I Sverige deltar en klar majoritet av barnen i förskoleverksamhet. Eftersom förskola påverkar barnets skolresultat positivt enligt den här undersökningen är det viktigt att samhället kan erbjuda alla barn en plats. Att förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga har införts är mycket positivt och möjligen borde denna rättighet utökas till fler timmar per vecka. Dock så borde mer forskning genomföras i Sverige angående ett eventuellt samband mellan hur många timmar barn är i förskola per dag och försämrade resultat. Det är fler barn med utländska föräldrar som väljer att inte ansöka om en förskoleplats, samtidigt som dessa barn påverkas positivt i högre grad än svenska barn. Detta betyder att det borde vara speciellt viktigt att höja deltagandet för denna grupp för att i längden kunna minska ojämlikheterna i utfall som finns. Resurser borde läggas på att ge information angående förskolans positiva inverkan på barn till dessa föräldrar, som möjligen kommer från länder där man enligt tradition är hemma med barnen själv eller där förskolor är av dålig kvalitet. Vårdnadsbidraget som har införts i vissa svenska kommuner har som syfte att uppmuntra föräldrar att stanna hemma med barnen och detta skulle kunna vara ett potentiellt problem, speciellt ifall det är fler föräldrar med utländsk bakgrund som ansöker om bidraget och ifall detta bidrag leder till att barnet inte går i förskola alls. Särskilt angeläget är att första generationens invandrare skrivs in i barnomsorg och detta borde främjas genom att barn mellan 0-5 år som kommer till Sverige börjar i en förskola så snart som möjligt, även om det befinner sig exempelvis på en flyktingmottagning.
Denna undersökning tyder på att skillnaden i effekt mellan att ha gått ett år eller mindre i förskola och ett år eller mer, inte är betydande, framförallt inte för barn med utländsk bakgrund. Därför skulle ett system med en obligatorisk förskola från fem års ålder förmodligen kunna ge mycket positiva effekter när det gäller skillnaderna mellan invandrare och svenskar. Att lagstifta om deltagande skulle förmodligen ge en säkrare effekt än om man försöker påverka föräldrarna med information eller ekonomiska incitament, men kostar mer och tar längre tid att genomföra.
46 Resultatet att barn till lågutbildade föräldrar inte påverkas mer av förskolan än barn till högutbildade föräldrar i gruppen invandrare, samt att barn till högutbildade påverkas mer i den svenska gruppen, är förvånande. Tidigare forskning visar motsatt resultat. En förklaring till resultatet skulle kunna vara att en del barn till högutbildade föräldrar som inte går i förskola har en hemmiljö med brister. Högutbildade fäder gifter sig oftast med högutbildade mödrar och en möjlig brist skulle kunna vara att karriären är prioriterad och barnet är hemma i sällskap med någon som inte är lämplig. En annan förklaring skulle kunna vara att förskoleverksamheten på något sätt missgynnar barn till lågutbildade föräldrar. Exempelvis om barngrupperna är mycket stora skulle det kunna vara så att personalen inte har tid med alla och då av någon anledning bortprioriterar barn till lågutbildade. Under 1990-talskrisen skedde stora nedskärningar i offentlig sektor och storleken på barngrupperna ökade. Ytterligare forskning angående denna del vore intressant. Exempelvis borde sambandet mellan barngruppers storlek och effekten av förskola undersökas närmare.
Resultatet i denna uppsats visar, i likhet med Johansson (mfl), att läsförståelse påverkas positivt av deltagande i barnomsorg för barn med utländsk bakgrund i högre grad än matematik. Som tidigare nämnts skulle det kunna vara så att det främst är interaktionen med vuxna och andra barn på det inhemska språket som är vinsten av förskola, vilket också Johansson (mfl) framhäver. Därför är det viktigt att fokusera på att denna interaktion inte förhindras, exempelvis genom att säkerställa små barngrupper. Det är också viktigt att segregering förhindras, exempelvis förskolor som endast barn som pratar ett visst annat språk går Danmarks och Sveriges mycket lika resultat tyder på att varken speciella satsningar på det nationella språket eller modersmålsundervisning är att föredra framför den andra. Förmodligen är det den dagliga interaktionen i förskolemiljön som har en effekt, snarare än ett par timmar i veckan med specialundervisning.
År 2003 skiljer sig från år 2009. Deltagande i förskola verkar ha haft en större effekt på ungdomar födda 1994, vilka gjorde testet 2009, speciellt i gruppen barn med svensk bakgrund. Det finns förmodligen många orsaker till varför och det vore intressant att undersöka data från flera år för att se hur resultaten förändras över tiden. Framförallt vore inkluderandet av barn till arbetslösa och föräldralediga intressant att studera, samt effekten av den fria etableringsrätten; påverkar förskola resultaten mer eller mindre om barnet gått i en privat förskola? För att studera
47 den fria etableringsrätten räcker dock inte PISA:s data eftersom denna inte inkluderar information om barnets förskolas egenskaper. Ultimat vore om man skulle kunna undersöka hur dessa förändringar har påverkat effekten i stort, samt specifikt effekten på olika grupper, genom att isolera effekten med hjälp av någon slags naturlig uppdelning i kontrollgrupper och behandlingsgrupper. Överlag vore just förskolornas egenskaper och dess effekter på resultatet intressant att studera vidare.
I framtiden blir en väl utbildad befolkning centralt för Sveriges ekonomi. Att kunskaperna, enligt internationella tester, sjunker är problematiskt och måste förändras genom satsningar från många olika håll. Resultatet av den här undersökningen visar att vistelse i en annan miljö än hemmet innan skolstart påverkar förmågan senare under skoltiden och detta bör ses som ett tecken på att man borde överväga investeringar i förskoleverksamheten. I Sverige finns numera en tradition av kvinnligt förvärvsarbete och deltagande i barnomsorg, men detta är inte lika självklart för den femtedel i Sverige som har sina rötter i ett annat land. Mer forskning behövs men hittills tyder kunskapen på att Sverige har mycket att vinna på att satsa på en förskola som innefattar alla barn. 83% är mycket i jämförelse med andra länder, men mycket återstår att göra. Speciellt mycket finns att vinna på att satsa på förskola för de med utländsk bakgrund. Enligt nationalekonomisk teori är tidiga insatser att föredra eftersom subventionernas avkastning ökar då inlärning föder inlärning.
Avslutningsvis finns det ett samband mellan deltagande i förskola och resultatet på PISA:s internationella tester. Det finns även ett starkt samband mellan resultat på olika tester i skolan, sannolikhet att gå en högskoleutbildning och arbetsinkomst senare i livet. Samhället skulle således vinna på att satsa mer på förskolan, både när det gäller befolkningens kunskaper/humankapital och ökade skatteintäkter. 57
57 Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 130
48
Källförteckning
Andrén, Karin, (2006), ”Få förskolebarn får modersmålsstöd”, Skolverkets Nyhetsbrev 4 2006, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/1403/a/6274, uppdaterat 8/5 2006, citerat 28/4 2011. Assarsson, Berit mfl, (2009), “Låt föräldrar betala mer för sina barn i förskolan”, Dagens Nyheter, 25/4 2009
Bassok, Daphna mfl, (2007), “How much is too much? The influence of preschool centers on childrens development nationwide”, Economics of Education Review, Volume 26: Issue 1 2007, s 52-66.
Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, Rapport 2010:13 Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering Bremberg, Sven, (2011), ”Förskola- effekter på hälsa”, Statens folkhälsoinstitut- Uppslagsverk barn och unga, tillgängligt på www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Forskola---effekter-pa-halsa-/, uppdaterad 28/1 2011, citerad 21/4 2011
Currie, Janet, (2001), “Early childhood education programs”, The Journal of Economic Perspectives, vol 15 no 2 2001, s 213-238
Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, Statistics Norway Discussion Paper, no. 63
Heckman, James J, (2006), “Skill formation and the economics of investing in disadvantaged children”, Science, 312(5782), 1900-1902
Johansson, Elly-Ann (mfl), (2010), ”Do pre-school interventions further the integration of immigrants? Evidence from Sweden” i Essays on Schooling, gender, and parental leave; Economic studies 121, Doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.
Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, (1999), Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 2ed, SNS förlag, Stockholm
Martin Korpi, Barbara, (2006), Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt, 2ed, Skrift U06.027, tillgänglig på
www.sweden.gov.se/sb/d/6277/a/65255
Migrationsverket, (2010), Historik, tillgängligt på www.migrationsverket.se/info/1764.html#h-90taletdeetniskarensningarnastid, uppdaterat 12/4 2010, citerad 5/5 2011
49 Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”, Skolverkets
nyhetsbrev nr 9 2010, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/4308/a/23165, uppdaterat 6/12 2010, citerad 20/4 2011.
Norman, Helena, (2008),” TIMSS 2007: Försämrade resultat i matematik för svenska elever”, Skolverkets nyhetsbrev nr 9 2008, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/2544/a/14285, uppdaterat 8/12 2008, citerad 20/4 2011.
OECD Programme for international student assessment, What PISA is, tillgängligt på
www.pisa.oecd.org/pages/0,3417,en_32252351_32235907_1_1_1_1_1,00.html, citerad 26/4 OECD, (2003), ”Glossary of statistical terms”, tillgänglig på
http://stats.oecd.org/glossary/detail.asp?ID=5401, uppdaterad 30/1 2003, citerad 15/5 2011 OECD, (2006),”Starting strong II-early childhood education and care Denmark”, tillgänglig på www.oecd.org/dataoecd/16/42/37423394.pdf
OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Norway”, tillgänglig på http://www.oecd.org/dataoecd/16/18/37423694.pdf
OECD, (2006), “Starting strong II-early childhood education and care Finland”, tillgänglig på http://www.oecd.org/dataoecd/16/2/37423404.pdf
PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, tillgänglig på www.pisa.oecd.org/dataoecd/35/51/35004299.pdf
Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school? An international comparison using PISA 2003”, IFO working paper no 68.
Schneeweis, Nicole, (2009) “Educational instiutions and the integration of immigrants”, Journal of Population Economics
Skolverket-enheten för utbildningsstatistik, ”Barn och Personal i förskolan hösten 2010”, Promemoria Dnr 71-2011:14, utgiven 30/3 2011.
Skolverket- förskole- och grundskolenheten, ”Vad är förskola”, www.skolverket.se/sb/d/2406, uppdaterat 22/12 2010, citerat 22/4 2011.
Skolverket, “Vad är PISA”, www.skolverket.se/sb/d/254, uppdaterat 18/2 2010, citerad 26/4 2011
Skolverket (2003), “Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund”, Särtryck av rapport 227, Skolverket, Stockholm
50 Skolverket, “Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i
ämnesprovet svenska”, pressmeddelande 1/7 2004, tillgängligt på www.skolverket.se/sb/d/203/a/511, citerat 27/4 2011.
Statistiska Centralbyrån-enheten för befolkningsstatistik, ”Befolkning efter bakgrund”, tillgänglig på www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda_och_utlandsk_bakgrund.pdf , citerad 20/4 2011
Statistiska Centralbyrån, (2008), ”Barnomsorg” i Utbildningsstatistisk årsbok 2008, Statistiska Centralbyrån, Örebro
The Ministry of Social Affairs, (2000), “Early childhood education and care policy in Denmark-background report”, The Ministry of Social Affairs, Copenhagen.
The Norwegian ministry of children and family affairs, (1998), “OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Norway”, The Norwegian
ministry of children and family affairs, Oslo.
The Finnish department of Social affairs, (2000), “OECD- thematic review of early childhood education and care policy. Background report from Finland”, The Finnish department of Social affairs, Helsinki.
51
Appendix
Tabell 1. Deskriptiv statistik av alla variabler använda i del 1.
2003
2009
Tabell 2. Beskrivning av alla variabler
Kön Dummy-variable. 0 om flicka, 1 om pojke
Skolalder- skolålder Ålder vid start i grundskolan.
Kultposs- kulturella ägodelar Index som bygger på familjens kulturella ägodelar, exempelvis klassisk litteratur, poesi och konst.
Agodelarindex- ägodelar Index som bygger på elevens svar huruvida 14 saker finns i hemmet, böcker, diskmaskin, dvd.
farutbild2 4490 .5002227 .5000556 0 1 morutbild2 4490 .5547884 .4970445 0 1 klassfar 4490 .5452116 .4980072 0 1 klassmor 4490 .836971 .3694332 0 1 litteratur2 4490 .5267261 .4993408 0 1 dator2 4490 .9503341 .217278 0 1 studieplats2 4490 .8200445 .3841931 0 1 egetrum1 4490 .9576837 .2013321 0 1 språk 4490 .8746102 .3311972 0 1 familj 4490 .6556793 .4751992 0 1 attitydskola 4466 .0327471 .9702097 -3.1447 2.526 agodelarin~x 4490 .5528131 .9469789 -3.358 2.048 kultposs 4490 .1142781 .9940475 -1.2757 1.3467 skolalder 4258 6.706083 .5380544 4 10
Variable Obs Mean Std. Dev. Min Max . farutbild2 4447 .5432876 .4981787 0 1 morutbild2 4447 .6424556 .4793309 0 1 klassfar 4447 .5657747 .4957105 0 1 klassmor 4447 .831347 .3744873 0 1 litteratur2 4447 .5659996 .4956807 0 1 dator2 4447 .9822352 .1321103 0 1 studieplats2 4447 .8999325 .3001237 0 1 egetrum1 4447 .9649202 .1840023 0 1 språk 4447 .8862154 .3175851 0 1 familj 4447 .8171801 .3865622 0 1 attitydskola 4187 -.0703589 .9796925 -2.9887 2.0085 agodelarin~x 4442 .4621271 .8908465 -5.322 4.1639 kultposs 4409 .2865833 1.091311 -1.7884 1.507 skolalder 4197 6.433405 .6590712 4 10 Variable Obs Mean Std. Dev. Min Max
52 Positivt värde indikerar fler ägodelar.
Attitydskola- attityd till skola Index som visar elevens attityd gentemot skolan.
Statusindex- economic, social and cultural status
En sammanvägning av ”the international socio-economic index of occupational status”, föräldrarnas högsta utbildningsnivå
(konverterat till år av utbildning), PISA:s index av ekonomisk situation i familjen, PISA ”index of home educational resources och PISA ”index of possessions related to classical culture in the family home. Alla dessa index utgår ifrån och sammanväger svaren som framkommit på enkätfrågorna till föräldrarna och barnet
PV1Math Plausible value nr 1 Matte
PV1Read Plausible value nr 2 läsning
Familj- familjesituation Dummy som tar värdet 1 om eleven bor i en så kallad kärnfamilj med båda föräldrarna, 0 annars.
Språk- vilket språk talas hemma. Dummy som tar värdet 1 om eleven talar svenska hemma, 0 annars.
Egetrum Dummy som tar värdet 1 om eleven har ett
eget rum, 0 annars.
Studieplats Dummy som tar värdet 1 om eleven har en
lugn plats för studier, 0 annars.
Dator Dummy som tar värdet 1 om eleven har
tillgång till en dator i skolarbetet hemma, 0 annars.
Litteratur Dummy som tar värdet 1 om det i hemmet
finns klassisk litteratur, exempelvis Strindberg. Klassmor- moderns socio-ekonomiska status Dummy som tar värdet 1 om modern är ”white
collar”, 0 om ”blue collar”.
Klassfar- faderns socio-ekonomiska status Dummy som tar värdet 1 om fadern är ”white collar”, 0 om ”blue collar”.
Morutbild- moderns utbildningsnivå Dummy som tar värdet 1 om modern har gått på högskola, 0 annars.
Farutbild- faderns utbildningsnivå Dummy som tar värdet 1 om fadern har gått på högskola.
Förskola_lite Dummy som tar värdet 1 om barnet gått i förskola ett år eller mindre, 0 annars.
53 Förskola_mycket Dummy som tar värdet 1 om barnet gått mer
än ett år i förskola.
Tabell 3-4. Utökad regressionsanalys med fler kontrollvariabler
2003 (1) (2) (3) (4) VARIABLER Läsning svenskar Läsning invandrare Matematik svenskar Matematik invandrare Förskola mindre än 1 år 3.680 22.36** 8.351 20.17** (5.323) (9.571) (5.455) (9.394) Förskola mer än 1 år 13.30*** 17.72** 13.37*** 12.66 (4.962) (9.017) (5.075) (8.616) Familjstruktur 7.500** 1.538 14.39*** 0.644 (3.136) (6.393) (3.082) (6.131) Kön -39.68*** -20.25*** 3.811 24.35*** (2.764) (6.105) (2.819) (6.047) Språk hemma 37.54*** 31.16*** 34.74*** 32.07*** (6.134) (7.109) (6.114) (6.706) Eget rum -2.787 6.520 -20.83* -15.17 (11.30) (11.07) (11.65) (11.47) Studieplats 11.92*** 3.407 14.08*** -3.044 (4.256) (8.438) (4.507) (8.461) Dator -0.955 28.23** 1.910 26.88** (9.037) (13.52) (9.479) (12.40) Litteratur 15.65*** 29.47*** 17.76*** 33.74*** (4.784) (10.91) (4.784) (10.47) Ålder vid skolstart -2.319 -10.73** 1.689 -11.57**
(2.564) (5.098) (2.655) (5.191) Socio-ekonomisk status mor 9.384** 13.31* 8.695** 1.360 (4.093) (7.980) (4.394) (7.651) Socio-ekonomisk status far 17.06*** 15.80** 12.42*** 22.20*** (3.478) (6.985) (3.536) (7.018) Moderns utbildning -7.432** -4.712 -10.37*** -4.187 (3.408) (7.571) (3.482) (7.272) Faderns utbildning -12.85*** -22.95*** -10.35*** -25.90*** (3.314) (7.219) (3.418) (6.908) Kulturella ägodelar 6.296* 5.228 1.987 -1.646 (3.256) (6.807) (3.303) (6.377) Ägodelarindex -3.161 -1.092 -6.158 2.653
54 (3.882) (7.628) (3.964) (7.620)
Attityd till skolan 7.705*** 6.101* 8.025*** 0.586 (1.547) (3.154) (1.550) (3.215) Statusindex 21.96*** 21.42*** 31.72*** 21.78*** (3.579) (6.397) (3.741) (6.542) Konstant 520.6*** 511.9*** 437.0*** 472.0*** (23.51) (38.58) (24.71) (39.52) Observationer 3,341 895 3,341 895 R-squared 0.208 0.277 0.178 0.239 Adj. R-squared 0.204 0.262 0.173 0.223
Tabell 3. Påverkan av förskola på PISA-resultat, för invandrare och svenskar, med kontroll för bakgrundsvariabler år 2003.
Robusta standardavvikelser inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
2009 (1) (2) (3) (4) VARIABLER Läsning Svenskar Läsning Invandrare Matematik Svenskar Matematik Invandrare Förskola mindre än 1 år 17.79*** 29.97*** 23.07*** 20.42* (5.965) (10.89) (5.954) (10.52) Förskola mer än 1 år 19.73*** 33.53*** 30.06*** 35.59*** (5.512) (10.15) (5.503) (9.845) Familjstruktur 13.35*** 5.574 4.922 9.986 (4.360) (6.769) (4.171) (6.878) Kön -37.26*** -40.06*** 5.684** 0.679 (2.908) (5.705) (2.885) (5.674) Språk hemma 14.20 31.02*** 25.52*** 24.11*** (11.02) (6.563) (9.745) (6.525) Eget rum -25.65** 10.46 -2.585 -2.508 (12.41) (11.34) (13.16) (11.06) Studieplats 23.42*** 0.588 15.00*** 5.128 (5.298) (9.153) (5.520) (9.450) Dator 19.25 28.66* 12.86 27.42 (12.92) (14.69) (12.24) (17.77) Litteratur 29.16*** 32.13*** 31.90*** 28.31*** (4.904) (10.13) (4.837) (9.634) Ålder vid skolstart 4.183* 1.353 -0.872 -1.708
(2.275) (3.838) (2.222) (3.823) Socio-ekonomisk status mor 10.52** 18.68** 5.126 2.772 (4.592) (7.531) (4.543) (7.526) Socio-ekonomisk status far 13.80*** 9.063 11.65*** 14.18**
55 (3.575) (6.410) (3.573) (6.327) Moderns utbildning -13.17*** -10.52 -17.33*** -10.73 (3.815) (7.214) (3.749) (7.284) Faderns utbildning -9.616*** -8.431 -6.397* -4.037 (3.368) (6.390) (3.383) (6.823) Kulturella ägodelar 3.320 4.157 0.612 -0.450 (2.484) (4.917) (2.427) (4.743) Ägodelarindex -17.48*** -15.09*** -12.12*** -9.925* (3.071) (5.596) (2.890) (5.635) Attityd till skolan 11.98*** 0.397 10.96*** 2.473
(1.628) (2.854) (1.589) (2.862) Statusindex 35.98*** 36.60*** 37.54*** 38.77*** (3.964) (6.376) (4.016) (6.225) Konstant 421.6*** 381.3*** 409.5*** 393.9*** (26.39) (33.84) (26.54) (34.95) Observationer 3,048 882 3,048 882 R-squared 0.233 0.315 0.193 0.263 Adj. R-squared 0.229 0.300 0.188 0.248
Tabell 4. Påverkan av förskola på PISA-resultat, för invandrare och svenskar, med kontroll för bakgrundsvariabler år 2009.
Robusta standardavvikelse inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
Tabell 5-6. Snittvärde Plausible Value och Plausible Value 2
Elever med utländsk bakgrund 2009
(1) (2) (3) (4)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 65.67*** 49.83*** 40.37*** 28.20*** (10.27) (9.225) (9.100) (8.387) Förskola mer än 1 år 76.89*** 70.89*** 50.57*** 48.48*** (9.425) (8.407) (8.257) (7.610) Kön -44.77*** -1.890 (5.246) (4.994) Statusindex 45.08*** 43.64*** (2.837) (2.730) Konstant 412.0*** 415.1*** 451.2*** 429.5*** (8.614) (7.587) (8.065) (7.414)
56
Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044
R2 0.066 0.066 0.275 0.245
Adj. R-squared 0.0644 0.0640 0.273 0.242
Tabell 5. Påverkan av förskola på PISA-resultat för barn med utländsk bakgrund. Snittvärde använt som beroende variabel.
Robusta standardavvikelse inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
Elever med utländsk bakgrund 2009
(1) (2) (3) (4)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 64.51*** 50.87*** 39.22*** 28.72*** (10.66) (9.868) (9.531) (8.980) Förskola mer än 1 år 75.31*** 68.60*** 49.01*** 45.66*** (9.816) (9.090) (8.708) (8.228) Kön -47.61*** -3.080 (5.478) (5.278) Statusindex 44.65*** 44.52*** (2.946) (2.835) Konstant 413.1*** 417.0*** 453.8*** 432.3*** (8.975) (8.259) (8.501) (8.074) Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044 R2 0.060 0.056 0.258 0.227 Adj. R-squared 0.0578 0.0541 0.256 0.224
Tabell 6. Påverkan av förskola på PISA-resultat för barn med utländsk bakgrund. Plausible value 2 använt som beroende variabel.
Robusta standardavvikelse inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
Test av statistiskt signifikanta skillnader
I uppsatsen testas i vissa delar huruvida det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan olika grupper och effekten förskola har på dem, exempelvis mellan invandrare och svenskar. Detta görs genom olika varianter av ekvationen nedan
(4)
57 Där är en dummy som delar in observationerna i de grupper som är intressanta exempelvis 0 för svenskar och 1 för invandrare, är en dummy som tar värdet 1 om person i tillhör grupp 1 (värde 1 på gruppdummyn) och har gått i förskola ett år eller mindre och 0 annars, samt är en dummy som tar värdet 1 om person i tillhör grupp 1 och har gått i förskola ett år eller mer. ö är en dummy som tar värdet 1 om person i tillhör grupp 1 och är pojke och 0 annars, och som är dummyn för grupperna multiplicerat med värdet för statusindex.
Nollhypoteserna i testen är två stycken:
Samt
Utan kontrollvariablerna kön och statusindex ser ekvationen ut som följer:
Test av skillnad mellan könen och mellan vilket språk som talas hemma
Skillnaderna mellan könen testades med hjälp av ekvation (4) ovan, för både barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund. Resultatet finns att läsa i tabellen nedan.
(1) Läsning-lite förskola (2) Läsning-mycket förskola (3) Matematik-lite förskola (4) Matematik- mycket förskola Invandrare Prob>F 0,5163 0,4747 0,1893 0,0681 Svenskar Prob>F 0,0955 0,2369 0,0399 0,3872
Tabell 7.Resultat av hypotestest att effekten av förskola är olika för pojkar och flickor, med kontrollvariabler, för invandrare respektive svenskar.
(1) Läsning-lite förskola (2) Läsning-mycket förskola (3) Matematik-lite förskola (4) Matematik- mycket förskola Prob>F 0,0066 0,0049 0,8456 0,2033
Tabell 8 Resultat av hypotestest att effekten av förskola är olika för invandrare som talar svenska hemma jämfört med invandrare som talar ett annat språk hemma, med kontrollvariabler.
58
Tabell 9-10. Inverkan av faderns utbildning på effekt av förskola, för barn
med svensk bakgrund.
Högutbildad far
(1) (2) (3) (4)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 15.74** 21.41*** 13.05** 17.34*** (6.572) (6.631) (6.042) (6.293) Förskola mer än 1 år 32.30*** 37.02*** 18.82*** 26.28*** (6.109) (6.133) (5.631) (5.858) Kön -38.45*** 2.152 (2.936) (2.979) Statusindex 47.46*** 51.38*** (2.242) (2.321) Konstant 503.3*** 496.3*** 494.7*** 462.4*** (5.779) (5.810) (5.631) (5.806) Observationer 3,028 3,028 3,028 3,028 R2 0.013 0.015 0.181 0.156 Adj. R-squared 0.0127 0.0147 0.180 0.155 Tabell 9. Påverkan av förskola på PISA-resultat för svenskar med högutbildad far.
59
Lågutbildad far
(1) (2) (3) (4)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 1.346 4.281 3.996 6.661 (9.045) (9.071) (8.450) (8.945) Förskola mer än 1 år 17.87** 14.56* 12.63 9.174 (8.440) (8.377) (7.853) (8.298) Kön -47.05*** -0.379 (4.795) (4.765) Statusindex 27.72*** 32.28*** (3.187) (3.271) Konstant 485.6*** 482.4*** 516.1*** 490.0*** (7.767) (7.763) (7.460) (7.943) Observationer 1,235 1,235 1,235 1,235 R2 0.009 0.004 0.127 0.082 Adj. R-squared 0.00705 0.00281 0.124 0.0790 Tabell 10. Påverkan av förskola på PISA-resultat för svenskar med lågutbildad far.