Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrars uppfattningar om och erfarenheter av den svenska föräldraförsäkringen. Jag har i min analys besvarat mina frågeställningar samt därmed också syftet gällande vad föräldrar tycker om föräldraförsäkringen, dess utformning och funktion. Jag kommer i min avslutande diskussion försöka lyfta mina resonemang från analysen för att diskutera mina tankar kring resultatet samt kring föräldraförsäkringens utformning och användning i allmänhet.
Föräldrarna i min undersökning verkar positiva till tanken kring jämställdhet, och många ställer sig positiva till målet med föräldraförsäkringen som innebär ett jämställt uttag av ledigheten. Föräldrarna anger dock att de är nöjda med sin fördelning som hos den absoluta majoriteten absolut inte är jämställd. Vidare tror föräldrarna att ekonomin är den faktor som spelar störst roll vid fördelandet av ledigheten men anger å andra sidan att en annan utformning av försäkringen, som t.ex. skulle kunna innebära en höjd SGI, inte skulle påverka fördelningen av ledigheten. Detta kan tolkas som att det egentligen inte är ekonomin som styr och är motsägelsefullt och svårtolkat. Kanske är det så att informanterna är för jämställdhet i allmänhet men att just inom detta område lever de gamla könsrollerna och vanorna kvar. Ekonomin är accepterad att använda som förklaring. Antingen reflekteras det inte över det och det funderas inte över hur det ser ut och eventuella konsekvenser, eller så är vi nöjda med hur det ser ut idag. Är vi egentligen olika som individer och ska nöja oss med det? Utifrån min undersökning verkar dock det förstnämnda troligare, annars kan ifrågasättas varför min undersökning, som var helt anonym, visade dessa motsägelsefulla svar. I sådana fall hade ekonomin inte varit det största skälet, informanterna hade inte varit positiva till målet och de hade angivit att Barnets Bästa är när mamman stannar hemma. Utifrån ett genusperspektiv med socialt och kulturellt konstruerade beteenden beror faktumet att mamman stannar hemma mest inte på att vi är olika utan på gamla invanda mönster.
Föräldrarna värnar klart och tydligt om sin valfrihet och man är negativa till en ökad individualisering av föräldrapennigen. Men sedan införandet av ”pappamånaderna” har allt fler fäder tagit ut föräldraledighet, vilket innebär att tvång verkar fungera. Utan dessa två månader hade långt ifrån lika många pappor tagit ut ledighet, tror jag. Det är intressant att den så kallade valfriheten innebär att i stort sett alla familjer väljer att mamman ska vara hemma.
För att nå målet med ett jämställt uttag måste vi alla agera. Föräldrarna i min undersökning tycker att det främsta ansvaret ligger på just föräldrarna men utifrån min undersökning verkar det inte som att detta alternativ skulle leda till ett närmande av målet. En kombination av föräldrarna och arbetsgivarna, samt ibland även staten är också ett vanligt svar. Informanterna menar då bland annat att arbetsgivarna ansvarar för lika löner och att staten t ex borde höja taket. Lorentzi (2004) hävdar att kvinnor har svagare förhandlingsposition än män i frågan och menar att det är politikens jobb att stärka de svagas position. Jag håller med Lorentzi, staten måste hjälpa till men jag tycker också att föräldrar och arbetsgivare har ett stort ansvar. Jag tycker dock är det är viktigt att politikerna
lyssnar på föräldrarnas vilja och eftersom det finns ett starkt motstånd till individualisering kanske inte det är den första åtgärd som bör sättas in. Eftersom den vanligaste förklaringen till skevheten är ekonomin anser jag att den första åtgärden ska göras inom detta område. Jag har tidigare sagt att jag inte tror att siffrorna skulle se särskilt annorlunda ut men då försvinner ekonomin som förklaring till skevheten och vi skulle då tydligt se att det inte är ekonomin som bestämmer utan andra, mer inrotade, faktorer. I de fall ekonomin verkligen spelar stor roll tycker jag att det är tragiskt att familjen måste välja bort jämställdhet och barnens rätt till båda sina föräldrar bara på grund av ekonomin. Detta är ytterligare en orsak varför detta skäl måste åtgärdas. Ekonomin borde vara en relativ enkel sak att åtgärda, eftersom den är så konkret, och förmodligen skulle det inte kosta samhället särskilt mycket i längden. Regeringens jämställdhetsbonus är en åtgärd som är ett exempel på en sådan åtgärd. Andra exempel skulle t.ex. kunna vara en fast summa som dras bort från lönen vid föräldraledighet, oavsett lönens storlek. Alternativt skulle man vid föräldraledighet kunna räkna utifrån föräldrarnas sammanlagda inkomst, och så dras 10 % av den sammanlagda inkomsten från den föräldralediges lön. Detta är bara exempel och går kanske inte att genomföra praktiskt, men jag vill visa på att det ekonomiska borde gå att lösa. I längden skulle ett mer jämställt uttag förmodligen leda till mer jämställda löner, d.v.s. högre löner för kvinnor och då ökade skatteintäkter.
Ett annat skäl som anges är negativa attityder till pappaledighet på arbetsmarknaden. Jag anser att arbetsmarknaden har ett stort ansvar för att pappaledigheten ökar. Den svenska jämställdhetslagen innebär att arbetsgivarna måste arbeta för jämställdhet. Detta borde tas på större allvar tycker jag. Man kanske på något sätt skulle kunna belöna företag som arbetar för pappaledighet, med lägre arbetsgivareavgifter eller liknande? I alla fall i en övergångsperiod. När åtgärderna inriktade på ekonomin och arbetsmarknaden är genomförda och utvärderade ser vi ifall två av de vanligaste förklaringarna till skevheten egentligen påverkar i stor utsträckning eller ej. Om inte tror jag att ökad individualisering är en bra och nödvändig väg att gå. Jag påstår inte att dagarna ska delas helt 50-50 men ett alternativ hade varit som föreslås i SOU 2005:73, att föräldrarna får fem månader vardera, samt fem månader som kan fördelas fritt. Jag anser att skevheten i fördelningen av föräldraledigheten är ett symptom på skevheten i det övriga samhället. Allt hänger ihop, kvinnors svagare situation på arbetsmarknaden med lägre löner, svårare att få högre positioner samt kvinno- och mansdominerade områden. Jämställdheten försäkringen syftar till att uppnå hade automatiskt fungerat i fall vi varit jämställda på övriga områden i samhället. Jag tycker att vi kvinnor som klagar över att vi inte är jämställda i samhället måste ta en titt även på detta område, eftersom jag tror att i många fall är det mamman som inte vill släppa taget. För att vi ska kunna kräva jämställdhet i övriga samhället måste vi arbeta för jämställdhet också när det kommer till föräldraledigheten. Vi måste våga släppa taget till papporna.
Uppdelningen av föräldraledigheten är långt ifrån så jämställd den borde vara, år 2007. Utformningen av försäkringen är könsneutral eftersom kön inte är någon diskriminerande faktor. Men utifrån hur den används är den i praktiken inte könsneutral utan bidrar till att gamla mönster lever kvar och befäster de
traditionella könsrollerna där barnen främst är kvinnans ansvar. Detta sitter djupt inrotat och tar tid att förändra. Det finns flera förklaringar till skevheten och för att nå målet med jämställt uttag måste vi kunna hitta lösningar till förklaringarna. Vems ansvar det är att se till att vi närmar oss målet, hur mycket ska lösas genom lagstiftning? Föräldrarna i min undersökning verkar, trots en ganska positiv inställning till jämställdhetsmålet, vara tämligen nöjda som det är. Frågan är i fall det spelar någon roll i detta fall. Vet vi ens vad vi vill och vet vi vårt eget bästa i längden? Vad är det bästa för barnen? Vad är samhällets bästa? Är det så att vi bara är rädda för det okända och inte vill ändra på något som vi tycker fungerar?
8. REFERENSER
Publicerade källor
Allwood, C. M, 1999. Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ ansats.
Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. 24 forskare visar hur och varför. s. 28-
41.
Backman J, 1998. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Becker G S, 1991. A treatise on the family. Harvard University Press
Bekkengen L, 2002. Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i
arbetsliv och familjeliv. Malmö: Liber
Berggren S, 2004. Flexibel föräldrapenning – hur mammor och pappor använder
föräldraförsäkringen och hur länge de är föräldralediga. Riksförsäkringsverket
analyserar 2004:14.
Björklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensjö E, 2006. Arbetsmarknaden. Tredje upplagan. Stockholm: SNS
Bryman A, 2002. Samhällvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi Connell, R. W. 2003. Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos
Connell, R. W. 2003. Om genus. Göteborg: Daidalos
Denscombe M, 2000. Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Duvander A-Z, Andersson G, 2006 i red. Haas L, Wisendale S K. Marriage och
family review. Volume 39, Numbers ½ 2006
Eklund K, 2004. Vår ekonomi. Tionde upplagan. Stockholm: Prisma
Försäkringskassan analyserar 2005:6. Alltjämt ojämnt. Hur kvinnor och män
nyttjar socialförsäkringen. Försäkringsdivisionen, utredningsavdelningen
Försäkringskassan redovisar 2005:7. Vägen ur föräldraledigheten. ISSN 1653- 3259
Försäkringskassans informationsskrift: Blivande förälder Försäkringskassans informationsskrift: Barnfamilj
Gíslason I, 2007. Parental leave in Iceland – Bringing the fathers in.
Development in the Wake of New Legislation in 2000. Centre for gender equality
Holme I.M., Solvang B.K., 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hwang P, 1985. Faderskap. Stockholm: Natur och kultur
Hörnqvist M, 1997. Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor. i red. Ahrne G, Persson I, 1997. Familj, makt och jämställdhet. SOU 1997:138
Jansson F m.fl., 2003. En jämställd föräldraförsäkring? SOU 2003:36 Klinth R., 2002. göra pappa med barn. Umeå: Boréa
Lorentzi U, (red.) 2004. Vems valfrihet? Debattbok för en delad
föräldraförsäkring. Stockholm: Agora
Pincus I, 1997. Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete. i red. Jónasdóttir A, 1997. Styrsystem och jämställdhet – Institutioner i förändring och
könsmaktens framtid. SOU 1997:114
Plantin L, 2001. Män, familjeliv och föräldraskap. Umeå: Boréa
Ramqvist K, 2004. ”Barnets bästa som slagträ” i red. Lorentzi U, 2004. Vems
valfrihet? Debattbok för en delad föräldraförsäkring. Stockholm: Agora
Riksförsäkringsverket, 2000. Båda blir bäst. RFV redovisar 2000:1 Rosengren K-E, Arvidson P, 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber
Rosengren, K-E, Arvidson, P, 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber. Starrin, B, Svensson, P-G, 1994. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S, 1993. Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Sundström M, Duvander A-Z, 1998. Föräldraförsäkringen och jämställdheten
mellan kvinnor och män. i red. Persson I, Wadensjö E, 1998. Välfärdens genusansikte. SOU 1998:3
Thorwaldsson K-P m.fl. 2005. Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek,
omvårdnad, trygghet. SOU 2005:73
Trost J, 1997. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4
Westerlund L, Lindblad J, Larsson M, 2005. Föräldraledighet och arbetstid –hur
mycket jobbar föräldrar som varit hemma med barn. Stockholm:
Wetterberg T, 2002. Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projekt män och
jämställdhet. Regeringskansliet ISBN: 91-38-31958-6
Widmalm Frida, 2004. Tid och pengar – dela lika? SOU 2004:70
Källor från Internet
Larsson, I-B. från sammanfattning av föreläsning 21 februari 2007, Genus och
hälsa – om begreppen, Avd. för barn- och ungdomspsykiatri IMK
Hälsouniversitetet, Linköping.
http://www.hu.liu.se/content/1/c6/02/29/82/Genus%20och%20k%C3%B6n%20-
%20begrepp,%20IngBeth%20Larsson%2021%20feb.pdf >070420<
SVT, Åtta av tio vill ha jämställdhetsbonus
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=750746&printerfriendly=true&&sh
ortVersion=true&kopiera=false >070515<
Övriga källor
En försäkring värd namnet. Artikel i Sydsvenskan 4 april 2007
BILAGA 1 Lina Sandqvist Malmö E-post: HSO04074@hs.mah.se Telefon: 0733-500 517 Hej!
Jag heter Lina och går sista terminen på socionomprogrammet på Malmö Högskola. Jag skriver nu min C-uppsats som handlar om föräldraförsäkringen och dess utformning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka vad föräldrar tycker om föräldraförsäkringen och målet med föräldraförsäkringen som lyder:
”Det samlade uttaget av föräldrapenning ska vara jämställt mellan kvinnor och män”(försäkringskassans hemsida)
För att kunna svara på syftet skickar jag nu ut denna enkät till ett antal föräldrar med barn i förskoleåldern. Deltagande i enkätundersökningen är frivilligt och enkäten är helt anonym.
Ifylld enkät återlämnas till förskolan i det medskickade kuvertet, senast fredagen den 23 april.
Härmed tillfrågas du om deltagande i studien.
BILAGA 2