I detta kapitel för vi en avslutande diskussion kring vårt tillvägagångssätt samt försöker se pedagogiska konsekvenser och möjligheter. Vi kommer att relatera de pedagogiska konsekvenserna och möjligheterna vi finner till elevernas berättelser och uppsatsens bakgrund. Vad kan berättelserna ge oss för ny förståelse? Vi vill även inom detta kapitel ge idéer till framtida forskning som kan synliggöra ett elevperspektiv.
Diskussion om tillvägagångssättet
Vi använde intervjuer för att synliggöra fyra elevers berättelser. Vi tyckte intervjumetoden var bra för att urskilja dessa elevers utsagor. Så här i efterhand önskar vi att vi genomfört en testintervju. Vi hade då haft möjlighet att testa vår intervjuguide och även upplevt oss själva som intervjuare. Om vi genomfört en testintervju tror vi det hade lett till en ökad medvetenhet om användandet av vår intervjuguide, vi upplever att vi ibland skulle ha gått ifrån den. Vi upplever att miljön under intervjuerna var gynnsam, alla intervjuer genomfördes på skolorna i lugna miljöer. Vi uppfattade eleverna som avslappnade och att de trivdes i situationen. Intervjuerna spelades in på band, vilket medförde att vi inte behövde anteckna och på så vis kunde vi rikta vår uppmärksamhet på eleverna. Eleverna visade inga tecken på obehag inför bandspelarna utan de skapade en nyfikenhet som gjorde intervjuerna mer spännande. Att vi inte intervjuade tillsammans tror vi var på både gott och ont. Den ena av oss kunde bara ta del av bandinspelningar och utskrifter av den andras intervjuer. På så vis missade den, som inte intervjuat, upplevelserna och intrycken vid intervjuerna. Detta medförde att den av oss som genomförde intervjuerna fick ett betydande tolkningsföreträde. För att balansera detta delgav vi varandra upplevelserna. Men om vi intervjuat tillsammans är vår uppfattning att eleverna inte skulle ha pratat i samma utsträckning som de gjorde. Vi valde att intervjua barn i elva- tolv års ålder. Att intervjua barn i denna ålder anser vi var lätt i det avseende att svaren blev enkla och konkreta. Med facit i hand anser vi att vi valde rätt analysmetod, vi tycker berättelseform är ett mycket bra framställande. Vi anser att elevernas tankar blir lätta för läsaren att ta del av, det ger berättelserna ett helhetsintryck.
När en undersökning görs menar Kvale (1997) att man bör reflektera över begrepp så som generaliserbarhet (resultatet ses som allmänt) och validitet (att det som ska undersökas undersöks). Vi har inte som ambition att generalisera, men utsagorna från de elever vi intervjuat visar några perspektiv på föräldrasamverkan. Våra intervjuade elevers utsagor synliggörs för att skapa förståelse och reflektion. Genom att steg för steg förklara genomförandet av undersökningen visar vi på dess validitet. I och med detta skapas möjlighet föra andra att utföra liknande process.
Diskussion om pedagogiska möjligheter och hinder
I kapitel två redovisar vi Edwards och Alldreds (2000) fyra kategorier om elevens roll i föräldrars samverkan eller icke-samverkan. Eftersom vårt syfte är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan har vi inte haft för avsikt att fördjupa oss i omfattningen av föräldrarnas samverkan. Detta medförde svårigheter för oss när vi skulle ställa författarnas kategorier i relation till våra intervjuade elevers berättelser. Vi har inte uppfattat att de intervjuade eleverna beskriver sina föräldrars samverkan som en icke-samverkan, men vi har insett att elevers familjer spelar roll. Eftersom många elever ser föräldrasamverkan som något förknippat med hemmet blir familjens habitus och kapital avgörande för elevens skolgång. Vi ser en orättvisa i detta på grund av att elever inte har möjlighet att välja familj och därmed inte heller familjens habitus och kapital. Vi upplever även en orättvisa då flertalet av våra intervjuade elever ser läxan som en föräldrasamverkan. Föräldrasamverkan blir något som påverkar elevens lärande i skolan, genom att eleverna är beroende av deras familjs förhållande till läxan. Detta visar Olle då han uttrycker att föräldrarna: ”hjälper mig med ord som jag inte kan på engelska eller tal som är jättesvåra”. Även hos Rasmus ser vi detta beroende av familjens förhållande till läxan. Trots att Rasmus är mer självständig och gör sina läxor utan tjat så menar han att: ”jag gör den själv men är det något jag inte förstår så säger jag ju till”.
I den andra delen av kapitel två redogör vi för att elevens familj har en betydande roll för hur samverkan ser ut. Detta stycke har vi inte kunnat använda i den utsträckning som varit önskvärt. Eftersom frågor kring familjens kapital och habitus är något som kan röja elevens anonymitet har vi inte fokuserat på frågor runt detta. Men det är viktigt att ändå ha förståelse
för att familjen är betydande. Som ovan nämnts blir familjen en del av elevens skolgång. Läxan är en del av denna skolgång och därför blir familjen betydelsefull.
Några av de vi intervjuat framhåller sin mamma i samverkan. Olle berättar: ”det var bara mamma som var med” på utvecklingssamtalet. Vi tolkar detta som en möjlig tendens till att mammor har den mest betydande rollen i föräldrasamverkan. Men eftersom vi inte fördjupat oss i hur föräldrarnas samverkan ser ut, kan vi inte utesluta pappornas roll. Detta ser vi som ett tänkbart forskningsområde, att studera föräldrasamverkan ur ett genusperspektiv.
Vi har i både tidigare forskning och vår studie upptäckt en gemensam nämnare. Elever känner sig nöjda med utvecklingssamtalet oavsett om de är passiva eller aktiva. De elever som ser sig som passiva i samtalet anser sig själva som delaktiga, vilket vi tror beror på att de sätts i fokus. Det är samtalets syfte som lyfter fram eleven. Vi tolkar, utifrån detta, att elevers passiva roll inte gör dem mindre delaktiga. Detta kommer vi fram till då Kajsa, trots sin passivitet i samtalet, säger: ”jag vågar säga vad jag tycker”. Om eleverna är pratsamma blir deras roll automatisk aktiv i samtalet. Vi anser därför att lärarens uppgift är att forma utvecklingssamtalet utifrån varje enskild individ. Alla elever är olika individer med olika intressen och därmed olika prioriteringar. Vi tog i inledningen upp att vi genom Eriksons (2004) avhandling kommit i kontakt med begreppet elevsamtal. Utifrån elevens komplexa roll i utvecklingssamtalet, anser vi att ett samtal mellan lärare och elev skulle förändra rollen. Vi tror att samtalet skulle bli mer öppet och avslappnat och ge elever mer inflytande över sina föräldrars vetskap. Vi anser att samtalet blir mer givande för både lärare och elev. Elevsamtalet kommer bort från den problematik som finns i utvecklingssamtalet, där lärare och föräldrar utbyter information om eleven. Vi tror detta är en möjlighet till ett bättre pedagogiskt arbete i skolan. I dagens skola har vi sett, genom våra intervjuer, att elever inte vill släppa lärare in på livet. I och med detta ser vi en svårighet i lärarens arbete. Vi tror att ett samtal mellan lärare och elev skulle fördjupa relationen mellan dem och påverka elevers ovilja till lärarens inblick i privatlivet.
Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi kom fram till att våra intervjuade elevers syn påverkas av deras utveckling. Vi har i bakgrunden och i våra intervjuer urskiljt att frigörelsen har en betydande roll för synen på samverkan. Utvecklingen varierar från elev till elev inom och mellan könen, detta anser vi lärare ska ha en
medvetenhet om. Vi tror att lärares medvetenhet ökar om elever och lärare får en bättre och djupare relation.
Det främsta tecknet på frigörelse, som vi ser i våra intervjuer, är flickornas behov av kompisar. Skolan är den plats där dessa elever för en kamp om att bli accepterade och få tillhöra någon grupp. Sara letar tryggheten i kompisarnas stöd, hon framhåller: ”Jag vill gärna slippa stå själv, utan ha någon bakom mig”. Elever i elva till tolv års ålder ser skolan mer som en träffpunkt än som en plats för lärdom. Författare vi redovisat om i bakgrunden ser denna frigörelse som både positiv och negativ. En negativ konsekvens kan vara elevers ointresse i undervisningen, då deras tankar till stor del kretsar kring kompisar, fritid och det sociala. Men detta kan även användas till något positivt. Vi tror att det som för elever är viktigt under frigörelsen kan uppmuntras i skolan. Lärare kan genom att i undervisningen plocka in mer social träning, där bland annat demokratifrågor ingår, skapa goda förutsättningar för att elever ska få social kompetens och därmed kunna klara sig bättre i livet. Vi ser att om undervisningen fortsätter utan hänsyn till elevers frigörelse tappar skolan elevernas intresse och ambition. Lärandesituationen blir mer komplex än vad den behöver vara. Vi ser en gynnsam miljö för lärande när det uppstår en dialog mellan eleverna.
Utifrån våra intervjuer, med fyra elever, kommer vi fram till att de inte är insatta i frågor om föräldrasamverkan. Detta, tror vi, beror på att de aldrig diskuterat och/eller reflekterat kring området. Detta elevperspektiv på föräldrasamverkan föreslår vi kan leda till en fortsatt forskning där man för fram ett elevinflytande. I och med att vi i våra intervjuer urskiljt elever som varken diskuterat och/eller reflekterat kring föräldrasamverkan vore detta förslag intressant. Vad vill eleverna?
Referenser
Adelswärd, Viveka; Evaldsson, Ann-Carita & Reimers, Eva (1997): Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur.
Alldred, Pam; David, Miriam & Edwards, Rosalind (2002): Minding the Gap: Children and Young People Negotiating Relations Between Home and School. I Rosalind Edwards, red: Children, Home and School. Regulation, Autonomy or Connection, s 121 – 137. London: RoutledgeFalmer.
Backe-Hansen, Elisabeth (2002): Young People Between Home and School. I Rosalind Edwards, red: Children, Home and School. Regulation, Autonomy or Connection, s 172 – 187. London: RoutledgeFalmer.
Bjerrum-Nielsen Harriet & Rudberg, Monica (1991): Historien om flickor och pojkar. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Calander, Finn (1998): Livets episodiska form som grund för datakonstruktion och analys. I
Ingrid Heyman & Héctor Pérez Prieto, red: Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning, s 10 – 35. Rapport från Pedagogiska institutionen, 131. Uppsala universitet. Edwards, Rosalind & David, Miriam (1997): Where are the Children in Home – School
Relations? Notes Towards a Research Agenda. Children & Society, 11, s 194 – 200.
Edwards, Rosalind & Alldred, Pam (2000): A Typology of Parental Involvement in Education Centering on Children and Young People: Negotiating Familisation, Institutionalisation and Individualisation. British Journal of Sociology of Education, 21(3), s 435 – 455.
Englund, Anna-Lena (2005): Jämnårigsocialisation i svensk skola. Örebro: Rapport från pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 10.
Ericsson, Kjersti & Larsen, Guri (2002): Adults as Resources and Adults as Burdens, the Strategies of Children in the Age of School-Home Collaboration. I Rosalind Edwards, red: Children, Home and School. Regulation, Autonomy or Connection, s 92 – 105. London: RoutledgeFalmer.
Erikson, Lars (2004): Föräldrar och skola. Örebro: Akademisk avhandling vid pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 10.
Frønes, Ivar (1985): Jämnåriga som läromästare. I Lars-Erik Lundmark & Kjell Stridsman, red: Sen´ kommer en annan tid. En antologi om barns och ungdomars livsformer, s 46 – 67. Stockholm: Liber/Allmänna Förlaget.
Heyman, Ingrid & Pérez, Prieto Héctor (1998): Inledning. I Ingrid Heyman & Héctor Pérez Prieto, red: Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning, s 1 – 9. Rapport från Pedagogiska institutionen, 131. Uppsala universitet.
Hägglund, Solveig (2002): ”När var tar sin…”. Några tioåringar om kamratrelationer i skolan. I LOCUS nr 4, s 32 – 43. Stockholm Lärarhögskolan, institutionen för individ, omvärld och lärande.
Johansson, Anna (2005): Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2002): Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, Ingrid; Trondman, Mats; Arnman, Göran & Palme, Mikael (1993): Skola – fritid – framtid. En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser. Lund: Studentlitteratur. Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lareau, Annette (2000): Home Advantage. Social Class and Parental Intervention in Elementary Education. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers.
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (1999): Den rimliga skolan. Livet i skolan och skolan i livet. Slutrapport från
projektet Elever som medforskare. Dnr 1995:1502. Stockholm: Skolverket och Liber.
SOU 1997:121. Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Fritzes.
Trost, Jan (1993): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, Karin (2002): Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer för humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Samtyckes – och informationslapp
Bilaga 1Hej!
Vi är två lärarstuderande vid Örebro universitet som i slutet av vår utbildning skriver en C- uppsats i ämnet pedagogik.
Med detta brev vill vi informera dig/er som vårdnadshavare och ditt/ert barn om vad vårt syfte är med denna uppsats samt be om ditt/ert samtycke till barnets medverkan. På samma gång ber vi då även om barnets samtycke att vilja medverka.
Vårt syfte är att, genom intervjuer, ta del av barns tankar kring området föräldrasamverkan i skolan.
De barn som blir intervjuade kommer att förbli anonyma i uppsatsen. Barnen kan när de vill avbryta intervjun.
De enda som tar del av intervjuerna är vi två lärarstuderande och i egenskap av intervjuare har vi såklart tystnadsplikt. Intervjuerna kommer att spelas in på band, banden kommer efter uppsatsens godkännande raderas.
Om du/ni, som vårdnadshavare, ger ditt/ert samtycke till att låta ert barn bli intervjuade så ber vi dig/er underteckna detta brev och lämna det till berörd klasslärare senast fredagen den 28/10.
.
Alla de barn som får samtycke och vill vara med i vår forskning kommer inte att bli intervjuade, utan ett urval kommer att ske med hänsyn till uppsatsens omfattning.
Jag/Vi ger vårt samtycke till att mitt/vårt barn vill och får ta del i ovanstående forskning och inom denna medverka genom intervju:
_____________________________
Barnets namn
_____________________________ ______________________________
Vårdnadshavare Vårdnadshavare
Tack för att ni tagit er denna tid och vid förfrågningar kan ni nå oss på telefonnummer:
Monika Gustavsson: XXXX-XXXXX
Intervjuguide
Bilaga 2När träffades du, din lärare och någon av dina föräldrar senast?
Följdfrågor:
• Varför träffades ni? • Berätta om mötet? • Pratade du mycket?
• Vågade du säga vad du tyckte Vi vill få fram:
• barnets roll i mötet, aktiv/passiv • vem pratar i mötet
• eleven som objekt/aktör Berätta hur du känner dig i mötet?
Följdfråga
• Vad känner du när dina föräldrar och din lärare möts? Vi vill få fram:
• känslor
• olika världar (skolan vs hemmet) • olika roller hos eleven
Berätta vad du vill att dina föräldrar ska göra i skolan?
Följdfrågor:
• Vad gör dina föräldrar i skolan idag?
• Hur upplever du dina föräldrars kontakt med skolan?
• Hur skulle du göra om du vill ändra dina föräldrars kontakt med skolan? Vi vill få fram:
• eleven som aktiv/passiv i föräldramedverkan • elevens syn på föräldramedverkan
Berätta hur det går till när du gör dina läxor?
Följdfrågor:
• Berätta i detalj från det att du får en läxa tills att du lämnar in den? Vi vill få fram:
• tjat från föräldrar • eget initiativ • hjälp med läxan
Berätta vad du tycker att dina föräldrar ska veta om saker som händer i skolan?
Följdfrågor:
• Vad tycker du kan vara för privat?
• Vad kan det vara som du inte vill att dina föräldrar ska veta? Berätta vad du tycker att din lärare ska veta om saker som händer hemma?
Följdfrågor:
• Vad tycker du kan vara för privat?
• Vad kan det vara som du inte vill att din lärare ska veta?
Hur skulle du göra om du t.ex. blir orättvist behandlad, retad eller vill byta plats i klassrummet men känner att du inte klarar det själv?
Följdfrågor:
• Om du tar kontakt med någon, hur skulle du vilja att denne agerade? Vi vill få fram:
• elevens vilja genom vuxnas support
Har du något mer att säga? Känner du att du fått berätta det du vill? Är det något som du inte förstår?