Examensarbete
15 högskolepoängFrukost och mellanmål
- de glömda målen
Breakfast and snack
- the forgotten meals
Kulle, Christian
Lärarexamen Avancerad nivå Idrott och lärande
Ange datum för slutseminarium 2014-06-04
Examinator: Ingegerd Eriksson Handledare: Kutte Jönsson
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
3
Abstract
The purpose of my survey was to pinpoint student’s breakfast- and snack-habits, to see if I could find differences between genders as well as a connection between breakfast habits and physical and mental performance. This study was made in an upper secondary school in Skåne on the first year students, and my empirical data are based on a survey handed out to 112 students. The result of this analysis shows that about fifty percent of these students eat breakfast every morning before school and that this is predominantly the boys. Although the girls eat a healthier breakfast as far as the three main food groups - recommended by National Food Agency is concerned. Roughly 7 out of 10 students have a snack between breakfast and lunch and my examination doesn’t show any differences between genders. Although the girls eat fruit more often than the boys, who in turn consumes more soda and candy than the girls. This study also indicates that sleep patterns, as well as company at the breakfast table is somewhat related to breakfast habits. Students who have healthy breakfast habits indicated a striking increase in concentration and energy during the morning classes. There is also a noticeable connection between regular breakfast habits and good physical fitness, as well as high final grades.
5
Sammanfattning
Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa. Däremot äter flickorna oftare frukt än pojkarna, vilka i sin tur mer frekvent konsumerar godis och läsk än flickorna. Studien visar också att sömn- och dygnsrytm samt sällskap vid frukosten har är relaterade till frukostvanor och kan vara orsaker till bristande frukostkonsumtion. Elever som äter frukost regelbundet angav oftare än de som äter sällan att de har bättre koncentration och bättre ork under förmiddagen. Dessutom finns det relation mellan regelbundenhet av frukostkonsumtion och bra kondition samt höga avgångsbetyg.
7
Innehållsförteckning
Abstract ... 3 Sammanfattning ... 5 1. Inledning ... 9 1.1 Syfte ... 10 1.2 Frågeställning ... 10 1.3 Avgränsningar ... 10 2. Bakgrund ... 13 2.1 Näringsämnen... 14 2.2 Kolhydrater... 14 2.3 Fett ... 15 2.4 Protein ... 15 2.5 Vatten ... 16 2.6 Näringsrekommendationer ... 163. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ... 17
3.1 Frukostsammansättning ... 17
3.2 Frukoststatistik ... 18
3.3 Elever som äter frukost tenderar att oftare äta lunch ... 19
3.4 Orsaker till elevers frukost- och mellanmålsvanor ... 19
3.5 Mellanmål... 20 3.6 Mellanmålsstatsitik... 21 3.7 Prestation ... 22 3.8 Fysisk prestation ... 23 4. Metod ... 25 4.1 Val av metod ... 25 4.2 Datainsamlingsmetod ... 25
4.3 Urval och representativitet ... 26
4.4 Validitet och reliabilitet ... 27
4.5 Forskningsetiska principer ... 28
5. Resultat ... 31
6. Analys ... 41
6.1 Flickors och pojkars frukost- och mellanmålsvanor ... 41
6.2 Tänkbara orsaker till elevers frukostvanor samt dess relation till lunchen ... 44
6.3 Frukostvanors i förhållande till prestation ... 45
7. Avslutande diskussion ... 49
8
9. Referenser ... 55
9.1 Litteratur ... 55
9.2 Internet ... 56
9
1. Inledning
Aldrig förr har det varit så mycket fokus på idrott, hälsa och kost i vårt samhälle. Modetidningar visar osunda ideal om hur framförallt kvinnokroppen bör se ut och det amerikanska programmet Biggest Loser1 kan ha ökat intresset och medvetandet hur kroppsliga förändringar kan ske under korta perioder. Min upplevelse är att det moderna samhället drabbats av en ökad övervikt bland människorna, vilket dessvärre i mångt och mycket har att göra med vår allt mer passiva tillvaro. Från att gått från ett jägarsamhälle vidare till jordbrukssamhälle, en industrialisering som genererat färre fysiska arbetsuppgifter och därefter allt fler stillasittande kontorsjobb är självklart en starkt bidragande orsak till vår passivitet. Att det finns en stor medvetenhet idag om kosthållning finns det inte mycket tvivel om, men frågan är om den synen på kosthållningen alltid är den sundaste. I Aftonbladet2,
finner man inte mindre än elva olika dieter som ska göra en smal till sommaren, och frågan är om inte folk lyssnar mer på denna typ av kostråd jämfört med den evidensbaserade framtagna av hälsoinstitut.
Frukost sägs vara det viktigaste målet på dagen. Att hoppa över frukosten är ingen vidare god idé då man genom frukosten bryter nattens fasta och genom en bra frukost är det lättare att fördela resterande måltider under dagen. En väl näringssammansatt frukost gör att man blir mindre hungrig och sötsugen framåt lunch och att man förses med så pass mycket energi att du inte blir orkeslös och trött under förmiddagen.3 Maria Wennberg, huvudförfattare till en studie om frukostens påverkan på människan över tid, menar att ungdomar som åt en bristfällig frukost, senare i livet (27 år senare), hade högre förekomst av det metabola syndromet4, än dem som åt en fullvärdig frukost. Undersökningen visade att de som inte åt eller åt en bristfällig frukost hade 68 procent högre förekomst av metabola syndromet än dem som åt en näringsrik frukost.5 Förutom allt tal om övervikt och folksjukdomar är kosten otroligt viktig för att orka med alla dagens bestyr. Allt från att orka med skolan och läxor till arbete, hem, familj och idrott. Jag har, som ledare i en idrottsförening, reagerat på att barn och ungdomar har låg energi och huvudvärk på grund av att ha ätit för lite, druckit för dåligt eller att det gått för lång tid mellan måltiderna. Hur ser egentligen barn och ungdomars matvanor ut? Får de i sig tillräckligt med energi under en skoldag och äter de en näringsrik och bra kost?
1 Biggest Loser. (2014).
2 Aftonbladet Viktklubb. (2014). 3 Netdoktorn.se. (2014).
4 Metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Wikipedia. (2014).
10
1.1
S
YFTE
Syftet med denna uppsats är att utifrån en kvantitativ enkätundersökning studera elevers, i årskurs 1 på ett gymnasium i Skåne, frukost- och mellanmålsvanor, samt att granska dessa vanor ur ett genusperspektiv. Vidare vill jag söka att se om det finns någon relation mellan dessa vanor och den mentala och fysiska prestationen6 hos eleverna.
1.2
F
RÅGESTÄLLNING
- Hur ser elevers frukost-och mellanmålsvanor ut under en skolvecka och hur ser det ut ur ett genusperspektiv?
- Vilka är tänkbara orsaker till att elevers frukostvanor ser ut som de gör och äter elever som konsumerar frukost frekvent oftare skollunch?
- Hur förhåller sig den mentala och fysiska prestationen till frukostvanor?
1.3
A
VGRÄNSNINGAR
Uppsatsens geografiska avgränsning bestämdes utifrån att jag studerar på Lärarutbildningen på Malmö högskola och därav fann det relevant att studera en skola i Skåne. Vidare är min inriktning mot skolans senare år och gymnasieskolan, vilket gjorde att jag valde att utföra studien på en gymnasieskola. Skolan som deltar i undersökningen är en av Lärarutbildningens partnerskolor, där jag tidigare gjort delar av min VFT på, så valet av skola blev naturligt. Dessutom arbetar jag i den utvalda kommunen, vilket underlättar både för mig och för lärare samt eleverna som deltar i studien. På så vis går det att genomföra enkäterna när det passar alla parter, där jag även är tillgänglig vid snabba förändringar i schemat.
Min tematiska avgränsning faller inom ramen frukost och mellanmål på förmiddagen, jag har valt bort de andra målen, då denna studie i så fall blir alldeles för stor och tungrodd. Av den anledningen tyckte jag att det var centralt att skära ner och valde frukost och mellanmål, då det finns en tendens att dessa mål glöms bort, både bland ungdomar och vuxna.
Ytterligare en avgränsning är att jag valt att enbart utgå ifrån elevernas avgångsbetyg i årskurs 9 och inte något betyg i årskurs 1 då de inte fått alla betyg när undersökningen
6 I Agneta Bengtströms bok Idrott och prestation, s. 143ff, definierar hon ordet prestation på följande vis – ”prestation = utfört arbete, insats.” Det kan ses som relativt neuralt och inte speciellt värdeladdat att utföra ett arbete. Det är först när prestationen bedöms, det kan vara av gruppen, läraren eller individen själv, ifall det är en god prestation eller ej.
11
gjordes. Jag valde därför att se om det fanns någon relation mellan elevernas kostvanor och prestation utifrån avgångsbetyg i årskurs 9.
13
2. Bakgrund
I detta avsnitt kommer följande att gås igenom: Näringsämnen, kolhydrater, fett, proteiner, vatten och näringsrekommendationer. Det gör att du som läsare ska få en tydligare bild av vad studien handlar om samt få en förförståelse för den kommande teorin och empiri som kommer att presenteras längre fram i uppsatsen.
För att få ett lite kortfattat historiskt perspektiv så menar Andersson och Tedin, att människan till sin natur är jägare och samlare, byggd för att jaga efter föda. Problemet är att människan är lat och sparar den energi han kan, vilket var klokt för stenåldersfolket, men förödande för människan i det moderna samhället med tekniska hjälpmedel som befriar oss från fysiska kraftansträngningar.7 Människors övervikt har till lika stor del att göra med vad vi stoppar i oss idag. Vårt moderna samhälles överflöd på snabbmatsrestauranger och all processad mat, samt tillgången till produkter med raffinerat socker är förödande. För 100 år sedan var människans årsförbrukning av raffinerat socker ca 2 kg, medan den siffran idag är mellan 50-85 kg. För 200 år sedan var vår enda produkt med raffinerat socker honung. Allt överflödigt socker lagras i levern i form av glukos och eftersom leverns kapacitet är begränsad och så småningom blir överfull återvänder det överflödiga glukosen till blodet i form av fettsyror, som i sin tur lagras som fett i inaktiva delar av kroppen.8 En färsk undersökning från Socialstyrelsen visar att så mycket som ca 18 procent av Sveriges kvinnor mellan 16-29 år och 23 procent av männen i samma åldersintervall har ett BMI på 25-29,9, vilket motsvarar övervikt.9
Men kost och motion handlar inte enbart om övervikt, det handlar också om ett allmänt välmående och att förhindra sjukdomar10. En annan forskare inom området Ulla Johansson menar att ohälsosamma måltider kan handla både om för mycket och om för lite. Brist på enskilda näringsämnen är inte speciellt vanligt i Sverige då vi har riklig tillgång till mat, men trots det lider en del barn och ungdomar brist på till exempel järn. Det stora problemet är dock att många människor äter för mycket eller har felaktiga matvanor. Att äta fel tillsammans med ett stillasittande liv leder till ökad risk för övervikt, diabetes typ-2, cancer, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Idag är det en intensiv forskning om vilken mat som
7 Andersson, D & Tedin, P. (2009). Idrott och hälsa fakta. s. 6-7. 8Starkare-Personlig utveckling, kost och träning. (2014). 9 Folkhälsan i Sverige-Årsrapport. (2013). s. 74-75. 10 Ibid.
14
håller oss friska och skyddar mot den här typen av sjukdomar. Alla svaren finns inte än, men näringsrekommendationer och kostråd blir allt bättre.11
2.1
N
ÄRINGSÄMNEN
Vår kost består av fyra energigivande näringsämnen: kolhydrater, protein, fett och alkohol. Fett är den mest energirika och innehåller 9 kcal per gram, därefter alkoholen som innehåller 7 kcal per gram, och minst energirika är kolhydrater och proteiner som innehåller 4 kcal per gram.12 Dessutom finns det näringsämnen som inte innehåller energi, men som likväl är
livsnödvändiga, och det är vitaminer, mineraler och vatten.13 Allt människan gör kräver
energi. Alla aktiviteter, såväl intensiva som lugna, kräver bränsle och kroppens bränsle är våra näringsämnen. Vår kropp behöver energi till våra mest basala funktioner såsom andning, hjärnaktivitet, blodcirkulation, matsmältning och att upprätthålla kroppstemperaturen. Denna typ av energiåtgång kallas basalmetabolism och hos en vuxen person är den ungefär 1 kcal/minut. Att vila och sova kräver inte speciellt mycket energi, men människan kan utföra arbete som kräver 25 gånger så mycket energiåtgång.14 Enligt nordiska närings-rekommendationer från 2012 bör fördelningen av de olika näringsämnena se ut på följande vis: Fett 25-40 energiprocent, Kolhydrater 45-60 energiprocent och proteiner 10-20 energiprocent.15
2.2
K
OLHYDRATER
Kroppen är inställd på att förbränna kolhydrater på morgonen. Exempel på livsmedel som innehåller bra kolhydrater är mjölk, gröt, yoghurt, filmjölk, bröd, frukt samt flingor utan socker. Däremot bör ”dåliga kolhydrater” som sötade drycker, marmelad, bakverk och sötsaker minimeras under hela dagen.16 Wiking och Lindström menar att det är stor skillnad på snabba och långsamma kolhydrater. Snabba kolhydrater innebär att kolhydrater tas upp snabbt i blodet och långsamma kolhydrater att de således tas upp långsamt. Enkla sockerarter från socker och godis tas upp snabbt medan inkapslade kolhydrater som finns i frukt, grönsaker och hela sädeskorn tas upp långsammare. Det innebär alltså att snabba kolhydrater ger en snabb ökning av blodsockret och långsamma kolhydrater ger en långsam ökning. Livsmedel med kolhydrater som tas upp långsamt i blodet har ett lågt glykemiskt index och
11 Johansson, J. (2007) Näring och hälsa. s. 253. 12 Paulun, F. (2004). Modern näringslära. s. 6.
13 Wiking, S & Lindström, J. (2005). Idrott, motion och hälsa. s. 101.
14 Broholmer, M. Karlsson, P & Leijding, T. (2001). Ät bäst- kost, idrott och hälsoutveckling. s. 33. 15 Livsmedelsverket. (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012. s. 4-5.
15
livsmedel med kolhydrater som tas upp snabbt har ett högt glykemiskt index. Exempel på livsmedel med lågt glykemiskt index är bröd med hela korn, fiberrikt bröd, linser och böner och livsmedel med högt glykemiskt index är vitt bröd och fruktjuicer. När man äter livsmedel med högt glykemiskt index ger kroppen signaler om att blodsockernivån måste regleras och då utsöndras hormonet insulin från bukspottskörteln som gör att kolhydraterna kan tas upp av cellerna. När detta sker sjunker blodsockret igen och du känner dig hungrig. När mycket insulin utsöndras blir man dåsigare, och därför bör man vara försiktig med intaget av socker inför en tävling eller ett prov.17
2.3
F
ETT
Fett är ett näringsrikt ämne som ger oss energi, men har även som funktion att bygga upp könshormoner och skydda inre organ. I högsta grad har många svenskar ett allt för stort intag av fett, och att det bör minskas skulle många må gott av. Däremot är det farligt att dra ner på det radikalt då det kan ge förödande effekter som energibrist, skeletturkalkning och menstruationsrubbningar.18 Man kan skilja på olika sorters fettsyror: Mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och fleromättade fettsyror.19 Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör enkelomättade vara 10-20 % av energiintaget (energiprocent), fleromättade 5-10 energiprocent och mättade bör inte överstiga 10 energiprocent. Det totala intaget av fett bör, som tidigare nämnts ligga mellan 25-40 energiprocent.20
2.4
P
ROTEIN
Proteinets primära uppgift är att sköta tillväxten, underhåll och reparation av kroppen. Protein är uppbyggt av 20 aminosyror varav 11 själv kan tillverkas av kroppen, resterande måste alltså tillföras genom kosten. Protein finns både i animaliska och vegetabiliska livsmedel och exempel på animaliska livsmedel med mycket protein är kött, fisk och ägg och exempel på vegetabiliska livsmedel är baljväxter, nötter och ceralier. 21
17 Wiking, S & Lindström, J. (2005). Idrott, motion och hälsa. s. 91-93.
18 Broholmer, M. Karlsson, P & Leijding, T. (2001). Ät bäst- kost, idrott och hälsoutveckling. s.17. 19 Paulun, F. (2004). Modern näringslära. s. 17.
20 Broholmer, M. Karlsson, P & Leijding, T. (2001). Ät bäst- kost, idrott och hälsoutveckling. s.17ff. 21 Andersson, D & Tedin, P. (2009). Idrott och hälsa fakta. s. 98.
16
2.5
V
ATTEN
Wiking och Lindström anser att vatten är absolut det viktigaste näringsämnet. Människan består av 60 % vatten och dagligen omsätts ungefär 2,5-3 liter vatten som försvinner i urin, avföring, svettning och utandning. Prestationen hos en människa försämras avsevärt vid vätskeförluster, och det drabbar oss även vid andra tillfällen än idrott. Varmt väder och andra värmekällor kan också påverka vätskebalansen och för ungdomar som har skolarbete kan koncentrations-förmågan bli nersatt av vätskeförluster. Vikten av att dricka mycket vatten är alltså oerhört central.22
2.6
N
ÄRINGSREKOMMENDATIONER
I nordiska näringsrekommendationerna beskrivs hur svenskar och nordbor generellt behöver ändra sina kostvanor. I beskrivningen nämns att vi bör öka intaget av grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och frön. De menar också att vi bör byta ut viss typ av livsmedel såsom spannmålsprodukter av vitt mjöl till spannmålsprodukter av fullkorn, smörbaserade matfetter mot oljebaserade matfetter och feta mejeriprodukter mot magrare alternativ. Det som bör starkt begränsas är rött kött, drycker och livsmedel med tillsatt socker, salt och alkohol.23
22 Wiking, S & Lindström, J. (2005). Idrott, motion och hälsa. s. 104-105. 23 Livsmedelsverket. (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012. s. 4-5.
17
3. Tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter
I detta avsnitt kommer tidigare forskning och mina teoretiska utgångspunkter att presenteras. Jag har valt att använda mig av begreppet teori men åsyftar då på teoretiska utgångspunkter. Initialt redogörs för teorier gällande frukostvanor och hur en bra frukost ska/bör se ut. Vidare omnämns teorier rörande frukostvanors påverkan av lunchvanorna samt bakomliggande orsaker till varför frukostvanor kan se ut som de gör. Därefter gås teorier angående mellanmål igenom, och slutligen tas teorier rörande kopplingen mellan frukostvanor och prestation upp.
3.1
F
RUKOSTSAMMANSÄTTNING
Johansson hävdar att frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen, och det baseras främst på att det är bra att fylla på med bränsle efter en natts fasta. Orken och vakenheten förbättras och inlärnings- och koncentrationsförmågan ökar genom en bra frukost. Den allra bästa sammansättningen av frukosten innehåller mycket kolhydrater, lagom med protein och en mindre andel fett, detta för att balansen mellan dessa tre näringsämnen blir bättre över hela dagen.24 Wiking och Lindström anser att en sund frukost är en bra start på dagen och bör innehålla:
- Bröd av olika typ, såsom hårt, mjukt, mörkt eller ljust
- Pålägg, såsom ost, skinka och leverpastej med gurka eller paprika - Ceralier, det vill säga müsli, gröt, flingor och gryn
- Mjölk eller fil
- Citrusfrukt samt en annan frukt25
Livsmedelsverket anser att vi bör äta frukost och helst ska frukosten vara kolhydratrik som gör att blodsockerbanan blir bra och man känner sig mätt och pigg. Livsmedelsverket menar vidare att en näringsrik och bra frukost innehåller något från tre olika livsmedelsgrupper, som de rekommenderar att vi äter, och som samtliga är rika på kolhydrater: mjölk/mjölkprodukter, bröd/flingor/gryn och frukt och grönsaker.26 Lennernäs och Wiberg lyfter fram att kroppen helst vill ha kolhydrater som bränsle på morgonen då glykogenförrådet i levern behöver fyllas på. Fiberrik smörgås på hårt eller mjukt bröd, osockrade frukostflingor, gröt, mjölk och
24 Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. s. 239-240.
25 Wiking, S & Lindström, J. (2005). Idrott, motion och hälsa. s. 109. 26 Lantbrukarnas riksförbund. (2014).
18
banan passar bra, gärna kompletterat med apelsin eller ett glas juice. Proteinrika livsmedel är bra då de ökar mättnadskänslan, såsom keso, mager ost, ägg, skinka eller annat magert köttpålägg är bra livsmedel.27
3.2
F
RUKOSTSTATISTIK
Nordlund och Jacobson visar att 72 procent av alla eleverna i deras undersökning äter frukost i hemmet innan de går till skolan. Majoriteten av dem som inte äter alla skolveckans dagar äter frukost 3-4 skoldagar, medan 4 procent aldrig äter frukost. Någon skillnad mellan könen går inte att utläsa av undersökningen.28 Wulf Becker visar, genom en undersökning år 2000 bland högstadieelever, att 12 procent av eleverna aldrig äter frukost, detta är en ökning med tre procent sedan 1994. Hallström visar i en stor kartläggning av ungdomars frukostvanor i Europa att ungefär hälften av de tillfrågade äter frukost dagligen. Värt att notera är att endast 4 procent av ungdomarna äter en frukost som innehåller alla de tre rekommenderade livsmedelsgrupperna bröd/müsli, frukt/grönsaker och mjölk/ost.29 I en COMPASS30-studie i Stockholm bland niondeklassare visas skillnader mellan flickor och pojkars måltidsvanor. Endast 2/3 av flickorna åt frukost 4-5 dagar i veckan medan 3/4 av pojkarna gjorde detsamma. Även bland de elever som åt frukost sällan kunde man se skillnader mellan pojkar och flickor, 16,7 procent av flickorna åt frukost högst en dag/skolvecka, pojkarnas siffror var aningen lägre med 11,7 procent.31
I en rapport från Statens folkhälsoinstitut från 2009/2010 går det att se ett mönster angående att barn och ungdomars frukostvanor blir sämre med åldern. Undersökningen visar att ungefär 90 procent av alla 11-åriga elever äter frukost 4-5 dagar/vecka oavsett kön, och att siffran sänks till strax under 80 procent bland pojkarna och runt 70 procent bland flickorna som är 15 år gamla.32 Becker och Enghardt Barberi har genom Livsmedelsverket kartlagt
barns kostvanor. Även deras undersökning tyder på att barn äter frukost mer sällan i stigande ålder. Kartläggningen av barnens frukostvanor visar att av 4-åringarna äter 96 procent
27 Lennernäs, M & Wiberg, K. (2006). Kosten, Kroppen, Klockan- Att äta, sova och arbeta på udda tider. s. 114-115.
28 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor. s. 11. 29 Hallström, L. (2011). Breakfast habits among european adolescents. s. 44-45.
30 COMPASS - Community-based study of physical activity, life style and self-esteem in Swedish
School children. s. 1.
31COMPASS - Community-based study of physical activity, life style and self-esteem in Swedish
School children. s. 58-60.
19
frukost, bland barnen i årskurs 2 åt 92 procent av de utfrågade frukost och av eleverna i årskurs 4 åt 89 procent frukostmålet.33 En undersökning av läkarstuderande i Kina visar att 42 procent av männen och 24 procent av kvinnorna hoppar över frukosten34, vilket styrker tesen om sämre frukostvanor i högre ålder, även internationellt.
3.3
E
LEVER SOM ÄTER FRUKOST TENDERAR ATT OFTARE
ÄTA LUNCH
Beckers undersökning visar att elever, speciellt flickor, som hoppar över frukosten mer sällan äter mellanmål på förmiddagen och att de tenderar att hoppa över skollunchen oftare än elever som äter frukost.35 Nordlund och Jacobson kommer fram till samma slutsats som
Becker. Av de elever som ofta äter frukost äter 72 procent av dem även lunch i skolmatsalen. Motsvarande siffra för dem som sällan äter frukost är 54 procent.36 Lennernäs förstärker dessa resultat ytterligare. Hon pekar på att de som slarvar med frukosten har en tendens att hoppa över lunchen. Detta leder ofta i sin tur till att elever istället ökar intaget av godis, läsk och kakor som mellanmål, vilket leder till snabba sockerkickar.37
3.4
O
RSAKER TILL ELEVERS FRUKOST
-
OCH
MELLANMÅLSVANOR
Lennernäs bedömer att det finns en förklaring till att många ungdomar hoppar över frukosten, det har med dygnsrytmen och kroppens sov- och matklocka att göra. Så länge detta system fungerar bra uppstår inga problem, men om kroppens rytm hamnar ur fas kan det visa sig genom trötthet och aptitlöshet på morgonen, som resulterar i okoncentration i skolan. Nya undersökningar visar idag att trettonåringar lever som skiftarbetare, vilket är ett stort problem då mat- och sömnvanor är som allra viktigast i denna ålder. Sömn- och näringsforskare har kommit fram till att dygnsrytmen påverkar våra mat- och sovvanor och prestationer i stor utsträckning från tidig ålder, och studier från förskolebarn upp till gymnasielever visar hur vi kan må- och prestera bättre i skolan. Lennernäs presenterar två dygnsrytmstyper som har stor påverkan på hur våra frukost-och kostvanor i allmänhet kan se ut, nämligen ”lärkorna” och ”ugglorna”. Lärkan är en morgonmänniska som vaknar tidigt och har en god aptit. Lärkan
33 Becker, W & Enghardt Barberi, H. (2003).Svenska barns matvanor 2003 – resultat från enkätfrågor. s. 5-6. 34 Sun, J. m fl. (2013). Factors associated with skipping breakfast among Inner Mongolia Medical students in
China. s. 3.
35 Becker, W. (2002). Färre äter skollunch varje dag, Vår föda Nr 1 2002. s. 10-11. 36 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor. s. 41.
20
äter helst på morgonen och således är frukosten och lunchen de viktigaste måltiderna. Maten är ofta av god kvalitet och det äts mycket frukt och grönsaker, medan intaget av godis är återhållsam. Ugglan däremot är en kvällsmänniska, som inte har morgonen som sin favorittid på dygnet. Tidiga morgnar resulterar ofta i dåligt humör och dålig aptit, vilket gör att de tenderar att hoppa över frukosten, och i många fall även lunchen. Lennernäs påpekar att ungefär en tredjedel av eleverna i årskurs 7 är ugglor och så mycket som hälften av niondeklassarna tillhör denna kategori. Vad händer då med oss människor när kroppen tappar rytmen och vi får sömnbrist? Förutom att vi känner oss trötta och irriterade så störs ämnesomsättningen och aptiten. Då aptiten är låg är det givetvis svårt att få i sig frukost och det resulterar i orklöshet och huvudvärk.38
Nordlund och Jacobson hävdar att den största anledningen till att elever hoppar över eller har en bristfällig frukost beror på att de inte hinner äta eller att de inte är hungriga. Vidare menar de att många elever stiger upp för sent på morgonen och hinner därför inte tillreda och laga någon frukost. Dessutom visar de att sällskap vid frukosten kan ha stor inverkan på frukostvanor. Av de elever som ofta äter frukost äter 50 procent sällan eller aldrig med vuxet sällskap medan motsvarande siffra för de som sällan äter frukost är 90 procent. Av dem som däremot äter frukost samtliga dagar under skolveckan äter 35 procent med vuxet sällskap och av dem som sällan äter frukost är det endast 3 procent som har vuxet sällskap.39
Undersökning av läkarstuderande i Kina visar att de största anledningarna till att skippa frukostmålet var antal år av utbildning, månatliga utgifter, aptit och sovandekvalitet.40
3.5
M
ELLANMÅL
Lennernäs hävdar att mellanmål är ett betydligt viktigare mål än vad många tror. Många barn, inte minst från fjärde årskurs och uppåt, äter för lite, för dåligt, eller inget mellanmål alls. Ska ett barn få i sig den näring de behöver under ett dygn är det viktigt att mellanmålen består av riktig mat såsom smörgås, mjölk, yoghurt eller frukt. Detta är speciellt viktigt för elever som inte ätit frukost eller lunch. Mellanmål gör att energin håller sig på topp och att elever inte hamnar i sockerfällan när blodsockret sjunker några timmar efter frukost och lunch.41
38 Lennernäs, M. (2005). Mat och sömnskola. s. 3-4.
39 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor. s. 39-40.
40 Sun, J. m fl. (2013). Factors associated with skipping breakfast among Inner Mongolia Medical students in
China. s. 4.
21
Dietisten Nowicka beskriver nackdelar med överkonsumtion av tillsatta sockerarter. Hon hävdar att överkonsumtion av sötade drycker, godis, choklad och konditorivaror resulterar i att man får i sig tillräckligt eller för mycket energi, men att det inte bidrar med tillräckligt med vitaminer och mineraler. Naturligt sötade produkter, såsom fruktjuice, utgör inte samma problem då den innehåller viktiga näringsämne men problemet med överkonsumtion av denna typ av sötade drycker leder lätt till för högt energiintag. I fall man har långvariga brister på vitaminer och mineraler kan det leda till att kognitiva funktioner i hjärnan sätts ned.42
3.6
M
ELLANMÅLSSTATSITIK
Nordlund och Jacobsons studie visar bristfällig konsumtion av mellanmål. Nästan tre av fyra elever äter sällan eller aldrig mellanmål på förmiddagen i skolan och så få som tre procent av samtliga elever äter frukost dagligen. Några större skillnader mellan flickor och pojkar går inte att utläsa, men däremot finns det skillnader angående vad mellanmålen innehåller. Betydligt fler flickor än pojkar äter frukt under förmiddagen, 29 procent medan endast 7 procent av pojkarna äter detsamma. 30 procent av pojkarna äter däremot bulle eller kaka på förmiddagen medan en tredjedel av flickorna konsumerar detsamma. Dryckesvanor vittnar också om att flickorna har mer hälsosamma mellanmålsvanor än pojkarna på förmiddagen. Av de pojkar som dricker något under förmiddagen dricker hela 47 procent läsk, motsvarande siffra bland flickorna är 10 procent. Det visar sig dessutom att dubbelt så många flickor dricker vatten jämfört med pojkarna. Konsumtionen av mjölk, juice, saft, kaffe och te är likvärdig mellan könen.43 Becker redovisar att ungefär 50 procent av eleverna äter mellanmål på förmiddagen. En av tio uppger att de äter godis, läsk, bullar, godis mm till något av mellanmålen.44 Statens folkhälsoinstituts undersökning från 2009/2010 visar trender angående barn och ungdomars läsk- och godiskonsumtion. Undersökningen som gjorts på 11-åringar, 13-åringar och 15-åringar visar att andelen pojkar som konsumerar godis och läsk är betydligt högre än flickorna. Trenden angående fruktkonsumtion är precis tvärtom, flickorna äter betydligt mer frukt än pojkarna.45 Nordlund och Jacobson redovisar vidare i sin
undersökning hur gymnasieelevers vattenkonsumtion ser ut under förmiddagen. Ungefär var tredje elev dricker vatten, konsumtionen bland flickorna är betydligt högre än bland pojkar då
42 Renntun, E. (2006). Sockerfällan, Vår föda Nr 3 2006. s. 34.
43 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor. s. 16-17. 44 Becker, W. (2002). Färre äter skollunch varje dag, Vår föda Nr 1 2002. s. 10. 45 Folkhälsomyndigheten. (2010). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/2010. s. 34ff.
22
hälften av alla flickorna dricker vatten jämfört med endast 20 procent av pojkarna. 30 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna dricker inget alls under förmiddagen.46
3.7
P
RESTATION
En undersökning från hälsomyndigheten 2011 på elever i årskurs 9 i Stockholm, visar tydliga samband mellan frukostvanor och betyg. De flickor som åt frukost 4-5 dagar av skolveckan hade ett avgångsbetyg från nionde klass på 219 meritvärdespoäng, de som åt 2-3 dagar hade 190 poäng och de som åt 0-1 dagar i veckan hade 181 poäng. Motsvarande siffra för pojkarna var att de som åt frukost 4-5 dagar hade 192 meritvärdespoängpoäng, de som åt 2-3 dagar hade 174 poäng och de som åt frukost 0-1 dagar i veckan hade 168 poäng i avgångsbetyg i årskurs 9.47 För att få en förståelse för vad de här poängen står för går det att utläsa från skolverket att maximal meritvärdepoäng är 320.48 Nordlund och Jacobson påstår att det finns en relation mellan frukostkonsumtion och betyg. De visar att elever som sällan äter frukost har överlag fler Icke godkänd och Godkänd än elever som äter frukost, som i sin tur är överrepresenterade i betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd.49
Johansson menar att orken och vakenheten förbättras och inlärnings- och koncentrations-förmågan ökar genom att äta frukost50, och Lennernäs är inne på samma spår. Hon ser att efter en lång natts sömn och fasta är våra energidepåer tömda, och när vi inte får någon mat uppfattar kroppen det som ett hot och vår hjärna fokuserar på att finna mat. En person som är hungrig blir ofokuserad, rastlös och inte sällan sur.51 Nordlund och Jacobson finner samband mellan skolprestation och frukostvanor. 45 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna som sällan äter frukost har svårt eller ganska svårt att hänga med i skolarbetet, och bland de elever som ofta äter frukost är siffrorna 29 procent bland flickorna och 28 procent bland pojkarna. Över 50 procent, oavsett flickor eller pojkar, av dem som sällan äter frukost har alltså inte alls svårt att hänga med i skolarbetet, men en stor skillnad går likväl att utläsa mellan dem som äter frukost ofta och dem som sällan äter frukost. En undersökning angående elevers kostvanor och skolprestation i årskurs fem i Örnsköldsvik och Umeå visar att barnen
46 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasieelevers matvanor. s. 16-17.
47Folkhälsomyndigheten. (2011). Starka samband mellan levnadsvanor och skolprestation - en studie bland
15-åringar i Stockholms län.s. 9-10.
48 Skolverket. (2014).
49 Nordlund, G & Jacobson, T. (1999). Gymnasielevers matvanor del 2. s. 64-65. 50 Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. s. 239-240.
23
upplever en betydligt större koncentrationsförmåga under skoldagen ifall de ätit frukost och tendensen bland flickorna är betydligt större än bland pojkarna.52
Nordlund och Jacobsen påstår att elever som ofta äter frukost känner sig piggare i skolan än de som slarvar med frukosten. 45 procent av flickorna som äter frukost känner sig pigga under en skoldag, medan siffran för de flickor som inte äter frukost är 36 procent. För pojkarna är gapet ännu större där 54 procent av eleverna som äter frukost känner sig pigga och siffran för de som inte äter är 38 procent. När eleverna blir tillfrågade om de känner sig trötta och hängiga i skolan är antalet ungefär dubbelt så många bland de som sällan äter frukost gentemot de som äter regelbundet.53 Vidare visar de att av de elever som känner sig pigga och alerta i skolan äter 82 procent frukost alla skoldagar medan av de som känner sig trötta och hängiga äter endast 59 procent av eleverna frukost.54
3.8
F
YSISK PRESTATION
Ekorn och Holmgren har gjort en undersökning angående samband mellan frukost och fysisk prestation. De definierar fysisk prestation i form av svett, insatts och rörelse och de delade upp eleverna i två olika aktivitetsnivåer under idrottslektionen: Mycket/Ganska mycket och
Lite/Inte alls. Deras resultat visar att av de elever som äter frukost svettas 75 procent av
eleverna som har angett en hög aktivitetsnivå, medan siffran är strax under 50 procent av de som inte äter frukost och har en hög aktivitetsnivå. När eleverna uppskattar sin insatts under idrottslektionerna hittar man liknande samband. Strax över 80 procent av de som angav hög aktivitetsnivå åt frukost och siffran för de som inte åt frukost var 65 procent. Intressant i undersökningen var att av de som anger låg aktivitetsnivå är andelen som inte äter frukost dubbelt så stor jämfört med dem som äter frukost, 30- mot 15 procent.55
Hallström visar i kartläggningen av ungdomars frukostvanor i Europa att det finns ett klart samband mellan frukost och kondition. Efter konditionstest visar det sig att de som äter frukost regelbundet generellt sett har bättre kondition än de som inte äter, men en stor del av förklaringen till detta sammanfattas också av att de som äter frukost oftare har en mer aktiv vardag i förhållande till de som inte äter frukost.56 Även Nordlund och Jacobson fastslår att
det finns samband mellan frukostvanor och kondition. Till skillnad från undersökningen av
52 Johansson, M. (2005). Mat, träning och prestation. s. 24-25.
53 Nordlund, G & Jacobson, T(1999). Gymnasielevers matvanor del 2. s. 62-63. 54 Ibid. s. 21-22.
55 Ekorn, B & Holmgren, M. (2007). Frulle-Full rulle?
– en kvantitativ studie om frukostens inverkan på elevers fysiska prestation i ämnet idrott och hälsa. s. 19-21.
24
frukostvanor i Europa skattade eleverna i denna undersökning sin egen kondition. 58 procent av de elever som äter frukost anser att de har mycket bra eller bra kondition medan 44 procent av de som sällan äter frukost skattar sig i samma kategori. Motsvarande siffra för de som anser sig ha ganska dålig eller dålig kondition är 23 procent bland de som ofta äter frukost och 35 procent av de elever som sällan äter frukost. I kategorin Varken bra eller dålig
kondition är siffrorna relativt jämna mellan de som ofta äter frukost och de som sällan äter
frukost med en liten övervikt för de sistnämnda.57
25
4. Metod
I detta avsnitt kommer mina metodval att gås igenom, hur jag resonerat, hur jag gått tillväga och vad jag har tänkt på under processens gång.
4.1
V
AL AV METOD
De metoder som finns för att bearbeta information kan vara allt från statistiska metoder vid analys av information i numerisk form (kvantitativ bearbetning) till metoder för tolkning (kvalitativ databearbetning) av material.58 En kvantitativ metod har egenskap av mätningar av
olika företeelser, såsom egenskaper, händelser etc. För att bearbeta och analysera data används statistik som ett redskap. Däremot när det gäller kvalitativa modeller är syftet att åstadkomma en djupare kunskap med ambitionen om att försöka förstå och analysera helheter.59 När man gör sitt val av metod, bör man alltid ta hänsyn till det man avser att undersöka i sin studie, i och med att mätningen av metodernas variabler blir olika och kraven på data blir olika i och med att tillvägagångssätten är olika.60 I denna studie har jag valt att använda mig av den kvantitativa metoden där det genomförs en enkätundersökning bland årskurs 1 elever på ett gymnasium i Skåne. I enkäten kommer det finnas något enstaka inslag av den kvalitativa metoden där eleverna får möjlighet att svara fritt på frågorna utan att svarsalternativ ges.61 Insamlingen av empirin sker alltså genom enkäter, frågorna på enkäten bygger på den teori jag tagit del av genom olika studier, uppsatser, facklitteratur och internet. Enkäten kommer förhoppningsvis ge den information som behövs för att svara på syftet och frågeställningarna.62 För att få en bra och strukturerad enkät så studerades facklitteratur och olika teorier, och därefter skrevs tänkbara frågor till enkäten ner och strukturerades så att det löpte en röd tråd genom enkäten.63
4.2
D
ATAINSAMLINGSMETOD
I boken Introduktion till forskningsmetodik menar Bell att det finns olika typer av frågor att använda sig av i en enkät.64 I denna studies enkät, har olika typer av frågor använts, de frågor
som använts är Kategorifrågor, Skalfrågor och i viss mån Öppna frågor. Det är bara en fråga
58 Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. s. 90.
59 Ibid. s. 66ff.
60 Wiedersheim, PF & Eriksson, LT. (2011). Att utreda, forska och rapportera. s. 66ff. 61 Se bilaga 1 Enkät.
62 Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. s. 137. 63 Ibid. s. 146-147.
26
i enkäten som är helt öppen, annars har de öppna frågorna kombinerats tillsammans med kategorifrågor. Vidare har det bara ställts en fråga åt gången i enkäten och jag har varit noga med att inte ha ledande eller värderande frågor65, allt för att få ut maximalt av svaren.
Det finns både fördelar och nackdelar med att använda sig av enkäter som metod i en undersökning. En fördel är att eleven får sitta i lugn och ro och tänka efter i sina svar, alla får samma frågor och svarsalternativ och man når ut till en större mängd och får en bredd på undersökningen. Men å andra sidan får man inget djup i undersökningen, utan får endast svar på det man frågar efter, som man skulle fått om man använt sig av intervju som metod i stället. Då jag valt att använda mig av olika typer av frågor så finns det givetvis för- och nackdelar med det. Genom att använda kategori- och skalfrågor så underlättar det bearbetningen och analyserandet av svaren. Däremot kan det ju vara så att en elev anser att det inte finns något ”rätt” svarsalternativ, vilket gör att denne väljer att hoppa över att svara på frågan, och i det långa loppet så ger det att bortfallet i undersökningen blir större. För att komma runt detta så har jag valt att kombinera mina kategorifrågor med öppna frågor, där eleven alltid kan välja – annan orsak och skriva sitt eget svarsalternativ, i förhoppning att bortfallet ska bli mindre. Nackdelen med denna kombination är att svaren blir mer svårbearbetade och svåranalyserade då svaren måste tolkas vilket gör att det blir en subjektiv tolkning av svaret. Dock är det viktigt att vara medveten om detta så att man inte påverkar resultatet. Görs detta så sjunker reliabiliteten och det vill jag i största mån undvika.
Enkätens utformning och frågor utgår från mitt syfte och frågeställningar, det rådande forskningsläget och de teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats. Inledningsvis ställs frågor som ger en viss bakgrundsinformation om den svarande, såsom kön och program. Sedan följer det frågor om informantens frukostvanor, vad frukosten innehåller och orsaker till dennes vanor. Därefter följer liknande frågor gällande mellanmål och slutligen ställs frågor om relationen mellan frukost- och mellanmålsvanor och mental samt fysisk prestation.
4.3
U
RVAL OCH REPRESENTATIVITET
Varje forskare ställer sig frågan vilken giltighet studien kommer att ha, kommer jag eventuellt kunna göra generaliseringar.66 Valet av årskurs kom naturligt då jag utbildar mig till idrottslärare för grundskolans senare år och gymnasiet. Vidare har jag även funnit tidigare
65 Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. s. 143-145. 66 Eggeby, E & Söderberg, J. (1999). Kvantitativa metoder. s. 41.
27
forskning inom området som berört årskurs nio, vilket har lett till att jag ville undersöka hur det ser ut i årskurs ett på gymnasiet. Jag har valt att göra min studie på en gymnasieskola i Skåne.
När enkäten var klar och layouten utformad så besöktes den utvalda skolan och enkäterna delades ut. Jag hade i god tid kontaktat både rektor och lärare på berörd skola och fått deras godkännande att dela ut enkäten. Vi kom fram till att den 7e och 8e maj 2014 passade oss alla bäst. Jag var närvarande vid alla tillfällen då enkäten fylldes i av elever då jag dels ville göra en presentation av mig själv, uppsatsen och eventuellt svara på frågor som eleverna kunde tänkas ställa. Totalt delades 126 enkäter ut, dock blev det ett internt bortfall, då 14 av eleverna svarat flera olika svarsalternativ på en-svars-frågor och en hel del oseriösa svar, därmed kvarstod 112 (=N) enkäter som använts i studien. Det var givetvis ett externt bortfall också, då det var elever som inte var i skolan de aktuella dagarna eller på den aktuella lektionen då undersökningen genomfördes. Det var 8 klasser som deltog i undersökningen med totalt 153 elever. Dock var 27 elever inte närvarande vid undersökningstillfället, vilket ger ett externt bortfall på 17,6 procent. Av de 112(=n) som deltog i undersökningen var 64 pojkar (=n) och 48 flickor(=n).
4.4
V
ALIDITET OCH RELIABILITET
Bell skriver att oavsett vilken metod man väljer för insamling av sitt empiriska material, måste man alltid ställa sig kritiskt granskande till hur tillförlitligt (reliabilitet) och giltigt (validitet) det insamlade materialet är.67 Med reliabilitet menas hur upprepade mätningar ger samma resultat och med validitet menas frågans förmåga att mäta just det som är avsett att mäta.68 Man kan dela upp validitet i två olika begrepp, innehållsvaliditet och samtidiga
validiteten, för att kunna säkerställa giltigheten. Innehållsvaliditet är ofta kopplat till den
teoretiska ramen för undersökningen, vilket gör att jag kan formulera enskilda frågor utifrån den teoretiska ram som finns i undersökningen.69 Det andra sättet för att säkerställa
informationen är den samtidiga validiteten, vilket innebär att jag jämför det jag vill mäta med en annan grupp än den jag avsett att undersöka.70 Därför valde jag att fyra av mina vänner och tre familjemedlemmar skulle göra enkäten innan den delades ut i klasserna, som en liten
67 Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. s. 117.
68 Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. s. 101-103.
69 Ibid. 102-103. 70 Ibid.
28
mini-pilotstudie71. Ett annat argument för min mini-pilotstudie var för att öka reliabiliteten i undersökningen, då tillförlitligheten ökar vid upprepade mätningar. Genom mini-pilotstudien fick jag respons på vilka frågor som fungerade och vilka som behövde ändras på, och på så vis kunde enkäten bli tydligare. Framför allt så har relativ validering använts i denna studie, dvs. resultaten kommer att jämföras med liknande studier och den tidigare forskning som finns inom området.
4.5
F
ORSKNINGSETISKA PRINCIPER
Forskningen är viktig för att vår samhällsutveckling ska gå framåt, därför ställer både samhället och dess medlemmar krav på forskningen, vilket kallas för forskningskravet, samtidigt som samhällsmedlemmarna har rätten att ställa krav på skydd så att de inte utsätts för någon fara, och detta krav kallas för individskyddskravet.72 Det är forskaren som står som ansvarig inför varje ny studie att dessa krav uppfylls, för att hjälpa forskaren att göra rätt har Vetenskapsrådet antagit forskningsetiska principer som forskaren ska uppfylla och på så sätt så uppfylls även kraven. De forskningsetiska principerna är; informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.73
Informationskravet innebar att jag som forskare skulle upplysa de elever som deltog i undersökningen om syftet med uppsatsen och att deltagandet var helt frivilligt.
Samtyckeskravet innebar för min del att eleverna själva kände att de ville delta, då alla var
över 15 år så krävdes det inget samtycke av deras målsman, utan de fick själva avgöra om de ville delta i undersökningen eller inte. För mig var detta centralt att eleverna själva kände att de ville delta snarare än om de kände sig tvingade, och det var väldigt positivt att inte en enda elev valde att avstå från att delta i undersökningen. Vidare kunde de avbryta deltagandet när de ville, vilket jag även valde att omnämna som information på enkäten.74
Konfidentialitetskravet, uppfylldes genom att det deklarerades att det är konfidentiellt och
delvis anonymt då det enbart var jag som hanterade enkäterna och att inga av elevernas svar kommer att kunna härledas till dem. Vidare gjordes en avkodning av vilket program eleven läser och på vilken skola eleven går på, allt för att de skulle känna sig trygga i sina svar och
71 Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp – en ordbok. s. 106.
72 Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer- Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. s. 5ff.
73 Ibid. 74 Ibid.
29
att de aktivt själv ville delta i enkätundersökningen.75 Nyttjandekravet, uppfylldes genom att svaren i undersökningen enbart kommer att nyttjas i denna uppsats och ingen annanstans.76
75 Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer- Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. s. 5ff, samt Bell J, Introduktion till forskningsmetodik. s. 53-54, 57-64
76 Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer- Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. s. 5ff.
31
5. Resultat
I detta avsnitt kommer allt empiriskt material att redovisas. Strukturen och ordningen är densamma som i teoretiska utgångspunkterna, det vill säga först kommer elevernas frukostvanor att redovisas, därefter hur deras frukostar är komponerade, följt av de resterande frågor som rör frukost. Därefter presenteras elevernas mellanmålsvanor, samt vad de äter och dricker. Avslutningsvis redovisas elevernas mentala och fysiska prestation kopplat till deras frukostvanor. En central uppdelning jag gjort när jag redovisar mina svar är att jag delar på flickor och pojkar, samt att jag har en kategori med de totala antal elevers svar.
Nedan visar stapeldiagrammet hur ofta elever äter frukost under en skolvecka, detta för att kunna få en överblick på hur deras frukostvanor ser ut.
Figur 1. Antal dagar elever äter frukost under en skolvecka.
Diagrammet visar att betydligt fler pojkar än flickor äter frukost samtliga fem skoldagar, och totalt äter hälften av eleverna frukost dagligen. Av elever som angett att de åt frukost 3-4 dagar kan man inte se någon skillnad mellan flickor och pojkar, men när det kommer till elever som äter frukost sällan, det vill säga aldrig eller 1-2 dagar/skolvecka är flickorna klart överrepresenterade i förhållande till pojkarna. Totalt är det 12 procent av eleverna som aldrig äter frukost, och som diagrammet visar är procentsatsen klart högre bland flickorna.
Livsmedelsverket talar om olika livsmedelsgrupper, de delas in i tre olika kategorier:
mjölk/mjölkprodukter, bröd/flingor/gryn och frukt/grönsaker. Detta undersöks för att kunna
kartlägga hur väl elevernas frukostar överensstämmer med Livsmedelsverkets rekommendation om en välkomponerad frukost.
54 20 14 12 64 22 11 3 39 19 19 23 0 20 40 60 80 100
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Pro
ce
n
t
Antal dagar/skolvecka
Hur ofta äter elever frukost? (n=112)
32 Figur 2. De rekommenderade livsmedelsgrupperna.
Diagrammet visar att det är vanligast att eleverna äter frukost från två livsmedelsgrupper och att det inte går att utläsa någon skillnad mellan flickor och pojkar i denna kategori. Däremot äter betydlig fler flickor än pojkar frukost från tre livsmedelsgrupper och betydligt fler pojkar än flickor äter frukost som enbart innehåller en livsmedelsgrupp.
Vidare redovisas resultatet som framkom gällande bakomliggande orsaker till varför en del elever väljer att inte äta frukost. Elever som svarade på denna fråga var elever som inte åt frukost alla fem dagar under en skolvecka, och totalt var det 23 pojkar och 29 flickor som angav att de inte åt frukost samtliga dagar. Eleverna fick tre givna svarsalternativ och ett öppet svar att välja mellan.
Figur 3. Orsaker till att elever inte äter frukost.
14 60 26 10 59 31 25 61 14 0 20 40 60 80 100
3 Livsmedelsgrupper 2 Livsmedelsgrupper 1 Livsmedelsgrupp
Pro
ce
n
t
Livsmedelsgrupper
Hur ser elevers frukost ut i förhållande till
rekommenderade livsmedelsgrupper (n=112)
Totalt Pojkar Flickor
16 16 17 3 8 10 4 1 7 5 15 2 0 5 10 15 20 25 30
Trötthet Tidsbrist Ingen aptit Annan orsak
An
ta
l el
ev
er
Orsaker till att inte äta frukost
Orsaker till att inte äta frukost (N=52)
33
Figur 3 visar att svarsalternativen är jämnt fördelade mellan trötthet, tidsbrist och ingen aptit som orsak till varför elever inte äter frukost. En relativt stor skillnad mellan svaren går dock att utläsa i jämförelse mellan pojkar och flickor, där dubbelt så många pojkar angav tidsbrist som primär orsak till att de inte äter frukost, medan nästan fyra gånger så många flickor än pojkar uppgav att ingen aptit är anledning till att de hoppar över frukostmålet. De två flickor som angav annan orsak, svarade att det var illamående som hindrade dem från att äta frukost och pojken som uppgav annan orsak menade att han inte orkade äta frukost.
En intressant aspekt som kom fram vid genomgången av tidigare forskning var att det fanns en skillnad i frukostvanorna mellan dem som åt frukost med eller utan vuxet sällskap. Detta kändes relevant att undersöka även i min studie, då jag ville se om det fanns liknande tendenser på min undersökningsskola. Totalt var det 8 elever som aldrig åt frukost och således inte kan redovisas i figur 4, och totalt svarade 104 elever på hur ofta de åt med vuxet sällskap, 62 pojkar och 42 flickor.
Figur 4. Relation mellan frukostvanor och vuxet sällskap.
Figur 4 visar att bland pojkar som åt frukost 3-5 skoldagar i veckan åt lite mer än hälften av dem med vuxet sällskap. Liknande siffror går att utläsa bland flickorna, dock åt majoriteten av flickorna i denna kategori utan vuxet sällskap. Bland eleverna som åt frukost sällan, det vill säga 1-2 skoldagar i veckan är det noterbart att endast en elev åt med vuxet sällskap.
En annan fråga i enkäten berör om eleverna är lärkor eller ugglor, det vill säga morgonmänniskor eller kvällsmänniskor, och hur denna eventuella dygnsrytm kan tänkas
29 26 13 20 1 6 0 9 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Pojkar äter med sällskap
Pojkar äter utan sällskap
Flickor äter med sällskap
Flickor äter utan sällskap An ta l el ev er
Med eller utan vuxet sällskap
Relation mellan frukostvanor och vuxet sällskap
(N=104)
34
påverka frukostvanorna. I första tabellen kommer en genomgång av pojkarnas svar att gås igenom och därefter följer en tabell med flickornas svar.
Tabell 1. Dygnsrytmen och pojkarnas frukostvanor
Pojkar (n=64) Antal dagar
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Morgonmänniska 12 pojkar - - -
Kvällsmänniska 20 pojkar 13 pojkar 7 pojkar 2 pojkar
Inget av det 6 pojkar - - -
Vet ej 3 pojkar 1 pojke - -
Bland pojkar som åt frukost samtliga fem skoldagar uppgav 12 av dem att de var morgonmänniskor och 20 av dem att de var kvällsmänniskor. Värt att notera är att ingen av de som åt frukost 3-4 dagar, 1-2 dagar eller aldrig åt frukost ansåg sig vara morgonmänniska, utan alla utom en kryssade för alternativet kvällsmänniska.
Tabell 2. Dygnsrytmen och flickors frukostvanor
Flickor (n=48) Antal dagar
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Morgonmänniska 5 flickor 2 flickor 1 flicka -
Kvällsmänniska 8 flickor 3 flickor 6 flickor 7 flickor
Inget av det 3 flickor 1 flicka 1 flicka 1 flicka
Vet ej 3 flickor 3 flickor 1 flicka 3 flickor
Tabell 2 visar att av flickor som åt frukost fem skoldagar i veckan angav 5 av dem att de var morgonmänniskor och 8 av dem att de var kvällsmänniskor. Liknande tendenser kan utläsas bland de flickor som uppgav att de åt frukost 3-4 skoldagar, däremot är kvällsmänniskorna ordentligt överrepresenterade bland flickor som aldrig, eller på sin höjd 1-2 dagar, åt frukost. Endast en flicka som sällan, eller aldrig åt frukost, uppgav att hon var morgonmänniska.
För att se om frukostvanor påverkar resten av dagens måltider, var jag intresserad av att se hur förhållandet mellan elevernas frukostvanor och skollunch såg ut.
35
Figur 5. Elevers frukostvanor i relation till vana att äta skollunch.
Av de elever som åt frukost 3-5 skoldagar i veckan åt 80 procent lunch varje dag. 15 procent 3-4 dagar, 4 procent 1-2 dagar och en procent åt aldrig lunch. Bland de elever som åt frukost 0-2 dagar/skolvecka förtärde 59 procent lunch dagligen, 21 procent 3-4 dagar/vecka, 10 procent 1-2 skoldagar och 10 procent åt aldrig lunch.
Vidare ville jag kartlägga hur mellanmålsvanorna såg ut bland eleverna, hur stor andel av eleverna åt och hur ofta åt de på förmiddagarna under en skolvecka.
Figur 6. Hur ofta elever äter mellanmål på förmiddagen.
80 15 4 1 59 21 10 10 0 20 40 60 80 100
Lunch 5 dagar Lunch 3-4 dagar Lunch 1-2 dagar Aldrig lunch
Pro
ce
n
t
Antal dagar elever äter skollunch
Frukostvanor och skollunchen (n=112)
Frukost 3-5 dagar Frukost 0-2 dagar
10 25 33 32 9 27 30 34 10 23 38 29 0 20 40 60 80 100
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Pro
ce
n
t
Antal dagar/skolvecka
Hur ofta elever äter mellanmål på förmiddagen
(n=112)
36
I figur 6 ser vi att totalt åt var tionde elev mellanmål samtliga dagar måndag till fredag, och att inga skillnader går att utläsa mellan flickor och pojkar. Totalt äter var tredje elev aldrig något mellanmål på förmiddagen.
För att göra kartläggningen av elevernas mellanmål och dryckesvanor mer komplett valde jag att även studera vilken typ av mellanmål de åt och vad de drack, resultaten av detta visas i figur 7 och 8. Även på denna fråga fick eleverna givna alternativ och också ett öppet svar.
Figur 7. Vilka mellanmål eleverna äter.
Figur 7 visar att 20 av 34 flickor uppgav att de åt frukt till mellanmål på förmiddagen, i jämförelse med pojkarna där endast 7 av 42 elever konsumerade frukt. Diagrammet visar också att fler pojkar i undersökningen äter godis än flickorna. Fyra elever uppgav att de åt annat till mellanmål (Risi Frutti, kyckling, nötter och proteinbar).
27 28 7 10 4 7 20 4 8 3 20 8 3 2 1 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Frukt Smörgås/Bulle Kaka/Söt bulle Godis Annat
An ta l el ev er Typ av mellanmål
Vilka mellanmål eleverna äter (N=76)
37 Figur 8. Vad elever dricker på förmiddagen.
Figur 8 tydliggör att ungefär hälften av alla elever dricker vatten eller kolsyrat vatten under förmiddagen. En aningen större andel av flickorna drack vatten än bland pojkarna. Läskkonsumtionen stod för 18 procent av dryckesvanorna och var fjärde pojke uppgav att de drack läsk medan 11 procent av flickorna svarade detsamma. Totalt uppgav var fjärde elev att de inte drack något, flickorna procentuellt mer sällan än pojkarna.
Nedan kommer fyra tabeller visa det resultat som framkommit rörande elevers självskattning av deras frukostintag och koncentration (tabell 3), ork och energi (tabell 4), kondition (tabell 5) och aktivitetsnivå (tabell 6).
Tabell 3. Relation mellan frukost och elevers uppfattning om koncentration under förmiddagen
Koncentration Antal dagar elever åt frukost (N=112)
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Mycket bra 15 procent 4 procent - -
Bra 67 procent 74 procent 44 procent 54 procent
Mindre bra 15 procent 13 procent 31 procent 31 procent
Dålig 3 procent 9 procent 25 procent 15 procent
I tabell 3 visas resultatet av hur eleverna upplever att deras koncentration är i relation till deras frukostvanor. Av de elever som svarade att de åt frukost samtliga skoldagar ansåg 15 procent att de hade en mycket bra koncentration under förmiddagen i skolan. Den stora skaran, 67 procent, uppgav att de hade bra koncentration medan 3 procent ansåg att de hade dålig koncentration. Majoriteten av de elever som åt frukost 3-4 skoldagar angav att de hade
39 9 18 1 25 8 35 11 24 1 17 12 46 6 11 0 35 2 0 20 40 60 80 100 Pro ce n t Drycker
Vad elever dricker på förmiddagen (N=112)
38
bra koncentration på lektionerna under förmiddagen och 9 procent ansåg att den var dålig. Inga elever som aldrig, eller på sin höjd åt frukost 1-2 dagar/skolvecka uppgav att de hade mycket bra koncentration. Ungefär hälften av de tillfrågade som åt frukost 0-2 dagar hade bra koncentration medan hälften ansåg att de hade mindre bra eller dålig.
Tabell 4. Relation mellan frukost och ork och elevers upplevelse av energi under förmiddagen
Ork och energi Antal dagar
(N=112)
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Mycket bra 13 procent - - 16 procent
Bra 72 procent 78 procent 56 procent 23 procent
Mindre bra 15 procent 18 procent 31 procent 46 procent
Dålig - 4 procent 13 procent 15 procent
Tabellen ovan visar av 13 procent av eleverna som äter frukost alla dagarna under en skolvecka uppger att de har en mycket bra ork och energi mellan frukost och lunch i skolan. 72 procent menar att de har bra ork medan ingen i denna kategori anser att de har dålig ork. Ingen anser att de har mycket bra ork och energi bland de elever som uppgett att de år frukost 3-4 eller 1-2 dagar medan den största majoriteten i båda kategorierna menar att deras energi är god, något högre i den förstnämnda kategorin. Av elever som aldrig äter frukost menar 16 procent att de har mycket bra ork, 23 procent att de har bra ork, 46 procent att de har mindre bra ork och 15 procent att de har dålig ork.
Tabell 5. Relation mellan frukost och elevers upplevelse av kondition
Kondition Antal dagar
(N=112)
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Mycket bra 22 procent 17 procent 19 procent 8 procent
Bra 52 procent 52 procent 37 procent 31 procent
Mindre bra 20 procent 22 procent 19 procent 38 procent
Dålig 6 procent 9 procent 25 procent 23 procent
Tabell 5 visar att bland frukostätare 5 dagar/skolvecka ansåg sig 22 procent ha mycket bra kondition. Den stora andelen av eleverna menar att de har bra kondition, 52 procent, medan 6 procent anser att den är dålig. De som äter frukost 3-4 dagar i veckan visar samma siffra som föregående kategori angående bra kondition, medan aningen färre anser sig ha mycket bra kondition och andelen som har dålig kondition aningen större. Av de som äter frukost 1-2 dagar/skolvecka angav 19 procent att de har mycket bra kondition och 25 procent att de har
39
dålig kondition. Elever som aldrig åt frukost svarade endast 8 procent av eleverna att de har mycket bra kondition och 23 procent att den är dålig.
Tabell 6. Relation mellan frukost och elevers upplevelse av aktivitetsnivå under idrottslektionen
Aktivitetsnivå Antal dagar
(N=112)
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Mycket hög 47 procent 26 procent 31 procent 15 procent
Hög 43 procent 52 procent 38 procent 46 procent
Mindre hög 10 procent 13 procent 25 procent 39 procent
Låg - 9 procent 6 procent -
Nästan hälften av eleverna som är frukostätare 5 skoldagar uppgav att de hade en mycket hög arbetsnivå under idrottstimmen, ingen i denna kategori menar att den var dålig, vilket blir synligt i tabell 6 ovan. Av de som åt frukost 3-4 dagar/vecka anser 26 procent att de hade en hög aktivitetsnivå medan 9 procent anser den vara låg. Av elever som aldrig äter frukost menar 15 procent att de har en hög aktivitetsnivå, 46 procent att den är hög, 39 procent att den är mindre hög och ingen som anser att den är låg.
Avslutningsvis görs en jämförelse mellan elevernas avgångsbetyg i årskurs 9 och deras frukostvanor, för att se om det finns någon relation sinsemellan. Endast 84 elever uppgav sitt betyg, då övriga inte var säkra på sitt avgångsbetyg.
Figur 9. Relation frukostvanor och elevers avgångsbetyg i årskurs 9.
Elever som uppgett att de åt frukost samtliga skoldagar hade i snitt ett avgångsbetyg från nionde klass på 240 meritvärdespoäng och de som uppgav 3-4 dagar något lägre
240 231 193 192 -30 20 70 120 170 220 270 320
5 dagar 3-4 dagar 1-2 dagar Aldrig
Me ritv är d es p o än g Elever
Rekation frukostvanor och elevers
avgångsbetygbetyg (N=84)
40
avgångsbetyg på 231 meritvärdespoäng. Elever som aldrig åt frukost eller på sin höjd två gånger/skolvecka hade 192 respektive 193 meritvärdespoäng i avgångsbetyg. Maximalt meritvärdespoäng man kan uppnå är 320.
