I detta kapitel besvaras studiens syfte och frågeställningar. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur professionella inom människobehandlande yrken kan samtala och lyfta frågor kring sexuell och relationell hälsa i mötet med individer med fysiska funktionsnedsättningar.
I studien framkommer att individens självkänsla och självförtroende påverkas av omgivningen. Intervjupersonerna nämner att de påverkas av samhällets normer kring hur den ideala kroppen ska se ut. Internalisering av den ideala kroppen leder till att intervjupersonerna exempelvis har försökt vara så ”normal” som möjligt i sexuella sammanhang och tränat på att kontrollera ”avvikande” rörelser. Vidare uttrycker intervjupersonerna att media har negativ inverkan på grund av att det endast är normativa kroppar som uppvisas i sexuella sammanhang. Ytterligare något som påverkar individens självkänsla och självförtroende är sociala aspekter så som normer kring den ideala kroppen som leder till att individen exempelvis väcker kritiska tankar om sig själv. Intervjupersonerna berättar exempelvis att de har haft svårt att inse att personer kan finna dem attraktiva och gilla dem för den de är. Vidare framkommer att intervjupersonerna på grund av ”avsexualiseringen” av personer med funktionsnedsättningar sällan upplever att de betraktas ur ett sexuellt perspektiv. Aspekten att betraktas som sexig visar sig ha en avgörande roll i individens erkännande av sig själv som en sexuell individ. Genom att betraktas som sexuell individ förmedlas individen bilden av att vara en jämlik människa. Det bidrar i sin tur till bättre välbefinnande och högre självförtroende. Vidare visar det sig att se sig själv som en sexuell individ till stor del handlar om en inre uppenbarelse. Att se sin kropp och sexualitet som något eget. Att se det som en privat sfär, istället för en allmän egendom. Det möjliggör för individen att bredda sin integritet som tyvärr ofta begränsas med en funktionsnedsättning. Därmed inte sagt att professionella ska hålla sig ifrån att öppna upp för samtal om sexualitet. Studien visar nämligen att intervjupersonerna upplever att professionella brustit helt i att erbjuda information om sexualitet.
I studien yppas att professionella bör agera med öppenhet. Öppenhet i form av att exempelvis tillsammans med individen diskutera hur samhället med dess normer är uppbyggt är viktigt för intervjupersonerna. En del i denna öppenhet är att vara uppriktig med hur individen kan komma att bli betraktad och bemött utifrån normer kring yttre attribut etc. Det kan göra individen förberedd att hantera eventuella utmaningar så som törnar på självkänslan. Självkänslan riskerar att utsättas får färre törnar om individen blir medveten om att anledningen till att hen exempelvis inte betraktas som sexuellt åtråvärd, beror på samhällets rådande normer och inte på grund av att det är hen som subjekt som utgör felet. Vidare uttrycker intervjupersonerna att personer med funktionsnedsättningar ofta behöver hantera och fundera över djupgående existentiella frågor. Intervjupersonerna uppmanar därför professionella att inte vara rädda för att ställa frågor. Ett sätt att öppna upp för frågor om sexualitet är exempelvis i samband med habiliteringsträffar. Habiliteringsträffar kan te sig passande då de vanligtvis inbegriper ett flertal livsområden. Genom att ett flertal livsområden omnämns kan det te sig naturligt att även ta upp ämnet sexualitet och relationer. Individen kan i sin tur bekräfta om det är ett aktuellt livsområde
24
att samtala om och i så fall i vilken mån, eller om det ska få stå oberört. Genom att individen får möjlighet att sätta ribban för samtalets utgång, bevaras individens personliga sfär och integritet. Ytterligare ett sätt att aktualisera ämnet sexualitet är i samtalsgrupper med andra personer med funktionsnedsättningar. Intervjupersonerna uttrycker att det kan bidra till en känsla av att inte vara ensam i sina tankar och upplevelser. Vidare visar studien på ett behov av praktiskt guidning och stöd när det kommer till att hitta lösningar för att få möjlighet till ett tillfredställande sexliv. Gällande professionellas bemötande visar studien på vikten av att professionella bemöter individen som den vuxna individ hen är. Det är viktigt att diskutera med den individ det gäller och inte erbjuda standardiserade lösningar. Ytterligare en viktig aspekt i bemötandet är att inte vara dömande, vilket exempelvis innebär att individen, i mötet med professionella tillåts tänka, konkretisera och sätta ord på eventuella tankar som denne har. Vidare uttrycker intervjupersonerna att en viktig aspekt som professionell är att
uppmärksamma att sex är ett grundläggande och mänskligt behov som gemene person har. Förhoppningen med studien är att den kan komma att bli ett verktyg för professionella. Att möjliggöra till diskussion och samtal om sexualitet för att stödja sexuellt välbefinnande, samt att erkänna individer med funktionsnedsättningar som jämlika sexuella medborgare. Jämlika sexuella medborgare med rätt till att utforska och praktisera sin sexualitet. Och jämlika sexuella medborgare med rätt till ett sexuellt välbefinnande!
Referenser
Bahner, J. (2010). Funktionshindrad sexualitet? En kvalitativ studie om personer med fysiska funktionsnedsättning och sexualitetsfrågor i vardagen med personlig assistans. (Masteruppsats, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23107/1/gupea_2077_23107_1.pdf
Bahner, J. (2016). Så nära får ingen gå?: en studie om sexualitet, funktionshinder och personlig asssistans. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/44376/1/gupea_2077_44376_1.pdf
Barron, K. (2000). Ung och funktionshindrad i ett föränderligt samhälle. (red). I Tideman, M. Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Bengs, C. (2007). Ungdomar, kropp och funktionshinder. (red). I Lindqvist, R. & Sauer, L. Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cheng MSW, R. P. (2009). Sociological Theories of Disability, Gender, and Sexuality: A Review of the Literature. Journal of Human Behaviour in the Social Environment, Vol 19, No. 1. doi: 10.1080/10911350802631651
Czapla, K. & Otrębski, W. (2018). Differences in Sexual Behavior of Teenagers and Young Adults with Cerebral Palsy: The Role of Sexual Needs and Sexual Esteem. Sexuality and disability, Vol. 36, No. 1. doi: 10.1007/s11195-017-9512-x
Dune, T. (2004). “You Just Don’t See Us”: The Influence of Public Schema on Constructions of Sexuality by People with Cerebral Palsy. World Journal of Social Science, Vol. 1, No 2. doi: 10.5430/wjss.v1n1p1
East, L. J., & Orchard, T. R. (2014). Why can’t I?: an exploration of sexuality and identity among Canadian youth living with physical disabilities. Journal of Youth Studies, Vol. 17, No 5. doi: 10.1080/13676261.2013.834316
Edling, C. & Liljeros, F. (2016). Social skiktning. (red). I Edling, C. & Liljeros, F. Ett delat samhälle. Stockholm: Liber.
Ekensteen, V. (2000). Från objekt till subjekt i sitt eget liv. (red). I Tideman, M. Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Ericson, L. (2010). Från könslös och avsexualiserad till sexuell och kåt: en intersektionell studie om sexualitet och funktionshinderskap utifrån ett cripteoretiskt perspektiv. (Masteruppsats, Stockholms Universitet, Centrum för genusstudier). Hämtad från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:353809/FULLTEXT01.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 2019-02-24, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Gordon, P. A., Tschopp, M. K., & Feldman, D. (2004). Adressing Issues of Sexuality with Adolescents with Disabilities. Child and Adolescent Social Work Journal, Vol. 21, No. 5. doi: 10.1023/B:CASW.0000043362.62986.6f
Gothreau, L. (2015). Disability and sexuality: a Manual for Counsellors. (Masteruppsats,
University of Lethbridge). Hämtad från
https://opus.uleth.ca/bitstream/handle/10133/3820/gothreau,%20laura.pdf
Grander, A., Mörkberg, E. & Cooper, R. (2016). Våga fråga om sex: metoder för att inkludera sexualitet inom socialt arbete. Malmö: Sociala resursförvaltningen. Hämtad från https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/metodmaterial-vaga-fraga-om-sex.pdf
Helmius, G. (2004). Sexualiteten som individuell och socialt fenomen. (red). I Barron, K., Mallander, O. & Tidema, M. Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Kattari, S. K., & Turner, G. (2017). Examining More Inclusive Approaches to Social Work, Physical Disability, and Sexuality. Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, 16:1, 38-53, doi: 10.1080/1536710X.2017.1260517
Kedde, H. & Van Berlo, W. (2006). Sexual Satisfaction and Sexual Self Images of People with Physical Disabilities in the Netherlands. Sex and Disability, Vol. 24, No. 1. doi: 10.1007/s11195-005-9003-3
Lee, S., & Fenge, L-A. (2016). Sexual Well-Being and Physical Disability. British Journal of Social Work, 46, 2263-2281, doi: 10.1093/bjsw/bew107
Lee, S., Fenge, L-A. & Collins, B. (2018). Promoting sexual well-being in social work education and practice. Social Work Education, Vol. 37, No. 3. doi: 10.1080/02615479.2017.1401602
Loeser, C., Pini, B. & Crowley, V. (2018). Disability and sexuality: Desires and pleasures. Sexualities, Vol. 21, No. 3. doi: 10.1177/1363460716688682
Lundman, B. & Granheim, U. H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Malloy, G. L., & Herold, E. S. (1988). Factors related to sexual counselling of physically disabled adults. Journal of Sex Research, 24, 220-227, doi: 10.1080/00224498809551416 Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning.
McCbe, M., Cummins, R. & Deeks, A. (2000). Sexuality and Quality of Life Among People with Physical Disability. Sexuality and disability, Vol. 18, No. 2. doi: 10.1023/A:1005562813603
Moin, V., Duvdevany, I. & Mazor, D. (2009). Sexual Identity, Body Image and Life Satisfaction Among Women With and Without Physical Disability. Sex and Disability, Vol. 27, No. 2. doi: 10.1007/s11195-009-9112-5
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rueda, H. A, J. Bolin, S. J., Linton, K. F., Williams, L. R., & Pesta, E. (2016). Social Workers’ Roles in Supporting the Sexual and Relational Health of Children with Disabilities. Child and Adolescent Social Work Journal, 1-13. doi: 10.1007/s10560-016-0469-x
Socialdepartementet. (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. Synskadades Riksförbund. (2016). CVI. Hämtad 2019-04-01, från Synskadades Riksförbund,
http://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/om-synskador/de-vanligaste-ogonsjukdomarna/cvi/
Talepros, G. & McCabe, P. (2002). The Impact of Sexual Esteem, Body Esteem, and Sexual Satisfaction on Psychological Well-being in People with Physical Disability. Sexuality and Disability, Vol. 20, No. 3. doi: 10.1023/A:1021493615456
Utrikesdepartementet. (2006). Sverige internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [Elektronisk resurs]. Stockholm: Press-, informations- och kulturenheten. Vårdguiden. (2019). Cerebral Pares – CP. Hämtad 2019-04-01, från Vårdguiden, https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/nerver/cerebral-pares--cp/
Wenneberg, S.B. (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber Ekonomi.
World Health Organization. (2011). World report on disability [Elektronisk resurs]. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization. (2015). Brief sexuality-related communication: recommendations for public health approach [Elektronisk resurs]. Geneva, Switzerland: World Health Organization.