Vi kan säga att denna undersökning har gett oss ett utvidgat perspektiv på hur ungdomar ser på religion och livsfrågor i dagens samhälle. Efter att ha analyserat intervjuerna vill vi i detta sista kapitel kort sammanfatta våra egna synpunkter och föra en slutlig diskussion om vad vi har kommit fram till. Vårt syfte med detta arbete var att få en fördjupad analys av hur ungdomar förhåller sig till religion, religiositet och livsfrågor.
Trots att vi var två olika personer som skulle intervjua elever på olika skolor har vi förberett alla moment på ett sådant sätt att vi pratat igenom alla moment och punkter så att de båda undersökningarna kan ses som två likvärdiga delar av samma undersökning; genomförda på ett, till den grad det är möjligt, liknande sätt. Allt från turordning av frågor, tid, urval av elever har diskuterats tillsammans och planerats noga. Att vi har använt oss av en diktafon ser vi också som en fördel för uppnåendet av en bra reliabilitet, då det även ger en möjlighet att i efterhand kontrollera exakt vad som har sagts. Vad vi dock kan se som diskutabelt är hur och om samtalen påverkas av personen som utför intervjun. Det är respondentens svar som gäller men det bör betänkas att den som leder intervjun faktiskt medvetet eller omedvetet kan styra elevernas svar till en viss del, vi har dock ansträngt oss till det yttersta för att så inte skall vara fallet. Medvetna om denna risk väljer vi dock att låta denna punkt vara öppen för diskussion. Vi kan även ställa ss kritiska till urvalet av intervjufrågornas innehåll.
Vi vill knyta an till Peder Thaléns konstaterande i Att mäta människors religiositet (2007) om att frågor som finns i undersökningar som är ämnade för att mäta människornas religiositet vanligen är utvalda med enlighet av en alternativ tro eller någon specifik uppfattning.75 Det är mycket möjligt att vår egen uppfattning och tolkning av vilka frågor som kan vara relevanta för ämnen religion, religiositet och livsfrågor inte är allomfattande. Forskarens subjektivitet är svår att kringgå, enligt många omöjlig. Men då vi var tvungna att göra ett val föreföll vår egen inställning som den bästa möjliga utgångspunkt för en bedömning. Vi är därför medvetna om att vår undersökning till en viss grad har styrts av våra värderingar och föreställningar. Vilket möjligtvis har haft en påverkande effekt på vårt resultat.
När det gäller validitet kan vi säga att vårt urval av elever har diskuterats och att vi slutligen bestämde att välja elever utan att titta på vilken bakgrund dessa hade. Vår fokus har varit på
genus och inte etnicitet eller social bakgrund. Detta, då en hänsyn till social bakgrund eller etnicitet hade orsakat en alltför spretig uppsats och krävt fler analyser. Inte heller har vi på förhand låtit vårt urval styras av frågan om elever var religiösa eller inte. Det som var viktigt för vår frågeställning var att antalet flickor och pojkar som det samtalades med skulle vara lika stort och detta har vi hållit oss till. Dessutom vill vi också understryka att samtal med tio elever på intet sätt kan anses vara representativt för hur ungdomar tänker och tycker om ett visst ämne. Vi är medvetna om att det skulle krävas en mycket större forskning, spridd över mycket längre tid och bistådd med mer omfattande resurser, för att uppnå en allmängiltig vetenskaplig slutsats. Vi vill dock ändå poängtera att arbetet, inom sin ram, har viktiga punkter att tillföra i ämnet. Ur en pedagogisk synvinkel har arbetet gett oss större medvetenhet om hur samspelet mellan religion, livet och ungdomar fungerar. Dessutom har vi fått större medvetenhet om hur viktigt det är att ett genusperspektiv skall finnas med i undervisningsstilen.
Efter samtalen med eleverna upptäckte vi en ny sida hos dem som vi inte hade sett och varit medvetna om tidigare. Framförallt insåg vi vilket stort intresse elever hade i frågor som rör religion och livsfrågor. Efter att ha granskat elevernas svar kan vi konstatera att dessa unga personer hade mängder av funderingar kring religion och religiositet. Visserligen är det så att de flesta beskriver sig själva som inte troende men de har trots detta funderingar kring ämnet. Visserligen verkar de ha påverkats av dagens sekularisering men tog inte helt avstånd från religiositet. Snarare har deras inställning avspeglat att de har bildat en egen hållning i frågor om religion. De reflekterar över livet och ställer många frågor kring sin tillvaro. Elevernas syn på bland annat livet och deras syn på framtiden formas inom skolans väggar. Här är skolans roll som påverkande faktor mycket stor. Vi som lärare borde vara medvetna om vilken skyldighet vi faktiskt har. När vi förmedlar kunskap i olika ämnen bör vi tänka på att inte glömma den andra biten; nämligen ge elever kunskap om livet. Vi bör vara medvetna om att vi som lärare faktiskt påverkar elever i deras identitetsbildning och ha med oss att vi kommer att påverka och vägleda dessa unga människor.
När vi analyserade elevernas svar utifrån ett genusperspektiv, för att upptäcka möjliga skillnader, upptäckte vi olika intressanta punkter som vi kunde diskutera och analysera kring. Vi uppfattade att elevernas svar till en viss del återspeglar hur jämställdhet mellan män och kvinnor fungerar i samhället. Naturligtvis kan vi inte påstå att våra uppfattningar skulle vara de rätta och giltiga. I tidigare avsnitten har vi presenterat och diskuterat vilka skillnader
respektive likheter som finns i svaren och vi försökte att anknyta dessa till ett genusperspektiv. Vi kan inte framlägga ett absolut giltigt mönster som vi kan tycka är det rätta. Ändå gav elevernas svar oss grund för att tro att de skillnader, som presenterades tidigare avsnitten, kan möjligen bero på könsskillnader. Vi känner således att vissa uttalanden i intervjuerna ger oss stöd för att pojkar och flickor reflekterar olika.
Skolans roll är stor för vad man kan göra och förändra i detta sammanhang. Om målet är att få en jämställdhet mellan män och kvinnor har skolan stor betydelse. En förankring av ett genusperspektiv i undervisningen är här av stor vikt. I sin undervisning bör läraren tänka på
vad hon väljer som undervisningsmaterial. Till exempel bör man som lärare tänka på vad och
vilka man väljer att prata om. Inom religionskunskapsämnet kan man fråga sig vilka gestalter vi väljer att prata mest om. Vi antar att sannolikheten är stor för att dessa gestalter är oftast av det manliga könet. Skolan skall ha jämställdhet mellan bägge könen som ett av sina mål. När vi framtida lärare undervisar bör vi veta att vi är de medaktörer i en process som skall leda ett jämställt samhälle. Därför kommer vi i våra framtida yrkesliv tänka utifrån ett genusperspektiv och låta undervisningen genomsyras av detta tankesätt.
Efter samtalen med eleverna insåg vi att vi inte hade stor kännedom om hur mycket elever funderar kring ämnet religion livsfrågor. Det är fel att tro att unga personer inte skulle vara villiga att föra diskussioner kring frågor som rör religion och livet. Elevernas olika synpunkter, till stor del djupa reflektioner, idéer och åsikter har gjort oss medvetna om att unga personer besitter ett oerhört stort intresse för frågor om livet och religion. Särskilt som religionskunskapslärare är det viktigt att arbeta med livsfrågor, då dessa frågor har en stor plats i ungdomars tankevärld.