Avslutande diskussion

Studien undersöker skolkuratorers upplevelser om vilka förutsättningar som ges till barn med diagnosen ADHD i skolan. Resultatet visar att förutsättningarna skiljer sig mycket mellan skolkuratorernas tjänster, något som också påverkar eleverna. Kuratorerna ansvarar från 300-1200 elever på sin tjänst. Alla har förstås inte kontakt med kuratorn men procentuellt blir skillnaden stor och vi undrar hur förutsättningarna skiljer sig mellan eleverna - huruvida de kan fångas upp och få det stöd de behöver eller inte. Arbetet skiljer sig mellan olika elevhälsoteam och eleverna får olika hjälp beroende på vilken skola de tillhör. Detta väcker frågor så som varför det är sådan skillnad och om det inte borde vara reglerat i skollagen hur många elever en kurator ensam får ansvara för? Enligt regeringskansliet bör det finnas lagstöd för att alla elever ska ha tillgång till personal med kompetens inom psykologi, socialt arbete, studie- och yrkesvägledning samt specialpedagogik (Regeringskansliet, 2000). Detta stödjer vårt resonemang om att en ensam kurator har svårt att erbjuda sin fulla kompetens till alla när hen ansvarar för ett stort antal elever.

Resultatet visar att skolpersonalen försöker anpassa skolgången till eleverna oavsett om det finns en diagnos eller inte. En diagnos kan dock hjälpa de drabbade att få förståelse från andra delar i samhälle, så som framtida arbetsplats eller från familjen. Att få en utredning är dock en lång och svår process och kuratorerna berättar att det är långa väntetider hos BUP som är de som sköter utredningarna.

43 Vi anser att samverkan mellan skolan och BUP skulle behöva förbättras. Vi kan se att det finns begränsat med forskning om hur samverkan fungerar mellan skolan och andra instanser vilket gör det svårt att kunna se någon utveckling eller att kunna jämföra det med vårt resultat.

Att satsa på elevhälsan och skapa en mindre arbetsbelastning för kuratorerna borde gynna eleverna och samhället på såväl kort som lång sikt. Eleverna har då större chans till att bli sedda och risken för framtida sociala problem minskas.

Förslag till vidare forskning är att undersöka föräldrar och elevers uppfattning av skolkuratorernas och elevhälsans arbete. I tidigare forskning framkom att det saknas forskning om elevhälsans mål (jfr Guvå & Hylander, 2012) och för att kunna lägga fokus på det är det viktigt att se vilka förväntningar de har från dem de arbetar med, såväl eleverna som föräldrarna.

44

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17-31). Stockholm: Liber.

Allwood, C., M., & Erikson M., G. (2012). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Anthun, R., & Manger, T. (2006). Effects of Special Education Teams on School Psychology Services. School Psychology International, 27(3), 259-280

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Backlund, Å. (2017). Elevhälsans framväxt och organisation - med fokus på den skolkurativa yrkesrollen.. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.),

Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det social arbetet (s. 23-34). Malmö:

Gleerups.

Backlund, Å. & Elvhage G. (2017). Samverkan kring barn som far illa - dilemman och möjligheter i förhållande till anmälningsplikten. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det social

arbetet (s. 67-76). Malmö: Gleerups.

Backlund, Å. & Högdin, S. (2017). Skolan som arena för integration? Begrepp,

perspektiv och dilemman. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.),

Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 125-136).

Malmö: Gleerups.

Backlund, Å., Högdin, S., & Spånberger, Weitz, Y. (2017). Skolsocialt arbete - en introduktion. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt

arbete. Skolan som plats för och del i det social arbetet (s. 15-22). Malmö: Gleerups.

Barkley Russel, A. (2015). ADHD-Guiden för föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur.

45

stöd. Hämtad från:

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf

Brar, A. (2012). FRÅN BUSFRÖ TILL BROTTSLING? Adhd-behandling bryter

mönster. Stockholm: Gothia förlag.

Carlsson Kendall, G. (2012). Förstå och arbeta med ADHD. Stockholm: Natur & Kultur.

Daley, D., & Birchwood, J. (2010). ADHD and academic performance: why does ADHD impact on academic performance and what can be done to support ADHD children in the classroom?. Child: Care, Health And Development, (4), 455.

Eriksson-Zetterkvist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-53) . Stockholm: Liber.

Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass -Om ADHD och DAMP Lund: Studentlitteratur.

Ginsberg, Y., Hirvikoski, T., & Lindefors, N. (2010). Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder. BMC Psychiatry, 10112-124. doi:10.1186/1471-244X-10-112

Goldberg, T. (2012). Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur AB.

Guva, G., & Hylander, I. (2012). Diverse Perspectives on Pupil Health among Professionals in School-Based Multi-Professional Teams. School Psychology

International, 33(2), 135-150.

Hejlskov Elven, Bo. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling

om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

46 Isaksson, J. (2017). Sociala perspektiv på skolans arbete med åtgärdsprogram och särskilt stöd. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt

arbete. Skolan som plats för och del i det social arbetet (s. 171-182). Malmö: Gleerups.

Kvale, S & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kutcher, M. L. (2010). ADHD - att leva utan bromsar. Stockholm: Natur & Kultur.

Lagerlöf, I. (2015, 20 oktober). Lärare brister i kunskap om ADHD och autism. Lärarnas tidning. Hämtad från https://lararnastidning.se/larare-brister-i-kunskap-om-adhd-och-autism/

Linblad, I. & Backlund, Å. (2017). Hälsofrämjande och förebyggande arbete - vad innebär det och hur kommer vi dit? I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 53-66). Malmö: Gleerups.

Malmquist, J. & Nilholm, C. (2016). The antithesis of inclusion? The emergence and functioning of ADHD special education classes in the Swedish school system.

Emotional and Behavioural Difficulties, (3), 287. doi:10.1080/13632752.2016.1165978

Meyers, B., Valentino, C. T., Meyers, J., Boretti, M., & Brent, D. (1996). Implementing Prereferral Intervention Teams as an Approach to School-Based Consultation in an Urban School System. Journal Of Educational & Psychological Consultation, 7(2), 119.

Nelson, J. R., Smith, D. J., Taylor L., Dodd J. M., & Reavis, K. (1991). Prereferral intervention: A review of the research. Education & Treatment of Children, 14, s. 243-253.

https://pdfs.semanticscholar.org/92f4/c3fc903b300f89585de19203dfee61fe6778.pdf

Regeringskansliet. (2000). Från dubbla spår i Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling l (Statens offentliga utredningar SOU 2000:19). Förlagsort:

47 Förlag. Från

http://www.regeringen.se/49b720/contentassets/17af10b2a3aa44f9ac54ab19e0096b16/s ou-200019-fran-dubbla-spar-till-elevhalsa

Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärdh. (2017). Autism och ADHD i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolinspektionen. (2012). Litteraturöversikt för skolsituationen för elever med ADHD. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2014/adhd/litteraturoversikt-adhd.pdf

SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad, 16 april, 2018, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2010:800. Skollagen. Hämtad 24 april, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad 24 april, 2018, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Västerås: Edita Västra Aros.

Triay Strömvall, E. (2017). Det skolsociala arbetets juridiska ramar. I Å. Backlund, S. Högdin, S. & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och

del i det sociala arbetet (s. 35-52). Malmö: Gleerups.

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk - och samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

48