Det finns flera slutsatser att dra från intervjuerna med bilpoolsmedlemmarna. Här presenteras de viktigaste.
För att gå med i bilpoolen krävdes det att en mängd faktorer sammanspelade. Den viktigaste faktorn för flera av de intervjuade var dock ekonomin. Flera av de intervjuade upplevde att det inte var motiverbart att äga en bil, inte just för kostnaderna som det innebär att köpa en bil men genom att äga bil tillkommer kostnader som parkering och potentiella reparationer. I kombination med att alla de intervjuade hade tillgång till goda kommunikationer med kollektivtrafik och cykeltrafik och därmed inte hade behov av bil varje dag gjorde att bilpoolen blev ett bra komplement till kollektivtrafiken. Här går det att se hur infrastrukturella planeringar är helt avgörande för de intervjuades medlemskap i bilpool. Svaret på den första frågeställningen blir att de kollektiva färdmedlen och möjligheterna att ta sig fram på cykel i kombination med höga parkeringspriser skapar incitament för att överge bilägandet. Precis som Soron (2009) visar i sin forskning om ’obligatorisk konsumtion’ så tar sig folk fram på det sätt som är smidigast utifrån de förutsättningar som står till handa. Precis som bilen är en självklarhet i villaförorter utan goda kollektiva kommunikationer kan det vara lika självklart att inte äga en bil i staden där det smidigaste alternativet är att ta sig fram med buss eller cykel. Om de hade bott eller skulle komma att bo i ett område där bilen var det lättaste färdmedlet skulle de också köpa en bil.
Symbol
De intervjuade menade att i dagens läge hade bilen ingen betydande roll som symbol. Det är något som går att problematisera. Bilen står alltid för något. Bara för att bilen inte är en statussymbol så är den symbol för något annat. En tolkning skulle kunna vara att bilen står för materialism och modernitet, något som går emot den mer miljövänliga och immateriella tillvaron som flera av respondenterna kände positivt inför. Svaret på den tredje frågeställningen blir att symbolen alltså endast har förändrats. För två av deltagarna var symbolförändringen av bilen något som var direkt relaterat till att vara med i bilpool. Båda två kunde inte motivera kostnaderna att köpa en egen bil under de förutsättningar som rådde idag. Om de skulle behöva en bil någon gång i framtiden misstänkte de dock att de skulle se på bilen som en symbol. De båda hade ett bilintresse som i och med att de uteslöt ägandet av
var det snarare en billig bil som inte går sönder som prioriterades. James J. Flink (1975) beskriver bilen som frihetssymbol. Det här verkar inte vara något som stämde överens med de intervjuades åsikter. Istället var det friheten i att kunna ta sig fram fritt som prioriterades, vilket färdmedlet var spelade ingen större roll. Det här stämmer överens med Litmans (2009) forskning som bevisar hur bilen inte har något egenvärde som färdmedel i städer som inte heller är anpassade för bilen. Alla de intervjuades plats i sina städer gav goda möjligheter till både cykling och kollektivtrafik vilket också var en förutsättning i Litmans forskning.
Mobilitet
Ingen av de intervjuade var beredda att kompromissa med sin mobilitet. Bilpoolen måste kunna vara ett komplement som täcker upp de resor då kollektivtrafik eller cykel inte fungerar som färdmedel. Mobilitet är dock en subjektiv upplevelse och den fysiska mobiliteten går till viss mån att ersätta med virtuell. En av de intervjuade hade ersatt besök hos vänner på landet med telefonsamtal. En annan ringde sina barn som bodde i Shanghai och på Irland vilket bidrog till hans känsla av mobilitet. Det var helt avgörande för deltagarna i studien att deras upplevda mobilitet inte i allt för hög grad inskränktes av bilpoolsmedlemskapet. Däremot var den inte direkt kopplad till bil utan kunde ersättas av virtuell mobilitet och kollektivtrafik. Vilket delvis kan stå som svar på den andra frågeställningen då deltagarna inte kopplade mobiliteten direkt till bilen. Här måste också miljömedvetenhet vägas in. Flera av de intervjuade pratade om onödiga resor vilka de hade en negativ känsla inför. Om inte dessa resor hade upplevts som negativa hade de heller inte upplevts som onödiga. Den negativa känslan grundades i en miljömedvetenhet som alla de intervjuade upplevde att de hade. Häri bekräftas Lyons (2011) teori om hur beteende (miljömedvetenhet) och planering (teknologiska förbättringar som bilpool, kollektivtrafik) måste samspela om biltrafiken ska minska.
Uppsatsens slutsats blir givet målet att minska biltrafiken så måste de strukturella förutsättningarna samspela med en ökad miljömedvetenhet. Bilens roll som statussymbol bygger delvis på hur praktisk den är i samhället. När bättre alternativ än bilen erbjuds står inte bilen för en unik frihetskänsla utan den upplevda mobiliteten är viktigare än färdmedlet. Fortsatt forskning på området behövs på området för människors upplevda mobilitet inte ska minska samtidigt som bilen så sakteliga fasas ut ur samhället.
Referenser
Bilpool. (2013). Bilpool i företag. Hämtad 2013-01-10, 2013, från http://www.bilpool.nu/asp/web/pages/display.asp?pageid=100189
Böhm, S., Jones, C., Land, C., & Paterson, M. (2006). Part one conceptualizing automobility: Introduction: Impossibilities of automobility. The Sociological Rewiew, 54, (sid.1-16)
Bourdieu, P. (1984). Distinction :A social critique of the judgement of taste [La distinction.Engelska]. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson Trans.). (2a upplagan.). Malmö: Liber.
Elliott, A., & Urry, J. (2010). Mobile lives. United Kingdom: Routledge.
Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten
att studera samhälle, individ och marknad (4, uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.
Falkemark, G. (2006). Politik, mobilitet och miljö: Om den historiska framväxten av ett
ohållbart transportsystem. Möklinta: Gidlund.
Flink, J. J. (1975). The car culture. Cambridge, Mass: MIT P.
Flink, J. J. (1988). The automobile age. Cambrige, Massachusetts, London, England: The MIT Press.
Hagman, O. (1997). Bilreklamen och det goda livet. I A. Rosengren, & B. Brusell (Red.),
Haraldsson, M., & Svensson, T. (2002). Konsekvenser av dagligvaruhandelns
strukturomvandling slutrapport No. 485). Linköping: Väg och Transport Institutet. (Konsekvenser av dagligvaruhandelns strukturomvandling Slutrapport)
Heurgren, V. (1997). När bilen drabbade landsbygden. I A. Rosengren, & B. Brusell (Red.),
Drömmen om BILEN (sid. 54-69). Uddevall, Sverige: MediaPrint.
Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen Essäer om makt, modernitet och miljö alf
hornborg. Göteborg: Daidalos.
Huber, M. (2009). Lifeblood Geographies of petro-capitalism in the united states. (Dissertation Doctor of Philosophy, Clark University, Worcester, Massachusetts).
Huber, M. (2012). Refined politics: Petroleum products, neoliberalism, and the ecology of entrepreneurial life. journal of american studies.Journal of American Studies / Volume 46 /(Special Issue 02 / May 2012), (sid. 295-312).
Lapidus, A. (2010, 2010 10 24). Deras välfärd väcker liv i svenska gruvor. Expressen,
Litman, T. (2009). Mobility as a positional good: Implication for transport policy and
planning. I J. Conley, & M. Tigar Arlene (Red.), Car troubles - critical studies of automobility and auto-mobility (sid. 199-219). United kingdom: MPG Books Group.
Lucas, K. (2011). Transport and social exclusion: Where are we now? I M. Grieco, & J. Urry (Red.), Mobilities: New perspectives on transport and society (sid. 207-222). United Kingdom: MPG Books Group.
Lundin, P. (2008). Bilsamhället: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens
Lyons, G. (2011). Technology fix versus behavior change. I M. Grieco, & J. Urry (Red.),
Mobilities: New perspective on transport and society (sid. 159-178). United Kingdom:
MPG Books Group.
Martin, G. (2009). The global intensification of motorization and its impacts on urban social ecologies. I J. Conley, & M. Tigar Arlene (Red.), Car troubles - critical studies of
automobility and auto-mobility (sid. 219). England: Ashgate Publishing Limited.
McLean, F. (2009). SUV advertising: Constructing identities and practices. I J. Conley, & M. Tigar Arlene (Red.), Car troubles - critical studies of automobility and auto-mobility (sid. 59-76). United kingdom: MPG Press Group.
Nationalencyklopedin. (2013). Mobilitet. Hämtad 2013-01-10, från http://www.ne.se/lang/mobilitet/257439
Paterson, M. (2007). Automobile politics: Ecology and cultural political economy. Cambrige: Cambrige University Press.
Allmän Miljö-Och Naturvård, Regeringens Porpositioner U.S.C. (2012).
Puentes, R., & Tomer, A. (2008). The Road…Less traveled: An analysis of vehicle miles
traveled trends in the U.S. Metropolitan Infrastructure Initiative, 4
Rosengren, A. (1997). Inledning. I B. Brusell, & Rosengren Anette (Red.), Drömmen om
BILEN (sid. 8-21). Uddevall, Sverige: MediaPrint.
Sambil. (2012). Sambil - en enklare, billigare bilpool. Hämtad 2013-01-10, 2013, från http://www.sambil.se/
Sennett, R. (2007). Den nya kapitalismens kultur [The culture of the new capitalism.Svenska]. Stockholm: Atlas.
Sunfleet. (2012). Om sunfleet. Hämtad 2013-01-10, 2013, från https://beta.sunfleet.com/om- sunfleet/
Tengström, E. (1997). Bilismen inför framtiden. I A. Rosengren, & B. Brusell (Red.),
Drömmen om BILEN (sid. 22-37). Uddevalla, Sverige: MediaPrint.
Tengström, E. (2009). Bilen & människan - i svensk prosa och poesi. Halmstad, Sverige: Stockholmia Förlag.
Trafikverket. (2012-01-27). Bandata. Hämtad; 2012-01-05, från
http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/Bandata/
Vägverket. (2006). Råd för bilpool). Hämtad 2012-04-25, från www.trafikverket.se: Vägverket.
Bilaga 1
Intervjuguide
Information om anonymitet och att personen får läsa igenom materialet innan det analyseras.
Korta frågor – Ålder, yrke, familj.
Vad fick dig att gå med i bilpool?
- Bilpool en lösning för framtiden eller passar det just nu? Hur mycket kör du? Påverkar bilpoolsmedlemskapet antalet körda km? Earldiscovery? Vänner och bekanta? Försöker påverka?
Ser du dig som en miljömedveten person?
Hur ser du på bilen?
Hur ser du på mobilitet? - Lokalt/Globalt?
Hur ser du på frihet?