Avslutande diskussion - Diskussion och Analys av resultat

Kapitel 7 Diskussion och Analys av resultat

7.4 Avslutande diskussion

Vårt arbete befinner sig i så kallat jungfruland. Vi har hittat lite tidigare forskning kring liknande områden men inte explicit på examensmålen som studieområde. Därav kan vårt arbete ses som ett språngbräde till fortsatt forskning med examensmålen som explicit utgångspunkt. Dock vill vi redogöra för vad vi fick fram gällande

lärarutbildningen, exempelvis att det inte har fokuserats på dessa mål i utbildningen är något som bör belysas. Vidare forskning kan därför riktas mot utformning av

lärarprogrammet samt forskning kring implikationer för förändringar som Skolverket gör. Vad vi kunde gjort annorlunda i studien är att inkludera fler skolor, eller att

fokusera på ett bredare område vilket hade gjort att vi kunnat intervjua yrkeslärare. Men med tanke på begränsningar som examensarbetesformatet tillför kunde vi inte det. Vår studie bidrar alltså till att belysa ett område som inte tidigare forskats kring och som vi anser har legat under radarn. Det är svårt att placera vår tidigare forskning i en kontext dock kan man placera den i utbildningsforskning och i så fall specifikt inom området av yrkesutbildningar.

Utifrån vår fallstudie anser vi att en röd tråd från utbildning till praxis är synlig. Det brister i att Skolverket redogör för vad som ska vara med i undervisningen men inte tydliggör hur detta ska göras. Vidare brister det i att lärarutbildningen inte ger en utbildning som förbereder lärare att integrera examensmålen i sina kurser.

Utbildningens fokus, av vår erfarenhet och intervjupersonerna, sätts på läroplanens centrala innehåll och stoffliga kunskaper inom ämnena de studerar i utbildningen och inte på examensmålens integrering i ämnena. Utöver detta, får lärarna vi intervjuat inte någon fortbildning gällande examensmålen av skolan de arbetar på utan endast efter en inspektion blir de medvetna om examensmålens vikt. Skolan lägger inte ner tid eller strukturerar upp hur lärarna ska samarbeta för att få bukt på problemet som är

examensmålen. Lärarna, i vår studie, får inte heller tid att kunna arbeta individuellt med implementering eftersom de endast har 25 timmar till sitt förfogande och kursen de har är redan kort som den är. Dessutom anser lärarna att examensmålen är alltför otydliga kring koppling till teoretiska ämnen, samt att målen skiljer sig så pass mycket mellan

varandra att en jämbördig implementering inte kan göras i praktiken. Vi ser även en brist i elevernas förståelse av syftet kring examensmålens integrering samt hur detta skulle öka deras motivation. Lärarna måste dessutom göra ett ställningstagande gentemot om det är värt att höja den lilla motivation som kanske skulle öka om implementering sker, utifrån vår forskning, då en större del av eleverna redan känner motivation gentemot religionsämnet. Avslutningsvis, anser vi att det brister hela vägen. Skolverket till utbildning till praxis. I framtiden hoppas vi att mer forskning belyser området och hur examensmålen ska implementeras. Vi har funnit flera viktiga diskrepanser som är viktiga att jobba med och som behöver ett nationellt perspektiv. Målet med denna studie har varit att belysa ett område som vi tror ofta glöms bort, på olika nivåer, men som vi hoppas genom vår studie ge grund för ytterligare forskning i framtiden.

Referenser

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur. Hämtat från

https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1623199&lang =sv&site=eds-live

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur. Retrieved from https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1110594&lang =sv&site=eds-live

Gustafsson, C. oth, Selander, S. oth, & Dahllöf, U. oth. (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande : pedagogiska perspektiv : en vänbok till Urban Dahllöf. Pedagogiska institutionen, Univ. Hämtat från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1584681&lang =sv&site=eds-live

Kvale, S. (1996). Interviews : an introduction to qualitative research interviewing. Sage. Hämtat från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1002696&lang =sv&site=eds-live

Ledman, K. (2015). “Så man kan vara med”: om historieundervisningens värde och mening enligt elever på yrkesprogram. Utbildning Och Demokrati, (3). Hämtat från

https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.umu .99840&lang=sv&site=eds-live

Lindberg, L. (2010). Matematiken i yrkesutbildningen: möjligheter och begränsningar. Licentiate thesis / Luleå University of Technology. Luleå tekniska universitet, Luleå. Hämtat från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.ltu.1 7359&lang=sv&site=eds-live

Linde, G. (2012). Det ska ni veta! : en introduktion till läroplansteori! Studentlitteratur. Hämtat från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b171 9494&lang=sv&site=eds-live

Pettersson, L. 2014: Att mötas i tid, rum och tanke: Om ämnesintegration och

undervisning för hållbar utveckling. Kulturgeografiska institutionen. Forskarskolan i Geografi. viii+115 pp. Uppsala. Swedish text. ISBN 978-91-506-2398-7.

Segolsson, M. (2011). Lärandets hermeneutik : tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Högskolan för lärande och

kommunikation. Hämtat från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1664001&lang =sv&site=eds-live

Skolisnpektionen. (2017). Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2018). Examensmål VVS -och fastighetsprogrammet. Hämtad 2019-05-17

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/program?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjs p%2Fprogram.htm%3FprogramCode%3DVF001%26lang%3Dsv%26p%3Dp&sv.url=1 2.5dfee44715d35a5cdfa9295

Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Studentlitteratur. Hämtat från

https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1080087&lang =sv&site=eds-live

Utbildningsdepartementet. Prop. 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b72a/contentassets/2824a5088dd84af3b3d38ebe146c1e 58/hogre-krav-och-kvalitet-i-den-nya-gymnasieskolan-prop.-200809199

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wahlström, N. aut. (2016). Läroplansteori och didaktik. Gleerup Utbildning AB. Hämtat från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b2077576&lang =sv&site=eds-live

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur. Hämtat från

https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1102859&lang =sv&site=eds-live

Muntliga källor:

Personlig kommunikation. Lärare 1. 7 Maj, 2019 se Bilaga 5.1 Personlig kommunikation, Lärare 2. 7 Maj, 2019 se Bilaga 5.2

Bilaga 1 VVS- och Fastighetsprogrammet Examensmål

VVS- och fastighetsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation samt VVS.

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska anläggningar och system, som till exempel värme-, ventilations- och kylsystem. Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande. Även planering, genomförande och dokumentation av arbetsuppgifter samt kvalitetssäkring och utvärdering av utförda uppdrag ska ingå i utbildningen. Utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden. Dessutom ska utbildningen ge eleverna kunskaper om arbetsmiljöregler och

säkerhetsbestämmelser samt kännedom om nationella och internationella bestämmelser som gäller för yrket.

Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att omsätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling. Eleverna ska ges möjligheter att förstå hur effektiv energianvändning leder till en hållbar utveckling. Vid nybyggnad, omvandling av det befintliga byggnadsbeståndet, reparation, underhåll och installation krävs kunskaper om vilka system och produkter som är mest energieffektiva och hur man arbetar med mesta möjliga miljöhänsyn.

Många arbetsuppgifter inom yrkesområdena innebär kontakter med entreprenörer, beställare och kunder. Det ställer krav på social förmåga och känsla för service. Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att kommunicera och samverka med andra människor och andra yrkesgrupper. Utbildningen ska också utveckla serviceförmåga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet i relation till kvalitets- och säkerhetskrav. Färdighetsträning i yrket ska vara en väsentlig del av utbildningen och ska genomföras på ett sådant sätt att eleverna lär sig utföra uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska

även ge eleverna möjlighet att arbeta med både nya och beprövade material och arbetsmetoder.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det

arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.

Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Inriktningar

VVS- och fastighetsprogrammet har fyra inriktningar.

Inriktningen fastighet ska ge fördjupade kunskaper om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar samt om funktioner hos system med tillhörande

komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Den ska också ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt utomhus- och inomhusmiljö. Inriktningen ska ge fördjupade kunskaper för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd.

Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupade kunskaper i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och

frysdiskar och värmepumpar. Den ska ge grundläggande kunskaper om

energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Inriktningen ska ge eleverna kunskaper om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri.

Inriktningen ventilationsteknik ska ge fördjupade kunskaper i service, drift och underhåll samt mätning och injustering. Den ska ge fördjupade kunskaper om hur olika ventilationssystem fungerar samt hur man utför felsökning och åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer, flödesscheman samt styr- och reglerscheman. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god

Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskaper i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskaper för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och

bygglagstiftning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskaper om energi- och miljöfrågor samt om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer.

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt

förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i

Bilaga 2 Enkätfrågorna

Känner du till dina examensmål? Ja

Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål?

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning?

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går?

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

Bilaga 3 Enkätsvar

Bilaga 3.1

Examensmål och religionsundervisning

I denna enkät vill vi att ni besvarar frågor kring examensmålen för era program och hur de kopplas till religionsundervisningen. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och ni kommer vara komplett anonyma. Svaren kommer användas i Nicholas och Alexanders examensarbete, i förhoppning att förbättra framtida undervisning.

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? Ja

Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? vet ej

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? vet ej

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? nej

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går? ja

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

nej

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

53 Bilaga 3.2

Examensmål och religionsundervisning

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? *

Ja Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? *

alla barn är lika värda oavsett kön eller bakgrund

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? *

vet inte

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? *

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går? ja

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

54 Bilaga 3.3

Examensmål och religionsundervisning

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? *

Ja Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? *

alla är lika värda oavsett vilken relgion man har

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? *

ingen koppling

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? *

nej

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

nej

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går? inget

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

nej

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

55 Bilaga 3.4

Examensmål och religionsundervisning

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? *

Ja Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? *

Inte alls på något sätt.

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? *

Det är det inte.

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? *

Nej inte alls.

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

Nej.

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går? Det gör det inte.

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

Jag tror inte det

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

56 Bilaga 3.5

Examensmål och religionsundervisning

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? *

Ja Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? *

det är inte kopplat

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? *

det är ej kopplat

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? *

nej de har inget med saken o göra

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

nej tror inte

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går?

det hjälper inte mitt yrkesprogram de hjälper mig o förstå hur andra människor i andra religion tänker o tycker

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

nej för som sagt de har inget o göra med mitt yrke

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

57 Bilaga 3.6

Examensmål och religionsundervisning

*Obligatorisk

Känner du till dina examensmål? *

Ja Nej Kanske

På vilket sätt är religionsämnet kopplat till din yrkesutbildning? *

vet inte

På vilket sätt ät religionsämnet kopplat till dina examensmål? *

jag vet inte

Tycker du att religionsämnet är nödvändigt för din yrkesutbildning? *

nä

Finner du motivation för att lära dig om religionsämnet? Ja

Nej

Hade din motivation ökat om religionsämnet var mer kopplat till din yrkesutbildning/examensmål?

nä inte riktigt

Hur tror du att religionsämnet kan hjälpa dig i inom det yrkesprogram du går? på inget sätt

Kan ämnet bättre anpassas till dina examensmål och det yrkesprogram du valt? (På Vilket sätt?)

nä det tror jag blir svårt

Vilken typ av religionsundervisning (praktiska situationer, historisk fakta, identiteter inom religion, olika syn på livet, etik och moral), anser du vara bäst lämpad för ditt framtida yrke?

In document Det brister hela vägen - examensmålens integrering med religionsämnet, en fallstudie på en yrkesskola (Page 43-92)