Resultatet av min undersökning visar att ungefär hälften av de undersökta eleverna äter frukost samtliga skoldagar, vilket är en relativt normal frekvens om man jämför med tidigare forskning. Framförallt pojkarnas frukostvanor i min undersökning följer tidigare studiers resultat, men flickorna tenderar att äta frukost mer sällan än vad forskning som jag tagit del av visar. Fastän det är farligt att dra för stora slutsatser av en studie av den här storleken tyder mycket på att det förefaller att flickor mer sällan äter frukost än pojkarna. Andra undersökningar av ungdomar i samma ålder tyder på att frukostkonsumtions-frekvensen i 15- 16 års ålder speglar mitt resultat, då tidigare forskning visar att yngre barn äter frukost oftare och äldre ungdomar äter mer sällan, kan det innebära att frukostvanor blir sämre med åldern. Min studie visar alltså att pojkar äter frukost oftare än flickor, men den visar också att flickor äter en näringsmässigt bättre komponerad frukost om man ser till rekommenderade livsmedelsgrupper från Livsmedelsverket.
Tio procent av eleverna i min undersökning äter mellanmål på förmiddagen dagligen, vilket är en relativt hög siffra om man jämför med Nordlund och Jacobsons undersökning. Däremot ser resultaten lika ut i både min och deras undersökning angående att man inte kan finna någon skillnad mellan könen. Emellertid föreligger det relativt stora skillnader i vad pojkar och flickor äter till mellanmål på förmiddagen. Tidigare forskning visar att flickor äter mer frukt än pojkarna och att pojkarna dricker mer läsk än flickorna, och tydliga siffror i min undersökning visar detsamma. Studier visar också att flickor mer ofta än pojkarna konsumerar någon dryck på förmiddagen, men min undersökning visar faktiskt precis det motsatta. Jag finner det svårt att kunna dra en generell slutsats gällande detta, men en trend i dagens samhälle visar att tillgängligheten av läsk och energidrycker är mycket större än bara för några år sedan. Resultat i min undersökning visar just att pojkar tenderar att dricka mer av just dessa produkter. Det skulle kunna bero på att flickor är mer kalorimedvetna än vad pojkar är, vilket gör att flickor inte dricker läsk eller liknande drycker i samma utsträckning som pojkar gör. Vidare visar flertalet studier att de som inte äter frukost eller sällan äter frukost tenderar att hoppa över lunchen, och liknande resultat visar min studie. En tänkbar orsak kan vara att de elever som inte äter frukost fortare känner hunger och sötsug på förmiddagen och överkonsumerar sockerbaserade produkter såsom läsk, kakor och godis, vilket leder till att hungern inte infinner sig vid lunchtid på skolan.
50
Lennernäs menar, som tidigare nämnt, att ungdomar som anser sig vara kvällsmänniskor mer sällan äter frukost än vad morgonmänniskor gör. Majoriteten av eleverna i min undersökning uppger att de är kvällsmänniskor, men de som anser sig vara morgonmänniskor är definitivt också de som äter frukost på morgonen. Så både genom min studie och tidigare forskning, finns det tecken på att elevers dygnsrytm är en primär anledning till att deras frukostvanor ser ut som de gör. Detta styrks även av att 30 procent av eleverna uppger trötthet som anledning till att de inte äter frukost.
Tidigare forskning tyder på att frukost med eller utan vuxet sällskap har stor inverkan på ungdomars frukostvanor. Mina resultat stöds av den här forskningen, då mitt resultat visar på tydliga tendenser att elever som äter frukost med vuxet sällskap tenderar att äta oftare. Framförallt visar min studie på väldigt skrämmande siffror gällande flickorna, där ingen av eleverna som äter frukost sällan uppger att de åt med sällskap. Detta kan vara en förklaring till att flickor äter frukost mer sällan än vad pojkarna gör.
En slutsats jag drar av resultatet i min undersökning är att det finns en relation mellan frukostvanor och mental såväl som fysisk prestation. Relationen mellan frukost och prestation visar att elever som ofta äter frukost har bättre koncentration och ork under förmiddagen, bättre kondition och högre aktivitetsnivå under idrottslektionerna än vad de har som sällan äter frukost. Tidigare studier påvisar också relationen mellan frukost och prestation men jag tycker det är viktigt att poängtera att mina resultat inte går att generalisera till en större grupp än den jag undersökt. Tidigare forskning som presenterats tyder på att elever som ofta äter frukost har högre avgångsbetyg i årskurs 9 än vad de har som inte äter frukost, och det resultatet går att utläsa även i min undersökning. Dock så är det för enkelt att påstå att frukosten har en avgörande betydelse för elevers betyg, sociala och ekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå och elevers hemförhållande över lag, bör och kan vara starkt sammanknutna med både elevers frukostvanor och betyg.
För att få bukt med rådande problem som jag presenterat kan frukost i skolan vara ett bra steg för att få fler att äta dagens första mål. Då många upplever att de är trötta och undersökningen visar att kvällsmänniskor tenderar att hoppa över frukosten hade det varit en idé att servera frukosten vid ett lite senare tillfälle på förmiddagen i skolan. Om inte det skulle vara möjligt kunde skolan kunna servera nyttiga mellanmål på förmiddagen i en förhoppning att elevernas prestation och måluppfyllelse förbättras. Frukost i skolan skulle kunna råda bot på problemet med att många som äter utan sällskap inte äter frukost. Jag har en stark känsla av att fler
51
elever skulle äta frukost om de hade sällskap vid frukostbordet, vare sig det är i hemmet eller i skolan.
53