Studiens resultat diskuteras och problematiseras i detta avsnitt. Tankar och reflektioner kring den använda metoden diskuteras också. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Precis som tidigare forskning har studien visat att informella lärandet är effektivare när det planeras och struktureras. Studien visar samtidigt att det är viktigt att inkubatorn hittar en balans mellan det som organiseras formellt och det som sker spontant och naturligt.
Jag anser att en av de viktigaste slutsatserna i studien är hur viktigt det anpassade stödet och informella förhållanden med andra entreprenörer är för entreprenörernas lärande. Det anpassade stödet ges genom att anpassa de organiserade tillfällen för lärandet till entreprenörernas behov men också tack vare den stödperson entreprenörer följs av i vissa inkubatorer. Anpassade stöden bidrar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.
Till skillnad från tidigare forskning om informellt lärande i arbetslivet visar inte den här studien att beslutsutrymme, inflytandemöjligheter (Ellström, 2005), arbetsuppgifternas bredd (Ellström, 1996) och arbetsförutsättningar (Lee, 2019) är viktiga. Den visar inte heller att medarbetarna behöver stödjas och förändring motiveras av ledningen (Ellström, 1996). Jag tror att detta beror på inkubatorns skillnad jämfört med andra organisationer där sådan forskning tidigare genomförts. I inkubatorn finns flera
företag och det finns därför inte någon ledare för alla entreprenörer i inkubatorn; alla projekt har sin egen ledare. Jag tänker att entreprenörer har ett starkt beslutsutrymme, inflytandemöjligheter, breda
arbetsuppgifter och själva bestämmer över sina arbetsförutsättningar. Jag tror att dessa faktorer eftersom de inte beror på inkubatorn utan på entreprenörskap därför inte uttrycktes i intervjuerna. Detta behöver dock inte nödvändigtvis tolkas som att dessa faktorer inte är viktiga för informella lärandet.
7.2 Metoddiskussion
Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av förutsättningar för informellt lärande hos
entreprenörer som är med i inkubatorer. Utifrån syftet valdes kvalitativ metod eftersom den metoden ansågs mest lämplig för att tolka och förstå de svar om informanternas egen verklighet och uppfattningar som studiens syfte efterfrågade.
För att samla så mycket och varierad information som möjligt valde jag att kontakta olika inkubatorer. På grund av aktuella covid19 situationen i Frankrike var det tyvärr omöjligt att träffa informanterna ansikte mot ansikte. Enligt Dalen (2015) uppnår inte en kvalitativ intervju via telefonsamtal ett likvärdigt djup i diskussionerna som när de genomförs ansikte mot ansikte. Dock innebar detta att respondenterna kunde vara i en trygg och ostörd miljö, oftast hemma på grund av covid19 situationen och alltså kände sig trygga (Dalen, 2015). Jag utnyttjade dessutom denna situation för att kunna intervjua individer från inkubatorer i olika städer i Frankrike, detta för att få mer varierade svar på intervjuerna. Det var enkelt att hitta informanter och de informanter jag först hittade gav mig kontaktuppgifter på andra anställda eller entreprenörer inom inkubatorer.
Intervjuguiden fungerade nästan på det sätt som planerat och gav relevanta svar för studiens syfte. Jag mötte på svårigheter då jag inte alltid hade rätt ordförråd eftersom intervjuerna ägde rum på franska. Det var svårt att hitta rätt ord för lärande på franska och jag märkte i flera intervjuer att detta skapade problem i början. Jag gav därför en definition för informella lärandet för att försäkra mig om att informanten visste vad jag sökte information om. Dock var det svårare än planerat att få informanterna att prata om lärande och särskilt om informellt lärande. Jag fick ofta använda följdfrågor för att få mer information om informella lärandet. Svaren från de genomförda intervjuerna gav bra material att utveckla analysen från men jag anser att vissa teman hade kunnat förbättras och vidare fördjupas om jag under intervjuerna använt fler följdfrågor.
7.3 Förslag på framtida forskning
Studien visar att stödet entreprenörerna får i inkubatorn bör anpassas till deras behov. Studien visar vissa villkor och tillvägagångssätt för att anpassa stödet men jag anser att det vore relevant att vidare utforska hur stödet bäst kan anpassas till projektens behov.
Min studies resultat visar vidare att det anpassade stöd entreprenörerna får från en stödperson som till exempel en coach eller mentor starkt bidrar till deras lärande och utveckling. Skillnaden mellan coachen och mentorn är att coachen inte ger råd och detta anser flera entreprenörer saknas. Det kan vara
intressant att fortsätta att forska i den riktningen för att undersöka om det som bäst bidrar till deras lärande och utveckling är coachen som endast ställer frågor och använder vissa verktyg för reflektion eller om entreprenörerna behöver råd och tips från en mentor.
Studien visar också hur viktiga de informella relationerna som skapas med andra entreprenörer är för deras motivation, självförtroende, reflektion och lärande. Det kan vara intressant att vidare undersöka hur de informella relationerna bidrar till informella lärandet hos entreprenörer, inte endast i inkubatorer.
Till slut synliggör min studie att det är viktigt att hitta rätt balans mellan det som planeras och organiseras för att främja informella lärandet och det som sker spontant och naturligt. Det kan vara intressant att fortsätta forska i den riktningen för att belysa hur man i inkubatorn kan hitta en balans mellan organiserade och informella tillfällen för lärandet.
Referenser
Anheim, F. (2001). Entreprenörens lärande Drivkrafter för lärande i och mellan projekt. [Licensavhandling, Luleå Universitet].
Brehmer, B. (1980). In one word: not from experience. Acta psychologica. Elsevier,45 (1–3), 223-241
Dewey, J. (1993). How We Think: A Restatement of the Relation of Reflective Thinking to the Educative Process. Boston, MA: D. C. Heath & Co Publishers
Eisenberg, A. , Ignatjeva, S. , Iliško, D. & Rauckiene-Michaelsson, A. (2018). Adaptation of the organizational learning culture (OLC) dimension methodology in the Israeli local authorities context.
Discourse and Communication for Sustainable Education, 9(1), 50-63.
https://doi.org/10.2478/dcse-2018-0004
Ellström, P (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Publica.
Ellström, P. (1996). Arbete och lärande: förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Solna:
Arbetslivsinstitutet.
Ellström, P. (2005). Two logics of learning. Learning, working and living: mapping the terrain of working life learning, 33-49
Engeström, Y. & Sannino, A. (2010), Studies of expansive learning: Foundations, findings and future challenges.Educational research review, Elsevier. 5(1), 1-24
https://doi.org/10.1016/j.edurev.2009.12.002
Eraut, M (2004), Informal learning in the workplace. Studies in Continuing Education, 26(2), 247-273.
reserachgate.net
Gustavsson, M (2005). Potentialer för lärande i processoperatörsarbetet. Ett kontextuellt perspektiv.
Pedagogisk forskning i Sverige. 10(3-4), 244-255
Kaplan, R. S., Norton, D. (1992). The balanced scorecard- measures that drive performance. Harvard Business Review, 70, 71–79.
Kolb, D (1984). Experimental learning: Experience as the source of learning and development.
Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Landström, H. (2005). Entreprenörskapets rötter . (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lee, J. Y., Yoo, S., Lee, Y., Park, S. (2019) Individual and Organisational Factors Affecting Knowledge Workers’ Perceptions of the Effectiveness of Informal Learning: a Multilevel Analysis. Vocations and Learning 12, 155-177. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s12186-019-09218-z
Lundvall, B. (2009). Why the New Economy is a Learning Economy. In W. Drechsler, R. Kattel, & E.
Reinert (Eds.), Techno-Economic Paradigms: Essays in Honour of Carlota Perez, 221-238. Anthem Press. doi:10.7135/UPO9781843318224.015
Löfsten, H. & Lindelöf, P., (2005). Academic versus corporate new technology-based firms in Swedish science parks: an analysis of performance, business networks and financing. International Journal of Technology Management, 31(3-4), 334-357
Manuti, A, Pastore, S, Scardigno, AF, Giancaspro, ML., Morciano, D (2015), Formal and informal learning in the workplace: a research review. International Journal of Training and Development 19(1), 1-17.
https://doi.org/10.1111/ijtd.12044
Marsick, VJ, Volpe, M (1999). The Nature and need for informal learning. Advances in Developing Human Resources, 1(3), 1-9. https://doi.org/10.1177/152342239900100302
National Encyklopedin (uå) entreprenör. http://www.ne.se/entreprenör, Nationalencyklopedin, hämtad 2021-10-15
Olofsson, J. (2017). Informellt lärande i arbetslivet. [Elektronisk resurs] : betydelse, utmaningar och möjligheter. Stockholm: Arena idé.
Phan, P.H, Siegel, D.S. & Wright M. (2005). Science parks and incubators: Observations, synthesis and future research. Journal of Business Venturing. 20(2), 165-182. 10.1016/j.jbusvent.2003.12.001 Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Shane, S & Venkataraman, S (2000), The promise of entrepreneurship as a field of research. Academy of Management Review. 25(1), 217-226. https://doi.org/10.2307/259271
SISP (2018), Sveriges Inkubatorer 2018, sisp.se
Stockhult (2015). Nyföretagande och inkubatorverksamhet. En studie av entreprenörers syn på företagande och inkubatorsverksamhet.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Umeå Biotech Incubator, (uå), www.ubi.se
Vetenskapsrådet, (uå) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< PDF (2017-11-26)