• No results found

8.1 Inledning  

I  arbetet  har  det  undersökts  hur  Sverige  kan  uppfylla  skyldigheterna  enligt   artikel  6.a  i  FN:s  resolution  2178.  Närmare  bestämt  kravet  om  att  säkerställa  att   det  i  nationell  lag  stadgas  om  tillräckligt  stränga  kriminaliseringar  för  att  kunna   lagföra  och  straffa  personer  som  reser  i  avsikt  att  begå  den  sortens  

terroristhandlingar  som  uppräknas  i  artikel  6.a.  

8.2 Gällande  svensk  rätt  

En  av  de  frågeställningar  som  har  behandlats  i  arbetet  gäller  i  vilken  mån   befintliga  svenska  lagar  kan  anses  möta  de  krav  som  följer  av  artikel  6.a.  

Utredningen  i  arbetet  har  visat  att  svensk  lag  inte  räcker  till  för  att  kunna  straffa   dem  som  reser  med  terroristiska  ändamål.  Detta  trots  att  det  inom  svensk  rätt   existerar  regler  som  straffbelägger  de  handlingar  som  artikel  6.a  avser  att   motverka  samt  i  många  fall  handlingar  som  befinner  sig  i  förfältet  till  dessa   brott.  Trots  detta  har  utredningen  kommit  fram  till  att  en  resa  i  de  flesta  fall  inte   kan  anses  vara  en  handling  av  sådan  typ  som  träffas  av  befintlig  lagstiftning.     Något  som  förenklat  kan  sägas  bero  på  att  en  resa  är  en  typ  av  handling  som   befinner  sig  på  ett  mycket  tidigt  skede  i  förhållande  till  det  fullbordade  brott   som  existerande  bestämmelser  avser  att  motverka.    

Det  dock  visats  att  en  resa  mycket  väl  kan  utgöra  brott  genom  tillämpning  av   vissa  av  de  existerande  svenska  förfältsdelikten.  Problemet  med  detta  är  att   detta  enbart  gäller  i  ett  fåtal  mer  eller  mindre  troliga  fall  då  förutsättningarna  är   ”de  rätta”  för  att  fylla  bestämmelsernas  rekvisit.  

En  sådan  lagstiftning  som  endast  träffar  en  del  av  resorna  som  artikel  6.a   avser  är  inte  tillfredsställande  när  det  kommer  till  svenskt  uppfyllande  av   resolutionens  målsättningar.  Därför  krävs  ny  lag.  

8.3 Genomförande  i  svensk  rätt  

Den  övergripande  och  viktigaste  frågeställningen  i  arbetet  avser  hur  Sverige  bör   genomföra  artikel  6.a:s  krav  om  att  straffbelägga  terrorismresor.  För  att  utröna   detta  har  det  befintliga  utredningsbetänkandet  granskats  och  utvärderats  i   förhållande  till  principer  för  kriminalisering  givna  av  lagstiftaren  och  sådana   som  existerar  inom  doktrin.  

Vad  som  gång  på  gång  har  identifierats  som  det  stora  problemet  med  kraven  i   artikel  6.a  och  betänkandets  lagförslag  är  den  svaga  kopplingen  mellan  

resegärningen  och  de  terroristhandlingar  som  bestämmelserna  i  förlängningen   syftar  till  att  förhindra.  Inom  svensk  lagstiftningstradition  är  det  ytterst  ovanligt   med  kriminaliseringar  på  ett  stadium  som  befinner  sig  så  tidigt  i  förhållande  till   den  fullbordade  gärningen.  Bortsett  från  den  i  arbetet  avhandlade  

groominglagen  lyser  kriminaliseringar  av  handlingar  på  sådana  tidiga  stadier   med  sin  frånvaro,  rimligen  p.g.a.  de  risker  som  är  förenade  med  den  sortens   kriminaliseringar  och  som  har  tagits  upp  i  arbetet.    

FN:s  säkerhetsråds  resolution  ställer  Sverige  i  en  obekväm  position  eftersom   artikel  6.a  tycks  tvinga  oss  till  en  sådan  typ  av  typ  kriminalisering  som  inte   stöds  av  de  straffrättsliga  principer  och  ideologier  som  vanligtvis  ligger  till   grund  för  vårt  lagstiftningsarbete  och  vår  straffrättsliga  tradition.    

Den  ”alternativa  regel”  som  presenteras  i  arbetet  framstår  som  en  lämplig   utväg  för  Sverige  i  denna  svåra  situation.  Detta  på  följande  grunder:  

Den  alternativa  regeln  träffar  samma  typ  av  gärningar  som  betänkandets   förslag,  d.v.s.  resor  vilka  befinner  sig  tidigt  i  förfältet  och  långt  från  det  relevanta   skyddsintresset.  Det  har  visats  i  arbetet  att  den  alternativa  regeln  bör  nå  

resolutionens  målsättningar  i  samma  utsträckning  som  utredningens  förslag.   Den  stora  skillnaden  i  den  alternativa  regeln  jämfört  med  

utredningsbetänkandets  förslag  är  att  den  tar  hänsyn  till  den  viktiga   straffrättsliga  principen  om  ultima  ratio.  Detta  genom  att  istället  för  att   bestraffa  den  som  reser  eller  försöker  resa,  beivras  handlingen  med  en   administrativ  sanktion  i  form  av  ett  reseförbud.  Straff  aktualiseras  först  i  ett   senare  skede  om  gärningsmannen  väljer  att  bryta  mot  reseförbudet.  Denna   metod  bör  tillerkännas  större  legitimitet  än  det  existerande  lagförslaget  då  den   tar  hänsyn  till  ultima  ratio-­‐principen  genom  att  lyfta  ut  straffet  ur  ekvationen   utan  att  äventyra  de  målsättningar  som  enligt  resolutionen  ska  uppfyllas,   nämligen  att  motverka  att  personer  reser  till  oroshärdar  för  att  ansluta  sig  till   terrororganisationer.    

   

Käll-­‐  och  litteraturförteckning  

Offentligt  tryck  

Propositioner  

• Prop  1994/95:23.  Ett  effektivare  brottsmålsförfarande   • Prop  2000/01:85.  Förberedelse  till  brott  m.m.  

• Prop  2003/04:147.  Sveriges  antagande  av  rambeslut  om  

minimibestämmelser  för  brottsrekvisit  och  påföljder  för  olaglig   narkotikahandel  

• Prop  2007/08:163.  Åtgärder  för  att  utreda  vissa  samhällsfarliga  brott,   m.m.  

• Prop  2009/10:78.  Straffrättsliga  åtgärder  till  förebyggande  av  terrorism     Statens  offentliga  utredningar  

• SOU  2015:63.  Straffrättsliga  åtgärder  mot  terrorismresor   • SOU  2014:63.  Organiserad  brottslighet  -­‐  förfälts-­‐  och  

underlåtenhetsansvar,  kvalifikationsgrunder  m.m.   Departementspromemorior  

• Ds  2009:17.  Straffrättsliga  åtgärder  till  förebyggande  av  terrorism   Kommittedirektiv  

• Dir.  2014:103.  En  nationell  samordnare  för  att  värna  demokratin  mot   våldsbejakande  extremism  

• Dir.  2014:155.  Genomförande  av  vissa  straffrättsliga  åtaganden  för  att   förhindra  och  bekämpa  terrorism  

Övrigt  

• Justitieutskottet  1994/95:JuU2.  Ett  effektivare  brottmålsförfarande   • Advokatsamfundets  yttrande  Ju2007/4313/L5  

 

Litteratur  

• Asp,  Petter.  ”Från  tanke  till  gärning.  D.1,  Legitimationsfrågor  rörande   förfältsdelikt  -­‐  legitimationsfrågor  rörande  förfältsdelikt.”  Iustus,  2005.   • Asp,  Petter.  ”Från  tanke  till  gärning.  D.  2,  Förberedelse  och  stämpling  till  

• Asp,  Petter.  ”Går  det  att  se  en  internationell  trend?  —  om   preventionismen  i  den  moderna  straffrätten.”  SvJT  2007  s  69.  

• Asp  Petter,  Ulväng  Magnus,  Jareborg  Nils.  ”Kriminalrättens  grunder.”   Andra  tryckningen.  Iustus,  2011.  

• Edelstam,  Henrik  &  Ekelöf  Per-­‐Olof.  ”Rättegång,  första  häftet.”  8   upplagan,  Norstedts  2002.  

• Heidenborg,  Mari.  ”Vad  bör  straffas?”.  SvJT  2013  s  301.  

• Jareborg,  Nils.  ”Rättsdogmatik  som  vetenskap”.  SvJT  2004  s  1.   • Lernestedt,  Claes.  ”Kriminalisering  –  Problem  och  principer.”  Iustus  

2003.  

• Olsen,  Lena.  ”Rättsvetenskapliga  perspektiv.”  SvJT  2004  s  105.  

• Ulväng,  Magnus.  Jareborg,  Nils.  Friberg,  Sanna  &  Asp,  Petter.  ”Brotten   mot  allmänheten  och  staten.”  Iustus,  2012.  

• Victor,  Dag.  ”Påföljdsbestämning  i  ett  differentierat  påföljdssystem”.  SvJT   1999  s  132.  

• Wennberg,  Suzanne.  ”Försök  till  brott”.  Upplaga  2:1.  Norstedts,  2010.  

Svenska  domstolar  

• NJA  1995  s.  405   • NJA  2007  s  774   • NJA  2011  s.  627  

• Högsta  domstolens  dom  i  mål  T  5516-­‐12.  23  april  2014.  

Tidningsartiklar    

• Dorian,  Hampus.  ”Inga  åtal  väcks  mot  svenska  IS-­‐hemvändare”.   Göteborgsposten  26  maj  2015.  

• Holender,  Robert.  ”Åklagaren:  Därför  är  terroristbrott  svåra  att  utreda”.   Dagens  Nyheter  9  september  2011.  

• Orrenius,  Niklas.  ”Tuffa  tag  när  KD  ska  forma  framtiden”,  Sydsvenskan   28  januari  2012.  

Rättsakter  från  EU  

• Rådets  rambeslut  2002/475/RIF  av  den  13  juni  2002  om  bekämpande   av  terrorism.  

Rättsakter  från  Europarådet  

• Förslag  till  rådets  beslut  om  undertecknande,  på  Europeiska  unionens   vägnar,  av  tilläggsprotokollet  till  Europarådets  konvention  om  

förebyggande  av  terrorism  (CETS  nr  196).  

Övriga  internationella  rättsakter  

• RP  18/2014  rd.  Regeringens  proposition  till  riksdagen  med  förslag  till   lagstiftning  om  terroristbrott.  Finländsk  proposition.  

FN:s  rapporter,  skrivelser  och  protokoll    

• S/2014/770  -­‐  Security  Council  Report,  FN:s  säkerhetsråd  29  oktober   2014.  Hämtad  den  4  juli  2015  från:  

http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-­‐6D27-­‐

4E9C-­‐8CD3-­‐CF6E4FF96FF9%7D/s_2014_770.pdf  

 

Övriga  elektroniska  dokument  

• Forsskål,  Peter.  ”Tankar  om  den  borgerliga  friheten.”  Hämtat  den  10   september  2015  från:  

http://peterforsskal.com/documents/thoughtsoncivillibertyswedish.pdf

.  

• Peste.  Jonathan.  ”Reflektioner  om  al-­‐Qaidainspirerat  resande  till  Syrien”.   SÄPO:s  pressrum  13  juni  2014.  Hämtat  den  13  juli  2015  från:  

http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/20 14-­‐06-­‐13-­‐reflektioner-­‐om-­‐al-­‐qaidainspirerat-­‐resande-­‐till-­‐syrien.html   • Peste.  Jonathan.  ”Ny  reflektion  om  al-­‐Qaidainspirerat  resande.”  SÄPO:s  

pressrum  13  augusti  2014.  Hämtat  den  13  juli  2015  från:  

http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/20 14-­‐08-­‐13-­‐ny-­‐reflektion-­‐om-­‐al-­‐qaidainspirerat-­‐resande.html  

• SVT,  Uppdrag  granskning.  ”Svenske  jihadisten:  Vet  inte  om  jag  dödat   någon”.  Hämtat  den  13  juli  2015  från:  http://www.svt.se/ug/svenske-­‐ jihadisten-­‐vet-­‐inte-­‐om-­‐jag-­‐dodat-­‐nagon  Publicerat  18  februari  2015  

Related documents