I arbetet ville jag undersöka vilka sätt bildtyper kunde betona central information om ADHD hos vuxna. Detta för att möjliggöra en positiv inverkan på omgivande anhörigas förståelse av innehållet. En avsaknad av förståelse beskrevs kunna finnas hos
omgivningen, exempelvis bland omgivande anhöriga. Studien var ett sätt att undersöka hur relevant informationsmaterial kunde utvecklas. Syftet med att ta fram ett nytt
gestaltningsförslag var att det skulle kunna vara som ett exempel. Den ska kunna visa vart vissa bildtyper kan implementeras och hur de kan se ut för att möjliggöra en positiv inverkan på anhörigas förståelse av relevant information. Arbetet skulle då kunna bidra till att framtida informationsmaterial som ges ut inom detta område kan ha mer effektiv samverkan mellan text och bild. Något som då kan medföra en positiv inverkan på förståelsen hos de som tar del av informationen i broschyren. Detta skulle slutligen kunna leda till att man som anhörig villta en mer aktiv roll och göra stöttande insatser för sina anhöriga som handskas med diagnosen.
I projektet arbetade jag med att besvara frågeställningen På vilket sätt kan olika bildtyper betona central information om ADHD hos vuxna?
Detta gjordes genom att ta sig an de två delarna som den kunde brytas ner till att handla om. Inledningsvis gällde det att ta reda på vilken information som kunde räknas som central för omgivande anhöriga. Sedan var det vilka bildtyper som då var lämpliga att tillämpa för att lyfta den informationen. I längden handlar arbetet även om att kunna se att det haft en positiv inverkan på omgivande anhörigas förståelse av innehållet. Detta kan betraktas som den tredje och slutgiltiga delen som man påbörjade i arbetet.
För att ta reda på det första utfördes intervjuerna med de nära och omgivande anhöriga. Den insamlade empirin kom även från publicerat material från Riksförbundet Attention, Socialstyrelsen och NKA. Intervjuerna var ett sätt att bygga ut bilden jag fått ifrån rapporterna såsom den Riksförbundet Attention hade gjort (2012). Utifrån den såg jag att omgivande anhöriga inte betraktades vara särskilt involverade. Intervjuerna kunde ge mig en mer nyanserad bild av kontexten samt vilken information man ansåg var relevant för anhöriga att ha. Sedan kunde detta jämföras med innehållet i broschyren för att se vilka delar som då var relevanta att betona. Detta resulterade i de fyra delarna; hur ADHD yttrar sig, olika former av ADHD, positiva aspekter och egenskaper samt hur man kan stötta. I de olika områdena fanns specifika saker som var relevanta att lyfta och som krävde olika saker av bilden. Exempelvis i delen om hur ADHD yttrar sig handlade det om att betona de ‘osynliga’ sätt som nämnts i texten. Då det inte alltid märktes utåt var det lätt för folk att glömma att det kunde finnas svårigheter, även av dem som hade avsikt att hjälpa. Omedvetenheten kunde resultera i att fördomar bildades och att beteenden misstolkades. Här kommer vi fram till nästa del i frågeställningen rörande vilka bildtyper som skulle
placeras i ett sammanhang. Textinnehållet kunde också behöva förklaras och förtydligas eller så behövdes kanske ett systematiskt sätt att återkalla det viktiga i texten på. Genom informationen från intervjuerna kunde behoven – det som krävdes av bilden – matchas med bildtypernas olika uppgifter. På så sätt kunde man hitta vilka bildtyper som var lämpliga att använda i de olika delarna. En intressant sak att notera var att bilderna som gjordes ofta hade inslag av flera bildtyper i samma bild. Detta hade jag inte förväntat mig i början. Det hade byggts upp en förväntning om att bilderna som gjordes antingen skulle vara den ena eller andra bildtypen och vara separerade ifrån varandra. Så var det dock inte. Sällan var det en renodlad bildtyp som användes även om det kunde handla om en funktion som blev den primära. Då jag till en början hade försökt separera bildtyperna från varandra var det emellanåt enklare att låta dem arbeta tillsammans. Ofta krävdes också flera saker av bilden. När man velat förstärka de centrala delarna i texten, likt i Prototyp 2, var det fortfarande nödvändigt att textinnehållet var organiserat och placerat i ett sammanhang med bilden. Detta blev därför en lärdom jag tog med mig under arbetet och gjorde att bilderna kunde vara mer dynamiska. Semiotiken spelade även en viktig roll för att skapa bilderna genom att fylla i det visuella byggstenarna. För att målgruppen skulle kunna förstå bilderna och vad de var ämnade att kommunicera behövde bildspråket nämligen vara uppbyggt av relevanta bildkoder (Eriksson 2017, s. 70).
Slutligen kommer den tredje och sista delen, nämligen att det medfört en positiv inverkan på förståelsen av innehållet. En antydan om detta kunde bekräftas av utprovningen av prototyperna genom de ytterligare intervjuer som utfördes. Detta då man fick höra
målgruppens tolkningar av bilderna och kunde bekräfta att de ofta motsvarade det bilderna var avsedda att förmedla. Eftersom detta var fallet indikerade detta på att det kunnat innebära en positiv inverkan på förståelsen. En viktig sak var dock att bilderna utelämnades i hälften av fallen så att resultaten med och utan bildmaterialet kunde
jämföras. På så sätt kunde bildernas inverkan bättre urskiljas och man kunde se att bilderna lett deltagarna mer åt rätt håll. Även om detta var resultatet så utvecklades
gestaltningsförslagen ändå. Detta var för att det uppkom viktig feedback som gjorde att man kunde göra kommunikationen mer effektiv. Eftersom intervjuerna tillät personerna att förklara hur de hade tänkt och varför synliggjordes bättrings områden. Med undantag av Prototyp 4 gällde det mest smärre förändringar i bilderna. Bitar lades till för att stärka kopplingen till vissa saker eller så placerades saker om i bilden. Då mittdelens budskap i Prototyp 4 inte gått fram resulterade det dock i att bild och text behövde göras om från grunden. Det hade emellertid mest med formuleringen av budskapet “att ringa in ADHD yttranden” att göra. Detta då den var otydlig och svår att förstå innebörden av.
Kunskapen jag utgått ifrån i arbetet kring text och bild i samverkan är inte ny. Likväl har jag ändå kunnat presentera praktiska exempel där bildtyperna implementerats i denna typ av informationsmaterial och medför en positiv inverkan på anhörigas förståelse av innehållet.