I detta avslutande kapitel diskuteras studiens resultat och analys i relation till tidigare forskning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning.
Resultaten som studien fått fram med aspekterna etnicitet och normbrytande funktionalitet visar sig delvis likna Eilards resultat i hennes avhandling från 2008 och delvis inte. Eilards studie är en mycket mer omfattande avhandling än denna studie och den sträcker sig över ett betydligt längre tidsspann, vilket innebär att tiderna förändrats från då till nu. Resultat från Eilards avhandling visar att “barn med vad som tycks föreställa invandrarbakgrund2 är diskret inkluderade” (2008, s. 338).
I likhet med detta resultat av Eilards studie, kan analyser av resultatet i denna studie bekräfta detta i de valda läseböckerna. Dock, till skillnad från Eilards avhandling, har denna studie endast undersökt det som tydligt uttrycks om etnicitet, både det som ingår i svenskhetsnormen och det som faller utanför, och därmed har vi inte fått fram så många beskrivningar av etnicitet. Skulle vi haft samma tillvägagångssätt som Eilard skulle förmodligen tecken på etnicitet förekommit i större utsträckning. Resultat och analys av normbrytande funktionalitet visar att det finns en avsaknad av karaktärer med normbrytande funktionalitet. Även detta är i likhet med Eilards resultat (2008, s. 161). Å andra sidan diskuteras funktionaliteter på ett mer inkluderande sätt än vad exempelvis Nyberg och Gustavsson visar på i sin forskningsöversikt. Där framställdes normbrytande funktionalitet på ett stereotypt sätt (2006, s. 28–29).
Det vi som blivande lärare tar med oss av studien är främst resultatet av innehållsanalysen som utfördes. Tre av de analyserade läseboksserierna består av varsin enhetlig berättelse, medan SpråkDax består av flera kortare, blandade berättelser. SpråkDax ger på så vis mer variation med avseende på karaktärerna, men de läseboksserier som istället följer en berättelse ger ökad chans till identifikation då det förekommer fler och mer utförliga beskrivningar av samma karaktär. Utifrån detta drar vi slutsatsen att det är viktigt att blanda olika typer av texter för att på så vis skapa spridning, vilket i sin tur ökar chansen för känsla av inkludering hos eleverna. Nu har vi som blivande lärare fått kunskap om en del av vad som väntar vad gäller innehåll i elevernas läseböcker och nu vet vi vad vi kommer att ta i beaktande om vi får vara med och välja läromedel. Även om vi blir tilldelade material och inte får vara med och välja läseböcker är vi beredda att täcka upp för de delar vi tycker saknas, vad gäller normbrytande funktionalitet och beskrivning av etnicitet, på andra sätt i klassrummet. På så vis hoppas vi att i framtiden öka elevernas chanser till identifikation i texter eller andra material de möter i de klassrum vi kommer arbeta i. Vi har genom vår genomgång
2 Överstrykningen är autentisk med källan. Eilard förklarar i sin avhandling att hon använder sig av överstrykningar
för att kunna skriva ut begrepp hon inte vill använda sig av men måste använda då ämnet ska kunna diskuteras (s. 72).
av tidigare studier och teoretiska förhållningssätt sett olika sätt att prata om dessa begrepp på som kan vara bra, men även vissa sätt som vi bedömer är mindre bra och inte vill använda oss av i framtiden.
Vidare forskning på ämnet kan bestå av att inkludera fler och nyare läseböcker som empiri, men även aspekten på digitala läromedel bör beaktas. För att nyansera resultatet ytterligare bör forskningen även innehålla intervjuer och/eller observationer av elever som använder dessa läseböcker och deras upplevelse av identifikation med karaktärerna. Forskning kan även innehålla intervjuer med lärare angående deras medvetenhet i valet av läseböcker och hur de förhåller sig till dessa. Även andra aspekter av elevers möjligheter till identifikation och inkludering, som exempelvis familjekonstellationer, kan undersökas. Vidare forskning kan även bestå av komparativa studier av de olika nivåer inom läseboksserierna. I denna studie är de läseböcker med mest text undersökta, men det är möjligt att resultatet hade varit annorlunda om de läseböckerna med minst text hade undersökts. Detta kan i så fall innebära att elever som går i samma klass men som befinner sig på olika nivåer i läsutvecklingen får olika chanser till identifikation med karaktärer i läseböckerna.
Referenslista
Almer, Glennie Marie, & Sneum, Mandel Marie (2012). ADHD hos barn och vuxna (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Thom; Brantefors, Lotta & Elenius, Lars (2019). Utbildning och minoriteter. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.), Utbildningshistoria: En introduktion (3. uppl. ed.) Lund:
Studentlitteratur.
Bergström, Göran, & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Borgström, Maria (2002). Ungdomar: Sociokulturell identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet. I Anne Banér (red.), Idol, image, identitet. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Univ.
Bonnier, hemsida: https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/sprakdax-lasdax- S3174203/mer-information/ Hämtad 2020-05-13
Bromseth, Janne; Darj, Frida & Uppsala universitet. Centrum för genusvetenskap (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för
genusvetenskap, Uppsala universitet.
Bylund, Christine (2020). Tio fingrar, tio tår och så ska man tåla lysrörsljus: Funktionalitet och funktionsmaktsordningen. I Lena Martinsson & Eva Reimers (red.), Skola i normer. (3. uppl. ed.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Eilard, Angerd (2008). Modern svensk och jämställd - Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 – 2007. Holmbergs: Malmö. Tillgänglig på Internet:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5588/avhandling_eilard.pdf?sequence=3&isAllowe d=y Hämtad 2020-04-13
Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt av nyare forskning. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a655d8c/1553959190350/Forskarbil
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl. ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Gates, Pamela S. & Hall Mark, Diane L (2006). Cultural journeys: Multicultural literature for children and young adults. Lanham, Md: Scarecrow Press. Tillgänglig på internet:
https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=1213895 Hämtad 2020-04-16 Gerge, Anna, & Lander, Kristina (2012). PTSD: En handbok för dig som drabbats av psykisk
traumatisering som barn eller vuxen. Vaxholm: Insidan.
Hallengren, Lena (2018). Det finns ett behov av ökat statligt ansvarstagande. I Rikard Vinde (red.), Den nya läromedelsdebatten. Stockholm: Svenska läromedel. Tillgänglig på Internet:
http://laromedelsforetagen.se/wp-content/uploads/2018/04/Web-version-Den-nya-
l%C3%A4romedelsdebatten.pdf Hämtad 2020-05-18
Institutet för språk och folkminnen (2018). Är ordet indian olämpligt?
https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2018-11-21-ar-
ordet-indian-olampligt.html Hämtad 2020-06-18
Johnsson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska statliga
förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Tillgänglig på internet:
http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:217963/FULLTEXT02?fbclid=IwAR30O9ctwLJOxTIr4K60k-
toviC7eDJvXejTOQZklPMKWdZvHaig2sUk9o8 Hämtad 2020-05-18
Kåreland, Lena (2016). Sagan och berättelsen som meningsskapare. I Karin Jönsson (red.), Bygga broar och öppna dörrar. (2. uppl. ed.). Stockholm: Liber AB.
León Rosales, René (2020). “Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle” - svenskhetsnorm i en multietnisk skola. I Lena Martinsson & Eva Reimers (red.), Skola i normer. (3. uppl. ed.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Liber, hemsida, https://www.liber.se/serie/jag-laser-12364#serie-description Hämtad 2020-05- 13
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2020). Skola i normer. (3. uppl. ed.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nationalencyklopedin, etnicitet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnicitet
Hämtad 2020-04-14
Nationalencyklopedin, läromedelsgranskning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning Hämtad 2020-04-13
Natur & Kultur, hemsida, https://www.nok.se/bocker-laromedel/laromedelsserier/abc-
klubben/ Hämtad 2020-05-13
Nyberg, Catarina & Gustavsson, Anders (2006). En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a6/1553961645712/Funktions
hinder.pdf Hämtad 2020-04-13
Runblom, Harald (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a5/1553961645561/Etnisk%2 0tillhörighet.pdf Hämtad 2020-04-13
Selander, Staffan (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I Ammert, Niklas (red.). Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. Sök på statistik. Tillgänglig på
internet: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola- och-vuxenutbildning?sok=SokB&ar=senaste Hämtad 2020-05-15
Socialstyrelsen. Behov av nationella kunskapsstöd inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tillgänglig på internet: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-25.pdf Hämtad 2020-05-15
Skollagen (SFS: 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från Riksdagens hemsida:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-
2010800_sfs-2010-800 Hämtad 2020-05-15
Statistiska centralbyrån (2015). Levnadsförhållanden rapport 127. Tillgänglig på internet:
https://www.scb.se/contentassets/8ac58c500bb943e59a14b9002a35dc2c/le0101_2012i13_br_0
0_le127br1501.pdf Hämtad 2020-05-19
Trost, Jan (1993). Familjen i Sverige. Stockholm: Liber Utbildning AB.
Vinde, Rickard (2018). Den nya läromedelsdebatten. Stockholm: Svenska läromedel. Tillgänglig på Internet: http://laromedelsforetagen.se/wp-content/uploads/2018/04/Web-version-Den-nya- l%C3%A4romedelsdebatten.pdf Hämtad 2020-05-13
Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber AB.
Åström Elmersjö, Henrik (2017a). En av staten godkänd historia: Förhandsgranskning av läromedel och historieämnets omförhandlingar i Sverige 1938–1991. Lund: Nordic Academic Press. Tillgänglig på internet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1098784/FULLTEXT01.pdf Åström Elmersjö, Henrik (2017b) En historia att lära av? – Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia. Tillgänglig på internet:
https://undervisningshistoria.se/en-historia-att-lara-av-svensk-statlig-forhandsgranskning-av-
Källor
Bross, Helena & Hansen, Anna (2008). LärarDax: 2 (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bross, Helena, Hansen, Anna, & Rosvall, Clas (2007). LäsDax & SkrivDax: 1 (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bross, Helena, Hansen, Anna, & Rosvall, Clas (2008). LäsDax: 2 (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Bross, Helena, Hansen, Anna, & Rosvall, Clas (2008). LäsDax: 3 (1. uppl. ed.). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Stark, Ulf (2015). Livet i Bokstavslandet: Åk 1, läsebok röd (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Stark, Ulf, Wedsberg, Malin, & Örn, Karin (2016). Livet i Bokstavslandet: Åk 2, läsebok röd (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Stark, Ulf, Wedsberg, Malin, & Örn, Karin (2017). Livet i Bokstavslandet: Åk 3, läsebok röd (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Widmark, Martin, & Grundström, Kristina (2008). Jag läser: A, huset på Alvägen (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Widmark, Martin (2008). Jag läser: B, Resan till skatten. Liber. (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Widmark, Martin, & Grundström, Kristina (2009). Jag läser: C, Ben och Koko söker jobb (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Tillgänglig på: https://www.liber.se/tips-undervisning-distans/onlinebok Hämtad 2020-05-18
Wänblad, Mats, & Nygård, Catharina (2011). Den magiska kulan: C, läsebok (1. uppl. ed.).
Stockholm: Natur & kultur. Tillgänglig på: https://www.nok.se/digitala-laromedel/prova-gratis/ Hämtad 2020-05-18
Wänblad, Mats, & Nygård, Catharina (2011). Diamantjakten: 2 B, läsebok (1. uppl. ed.). Stockholm: Natur & kultur. Tillgänglig på: https://www.nok.se/digitala-laromedel/prova-gratis/
Hämtad 2020-05-18
Wänblad, Mats (2013). Nyckeln till skatten: Läsebok. 3 B (1. uppl. ed.). Stockholm: Natur & Kultur. Tillgänglig på: https://www.nok.se/digitala-laromedel/prova-gratis/