• No results found

Avslutande diskussion 1 Diskussion

Under projektets gång har nya erfarenheter uppfångats och nya insikter gjorts. Ett projekt av denna storlek och omfattning ger många moment som inte kunnat förutses. Men även med oförutsedda moment har grundidén gått att genomföra utan några större

förändringar i tillämpningarna.

Då alla delmål antingen blivit helt uppfyllda, eller lösts på alternativa sätt så anses projektet som lyckat. Frågeställningarna har blivit besvarade och svaren har motsvarat vad som förutsagts till största del. De mindre modifieringar som gjorts har inte påverkat slutresultatets funktionalitet även om brister förekommer. Men bristerna i nuvarande utförande möjliggör även för vidareutveckling av projektet framöver.

Erfarenheter

Genom att bygga mjukvaran objektorienterad med flera klasser för olika funktionalitet och att samla delade metoder i basklasser som sedan ärvs så har mycket arbete sparats in. Jämfört mot procedurell programmering så har objektorienterad programmering visat många fördelar med förenklingar av koden. Strukturen blir även mycket tydligare. Något som visat sig viktigt är att noggrant studera dokumentation för implementerade funktioner och metoder för att i ett tidigt skede känna till möjligheter och begränsningar. På så vis minskar risken att förutsättningar blir felaktiga.

Det har även visat sig tydligt att mål som inte löses enligt plan, och omarbetade metoder inte är hinder för att lyckas. När planerad väg inte går att ta så finns det alltid alternativ som fungerar. Bara för att delmål stryks så drabbas inte alltid helheten.

Större insikter hur Lean tillämpas har även gjorts. Även om teorier om att Lean inte är värdehöjande finns så kan detta projekt visa att beroende på tillämpning så finns vinster. De principer som hanterats i arbetet har medfört att systemet effektiviserats. Onödiga transporter har minimerats och överproduktion riskeras inte, för att ge några exempel.

Sidospår från ursprunglig idé

Även om systemets säkerhet inte har behandlats i någon större utsträckning har vissa delar kommit med då det säkrare tankesättet under utveckling ger bättre lösningar. När delar av systemet är väl skyddat underlättar det för expansion då det blir viktigare allt eftersom systemet växer. Till exempel genom att fastän inget behov funnits att lägga in kontroll av användare till GUI så har begränsning gjorts så att ingen obehörig kunnat gå in i systemet och gjort förändringar som skapat problem. Även hanteringen av databas- kontakt från robotarna har stora fördelar med kunskaperna som kan återanvändas vid framtida utveckling eller expandering av detta system.

Att gå ifrån planen med direktkommunikation mellan robotar kunde till en början ses som ett mindre misslyckande med detta delmål, men då en lösning ändå snabbt gick att ordna avklarades ändå delmålet delvis. Funktionaliteten för systemet blir i stort sett den samma i nuvarande form. Problem skulle uppstå först vid expandering av systemet, men detta blir ett steg att lösa i framtida utveckling. Fördelarna att använda direktkommunikation för att inte ha samma krav på anslutning till databas blir inte stora nog i denna tillämpning att några brister kan ses vid drift så länge all kommunikation med databas är etablerad.

6.2 Slutsatser

Eftersom resultatet visar att den ursprungliga tesen gått att tillämpa kan det konstateras att den använda metoden fungerat bra. Trots mindre problem som behövt behandlas så har projektet gått att genomföra och resultatet har motsvarat vad som förväntats.

Resultatet visar att en modell kan byggas och det går att efterlikna en verklig

automatiserad industri bra nog att modellen kan användas även för utbildningssyfte inom automation. Genom att använda robotarna och deras mjukvara går det att se hur

automation är tänkt att fungera i industritillämpningar.

6.3 Framtida arbete

Då projektet visat på goda möjligheter för expandering så finns det stora möjligheter för framtida vidareutveckling. Systemet kommer att kunna utvidgas i större skala.

Ett första steg i vidareutveckling skulle vara att implementera stöd för

direktkommunikation via bluetooth. Detta blir stort arbete för den delen, men det kommer sedan ge mer möjligheter för ännu mer vidareutveckling. Genom att lägga till

direktkommunikationen så underlättar det för utvidgning av systemet med fler robotar. När bluetooth fungerar enligt plan så kan en kommunikationsstandard skapas. Med en standardisering över kommunikationens hantering blir det tydligare hur systemet arbetar och strukturen kan följas för varje ny robot som läggs till.

Även användargränssnittet kan byggas vidare på med användarbehörigheter som gör att styrning och orderhantering kan administreras av fler personer med olika roller. I

gränssnittet kan även statistik implementeras för att lägga till tydligare moment med uppföljning och analys av robotarnas arbete.

Referenser

[1] Wetterberg, Gunnar. 2014. Därför är roboträdslan fel. Ingenjören nr 5: 24. [2] Alestig, Peter. 2015. Industri 4.0. Ingenjören nr 2: 70-79.

[3] Karlsson, Fredrik. 2014. Hela pappersbruket kan styras med surfplattan. Ny Teknik Automation nr 6: 8.

[4] Modig & Åhlström. 2013. THIS IS LEAN, Rheologica AB. Ericsson Edition [5] Prane Johan. 2013. Rapport: Flera svårigheter med Lean Production. http://

sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5526603 (Hämtad 2015-02-15). [6] Liker, J. K. 2004. The Toyota Way, McGraw-Hill.

[7] The LEGO Group, The LEGO History http://www.lego.com/en-us/aboutus/lego-group/ the_lego_history/ (Hämtad 2015-03-07).

[8] Rydberg, Jonas. 2000. De byggde sin egen vinkypare till firmafesten, http://

www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article268799.ece (Hämtad 2015-05-15). [9] Megafactories LEGO, säsong 6, avsnitt 5. 2011. National Geographic Channel. 21 januari. http://natgeotv.com.au/videos/megafactories/lego-027045CA.aspx

[10] Fernández Panadero et al. 2010. Impact of Learning Experiences Using LEGO

Mindstorms® in Engineering Courses, Universidad Carlos III de Madrid.

[11] Heck Ferri et al. 2009. Signal Processing Experiments with the LEGO MINDSTORMS

NXT Kit for Use in Signals and Systems Courses. 2009 American Control Conference,

Hyatt Regency Riverfront, St. Louis, MO, USA.

[12] Parsons & Sklar. 2004. Teaching AI using LEGO Mindstorms, City University of New York & Columbia University.

[13] LEGO Education. 2013. User guide, http://cache.lego.com/r/education/-/media/lego %20education/home/downloads/user%20guides/global/ev3/ev3-user-guide-en.pdf

(Hämtad 2014-12-07).

[14] Overgaard et al. 2006. PHP 5 Programmering, Pagina Förlags AB

[15] phpMyAdmin, phpMyAdmin, http://www.phpmyadmin.net/home_page/index.php

(Hämtad 2015-05-15).

[16] W3Schools, Introduction to HTML, http://www.w3schools.com/html/html_intro.asp

(Hämtad 2015-03-10).

[17] W3Schools, Web TCP/IP, http://www.w3schools.com/website/web_tcpip.asp

[18] National Instruments, National Instruments LabVIEW-mjukvara nu helt kompatibel

med LEGO MINDSTORMS EV3, http://www.ni.com/newsroom/release/national-

instruments-labview-software-now-fully-compatible-with-lego-mindstorms-ev3/sv/

(Hämtad 2015-04-25).

[19] Mono Project, Mono - Cross platform, open source .NET framework, http:// www.mono-project.com (Hämtad 2015-05-15).

[20] Xamarin Inc., Advanced IDE For iOS & Android Programming - Xamarin Studio, http:// xamarin.com/studio (Hämtad 2015-05-15).

[21] MonoBrick, MonoBrick EV3 Firmware, http://www.monobrick.dk/software/ ev3firmware/ (Hämtad 2015-05-15).

[22] leJOS, LeJOS, Java for Lego Mindstorms, http://www.lejos.org/ev3.php (Hämtad 2015-05-15).

[23] MSDN Library (Microsoft Developer Network), Integral Types Table (C# Reference),

https://msdn.microsoft.com/en-us/library/exx3b86w.aspx (Hämtad 2015-05-15). [24] Virgin, Karin. 2014. ”Det man inte har testat fungerar inte”, Ingenjören nr 4: 46-55. [25] Brussander, Claes; Strateg/Ledare vid Autoliv Electronics Linköping. 2015.

Related documents