NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet
Examensarbete D
Författare: Susanna Bergman Handledare: Mikael Lindahl Vårterminen 2011
Förskola- flipp eller flopp?
Deltagande i förskoleverksamhet och
dess inverkan på skolresultat för barn
med utländsk bakgrund i Sverige
2
Sammanfattning
I den här uppsatsen används data från OECD:S Programme for International Student Assessment (PISA) för att analysera sambandet mellan deltagande i förskola och resultat i grundskolan, för elever med utländsk bakgrund i Sverige. Vidare analyseras vilka av dessa elever som påverkas mest av deltagande i förskola och en jämförelse med de andra länderna i Norden genomförs.
Resultaten visar att förskola har en statistiskt signifikant effekt på testresultaten och att denna effekt är större för barn med utländsk bakgrund än för barn med svensk bakgrund. Barn som inte är födda i Sverige och/eller talar ett annat språk hemma vinner mer på deltagande i förskoleverksamhet. Effekten är relativt lika och statistiskt signifikant för elever med utländsk bakgrund i alla de nordiska länderna, dock är effekten för elever med inhemsk bakgrund mycket varierande.
Nyckelord: förskola, integration, PISA, barnomsorg
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte ... 5
1.2 Disposition ... 6
2. Förskolan i Sverige- en sammanfattning ... 6
3. Tidigare forskning ... 10
3.1 Förskolans effekter generellt ... 10
3.2 Förskolans effekter på skolresultat ... 12
4. Data ... 16
4.1 Deskriptiv statistik ... 18
5. Ekonometrisk modell- del 1 ... 20
5.1 Resultat och grundläggande analys- del 1 ... 23
5.1.1 Finns det en statistiskt signifikant skillnad? ... 28
6. Del 2: Utökad analys- vilka har störst fördel av deltagande i förskola? ... 29
7. Del 3: Utökad analys- jämförelse mellan de nordiska länderna... 37
7.1 Förskolor i de nordiska länderna- Danmark ... 38
7.2 Förskolor i de nordiska länderna- Norge ... 39
7.3 Förskolor i de nordiska länderna- Finland ... 40
7.4 Betydelse av förskolor för invandrade elevers resultat- jämförelse ... 40
8. Sammanfattning av resultaten ... 43
9. Avslutande diskussion ... 45
Källförteckning ... 48
Appendix ... 51
Tabell 1. Deskriptiv statistik av alla variabler använda i del 1. ... 51
Tabell 2. Beskrivning av alla variabler ... 51
Tabell 3-4. Utökad regressionsanalys med fler kontrollvariabler ... 53
Tabell 5-6. Snittvärde Plausible Value och Plausible Value 2 ... 55
Test av statistiskt signifikanta skillnader ... 56
Test av skillnad mellan könen och mellan vilket språk som talas hemma ... 57
Tabell 9-10. Inverkan av faderns utbildning på effekt av förskola, för barn med svensk bakgrund. ... 58
4
1. Inledning
Flumskola, fritt skolval, lärarnas status och betygens vara eller icke vara. Dessa ämnen är ständigt aktuella i samhällsdebatten och väcker ofta starka känslor, vilket inte minst den senaste tidens uppmärksamhet kring Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter vittnar om. Skolfrågor rankas alltid som mycket viktiga i valrörelser och rapporter om de svenska elevernas resultat på olika internationella tester diskuteras ständigt i medierna. Om man ska tro på dessa har svenska elevers kunskaper försämrats under de senaste åren. Sveriges resultat i Programme for International Student Assessment (PISA) år 2009 visar på en klar försämring; från att ha placerat sig i toppskiktet i de första undersökningarna ligger Sverige nu på en 15:e plats när det gäller läsförståelse och på genomsnittet för OECD-länderna. Var femte elev klarar därmed inte en grundläggande nivå av läsförståelse. Även i matematik och naturvetenskap tappar Sverige i poäng.1 I TIMSS- undersökningen i matematik år 2007 presterade svenska åttondeklassare under genomsnittet för EU/OECD-länder. 2
De ovan nämnda internationella testerna visar också att det framförallt är de ”svaga”
elevernas prestation som har försämrats i Sverige. De visar också att barn med utländsk bakgrund generellt sett klarar sig sämre i skolan än barn med svensk bakgrund och jämfört med andra OECD-länder är skillnaderna mycket stora. Exempelvis klarar inte 30% av eleverna som är födda i Sverige av utländska föräldrar att nå upp till en grundläggande nivå i läsning, jämfört med 14%
av de med svenska föräldrar.3 Sverige har sedan efterkrigstiden förvandlats från ett utvandrarland till ett invandrarland. Först, framförallt under 1960- och 1970-talet, anlände många arbetskraftsinvandrare, från bland annat Finland och Grekland, varav många stannade och bildade familj i Sverige. Sedan, framförallt under 1990-talet har istället flyktinginvandring och anhöriginvandring, från Mellanöstern och Afrika varit dominerande och idag har 19% av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Utbildning och deltagande i arbetsmarknaden har setts som nyckeln till framgång för denna mycket heterogena grupp. Därför är de ovan nämnda resultaten en väckarklocka. Vad är det som går fel? 4
1 Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”.
2 Norman, Helena, (2008), ”TIMSS 2007: Försämrade resultat i matematik för svenska elever”.
3 Norman, Helena, (2010), ”Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet”.
4 Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf, (1999), ”Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring”, s 26f samt Statistiska Centralbyrån-enheten för befolkningsstatistik, ”Befolkning efter bakgrund”, s 6
5 Under senare år har en del forskning fokuserat på förskolans inverkan på barns skolresultat. Sverige har ett av de mest omfattande barnomsorgssystemen i världen, 83% av barnen i åldersgruppen 1-5 år var inskrivna på en förskola 2010.5 Utbyggnaden av denna verksamhet byggde dels på arbetsmarknadsmässiga grunder; kvinnors ökande deltagande i arbetskraften, men även på idéer om förskolan som en pedagogisk institution där barn ska utveckla sina förmågor och inte endast förvaras. Framförallt Socialdemokraterna såg också på förskolan som en utjämnande kraft, där arbetarklassens barn kunde minska gapet gentemot andra senare i grundskolan, med hjälp av insatser från tidig ålder. 6
Det är logiskt att fundera över om elever med utländsk bakgrund påverkas positivt av deltagande i förskola och huruvida denna effekt i så fall skiljer sig från effekten för svenska barn.
En del forskning har gjorts även om detta ämne. Oenigheter finns dock angående hur förskolan påverkar barn, både elever i allmänhet och elever med utländsk bakgrund i synnerhet.
Omfattningen av studier i speciellt det sistnämnda är begränsad och om situationen i Sverige finns endast ett fåtal studier.
1.1 Syfte
Mycket samhällsdebatt förs om det gap som existerar mellan barn med utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund när det gäller betyg och resultat på olika prov. Vad beror skillnaden på och hur kan man förbättra situationen? Förskolan kan vara en viktig del och det är viktigt att forska om detta område för att kunna ge politiker bra beslutsunderlag. Om stora skillnader existerar mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund när det gäller benägenhet att gå i förskola och effekten av deltagandet, borde det vara viktigt att säkerställa högt deltagande för att minska ojämlikheten i utfall mellan grupperna.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan deltagande i förskola och resultat i skolan för barn med utländsk bakgrund, med hjälp av kvantitativ metod. Resultat i skolan kommer i den här uppsatsen att vara synonymt med resultat på PISA:s tester.
Uppsatsen kommer först att försöka säkerställa att det finns ett samband som beskrivs ovan och jämföra resultatet med det för den svenska gruppen. Därefter beskrivs detta samband
5 Skolverket-enheten för utbildningsstatistik, (2011), ”Barn och Personal i förskolan hösten 2010”, s 1
6Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 21ff.
6 närmare. Syftet kommer då att vara att ge en uttömmande bild av vilka barn som har mest att vinna på att gå i förskola. Dessutom kommer aspekter som rör skillnader i deltagandets längd- är effekten av förskola större om man gått längre tid i förskola- att redogöras för. För att kunna analysera den svenska förskolan i ett bredare perspektiv kommer jämförelser sedan att göras med de andra nordiska länderna som har vissa egenskaper som skiljer sig från Sveriges. Denna del syftar i huvudsak på att beskriva effekten av förskola i dessa länder och ge några möjliga förklaringar till resultatet.
Forskning angående just barn med utländsk bakgrund och deras deltagande i förskola är som tidigare nämnts begränsad, speciellt studier om svenska förhållanden. Jag har inte funnit någon undersökning som har använt just den internationella standardiserade PISA-studien som databas och studerat Sverige. I denna studie definieras ursprungligen elev med utländsk bakgrund som ett barn som är född i ett annat land, eller har en eller två föräldrar som är det. 7
1.2 Disposition
Uppsatsen inleds med en sammanfattning av den svenska förskolans historia och forskning om förskolans effekter. Därefter redogörs för tidigare forskning inom ämnet förskola och studieresultat, som följs av en redogörelse för den data som används i uppsatsen. Den statistiska metoden för den första delen av undersökningen- där förekomsten av ett samband undersöks- redovisas med alla ekonometriska modeller, sedan presenteras resultaten från undersökningen.
Analysen fortsätter sedan med ytterligare beskrivning av vilka barn som påverkas mest, en kort beskrivning av förskolan i de nordiska länderna och en kvantitativ undersökning av data från dessa. Uppsatsen avslutas med en resultatdel och en avslutande diskussion.
2. Förskolan i Sverige- en sammanfattning
Barnomsorgen i Sverige har genomgått en genomgripande förändring och utbyggnad, sedan de första så kallade barnkrubborna öppnades i mitten av 1800-talet. Dessa var till för fattiga arbetande mödrar och drevs av kyrkan eller andra välgörenhetsstiftelser. Under början av 1900-
7 Denna definition användes av svenska myndigheter fram till 2003 och eftersom studien främst gäller åren 1988- 2000 är den relevant. Följaktligen kommer elev med ”svensk” bakgrund att ha betydelsen elev född i Sverige med två svenskfödda föräldrar. I uppsatsen används elever med utländsk bakgrund och ”invandrare” synonymt, likaså elever med svensk bakgrund och ”svenskar”. Dessa epitet är inte ultimata men används på grund av brist på alternativ.
7 talet arbetade starka krafter för en barnomsorg som skulle vara öppen för alla, statligt finansierad och byggd på pedagogik8, men de mötte motstånd av politiker från alla partier som ansåg att barn mår bäst av att vara hemma med sin mor, om så var möjligt. Det var de så kallade daghemmen (dagens förskola) som ifrågasattes mest, till skillnad från lekskolorna där barn endast vistades några timmar per dag. Den allmänna opinionen förändrades under 1960-talets högkonjunktur då kvinnor i allt högre grad började arbeta utanför hemmet och framförallt socialdemokraterna började verka för en utbyggnad av en statligt finansierad och utförd barnomsorg. Denna sågs delvis också som en del i ett större jämlikhetsprojekt; barn från arbetarklassen skulle genom tidig hjälp ges lika stora möjligheter som medelklassens barn att lyckas i grundskolan. Barnomsorgen i Sverige har följaktligen ursprungligen två olika syften; dels att möjliggöra ett högt kvinnligt deltagande i arbetskraften, dels att med hjälp av pedagogik stimulera barnen. 9
Under de decennier som följde utreddes barnomsorgen grundligt, exempelvis i den så kallade barnstugeutredningen, och riktlinjer för pedagogik drogs upp som följs än idag, exempelvis åldersblandade grupper. Resultatet blev den första förskolelagen från 1975 som gav alla sexåringar rätt till gratis förskola 525 timmar om året. Utbyggnaden ute i kommunerna av förskolor gick dock mycket långsamt 10 och även om den snabbt tog fart under senare hälften av 1970-talet och 1980-talet var efterfrågan länge långt större än utbudet. Grafen nedan visar hur antalet inskrivna barn i förskola har utvecklats under de senaste 35 åren. En uppåtgående trend kan skönjas, där ett större antal barn är inskrivna i förskola och daghem. Brottet i trenden 1997 beror på en omdefinition, då åren innan gäller statistik över daghem11 och åren efter förskola.12
8 Tanken om förskolan som pedagogisk verksamhet började med så kallade Kindergartens i Tyskland, startade av Friedrich Fröbels. Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 13.
9 Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 21ff.
10 Exempelvis arbetade 50% av alla kvinnor år 1970, men endast 9% hade en barnomsorgsplats.
11 Daghem eller dagis är ett tidigare namn på förskola, detta ändrades då förskolan fick en mer pedagogisk verksamhet och en egen läroplan.
12 Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 23ff.
8 Figur 1. Antal inskrivna barn i daghem/förskola åren 1975-2009. 13
Barnomsorgen blev alltmer en statlig och kommunal angelägenhet och anses idag av alla partier vara en naturlig del i den svenska välfärden. I dagens Sverige har alla barn, även barn till arbetssökande och föräldralediga, rätt till plats på förskola eller familjedaghem14 från och med ett års ålder, utan dröjsmål. Dock har de arbetssökande och föräldralediga endast rätt till 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Kommunerna måste också erbjuda alla barn från och med höstterminen det år barnet fyllt tre år, minst 525 timmar av så kallad allmän förskola, som är avgiftsfri. Avgifterna för förskola är jämfört med andra länder relativt låg på grund av systemet med maxtaxa, där ett tak sätts för hur hög avgiften maximalt får vara beroende av familjens inkomst.15
Den pedagogiska delen i förskolan anses väldigt viktig och Sverige har en tradition av högt utbildad personal. Under de senaste åren har ungefär 50% av personalen haft en förskollärarutbildning. De som inte är lärare har till största delen barnskötarutbildning, som är en
13 Grafen är hämtad från www.skolverket.se/sb/d/1663/a/15504#paragraphAnchor0
14 Familjedaghem innebär att en så kallad dagbarnvårdare har hand om en mindre grupp barn i sitt hem. Under de senaste åren har denna form blivit mindre vanlig.
15 Skolverket- förskole- och grundskolenheten (2010), ”Vad är förskola”
9 utbildning på gymnasial nivå. Dock så finns det en skillnad mellan kommunala och privata förskolor, där andelen högskoleutbildade i de sistnämnda har sjunkit under de senaste åren, från 55% 1998 till 43% 2006. 16
Viktiga händelser i svensk barnomsorg17
För att läsaren ska få en klarare, mer övergripande bild redogörs nedan för några viktiga hållpunkter i svensk barnomsorgs historia.
1968 Barnstugeutredningen lägger grunden för en omfattande utveckling och utbyggnad av barnomsorgen i Sverige. Utredningen framhöll vikten av pedagogik. Förskolan i modern mening föds.
1975 Förskolelagen träder i kraft. Alla sexåringar får rätt till 525 timmars avgiftsfri förskola per år. Planer för massiv utbyggnad av verksamheten, där barn med särskilda behov skulle ha förtur. Kommunernas ansvar lagstadgas och utbildningen för lärare förs över till högskolorna.
1989 Skolan och barnomsorgen blir helt kommunaliserad.
1993 Ny utbildning för förskolelärare, utbildningen förlängdes en termin till 120 poäng.
1995 Förskolelagen utvidgas och kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla plats utan dröjsmål för alla barn över 1 år i förskola eller familjedaghem.
1998 Ansvaret för förskolan flyttas från Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. En speciell förskoleklass för 6-åringar införs och integreras med grundskolan.
2001 Barn till arbetslösa och föräldralediga får rätt till förskola.
2002 Maxtaxan införs.
2003 Den allmänna avgiftsfria förskolan för 4-5 åringar införs.
16 Statistiska Centralbyrån, (2008), ”Barnomsorg”, s 59
17 Martin Korpi, Barbara, (2006), ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 23ff
10 2006 Etableringsfrihet införs.
Sammanfattningsvis har förskolan i Sverige genomgått stora förändringar mot ett större fokus på lärande istället för förvaring, kommuner istället för stat, allmän istället för selektiv och multipla utförare istället för renodlat kommunal.
3. Tidigare forskning
3.1 Förskolans effekter generellt
Inom den pedagogiska forskningen pågår en ständig debatt om tidig utbildning och vilka positiva effekter den kan ge. En rapport från National Research Council i USA skiljer på utveckling inom tre olika områden hos barn; kognitiv förmåga (IQ), social och känslomässig förmåga och hur pass redo barnet är att börja skolan (school readiness). Rapporten uttrycker osäkerhet om huruvida kognitiv förmåga kan förbättras genom stimulans (huruvida kognitiv förmåga är genetisk) och hur långvarig denna effekt är. Därför har fokus i forskningen under senare år i USA mer lagts på de andra områdena. Med redo för skolan menas exempelvis om barnet är friskt, kan kommunicera sina behov och tankar samt förmåga att sitta still och lyssna. Självkontroll, som att kunna sitta still och lyssna till instruktioner har undersökts mycket. En del forskare hävdar att självkontroll är nödvändig för att kunna utveckla den kognitiva förmågan och att kontroll kan bli utlärd. Studier visar att barn dröjer längre med att göra något förbjudet då en vuxen ger barnet tips om hur han/hon kan distrahera sig själv. 18
Enligt James Heckman har barn som gått i förskola ett försprång när det gäller inlärning senare i grundskolan eftersom ”inlärning föder inlärning”. De sociala, emotionella och kognitiva färdigheter som förskola kan påverka är de viktigaste byggstenarna i barnets senare utveckling av sitt humankapital. Denna utveckling är olika känslig för påverkan utifrån under olika åldrar och ekonomiskt tjänar samhället på att sätta in resurser så tidigt som möjligt. Språklig utveckling framhävs i många psykologiska studier som centralt för ett barns inlärningsförmåga och avgörande för denna utveckling är hur mycket vuxna talar med barnet och på vilket sätt, skriver Heckman. Om barn till utländska föräldrar inte blir tilltalade på det nya språket i så hög grad och
18 Currie, Janet (2001), “Early childhood education programs”, s 214ff
11 föräldrarna inte behärskar detta språk, kan detta leda till att dessa barn hamnar i underläge i undervisningen. 19
De flesta studier visar på positiva effekter på alla tre ovan nämnda områden, även om en del av dem kan kritiseras för att endast fokusera på barn från utsatta grupper. Dock så har ett flertal av studierna fokus på kortsiktiga effekter och när det gäller resultat på medellång och lång sikt är ansatserna färre och resultaten tvetydiga. Ett genomgående tema är att kvaliteten i förskolan har stor betydelse, framförallt personaltätheten och personalens utbildning.20
En del forskning har dock visat på vissa negativa effekter av deltagande i förskoleverksamhet. Bland annat har slutsatsen att barn bör börja förskola tidigt kritiserats, eftersom detta innebär att man separerar barnet från föräldrarna och placerar det i en mer formell miljö av varierande kvalitet. Mycket beror dock på barnets bakgrund. Att spendera många timmar per dag i förskola har i vissa studier visat sig ha en negativ effekt på barns sociala förmåga, exempelvis ökar barnets aggressivitet och impulskontrollen minskar, jämfört med de som spenderar färre timmar. Daphna Bassok (mfl)studerar cirka 14 000 barn i USA och effekten av var barnet befinner sig under dagarna på dels kognitiva förmågor, dels social förmåga. De finner att förskola har en positiv effekt på kognitiva förmågor, men en negativ effekt på den sociala förmågan, mätt som ”utagerande beteende”, framförallt för de som spenderade långa dagar på skolan. Dock så var resultaten väldigt olika för olika grupper och för barn till spansktalande fanns ingen negativ effekt på den sociala förmågan. Denna negativa effekt var som störst för barn till höginkomsttagare. 21
Inom nationalekonomisk teoribildning är man i princip överens om att utbildning inte kan vara en vanlig vara på marknaden, utan bör subventioneras på något sätt; på grund av främst positiva externa effekter och eventuella brister på kapitalmarknaden så att det inte går att finansiera utbildning fullt ut. Utgångspunkten är att utbildning ökar individers produktivitet och
19 Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5 samt Heckman, James J, (2006), “Skill formation and the economics of investing in disadvantaged children”, Science, 312(5782), 1900-1902, s 2
20 Bremberg, Sven, (2011), ”Förskola- effekter på hälsa” och Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5
21 Bassok, Daphna mfl, (2007), “How much is too much? The influence of preschool centers on childrens development nationwide”, s 5
12 därmed deras värde på arbetsmarknaden. Hur ska dessa subventioner se ut? Anders Björklund (mfl ) skapar en humankapitalmodell för hur kunskaper förvärvas och undersöker olika slags subventioner. Utgångspunkten liknar Heckmans, nämligen att ”kunskaper som inhämtats i ett tidigare skede påverkar subventionernas effektivitet i ett senare skede”. 22 Enligt denna teori borde statens subventioner fokusera på barn från fattiga förhållanden, på grund av att dessa barns val begränsas av familjens låga inkomst. Annars blir marknadsjämvikten ineffektiv då föräldrar med sämre ekonomiska förutsättningar investerar mindre i sitt barn jämfört med en rikare förälder med ett barn med samma förmåga. Således bör, om två barn har samma förmåga i grunden men olika ekonomiska förutsättningar, det ”fattiga” barnet få mer hjälp av staten. Enligt teorins utgångspunkt bör subventionerna införas så tidigt som möjligt, eftersom avkastningen blir större då. 23
Innan forskning angående förskolans effekter på skolresultat närmare presenteras bör nämnas att andra mekanismer kan existera än de ovan beskrivna. Om ett barn går i förskola istället för att vara hemma kan föräldern vara aktiv på arbetsmarknaden vilket ofta leder till att familjens inkomster ökar. Detta kan påverka skolresultaten senare, på grund av att föräldrarna har möjlighet att köpa mer böcker och pedagogiska leksaker. Här är det inte förskolan i sig som är positiv för barnet. 24
3.2 Förskolans effekter på skolresultat
Att använda sig av internationellt jämförbara tester som exempelvis PISA är vanligt i studier om skolresultat och vad som påverkar dem. Gabriela Schütz använder sig i ”Does the Quality of Pre- primary Education Pay Off in Secondary School? An International Comparison Using PISA 2003” av 2003 års undersökning och fokuserar på olika strukturer i förskolan. Först undersöker Schütz sambandet mellan deltagande i förskola och resultat på PISA-testen och hon kontrollerar för dels en vektor som består av elevens bakgrund, dels för en vektor med skolans resurser och allmänna situation. Hon finner att i de flesta länder finns det ett statistiskt samband mellan de båda variablerna, även om kontroll för barnets bakgrund försvagar sambandet i alla länder. I den
22 Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 56
23 Björklund, Anders (mfl), (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen”, s 54ff
24 Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 5f
13 andra delen av studien undersöks om skillnaderna i resultat mellan länder kan förklaras av strukturella skillnader, när det gäller exempelvis hur tidigt de flesta barn börjar förskolan, personaltäthet, personalens utbildningsnivå och privatiseringsgraden i landet. Resultatet visar bland annat att i de länder där personalen har en bra lön, bra utbildning samt där verksamheten innefattar både privata och offentliga alternativ (dock fortfarande offentligt finansierade) är effekten större av deltagande i förskola. Detta är intressant då Sverige passar relativt bra in i den bilden. 25
En experimentell metod där man slumpmässigt har placerat vissa barn i förskola och andra inte, är oftast ansedda som överlägsna andra studier eftersom man då verkligen isolerar effekten. Janet Currie presenterar fyra studier som dels använder sig av slumpen och även följer barn en längre tid; the Early Training Project, the Carolina Abecedarian Project, the Perry Preschool Project and the Milwaukee Project. Resultaten från dessa visar på en effekt av förskola på skolresultat och projekten Carolina Abecedarian och Perry Preschool presenterade också mer långsiktiga positiva effekter, exempelvis på sannolikhet att fortsätta med högre utbildning och sannolikheten att bli socialbidragsberoende. Dock så är dessa studier gjorda på ett litet urval, exempelvis 58 barn + 65 i en kontrollgrupp i Perry Preschool projektet , och oftast är deltagarna från mycket fattiga förhållanden.
När det gäller forskning angående invandrare är omfattningen mer begränsad. En av de första att undersöka denna aspekt var Nicole Schneeweis i ”Educational institutions and the integration of immigrants”. Hon skapar ett eget integrationsmått för utbildning och invandrare i 62 länder med hjälp av data från PISA och TIMMS, för att kunna jämföra mellan länder och över tid. Sedan studerar Schneeweis utfallet på denna variabel från olika institutionella variationer av utbildningssystem. Anledningen till att hon konstruerar ett nytt mått är att dessa studier inte är jämförbara mellan länder eftersom dessa har olika invandrarpopulationer med olika socio- ekonomisk bakgrund. De olika institutionella aspekter som undersöks i uppsatsen innefattar segregering, skoldagens längd, förskola, ålder vid skolstart, lärartäthet, externa utvärderingar (som centraliserade prov) samt hjälpundervisning. Resultaten pekar på att tidig utbildning,
25 Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school? An international comparison using PISA 2003”, s 3-33
14 antingen i förskola eller genom tidigare start i grundskolan har positiv inverkan på integrationen, med större effekt i de rikare länderna (OECD). 26
USA är det land som genomfört mest forskning angående specifika grupper i samhället, bland annat om det så kallade ”Head Start” programmet som utvecklades av Lyndon B Johnsons administration som en del av ”war on poverty” år 1965. Syftet var att ge barn från fattiga familjer möjlighet att gå i förskola och utveckla sina förmågor, för att på så sätt utjämna skillnaderna mellan barn vid skolstart. I början av 2000-talet hade Head Start 800 000 deltagande barn i åldern 3-4 år. Janet Currie har gjort en sammanfattning av resultaten av utvärderingarna av programmet och kommit fram till att studier tyder på att det ger signifikant resultat på kort och medellång sikt, speciellt för barn från de mest utsatta socio-ekonomiska grupperna. Det var inte bara skolresultat som förbättrades; barn som deltagit hade större chans att slutföra skolan, studera på högskola och lägre risk att börja med kriminella aktiviteter. Enligt Currie bör dock de långsiktiga effekterna ifrågasättas på grund av metodproblem. Ett intressant resultat var att barn till spansktalande mödrar som hade intervjuats på spanska, vann mer på deltagande, möjligen på grund av att de fick utveckla sina färdigheter i engelska. Spansktalande från latinamerika är en av de största invandrargrupperna i USA och ofta talas ett annat språk än engelska hemma.27
I Norge har Nina Drange och Kjetil Telle studerat införandet av gratis förskola i två distrikt i Oslo i ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, med hjälp av en difference-in-difference metod. Förskolan var gratis fyra timmar per dag för 5-åringar och forskarna undersöker effekten på invandrare när personerna var 16 år gamla. Resultaten visar att flickor med utländsk bakgrund i de två distrikten förbättrade sina betyg mer än i referensdistrikten, allt som allt en effekt på mer än en kvarts standardavvikelse. Framförallt var det flickornas språkförmåga som påverkades. Någon effekt på pojkar upptäcktes inte. 28
När det gäller studier med svenska data har Elly-Ann Johansson (mfl) tillsammans granskat invandrare som deltar i det så kallade UGU-projektet vid Göteborgs Universitet och redovisat resultatet i uppsatsen ”Do pre-school interventions further the integration of
26 Schneeweis, Nicole, (2009) “Educational institutions and the integration of immigrants”, s 1-25
27 Currie, Janet (2001), “Early childhood education programs”, s 213-238
28 Drange, Nina & Telle, Kjetil, (2010), ”The effect of preschool on the school performance of children from immigrant families- results from an introduction of free preschool in two districts in Oslo”, s 1ff
15 immigrants? Evidence from Sweden”. I detta följs olika så kallade kohorter; barn födda olika år, under deras skolgång och även senare i arbetslivet. Barnens kognitiva förmåga testas med jämna mellanrum och en mängd annan data som deltagande har uppgivit via enkäter finns tillgänglig.
Syftet med studien är att avgöra om deltagandet i förskola minskar gapet mellan barn med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund. Man studerar resultatet på kognitiva tester vid 13 års ålder (effekt på kort sikt) och även avklarad utbildning (lång sikt) och detta görs på kohorter födda mellan 1967 och 1982. Svenska barn med lågutbildade föräldrar används som referensgrupp, för att kunna avgöra om en eventuell effekt beror på att invandrade barn i högre grad kommer från familjer med lägre socio-ekonomisk status. Resultatet visar att deltagande i förskola minskar skillnaderna i språkförmåga mellan invandrare och svenskar, dock så fann man ingen effekt på så kallad induktiv förmåga, eller effekt på lång sikt. Varje år av förskola minskade gapet med 10%; så fem års deltagande minskade gapet till hälften (50%). Författarna skriver att det verkar som att det är den språkliga delen, att få interagera med barn och vuxna i en miljö där det pratas svenska, som är den huvudsakliga vinsten och att det inte finns tecken på en pedagogisk effekt. Om en sådan hade funnits hade även gapet i den induktiva förmågan minskat och det kan tänkas att förskolor hade haft större effekt än familjedaghem, eftersom andelen utbildade är större där. 29
Den här studien skiljer sig från den ovan nämnda på ett flertal olika sätt. PISA-resultat används som beroende variabel och urvalet består av barn som är födda 1988 och 1994, vilket är senare än i Johanssons (mfl) fall och det är mycket möjligt att populationen på senare år skiljer sig från tidigare kohorter. Exempelvis så har Sverige sedan 1990-talet tagit emot alltfler flyktingar och invandrare från länder allt längre bort från Sverige. Dessutom har stora förändringar inom barnomsorgen skett sedan slutet av 1980-talet, såsom en ökning av privata alternativ, massiv utbyggnad och utökad laglig rätt till förskoleplats. Johansson (mfl) använder tester som genomfördes då barnet var 13 år, medan PISA-testerna fokuserar på 15-åringar; det vill säga sista året i grundskolan i Sverige. Detta ger ett säkrare resultat av förskolans effekter på hela den obligatoriska skoltiden.
29 Johansson, Elly-Ann (mfl), (2010),”Do pre-school interventions further the integration of immigrants? Evidence from Sweden”, s 45-67
16
4. Data
I undersökningen kommer statistiskt material från OECD:S ”Programme for International Student Assessment” (PISA) att användas. PISA har genomförts vart tredje år sedan 2000 bland cirka 4500-10 000 15-åriga elever i varje OECD-land och ett antal andra länder. 30 Syftet med PISA är ”att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden”. 31 Detta sker genom tester inom de tre områdena läsförståelse, naturvetenskap och matematik; varje omgång har dessutom fokus på ett av områdena som undersöks mer genomgående. Testerna har ofta fokus på förmågor som är viktiga senare i samhället, som att kunna resonera och analysera samt sätta kunskap i ett sammanhang. Enkätundersökningar genomförs också, bland eleverna, deras föräldrar och skolan angående en mängd olika aspekter.
32
I övrigt väljs deltagande i PISA inte ut genom ett obundet slumpmässigt urval, utan först väljs ett visst antal skolor ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval och sedan slumpas elever fram i dessa skolor. I varje land måste minst 150 skolor väljas och minst 4500 elever. Resultaten presenteras för varje ämne där jämförelse möjliggörs genom en fördelning där det internationella medelvärdet är 500 och standardavvikelsen 100 för OECD-länderna. För en bättre förståelse av resultaten kan nämnas att skillnaden i poäng mellan två årskurser i slutet av grundskolan var ungefär 28 för matematik och 27 för läsförståelse i 2003 års data. 33 Jag kommer i min undersökning att avgränsa mig till 2003 och 2009 års PISA-studier. Detta beror på att dessa års enkäter inkluderar frågor om deltagande i förskola. De deltagande eleverna var ungefär 15 år då testet genomfördes vilket betyder att de är födda år 1988 och 1994. De gick då eventuellt i förskola under perioden 1988-1994 och 1994-2000. Anledningen till att Sverige är intressant som studieland är den väl utbyggda förskolan, som i huvudsak finansieras offentligt (vilket främjar deltagande från alla samhällskikt) och det faktum att man har satsat mycket på att vara en pedagogisk institution. Allt detta bör enligt tidigare forskning leda till en hög påverkan av
30 OECD Programme for international student assessment, “What PISA is”
31 Skolverket, (2010), “Vad är PISA”
32 Ibid
33Schütz, Gabriela (2009), “Does the quality of pre-primary education pay off in secondary school? An international comparison using PISA 2003”, s 6f. Denna information bör tolkas med viss försiktighet eftersom den bygger på resultat från ett land där ungefär lika många 15-åringar gick i årskurs 9 som 10 och jämförelser mellan dessa elever.
Denna metod är tveksam och problem finns med generaliserbarheten, men alternativ saknas.
17 förskola på resultat i skolan. Sverige är också lämpligt att studera eftersom landet har en relativt hög andel barn med utländsk bakgrund.
Materialet jag använder mig av är ett dataset som innefattar elevernas svar på enkätundersökningen, samt resultat på testen. I den här undersökningen används endast resultaten för matematik och läsförståelse. Den sistnämnda är intressant eftersom det är troligt att deltagande i förskola ger barn med utländsk bakgrund stimulans i det svenska språket och därför borde dessa barn läsa bättre på svenska än de som inte har gått i förskola. Matematikresultaten är då intressant som jämförelse, då effekten av förskola i så fall mer gäller den kognitiva förmågan.
Resultaten på de olika testen redovisas inte som ett tal för varje elev och ämne, utan PISA använder sig av något som heter Plausible Values. Anledningen är att det finns ett antal olika testhäften som eleven kan få och svårighetsgraden varierar lite mellan dessa. Wu och Adams beskriver plausible values som ”A representation of the range of abilities that a student might reasonably have”34. PISA tar fram en estimerad sannolikhetsfördelning för varje barns förmåga och drar sedan fem olika värden från denna fördelning, plausible values 1-5. PISA rekommenderar att statistiska analyser bör genomföras på alla fem värdena och medelvärdet av resultaten räknas ut. Tyvärr är det tidsmässigt omöjligt att genomföra analyser på alla fem värdena i den här uppsatsen. Istället har endast Plausible Value 1 använts. Att använda endast ett av värdena kommer enligt PISA att resultera i parameterestimat som är väntevärdsriktiga, men man kan få problem med standardavvikelsen. Då observationerna är många är detta fel litet, och för det mesta genomförs analyser i den här uppsatsen på över 400 observationer. En analys med snittet av värdena och en där Plausible value 2 har använts redovisas i appendix som jämförelse.
Skillnaderna mellan de olika estimaten är små. 35
Anledningen till att PISA används i uppsatsen är att det är ett standardiserat test, vilket leder till ett mer oberoende resultat än exempelvis betyg, samt att studien innefattar en relativt stor mängd elever och samlar in data om ett flertal relevanta variabler. Dock så kan det vara ett problem att data kommer från eleverna själva via enkäter, vilket inte är lika tillförlitligt som exempelvis nationella register. En 15-åring kanske exempelvis inte är helt informerad om den exakta graden av utbildning som hans/hennes föräldrar har. Det kan även diskuteras hur man
34 PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, s 75.
35 PISA, (2005), “PISA 2003; Data analysis manual”, s 75.
18 egentligen kan mäta hur mycket eleverna har lärt sig i skolan, eller om detta test egentligen är ett test av IQ, som till viss del anses vara ärftligt.
4.1 Deskriptiv statistik
Ett antal variabler har valts ut att ingå i undersökningen, en fullständig beskrivning av alla dessa finns i appendix. Nedan följer en beskrivning av hur många av svenskarna och hur många av de med utländsk bakgrund som har gått i förskola, samt deskriptiv statistik över andra intressanta variabler, från de aktuella åren.
Ingen förskola Förskola ett år eller mindre
Förskola mer än ett år
2003 Utländsk
bakgrund
181 (18,21%) 264 (26,56%) 549 (55,23%) 994 (100%)
Svensk bakgrund
344 (9,84%) 1011 (28,92%) 2141 (61,24%) 3496 (100%)
Alla 525 (11,69%) 1275 (28,40%) 2690 (59,91%) 4490 (100%)
2009 Utländsk
bakgrund
141 (13,51%) 289 (27,68%) 614 (58,81%) 1044 (100%)
Svensk bakgrund
281 (8,26%) 779 (22,89%) 2343 (68,85%) 3403 (100%)
Alla 422 (9,49%) 1068 (24,02%) 2957 (66,49%) 4447 (100%)
Tabell 1: Tabellen visar deltagande i förskola uppdelat på barn med utländsk bakgrund och svensk bakgrund. Inom parentes visas procenttalen.
Vi kan se att bland elever med utländsk bakgrund är det fler som inte deltagit alls i förskola jämfört med svenskar. Det är också färre som har gått mer än ett år. Jämfört mellan åren verkar alltfler gå längre i förskola år 2009 och färre avstår helt och hållet från deltagande.
19 Observationer Medelvärde Standard-
avvikelse
Min Max
2003 Matematik Plausible
Utländsk bakgrund
994 476,174 101,823 142,421 807,556
Value Svensk
bakgrund
3496 519,708 90,206 184, 172 806,309
Läsförståelse Plausible
Utländsk bakgrund
994 488,236 106,273 72,550 738,587
Value Svensk
bakgrund
3496 522,859 89,723 186,203 801,349
Statusindex Utländsk bakgrund
994 0,013 1,028 -3,503 2,158
Svensk bakgrund
3496 0,340 0,804 -3,354 2,304
2009 Matematik Plausible
Utländsk bakgrund
1044 470,563 97,751 122,530 749,350
Value Svensk
bakgrund
3403 505,918 88,675 185,160 786,580
Läsförståelse Plausible
Utländsk bakgrund
1044 475,784 102,989 171,450 807,170
Value Svensk
bakgrund
3403 509,800 92,003 127,440 798,280
Statusindex Utländsk bakgrund
1044 0,131 0,917 -3.739 2,987
Svensk bakgrund
3403 0,404 0,756 -2,653 2,987
Tabell 2: Tabellen visar deskriptiv statistik över variablerna Plausible Value 1 för matematik och läsförståelse samt för statusindex.
Tabellen visar att elever med utländsk bakgrund har ett lägre medelvärde för både läsförståelse och matematik. Standardavvikelsen är också högre. När det gäller statusindex36 tyder den statistiska sammanfattningen på att de med utländsk bakgrund i genomsnitt har lägre statusindex, även om standardavvikelsen är högre även här. Det verkar vara en jämn könsfördelning bland observationerna, med något fler pojkar än flickor. Det finns ingen skillnad mellan barn med utländsk bakgrund och med svensk bakgrund när det gäller könsfördelningen.
36 Statusindex förklaras utförligt i nästa del.
20
5. Ekonometrisk modell- del 1
För att undersöka sambandet mellan förskola och skolresultat genomförs en ekonometrisk studie i flera steg. Först studeras resultatet av en enkel regressionsanalys med variablerna ”resultat på PISA-testet” och ”deltagande i förskola”. Denna ekvation ser ut som följer:
(1)
Där Pi= Plausible Value 1 på PISA-testet för individ i, α är interceptet som visar snittpoängen för de personer som inte har gått i förskola alls, β är regressionskoefficienten för i som är en dummy som tar värdet 1 om individ i har gått i förskola ett år eller mindre och 0 om han inte gått i förskola alls eller har gått i förskola ett år eller mer. Den visar hur mycket högre poäng man får om man går i förskola ett år eller mindre jämfört med om man inte går alls. är regressionskoefficienten för variabeln , en dummy som tar värdet 1 om individ i gått i förskola ett år eller mer och värdet 0 om han inte gått i förskola alls eller endast under mindre än ett år. Den visar hur mycket högre poäng man får om man går i förskola ett år eller mer, jämfört med om man inte går alls. är en felterm.
Därefter genomförs en multipel regressionsanalys där kontroll görs för två variabler, kön och ett ”index of economic, social and cultural status” (statusindex) för hemmet, som är en sammanvägning av ”the international socio-economic index of occupational status”, föräldrarnas högsta utbildningsnivå (konverterat till år av utbildning), PISA:s index av ekonomisk situation i familjen, PISA:s ”index of home educational resources och PISA:s ”index of possessions related to classical culture in the family home. Alla dessa index utgår ifrån och sammanväger svaren som framkommit på enkätfrågorna till föräldrarna och barnet. 37 Anledningen till att dessa två variabler används är att de antas kunna renodla effekten mest med så få variabler som möjligt.
Ekvationen ser ut som följer:
(2)
De nya variablerna är som är koefficienten för variabeln kön som kan ta värdet 0 om personen är kvinna och 1 om man och som är koefficient för variabeln statusindex som är en numerisk variabel där ju högre värde en individ har, desto högre status har hans eller hennes familj i
37OECD, (2003), ”Glossary of statistical terms”
21 samhället. Sista steget i denna del är en utökad multipel regressionsanalys där kontroll görs för fler variabler. Denna ekvation lyder:
(3)
De nya variablerna är ålder då barnet började skolan, kulturella ägodelar i hemmet, ägodelar i hemmet, attityd gentemot skolan, familjesituationen, om man talar svenska hemma, om man har ett eget rum, tillgång till studieplats, dator, klassisk litteratur, föräldrarnas socio-ekonomiska status och utbildning. En fullständig beskrivning av dessa variabler finns i appendix. Således används först en ekvation utan kontrollvariabler, därefter läggs två kontroller, kön och statusindex till och slutligen genomförs en undersökning med ytterligare 14 variabler.
Anledningen är att det är intressant att se vad som händer med den ursprungliga effekten när man kontrollerar för fler bakgrundskarakteristika. En första genomgång visar att den ursprungliga effekten minskar när justering görs för kön och statusindex och minskar ytterligare när fler kontroller inkluderas. Dock så ökar inte förklaringsgraden nämnvärt med den mer uttömmande ekvationen så statusindex och kön verkar vara de viktigaste variablerna. Alltför många kontrollvariabler kan leda till ett mer komplicerat förhållande mellan dessa. Exempelvis kan en variabel påverka effekten av förskola genom mellanliggande variabler, som då minskar den slutgiltiga förskoleeffekten som verkar vara mycket mindre än vad den i verkligheten är. Av dessa anledningar används ekvation (2) i del 2 och 3 i uppsatsen. 38
En översiktlig analys av data indikerar att resultaten mellan de båda åren 2003 och 2009 skiljer sig åt i ganska hög grad. Därför så redovisas resultaten för åren separat och jämförs.
Anledningen till olikheter i resultaten är förmodligen mångfacetterad; eftersom mycket förändrades under åren 1988-2000. Alltfler fick tillgång till förskola och den lagliga rätten utökades, privata alternativ blev vanligare, och Sverige genomgick en finansiell kris med många nedskärningar. Det är också möjligt att invandrargruppens egenskaper ändrades under den här tiden, exempelvis att fler har ursprung i länder utanför Europa och/eller att utbildningsnivån
38 En variabel som hade varit intressant att inkludera är ursprungsland för invandrare eftersom stora skillnader förmodligen existerar mellan exempelvis ett barn med finsk bakgrund och ett med somalisk. Dock så finns denna information inte tillgänglig för Sverige.
22 ändrades.39 Alla regressioner görs vidare för både läsförståelse och för matematik, som tidigare nämnts, och för både invandrare och svenskar, som separata grupper, för att kunna göra jämförelser.
Det finns en del svagheter med uppsatsens metod som bör tas upp. När det gäller förskola så finns det två olika slags ”selektionsbias” eller ”urvalsfel”. Det första har sitt ursprung i att invandrare exempelvis är mindre benägna att delta i en studie såsom PISA. Problemet blir att ett resultat i en undersökning med ett sådant fel endast gäller för de personer som är undersökta och inte för hela populationen. Om invandrare inte deltog i PISA i lika hög grad skulle mina resultat inte kunna generaliseras till dem. Risken för ett urvalsfel av den här typen bedöms som relativt låg eftersom testet sker under skoltid. Det andra urvalsfelet har sin grund i att det kan finnas variabler som inte kan observeras eller inte har observerats i den aktuella undersökningen, men är korrelerat med deltagande i förskola. Detta skulle exempelvis kunna vara huruvida barnets mamma arbetar eller inte. Om det finns ett sådant problem blir resultatet inkorrekt för urvalet och för populationen. Risken är större att ett fel av den här typen skulle kunna existera.
Det är möjligt att det inte är lika stor sannolikhet att olika grupper i samhället går i förskola, exempelvis att föräldrar med högre utbildning i större utsträckning placerar sina barn i förskola. Elly-Ann Johansson (mfl) visar att sedan 1970-talet har sannolikheten att barn deltar i förskola blivit mer beroende av moderns utbildning och inkomst, där högre utbildning och inkomst betyder högre sannolikhet att delta. Något liknande samband kan dock inte skönjas när det gäller faderns inkomst och utbildning.40 Dock så bör tilläggas att Johanssons undersökning endast sträcker sig till barn födda 1982 och under de senaste 29 åren har samhället satsat mycket på att säkerställa en universell förskola där alla får plats. 1985 läggs bland annat propositionen Förskola för alla barn, där förskolan ses som en rättighet för alla barn, oavsett föräldrarnas situation. Stora investeringar och utbyggnader inom barnomsorgen genomfördes av kommunerna och 1995 kom lagen som ålade kommunerna att utan dröjsmål erbjuda platser i barnomsorg för barn över ett år. Därmed borde problemet vara mindre när det gäller uppsatsens aktuella år 1988- 2000. Problematiskt är dock att arbetslösa och föräldralediga inte fick laglig rätt till förskola förrän 2001. Att inte barn till arbetslösa föräldrar hade rätt till plats under de aktuella åren är
39Migrationsverket, (2010), ”Historik”
40 Johansson, Elly-Ann, (2010), ”Do pre-school interventions further the integration of immigrants? Evidence from Sweden”, s 51ff
23 problematiskt då denna grupp kan tänkas ha speciella egenskaper. Invandrare är också överrepresenterade i denna grupp. Genom att kontrollera för föräldrarnas allmänna status kan inverkan dock begränsas.41
Tidsaspekten är också ett potentiellt problem. Barnen lämnar förskolan då de är 6 år gamla och PISA-testen sker då de hunnit uppnå en ålder av 15 år. Grundskolan kan påverka resultaten på olika sätt. Ett möjligt scenario är att det finns en skillnad i exempelvis kognitiv förmåga eller språklig förmåga mellan barn som gått i förskola och barn som varit hemma och att denna skillnad förstärks under skoltiden. Detta kan exempelvis bero på att lärarna inte har tid att ge extra hjälp till de barn som behöver det. Men grundskolan kan också kompensera för skillnader som uppkommit på grund av förskola, genom att lägga extra resurser på barn som har olika svårigheter. Hur denna påverkan ser ut varierar från fall till fall och är omöjlig att kontrollera för. Jag anser att det största problemet förmodligen är att barn till arbetslösa inte hade rätt till förskola under undersökningsperioden. Detta betyder att alla barn till arbetslösa inkluderas i gruppen som inte gått alls i förskola och det är mycket troligt att denna grupp har vissa egenskaper som sedan påverkar skolresultatet. Effekten kan därmed verka större än vad den är.
5.1 Resultat och grundläggande analys- del 1
Tabellerna visar resultatet av ekonometrisk modell (1), (2) och (3), med resultat i läsning respektive matematik som beroende variabel och deltagande i förskola som oberoende variabler, för personer med svensk bakgrund respektive med utländsk bakgrund, för de två olika åren. Två kontrollvariabler inkluderas i modell (2) och 14 stycken i modell (3). Estimaten för alla kontrollvariabler i modell 3 kan ses i appendix men i tabellerna nedan redovisas endast de mest relevanta.
41 Martin Korpi, Barbara, (2006) ”Förskolan i politiken- om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt”, s 43ff
24 Elever med utländsk bakgrund 2003
(1) (2) (3) (4) (5) (6)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 52.29*** 42.49*** 37.17*** 32.85*** 22.36** 20.17**
(10.84) (9.930) (9.570) (9.193) (9.571) (9.394) Förskola mer än 1 år 62.20*** 49.28*** 37.79*** 29.75*** 17.72** 12.66
(10.08) (9.071) (9.124) (8.444) (9.017) (8.616)
Kön -23.24*** 23.56*** -20.25*** 24.35***
(5.993) (5.886) (6.105) (6.047)
Statusindex 40.66*** 36.03*** 21.42*** 21.78***
(3.071) (3.007) (6.397) (6.542)
Ytterligare kontroller Nej Nej Nej Nej Ja Ja
Konstant 440.0*** 437.7*** 491.5*** 415.5*** 511.9*** 472.0***
(9.116) (8.005) (11.36) (11.38) (38.58) (39.52)
Observationer 994 994 994 994 895 895
R2 0.047 0.033 0.208 0.171 0.277 0.239
Adj. R2 0.0456 0.0307 0.205 0.168 0.262 0.223
Tabell 3. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med utländsk bakgrund 2003 Robusta standardavvikelse inom parentes.*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
25 Elever med utländsk bakgrund 2009
(1) (2) (3) (4) (5) (6)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 69.52*** 51.03*** 44.16*** 29.26*** 29.97*** 20.42*
(10.86) (9.831) (9.717) (9.012) (10.89) (10.52) Förskola mer än 1 år 80.55*** 72.50*** 54.18*** 49.95*** 33.53*** 35.59***
(9.976) (8.870) (8.832) (8.121) (10.15) (9.845)
Kön -44.65*** -3.507 -40.06*** 0.679
(5.497) (5.335) (5.705) (5.674)
Statusindex 45.20*** 43.68*** 36.60*** 38.77***
(2.966) (2.900) (6.376) (6.225)
Ytterligare kontroller Nej Nej Nej Nej Ja Ja
Konstant 409.2*** 413.8*** 448.3*** 429.2*** 381.3*** 393.9***
(9.166) (8.022) (8.642) (7.860) (33.84) (34.95)
Observationer 1,044 1,044 1,044 1,044 882 882
R2 0.068 0.062 0.262 0.223 0.315 0.263
Adj. R2 0.0658 0.0600 0.259 0.220 0.300 0.248
Tabell 4. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med utländsk bakgrund 2009.
Robusta standardavvikelse inom parentes.*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
Resultatet tyder på att deltagande i förskola påverkar resultaten på både läsning och matematik, men mindre på matematik. Exempelvis får en person med utländsk bakgrund som gått i förskola ett år eller mindre, ungefär 52 poäng mer på provet i läsning jämfört med en person med utländsk bakgrund som inte gått i förskola alls år 2003 och 70 poäng mer 2009. Om man går i förskola mer än ett år är skillnaden ungefär 62 respektive 81 poäng. Detta är statistiskt signifikant på 1%- nivån. Dock så är förklaringsgraden inte särskilt hög. Kontrollerar man för kön och statusindex finns samma samband kvar, men effekten minskar, då kön och statusindex är signifikanta.
Förklaringsgraden går upp kraftigt . När man kontrollerar för ytterligare variabler är effekten inte signifikant för förskola mer än ett år på matematik år 2003 och den är endast signifikant på 10%- nivån för förskola mindre än ett år 2009. Den övergripande skillnaden mellan åren är annars att effekten överlag verkar vara större för eleverna år 2009. Ett positivt signifikant samband existerar mellan statusindex och resultat på testerna. Dessutom får en pojke mindre poäng på läsförståelse än en flicka. Detta är statistiskt signifikant, medan resultatet för matematik är icke-signifikant.
26 Elever med svensk bakgrund 2003
(1) (2) (3) (4) (5) (6)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 5.184 13.61** 6.006 10.21* 3.680 8.351
(5.691) (5.729) (5.302) (5.562) (5.323) (5.455) Förskola mer än 1 år 26.73*** 27.90*** 17.14*** 17.15*** 13.30*** 13.37***
(5.300) (5.295) (4.948) (5.182) (4.962) (5.075)
Kön -41.31*** 1.595 -39.68*** 3.811
(2.774) (2.835) (2.764) (2.819)
Statusindex 36.02*** 39.85*** 21.96*** 31.72***
(1.674) (1.775) (3.579) (3.741) Konstant 505.0*** 498.7*** 560.7*** 490.3*** 520.6*** 437.0***
(4.944) (4.940) (6.063) (6.308) (23.51) (24.71)
Observationer 3,496 3,496 3,496 3,496 3,341 3,341
R2 0.016 0.011 0.166 0.135 0.208 0.178
Adj. R2 0.0151 0.0103 0.165 0.134 0.204 0.173
Tabell 5. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med svensk bakgrund 2003.
Robusta standardavvikelse inom parentes.*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
27 Elever med svensk bakgrund 2009
(1) (2) (3) (4) (5) (6)
VARIABLER Läsning Matematik Läsning Matematik Läsning Matematik Förskola mindre än 1 år 23.93*** 25.15*** 19.21*** 21.75*** 17.79*** 23.07***
(6.371) (6.167) (5.983) (5.859) (5.965) (5.954) Förskola mer än 1 år 37.18*** 41.74*** 22.93*** 31.72*** 19.73*** 30.06***
(5.823) (5.649) (5.517) (5.400) (5.512) (5.503)
Kön -42.24*** 1.576 -37.26*** 5.684**
(2.892) (2.837) (2.908) (2.885)
Statusindex 37.81*** 38.83*** 35.98*** 37.54***
(1.971) (1.938) (3.964) (4.016) Konstant 478.7*** 471.4*** 495.5*** 462.6*** 421.6*** 409.5***
(5.505) (5.347) (5.351) (5.253) (26.39) (26.54)
Observationer 3,403 3,403 3,403 3,403 3,048 3,048
R2 0.014 0.020 0.161 0.128 0.233 0.193
Adj. R2 0.0133 0.0191 0.160 0.127 0.229 0.188
Tabell 6. Påverkan av förskola på PISA-resultat för elever med svensk bakgrund 2009 Robusta standardavvikelse inom parentes.*** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1
Större skillnad existerar mellan åren när det gäller elever med inhemsk bakgrund. Det verkar inte finnas någon effekt av förskola mindre än ett år på barnen från teståret 2003, men år 2009 är effekten statistiskt signifikant på 1%-nivån, även när man kontrollerar för olika variabler.
Skillnaden mellan ett barn som gått ett år eller mindre i förskola är ungefär 20 poäng i läsförståelse och matematik, jämfört med ett barn som inte deltagit. I övrigt (för barn som går mer än ett år) verkar förskola ha en statistiskt signifikant effekt på skolresultat, men år 2009 var effekten större. Dock så tyder resultatet på att det är matematikkunskaperna som påverkas mer än läsförståelse. Elever med svensk bakgrund verkar avslutningsvis påverkas mindre än elever med utländsk bakgrund av förskola. Även för elever med svensk bakgrund finns det en skillnad mellan könen, där pojkar får lägre poäng i läsförståelse.
Sammanfattningsvis tyder resultaten i denna del av undersökningen på att elever med utländsk bakgrund har mer att vinna på att gå i förskola än svenskar. Deltagande verkar påverka
28 resultaten i läsning mer än resultaten i matematik för invandrare, men för svenskar är det tvärtom.
Det verkar som om mer deltagande i förskola ger en högre effekt.
5.1.1 Finns det en statistiskt signifikant skillnad?
Först genomfördes ett Wald-test för att undersöka huruvida det verkligen finns en skillnad mellan att ha gått ett år eller mindre i förskola och deltagande i mer än ett år. Ett hypotestest genomfördes där nollhypotesen var:
i ekvation (2) och (3)
Resultaten finns att läsa i tabellen nedan.
2003 (1)
Läsning
(2) Matematik
(3) Läsning-
kontroll
(4) Matematik-
kontroll
Invandrare Prob>F 0,2026 0,3658 0,9311 0, 6582
Svenskar Prob>F 0,000 0,000 0,0004 0, 0319
2009
Invandrare Prob>F 0,1206 0,0015 0,1132 0, 0008
Svenskar Prob>F 0,0005 0,000 0,2892 0, 0039
Tabell 7. Resultat av hypotestest att effekten av förskola är lika oavsett deltagandets längd, för matematik och läsförståelse.
Resultaten av hypotestesten visar att det inte verkar finnas någon skillnad i effekt av deltagandets längd för invandrare år 2003, men för 2009 finns det en skillnad när det gäller matematik. För svenskar är det skillnad på effekten beroende på deltagandets längd, förutom när det gäller läsning då kontrollvariabler inkluderas.
Därefter testades huruvida en statistisk signifikant skillnad existerar mellan svenskar och invandrare när det gäller effekten av förskola. Detta gjordes genom ett hypotestest som beskrivs närmare i appendix, men där hypotesen är att det inte finns någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund när det gäller effekt av förskola på PISA- resultaten. Resultaten presenteras nedan.
