Syftet med detta självständiga arbete har varit att undersöka det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet för att på så sätt få en bild av vilka problem som beskrivs i relation till demo- kratiundervisning samt vilka lösningar och rekommendationer som formuleras med utgångs- punkt i dessa problem. Att undersöka en del av ett forskningsfält på det här sättet har krävt en välformulerad teoretisk utgångspunkt. I det här fallet har det inneburit tre idealtypiska för- hållningssätt till demokratin. Inom de tre förhållningssätten ingår en syn på skolans roll i re- lation till demokratin, ett maktperspektiv, en uppfattning av hur den demokratiska handlingen går till, vem som utgör den ideala demokratiska medborgaren samt vilket demokratiskt aggre- gationstillstånd som präglar förhållningssättet. De tre förhållningssätten har kommit att kallas systematisk demokrati, demokratisk påverkan och demokratisk åsiktsbildning.
I resultatet av undersökningen i denna uppsats identifierats fyra problembilder inom det un- dersökta forskningsfältet. Denna del av undersökningen har utgått från uppsatsens första frå- geställning: vilka problembilder förekommer i de olika studierna och vad representerar de för demokratiska förhållningssätt? De fyra problembilderna är: världen är i ständig förändring, förtroendet för demokratin sjunker, innehållet i demokratiundervisningen bidrar inte tillräck- ligt till demokratisk fostran samt motsättningen mellan fostransuppdraget och kunskapsupp- draget inom samhällskunskapsämnet. De fyra problembilderna har sedan analyserats utifrån uppsatsens teoretiska ramverk vilket har bidragit med en ytterligare förståelse för vad de in- nebär.
Problemet med förändringen av världen har tolkats som en övergång från att den systematiska demokratin var dominerande till att demokratisk påverkan blivit allt mer betonat, både i sett till samhället i stort men framförallt inom skolan. Problemet med att förtroendet för demokra- tin sjunker kan framförallt förstås i ration till att förtroendet för den systematiska demokratin sjunker snarare än för de två andra demokratiska förhållningssätten. Problemet med demokra- tiundervisningens innehåll riktar sig framförallt mot förhållandet mellan systematisk demo- krati och demokratisk påverkan. Det handlar om att förmedlingen av den systematiska demo- kratin antas påverka hur eleverna förhåller sig till möjligheten till demokratisk påverkan. Motsättningen mellan fostransuppdraget och kunskapsuppdraget har förståtts som att det fö- rekommer en motsättning mellan förhållningssättet som fokuserar den systematiska demokra- tin och de förhållningssätten som fokuserar demokratisk påverkan och åsiktsbildning.
41
Den andra delen av undersökningen har strävat efter att besvara uppsatsens andra frågeställ- ning: vilka lösningar presenteras i relation till problembilderna och hur förhåller sig dessa till de olika demokratiska förhållningssätten? Svaret på denna fråga är dock inte lika lätt att sam- manfatta som den föregående. Här handlar det dels om att den metod som användes vid denna undersökning inte strävade efter att påvisa samband mellan de olika avhandlingarna. För att ändå komma med någon form av generell slutsats om vad resultatet av undersökningen var så tycks alla problem kunna lösas eller åtminstone motverkas genom en ökad elevaktivitet. Det handlar om att eleverna ska bidra med sina egna åsikter i relation till undervisningen och även lyssna på andras åsikter. En annan rekommendation är att elevernas egna språk och erfaren- heter ska styra undervisningen och slutligen efterfrågas även generellt en mer problematiserad bild av demokratin.
De olika problembilderna fokuserade framförallt den systematiska demokratin och demokra- tisk påverkan samt förhållandet mellan de olika förhållningssätten. De olika lösningarna som presenterades med utgångspunkt i problemen pekade i stor utsträckning mot att undervisning- en även bör inkludera demokratisk åsiktsbildning. I många fall uppfattades till och med att det tredje förhållningssättet till demokratin kunde bidra till att lösa motsättningen som annars uppstod mellan de två första.
Så slutligen ska även uppsatsens sista frågeställning besvaras: vad kan sägas om demokrati- undervisningen och den undersökta forskningen utifrån uppsatsens teori om demokratiska förhållningssätt? Att det går att förhålla sig till demokratin på flera olika sätt påverkar såklart både förutsättningarna att bedriva demokratiundervisning men även vad som kan anses vara en god sådan. Att de tre förhållningssätten samtidigt både motsätter och förutsätter varandra gör inte saker lättare.
Det måste förekomma en systematisk demokrati som bestämmer spelreglerna för hur demo- kratiska beslut fattas eller vad som anses vara prioriterade värden. Demokratiundervisningen bör sträva efter att socialisera in eleverna i detta system och få dem att acceptera dess logik. Samtidigt ska samma undervisning bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och en förmåga att utföra demokratisk påverkan. Eleverna ska alltså både acceptera ett system samti- digt som de ska få förmågan att förändra det. Utöver detta ska de även utvecklas till att bli
42
självständiga i förhållande till den systematiska demokratin. De ska alltså utveckla förmågan att bilda sig uppfattningar som inte enbart är baserade på givna konventioner.
I teorin kan dessa tre förhållningssätt tyckas omöjligt oförenliga, att det ena förhållningssättet helt utesluter det andra. Så kanske det många gånger är även i praktiken, att vissa människor eller situationer är så präglade av ett visst förhållningssätt att de andra två kan uppfattas som helt uteslutna. Dock vittnar undersökningen i denna uppsats om att de tre förhållningssätten är tätt integrerade med varandra och ständigt skiftar eller samverkar. För demokratiundervis- ningen bör det dock vara viktigt att alla förhållningssätt finns representerade på ett genom- tänkt sätt. Detta tycks också vara det den undersökta forskningen pekar framhåller, att lös- ningen på demokratiundervisningens problem framförallt verkar vara att tydligare inkludera demokratisk åsiktsbildning i undervisningen.
43
Referenser
Bacchi Carol (2009) Analysing policy: What’s the problem represented to be? French Forest: Pearson.
Bachrach, Peter & Baratz, Marton S. (1972), Makt och fattigdom. Stockholm: Wahlström och Widstrand
Badersten, Björn (2006), Normativ metod: att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur Beckman, Ludvig (2003), Demokrati och kompetenskrav. Barn, ungdomar och rätten till poli- tiskt inflytande. I Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.) Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Ekström Linda (2015), Mellan ämne och didaktik: om ämnesteorins roll inom samhällskunskapsdidaktiken. Nordidactica, 5(1), 93-119.
Biesta, Gert (2006), Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänskligare framtid. Lund: Studentlitteratur
Biesta, Gert (2011), God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber
Boréus, Kristina (2015), Diskursanalys. I Ahrne, Göran m.fl. (red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Bryman, Alan. (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Dahl, Robert (1957), The concept of power. I Behavioral science 2, s. 201-215
Dahl, Robert (1999), Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront förlag och De- mokratiakademin
Dahlerup, Drude (2011), När svenska partier blev ”feminister – om skillnader i dansk och svensk jämställdhetsdebatt. I Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (red.), Politik och kritik en feministisk guide till statsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Englund, Tomas (2005), Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos
Habermas, Jürgen (1996), Kommunikativt handlande, texter om språk, rationalitet och sam- hälle. Göteborg: Daidalos
Mouffe, Chantal (2008), Om det politiska. Hägersten: Tankekraft
Rousseau, Jean-Jacques (2009), Om samhällsfördraget eller stadsrättens grunder. Stockholm: Natur och kultur
Shulman, Lee (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. I Harvard Educational Review, 57, s. 1-22.
44
Weber, Max (1949), The Methodology of the Social Sciences. New Yourk: Free Press
Analyserade avhandlingar
Andersson, Klas (2012), Deliberativ undervisning, en empirisk studie. Göteborg: Göteborg universitet
Bernmark Ottosson, Ann (2005), Demokratins stöttepelare. En studie av lärarstuderandes demokratiuppfattningar. Karlstad: Karlstad universitet
Broman, Anders (2009), Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan. Karlstad: Karlstad universitet
Bronäs, Agneta (2000), Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm: Stockholm universitet Forsberg, Åsa (2011). “Folk tror ju på en om man kan prata” – Deliberativt arrangerad undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram. Karlstad: Karlstads Universitet
Jonasson Ring, Emmy (2015), Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle Medborgarkom- petenser och didaktiska utmaningar. Karlstad: Karlstad universitet
Karlsson, Annika (2011). Samhällsguide, individualist och moderator – Samhällskunskapslä- rares professionella förhållningssätt i betygsrelaterat arbete. Karlstad: Karlstads universitet. Nordmark, Jonas (2015), Med framtida demokrati som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010. Västerås: Mälardalens högskola
Wall, Peter (2011). EU-undervisning. En jämförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk nivå. Karlstad: Karlstads universitet.
Wikman, Britta (2003), Att möta sin demokratisyn. Fyra lärare i samhällskunskap
på gymnasieskolan ger sin bild av demokrati, i förhållande till berättelser ur livshistorien och undervisningen. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm