Avslutande diskussion

En tanke innan studien startade var att det skulle genereras en överrepresentation av individer med behovet bidra. Eftersom de drivs av att bidra var tanken var att de skulle se deltagandet i denna studie som en möjlighet att bidra. Så blev det inte, ingen av respondenterna hade bidra som primärt behov och endast 4 stycken hade det som sekundärt behov. Vad det beror på är svårt att säga men det skulle kunna beror på en generell underrepresentation av individer med behovet bidra på företaget. En annan tanke i samma spår var att företagets natur, att tillförse allmänheten med förutsättningar för friskvård, skulle generera data som visade att många av de anställda skulle ha bidra som primärt eller sekundärt behov. Detta kunde inte heller bekräftas i studien.

Studien visar på samband i tre fall mellan anställdas grundläggande psykologiska behov och

deras tillfredsställelse med arbetet. En högre svarsfrekvens hade bidragit till större underlag

för studien vilket i sin tur eventuellt kunde visat på ytterligare samband. Ett större underlag skulle även möjliggöra bivariat analys mellan andra variabler, eventuellt hade även andra typer av analyser kunnat genomföras.

8.3 Metoddiskussion

Trots att hänsyn togs till de rekommendationer litteraturen gav gällande möjligheten att påverka svarsfrekvensen uppnådde studien endast en svarsfrekvens på 16%. Vad det beror på är svårt att säga. Dock inkom totalt 38 svar på Copsoq och 28 svar på MyNeeds, varav det är 24 st som har svarat på båda delar och är användbara. Det innebär att totalt svarade 42 st på åtminstone en av delarna. Dessa individer ville troligtvis vara med i studien men missade av någon anledning att göra båda delar. Det tyder på att utformningen av studien kunde varit bättre. Av praktiska skäl avstod vi från att kombinera MyNeeds och Copsoq i ett enda frågeformulär vilket i efterhand troligtvis hade genererat en högre svarsfrekvens. Efter diskussioner kom vi fram till att lägga länkar till både MyNeeds och Copsoq i samma mail med en tydlig beskrivning till respondenterna om att de var tvungna att svara på båda delar för att generera ett användbart resultat, vilket i efterhand visat sig inte vara tillräckligt.

En annan möjlig förklaring kan vara att länken till Copsoq inte fungerade helt som det var tänkt första gången, det medförde att vi skickade ut en ny länk till Copsoq i ett

ut första gången var personliga, däremot hänvisades till förstauticket i påminnelsen. Den hänvisningen var troligtvis inte tillräcklig då svarsfrekvensen i slutändan var högre på Copsoq än MyNeeds.

Svarsfrekvensen var för låg för att göra fler typer av korrelationer. För att få användbara variabler behövs fler än 10 svar för att få statistisk relevans och därmed kunna göra

vetenskapliga kopplingar till teori och härledningar utifrån de. De två dominerande behoven, primärt och sekundärt behov (MyNeeds, 2019) kunde inte användas för att se samband mellan Copsoq-frågorna och resultaten från MyNeeds-testet.

Den uppsatsförfattare som är anställd på företaget fick frågor om frågorna när respondenterna svarade, det gällde frågorna från MyNeeds, Copsoq samt de kompletterande frågorna. Det tyder på att frågorna inte är tillräckligt okomplicerade för att förstås utan funderingar och utan personlig interaktion. Något som litteraturen menar att denna typen av frågeformulär bör vara. (Denscombe, 2018).

Trots att Copsoq är utvecklat för att det ska gå att använda av gemene man mötte vi viss tveksamhet när svaren på frågorna skulle analyseras. Frågor om vad den fysiska arbetsmiljön innefattar och syftar till diskuterades då frågan tolkades olika av uppsatsförfattarna. Även frågan om sättet kunskaper används på var svåranalyserad, många anställda vid företaget har arbetet som bisyssla och besitter säkerligen massa kompetens som inte “hör till”

anställningen vid företaget. Är det den kompetensen en del individer inte tycker kommer till användning eller är det branschspecifik kompetens som hör till tjänsten? Ett ämne som vore intressant för företaget att undersöka närmre.

Likertskalor med fasta svarsalternativ är bra för att kvantifiera data men kan generera en informationsförlust eftersom exakt svar inte anges (Hagevi & Viscovi, 2016). Likertskala med ett neutralt mittenalternativ som svarsalternativen i Copsoq ger en neutral åsikt som kan betyda flera saker, till exempel neutral åsikt, både för och nackdelar, utan åsikt, tveksam, oviktig fråga, minns inte, vill egentligen inte svara. (Hagevi & Viscovi, 2016) Det neutrala alternativet och eventuell informationsförlust kan alltså vara av intresse att undersöka närmre. Enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002) bör det inte finnas något

beroendeförhållande mellan forskare och deltagare, detta lever inte denna studie upp till då en av uppsatsförfattarna är chef på företaget. Dock har detta inte försökts döljas utan

respondenterna har fått mail från chefens jobbmail där namn och titel står. För att lindra eventuellt bortfall på möjliga respondenter som eventuellt inte ville delta på grund av förhållandet till uppsatsförfattaren beskrevs det att materialet skulle anonymiseras innan denna tog del av materialet, både i inledane video och mail samt vid påminnelsemail.

Att den ena uppsatsförfattaren är platschef på företaget i fråga tror vi främst kan ha påverkat svarsfrekvensen, därför diskuteras inte dennes påverkan ytterligare i studien. Det faktum att det är en kvantitativ studie bör minska eventuell påverkan av att uppsatsförfattaren är en del av företaget. Dock har dennes förkunskaper används vid beskrivning av branschen, företaget och rollerna på företaget. Dennes kunskaper har även bidragit till en djupare förståelse av situationen till den andra uppsatsförfattaren samt handledare. Detta kan ha bidragit till perspektiv och synsätt som annars inte hade uppmärksammats vilket vi ser som en styrka i studien. Ytterligare en styrka är att den andra uppsatsförfattaren är utbildad i analysverktyget MyNeeds, vilket troligen bidrar till andra perspektiv och djupare förståelse för verktyget.