarna för allmänheten.135 I beskrivningen av museets uppbyggnad är vissa delar
utformade med tanke på äldre besökare med yrkesbakgrund inom gruvindustrin, som smeder och ingenjörer, medan andra delar är riktade speciellt till en yngre publik. Silow knöt även kontakter mellan museet och andra institutioner i Falun, som bibliotek och skolor. I samma tid bildades även en stor del av hembygdsföreningarna i Dalarna, som värnade om bygdens äldre försörjningsmetoder, byggnader och maskiner, i samma anda som Bergslagets museum.
134 Nisser (1996), s. 75.
135 Rydberg (1963), s.1