I detta avsnitt avser jag att diskutera den evidensbaserade praktiken, en ökad kunskapsstyrning i förhållande till mitt resultat. Avsnittet kommer att avslutas med att jag föreslår vidare forskning inom ämnet.
Precis som jag nämnde i inledningen av uppsatsen så ser man ett tydligt
paradigmskifte inom socialt arbete. En mer omfattande styrning och ett uttalat mål om att skapa en likvärdig verksamhet över hela landet förespråkas samtidigt som att Socialstyrelsen föreslås stå för systematiska kunskapsöversikter vilka skall vara grundläggande för de metoder man inom verksamheten väljer att arbeta utifrån. Kunskap som skall vara styrande för vilka metoder man väljer att arbeta utifrån skall gärna ha sin grund i experimentella utvärderingar och kvantitativ forskning som är mer knuten till praktiken och socialtjänstens effektivitet. Forskning som kan bevisa eller ’evidensbasera’ huruvida en metod eller ett förhållningssätt är fruktbart eller inte. Sammanfattningsvis kan man se detta som en förändrad kunskapssyn inom socialtjänstens område. Från en mer hermeneutisk syn på kunskap så har man antagit en mer positivistisk syn på hur det sociala arbetet skall bedrivas. I mer raljanta ordalag kan man säga att ’flum’ skall ersättas
med systematisk kunskap om insatsers effektivitet. Detta innebär ett paradigmskifte inom kunskapssynen på det sociala arbetet.
Det positivistiska förhållningssättet är traditionellt sett vanligare inom hälso- och sjukvården och det är just inom medicinen man hämtat begreppet evidensbaserad praktik ifrån. Evidensbaserad medicin inom hälso- och sjukvården har inspirerat till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Som jag tidigare nämnt så finns regleringen om sjukvårdspersonalens krav på att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet redan i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och det är alltså denna typen av förhållningssätt som man eftersträvar även i utredningen om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Jag tror dock att det kan bli olyckligt att likställa socialtjänstens verksamhet alltför mycket med områden inom hälso- och sjukvård. Inom hälso- och sjukvården är det av större vikt att sträva efter att kunna evidensbasera (bevisa) att en viss medicin eller behandling är effektiv eller inte. Jag tror dock att den relationen mellan exempelvis sjuksköterska-patient och handläggare-klient inte går att evidensbasera.
Jag har tidigare redogjort för den vetenskapliga debatt som präglat den
evidensbaserade praktiken och de tydliga positioneringarna som har tagits. Även om det är intressant med en vetenskaplig debatt där tydliga ståndpunkter för antingen en eller en annan kunskapssyn presenteras, så anser jag att det är
viktigare att tala om hur de olika kunskapssynerna kan förenas. En av positionerna är den som förespråkar en evidensbaserad praktik som grund för det sociala arbetet. Efter en egen analys och genomgång av den färska forskning som finns kring evidensbaserad praktik i Sverige så uppenbarar det sig att Socialstyrelsen6 står för de flesta forskningsbidrag som uttrycker en positiv ställning till att införa en evidensbaserad praktik. Den forskning som jag har stött på som antar ett mer kritiskt förhållningssätt kommer från professorer på svenska socialhögskolor. Det är intressant med de tydliga positioneringarna som antingen är för eller emot en evidensbaserad praktik som grund för socialt arbete. Jag menar att det sociala arbetets utveckling är beroende av både en hermeneutiskt grundad kunskapssyn och en positivistisk kunskapssyn. Med en alltför stor betoning på forskning med en positivistiskt grundad vetenskapssyn så tror jag att man går miste om en hel del kreativitet och innovation. Ett alltför stort fokus läggs på att mäta istället för att upptäcka. En alltför stor fokus på en hermeneutiskt präglat vetenskapssyn som grund för forskning som styr kunskapsutvecklingen kan få andra konsekvenser. Då tror jag att kunskapssynen riskerar att bli just ’flummig’, irrationell och osystematisk.
Det är tacksamt för mig som själv använder en positivistisk grundad
vetenskapssyn och metod som underlag för min studie att se vad en positivistiskt grundad vetenskapssyn kan få för konsekvenser för forskningen kring det sociala arbetet. Genom att testa hypoteser som är grundade på mina egna värderingar färgade av mina egna referensramar och mina egna tolkningar av den teorin jag väljer att applicera fenomenet inom, märker jag svårigheten att få några mer djupgående resultat. Resultatet med min studie visar antingen om det finns en solid grund för att godta mina hypoteser eller inte, men undersökningen tillåter mig inte riktigt att dra några slutsatser om vad detta kan innebära. För att dra ett
6
Eller IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) som innan den 1:a januari 2010 var en någorlunda fristående del av Socialstyrelsen. Numera är IMS arbetsuppgifter en del av Socialstyrelsens arbete
exempel ur min egen studie så kan jag knyta tanken om införandet av den evidensbaserade praktiken med ingredienser i New Public management som någon slags politisk samhällelig kontext, men jag kan inte nå någon djupare förståelse kring vilka andra aspekter som kan ha påverkat utvecklingen. Det blir tydligt att positivismen inte svara på alla frågor även när det kommer till mina senare frågeställningar där jag mer undersöker verksamheten och handläggarens handlingsutrymme och autonomi. En person eller en organisations
handlingsutrymme kan ses på som något högst subjektivt eller utifrån en mer objektiv synvinkel. Handlingsutrymmet inom en organisation kan bestämmas utifrån den lagen man arbetar utifrån. Socialtjänstlagen är en ramlag, men kan säkert upplevas som mer tvingande än en strängt normerande lag utifrån handläggarens synvinkel beroende på andra aspekter som vilken lokal kontext man befinner sig i och hur den lokala ledningen vill att man som handläggare skall tolka lagens bestämmelser.
En annan aspekt som är viktig att påpeka är vilket kunskapsunderlag som finns. Med systematiska kunskapöversikter som grund för vilka metoder man väljer att utgå ifrån när man planerar sitt arbete kan just kunskapsunderlagets storlek vara bestämmande för hur man väljer att agera kring de sociala problemen. Ett tunt kunskapsunderlag kan begränsa både organisationens och handläggarens
handlingsutrymme medan ett stort kan bidra till motsatsen. Med detta stycke och förra vill jag peka på svårigheterna med att enbart använda resultatet från
positivistiska forskningsmetoder som grund för det sociala arbetet, och att i alltför stor del ge medel åt forskning baserad på en positivistisk vetenskapssyn.
En av grundaspekterna i den positivistiska forskningstraditionen är objektiviteten och värderingsfriheten. Det är också en av huvudaspekterna i att införa en
evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Utredningen kring införandet av en evidensbaserad praktik menar, som jag tidigare nämnt, att en av de starkaste drivkrafterna bakom en evidensbaserad praktik som grund för det sociala arbetet är önskan om att handläggare inte ska handla efter egna erfarenheter utan utifrån beprövad erfarenhet och utifrån vetenskap. Jag har dock under arbetet med min egen uppsats funderat en hel del på om inte värderingsfrihet är helt omöjligt att uppnå. Precis som att mina val av hypoteser, teorier och undersökningsenheter på ett eller annat sätt är styrt av värderingar så tror jag att de systematiska
kunskapsöversikter som skapas även är präglade av värderingar på ett eller annat sätt. Forskningen kommer i allt större grad centraliseras enligt utredningarna kring den evidensbaserade praktiken och Socialstyrelsen kommer därmed att få allt större makt över vilka forskningsresultat som kommer att ses som viktiga för att bredda kunskapsbasen inom socialtjänsten. De värderingar som enligt utredningen kring evidensbaserade praktikens införande tidigare har styrt socialarbetarens handlingar vill man eliminera. Däremot kommer värderingar från en högre politisk nivå i större grad prägla det sociala arbetet. Värderingarna som styr vilka utvärderingar man ska göra för att effektivisera det sociala arbetet kommer alltså att flytta högre upp i hierarkin.
Ett annat problem man kan finna i strävan att arbeta alltmer evidensbaserat kan man finna om man lägger en ideologisk aspekt på det hela. Tidigare i studien har jag nämnt hur viktigt man från Socialstyrelsens och från utredningarnas håll betonar vikten av att de som utför arbetet på gräsrotsnivå också har ett intresse av att arbeta utifrån evidensbaserade metoder. Utifrån den studien jag har genomfört kan man se att det är vissa värden som förenar New Public Management och den
evidensbaserade praktiken. Detta innebär att den evidensbaserade praktiken drivs av vissa nyberala värderingar. Samtidigt som en starkare styrning förespråkas så vill man stärka det kommunala självstyret. Detta kan resultera i en mer
omfattande konflikt när det ovanifrån kommer en starkare styrning i hur man ska arbeta. Särskilt i de kommuner där det finns ett styre som är starkt
vänsterorienterat och i eventuella fall där socialarbetarkåren i stor del är vänsterorienterade ideologiskt.
Slutligen vill jag betona vikten av att kombinera de olika kunskaps- och
vetenskapssynerna i det sociala arbetet. En kombination av de båda tror jag skapar en mer värdefull diskussion kring hur det sociala arbetet skall se ut. Det finns behandlingar och förhållningssätt där jag tror ett evidensbaserat förhållningssätt skulle göra stor nytta för att förbättra effektiviteten. Jag tror också att vissa enskilda socialarbetare skulle vinna mycket på att arbeta utifrån evidensbaserade metoder och kunna arbeta mer dedikerat med fler tydliga instruktioner för hur arbetet skall utföras. Jag tror också att den transparensen inom socialtjänsten som betonas är viktig, och att en likvärdig socialtjänst över hela landet blir mer transparent samt att de som bekostar och äger socialtjänsten (det vill säga
befolkningen själva) vet om hur man arbetar inom socialtjänsten och att man kan få klara besked om vad skattepengarna används till. Hur många personer som blir hjälpta per investerad miljon i skatt och så vidare. Jag tror även att en stor del metoder och typer av behandling går att evidensbasera vilket innebär att man har ett stöd för att det finns en stor sannolikhet att en viss behandling eller metod fungerar. Jag tror däremot att den relationen som skapas och måste skapas, för att det sociala arbetet inom socialtjänsten skall vara fruktbart, inte går att
evidensbasera.
Vidare forskning
En huvudaspekt i den hypotetiskt-deduktiva metoden är att efter avslutad hypotesprövning deducera nya hypoteser utifrån det resultatet man fått fram. I detta avsnittet ska jag dels härleda nya hypoteser att arbeta utifrån samt komma med förslag om ytterligare forskning inom ämnet.
Eftersom den evidensbaserade praktiken inte på allvar slagit igenom i det sociala arbetet så har jag lämnat frågeställningarna kring verksamheten och
handläggarnas handlingsutrymme något obesvarade. Dessa frågor har också varit svåra att hitta stöd för eftersom jag inte tittat på specifika organisationer utan utgått ifrån offentliga utredningar. Därför hade det varit intressant att titta på dessa aspekterna i en specifik organisation där man under ett tag tillämpat en
evidensbaserad praktik. Där hade det varit intressant med att utifrån enkäter titta på hur de olika delarna av den kommunala organisationen upplever hur det är att arbeta evidensbaserat. Alltifrån den lokala politiska nivån till förvaltningens ledningsnivå samt de som arbetar som handläggare inom socialtjänsten. Med en starkare central styrning och en önskan om att skapa en likvärdig socialtjänst över hela landet så hade en hypotes kunnat utgå från hur de kommunala politikerna uppfattar sitt inflytande i socialnämnden. En hypotes att arbeta utifrån skulle kunna vara ”med en mer central kunskapsstyrning av socialtjänsten minskas de lokala kommunalpolitikernas inflytande över socialtjänsten”. För att titta på hur verksamhetens och den enskildes handlingsutrymme så kan man utgå ifrån de hypoteser jag använt i denna studie och istället applicera det på en specifik organisations arbete. En annan studie som hade varit intressant att studera i ett
läge där evidensbaserad praktik inte är så pass tvingande som jag misstänker att det kommer att vara om ett par år, är vilka kommuner som använder sig av en evidensbaserad praktik. En hypotes att arbeta utifrån skulle kunna vara att ”det finns en större motvilja att tillämpa en evidensbaserad praktik i kommuner med ett röd-grönt styre”.
Då jag tidigare förespråkat kombinationen av att använda forskning både med en hermeneutisk och en positivistisk vetenskapssyn som kunskapsunderlag så vill jag även föreslå forskning som skulle kunna ha en mer hermeneutisk ansats. Eftersom den evidensbaserade praktiken hävdar att den är till för brukaren i första hand så skulle en mer kvalitativ studie kunna göras inom ett område där klienter är mer långvariga. Här kan man undersöka hur brukarna upplever sitt eget inflytande över de insatser som görs och ifall/hur det har förändrats med tiden.
REFERENSER
Lagar
Förvaltningslagen, 1986:223 Kommunallagen, 1991:900
Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 2001:454 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 1998:531 Regeringsformen, 1974:152
Socialtjänstlagen, 1980:620 Socialtjänstlagen, 2001:453
Propositioner
Regeringens proposition 1979/80:1 om socialtjänsten; beslutad den 28 januari 1979
Regeringens proposition 2000/01:80 ny socialtjänstlag m. m; beslutad den 15 mars 2001
Litteratur
Agevall, L (2005) Välfärdens organisering och demokratin – en analys av New
Public Management Växjö: Växjö University Press
Almqvist, R (2006) New public management – om konkurrensutsättning, kontrakt
och kontroll Malmö: Liber AB
Anttila, S (2008) Systematiska översikter. I: Jergeby, U (Red) Evidensbaserad
praktik i socialt arbete Stockholm: Gothia
Bergstrand, B O (2010) Socialtjänstlagen 2010 Höganäs: Komlitt AB
Bryman, A (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning Lund: studentlitteratur
Gassne, J (2010) Evidensbaserad praktik på svenska socialhögskolor Stockholm: Socialstyrelsen
Giddens, A (2007) Sociologi Lund: Studentlitteratur
Holme, I M och Solvang B K (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur
Jergeby, U (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete Stockholm: Gothia Johansson, R (1997) Vid byråkratins gränser – Om handlingsfrihetens
organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete Lund: Arkiv förlag
Lindgren, L (2006) Utvärderingsmonstret: Kvalitets- och resultatmätning i den
offentliga sektorn Lund: Studentlitteratur
Lipsky, M (1980) Street-level bureacracy – dilemmas of the individual in public
services New York: Russell Sage Foundation
Månsson, S-A (2007) Evidensbaserad kunskap eller intelligent handlande i
socialt arbete Anförande vid Alumnträff vid Göteborgs universitet
Månsson, S-A, Hedin, U-C, Kuosmanen, J, Lindholm, A (2002) Överlevnad och
förändring. Vardagsliv och behandling av sexualbrottsdömda på
Skogomeanstalten, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt
arbete
Payne, M (2005) modern teoribildning i socialt arbete Stockholm: Natur & kultur Rosengren, K-E & Arvidsson, P (2002) Sociologisk metodik Malmö: Liber AB SOU 1979:31, Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Betänkande av
byråkratiutredningen Kungälv: Gotab
SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Slutbetänkande av Ansvarskommitén Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2008:18, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för
brukaren. Betänkande av utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2008:125, En reformerad grundlag del 1. Betänkande av
Grundlagsutredningen Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2009:32, Socialtjänsten. Integritet-effektivitet. Betänkande av
socialtjänstdatautredningen Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Sundell, K, Brännström, L, Larsson, U, Marklund, K (2008) På väg mot en
evidensbaserad praktik - 834 kommunala enhetschefer om evidensbaserad praktik och användning av evidensbaserade metoder inom socialtjänstens
Internet
Engelmark, L, Oenighet kring kunskapsutvecklingen i socialt arbete. Socionomen.nu>http://www.socionomen.nu/text/oenighet-kring- kunskapsutvecklingen-i-socialt-arbete>2010-12-22
Socialstyrelsen, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS>
http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen/organisation/fristaendeverksamhe ter/ims>2010-11-25