_________________________________________________________________________
I det avslutande kapitlet resonerar författarna kring studien och redogör även för förslag på framtida forskning inom det studerade området.
___________________________________________________________________________
Studien har undersökt prestationen hos fonder med olika hållbarhetsbetyg för att utreda hur prestationen skiljer sig beroende på hur hållbart en förvaltare väljer att förvalta sin fond.
Detta för att svara på frågan om hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder just på grund av att de väljer att enbart investera hållbart. Tidigare studier inom ämnet har visat något varierande resultat. Majoriteten av studierna såsom Tippet (2001) och Chang, Nelson &
Witte (2012) menar att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder, baserat på att hållbara fonder endast valt att investera hållbart och därmed får sämre diversifiering än fonder som har möjlighet att investera fritt i de innehav som förvaltaren anser mest
lönsamma. Detta stämmer även överens med Markowitz (1952) teori om den optimala portföljen, då fonden behöver investera på ett diversifierat sätt för att en portfölj ska kunna vara optimal och ha en lyckad prestation över längre tid. Detta för att optimera den
riskjusterade avkastningen.
För att undersöka det har författarna till denna studie undersökt prestationen hos
svenskregistrerade fonder som har hållbarhetsbetyg från “Morningstar Sustainability Rating”
2 till 5 under en period på fem år. Studien har undersökt om fonder presterar sämre desto mer hållbara de är. Studien har till skillnad från majoriteten av tidigare studier kommit till
slutsatsen att det inte går att se att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder.
Det har inte gått att se något samband som tyder på att prestationen sjunker desto mer hållbart en fond förvaltas.
Tidigare studier såsom Tippet (2001) och Chang, Nelson & Witte (2012) menar även att hållbara fonder generellt har högre förvaltningsavgifter som påverkar fondernas riskjusterade avkastning så att den bli sämre än för konventionella fonder. Denna studies resultat har även motsatt sig det tidigare studier kommit fram till då resultatet visar att de hållbara fonderna inte haft en högre förvaltningsavgift än de konventionella fonderna. Detta har lett till att studien inte kunnat bevisa att de hållbara fondernas förvaltningsavgifter påverkar den
riskjusterade avkastningen på ett sätt som gör att den försämras mer än hos konventionella fonder.
Denna studie är en bra utgångspunkt för forskningen kring prestation hos fonder i förhållande till hållbarhet och ger möjlighet till vidareutveckling för framtida studier. En eventuell
vidareutveckling är att göra en liknande studie som denna fast baserat på en större marknad med fler fonder. Den svenska fondmarknaden är begränsad vilket lett till att författarna i studien inte haft möjlighet att testa studien på en större mängd fonder. Om studien istället hade valt att undersökas på hela Europas fondmarknad skulle fler fonder kunna undersökt vilket skulle kunna ge ett mycket starkare resultat. På grund av att denna studie endast är undersökt på ett fåtal fonder finns det risk att resultatet blir snedvridet.
I denna studie sattes en avgränsning på att fonderna skulle haft en historik på minst fem år.
Anledningen till att inte en längre tidsperiod valdes var för att bortfallet av fonder då skulle blivit allt för stort och att studien inte skulle kunna ha fonder att undersöka då.
Ifall studien skulle vidareutvecklas och undersökningen skulle ske på en större marknad såsom den europeiska fondmarknaden skulle en längre tidsperiod kunna undersökts då det finns fler fonder att undersöka. Detta skulle resultera i att undersökningen skulle kunna få mer historik att testa teorierna på samt att studien skulle ha möjlighet att testa fondernas prestation under olika konjunktioner. Tidigare forskning såsom Ito, Managi och Matsuda (2013) menar hållbara och konventionella fonder presterar olika beroende på hur marknaden går. De visade i sin studie att hållbara fonder generellt presterade bättre än konventionella fonder under en marknads nedgång. De visade även i sin studie att hållbara fonder presterade mer olika från varandra under en konjunkturnedgång medans konventionella fonder presterar mer lika varandra. Även studier såsom Chung, Lee och Tsai (2012) beskrev det fenomen som Ito, Managi och Matsuda (2013) visade i sin studie. De undersökte hållbara SRI fonder och konventionella fonder under finanskrisen 2007. Studien visade att de hållbara SRI fonderna hade en mer stabil prestation än konventionella fonder under krisen.
För att vidareutveckla studien och få ett säkrare resultat skulle en regressionsanalys och/eller en korrelationsanalys kunna göras. Detta för att få en bättre bild av hur enskilda fonder presterar. För att kunna göra det skulle studien kunna dra nytta av att ha fler fonder att kontrollera vilket skulle vara möjligt om studien genomfördes på en större fondmarknad.
Referenslista
Bauer, R., Derwall, J. & Otten, R. 2007. The Ethical Mutual Fund Performance Debate: New Evidence from Canada. Journal Of Business Ethics. 70(2), ss. 111-124.
Bauer, R., Koedijk, K. & Otten, K. 2005. International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking and Finance. 29(7), ss. 1751-1767.
Bell, J. 2000. Introduktion till forskningsmetodik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. 2011. Investments and Portfolio Management. 9. uppl.
New York: McGraw-Hill.
Brealey, R., Myers, S. & Allen, F. 2016. Principles of corporate finance. New York:
McGraw-Hill.
Bryman, A. & Bell, E. 2013. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm:
Liber.
Chang, C. E., Nelson, W. A. & Witte, H. D. 2012. Do Green Mutual Funds Perform Well.
Management Research Review. 35(8), ss. 693-708.
Chung, H., Lee, H. & Tsai, P. 2012. Are Green Funds Investors Really Socially Responsible.
Review of Pacific Basin Financial Markets and Policies. 15(4).
Dagens industri. 2018. Stort sug efter hållbara fonder - “en megatrend”. Hämtad:
https://www.di.se/nyheter/stort-sug-efter-hallbara-fonder-en-megatrend/ [2020-11-15]
Eklund, L. 2018. Gröna fonder är det nya svarta. Avanza.
https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2018/03/23/grona-fonder-ar-det-nya-svarta.html Hämtad: [2020-11-15]
European Commission. Corporate Social Responsibility & Responsible Business Conduct.
https://ec.europa.eu/growth/industry/sustainability/corporate-social-responsibility_en Hämtad: [2020-12-27]
EU. 2018. Företagens samhällsansvar (CSR).
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langId=sv [2020-11-04]
Ferreira, M., Sobreiro, V., Kimura, H. & Barboza, F. 2016. A systematic review of literature about finance and sustainability. Journal of Sustainable Finance & Investment, 6 (2), 112-147.
Fondkollen. Hållbara fonder.
https://fondkollen.se/fakta-om-fonder/hallbara-fonder/ Hämtad: [2020-11-02]
Friede, G., Busch, T. & Bassen, A. 2015. ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies. Journal of Sustainable Finance &
Investment: 5(4), ss. 210–233.
Girerd-Potin, I., Jimenez-Garcès, S. & Louvet, P. 2014. Which Dimensions of Social
Responsibility Concern Financial Investors? Journal of Business Ethics, vol. 121 (4), ss. 559-576.
Handelsbanken. Mer hållbarhet i våra investeringar.
https://www.handelsbanken.com/sv/hallbarhet/nyheter/hallbarhet-i-investeringar [2020-11-15]
Hong, H., & Kacperczyk, M. 2009. The price of sin: the effects of social norms on markets.
Journal of financial economics, vol. 93(1). s. 15-36.
Humphrey, J.E. & Lee, D.D. 2011. Australian Socially Responsible Funds: Performance, Risk and Screening Intensity. Journal of Business Ethics. 102(4), ss. 519-535.
Hörisch, J., Freeman, R.E. & Schaltegger, S. 2014. Applying Stakeholder Theory in Sustainability Management: Links, Similarities, Dissimilarities, and a Conceptual Framework. Organization & Environment, vol. 27(4), ss. 328–346.
Ito, Y., Managi, S. & Matsuda, A. 2013. Performance of Socially Responsible Investment and Environmentally Friendly Funds. Journal of the operational research society. 64(11), ss.
1583-1594.
Jensen, M.C. 1968. The performance of mutual funds in the period 1945-1964.
The Journal of finance. 23(2), ss. 389–416.
Konsumenternas. 2015. Fonder. https://www.konsumenternas.se/sparande--pension/sparande/fonder/
Hämtad [2020-11-08]
Kreander, N., Gray, R.H., Power, D.M. & Sinclair, C.D. 2002. Evaluating the Performance of Ethical and Non-Ethical Funds: A Matched Pair-Analysis. Scotland: University of Glasgow.
Markowitz, H. 1952. Portfolio selection. The Journal of finance. Vol. 7 (1), s.77-91.
Naturvårdsverket. 2020.
Vad är Parisavtalet? - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) [2020-12-21]
Regeringen. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/hallbar-finansmarknad/ Hämtad: [2020-11-08]
Renneboog, L., Horst, J. & Zhang, C. 2008. The price of ethics and stakeholder governance:
The performance of socially responsible mutual funds. Journal of corporate finance. 14(3), ss. 302-322.
Riksbanken. 2020. Sök räntor & valutakurser.
Sök räntor & valutakurser | Sveriges Riksbank [Hämtad 2020-12-25].
Sandberg, J., Juravle, C., Hedesström, T. & Hamilton, I. 2009. The Heterogeneity of Socially Responsible Investment. Journal of Business Ethics. 87(4), ss. 519-533.
Sharpe, W. F. 1966. Mutual fund performance. The journal of business. 9(1), ss. 119-138.
SIFO. 2018. Klimatbarometern 2018 & Sifo-undersökning.
https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2018-sifo-undersokning/ [2020-11-02]
Strand, R., Freeman, E. R., & Hockerts, K. 2014. Corporate social responsibility and sustainability in Scandinavia; An overview. Journal of business ethics. Vol. 127(1), s. 1-15.
Swedbank. 2020. Hållbart sparande för klimatet.
https://www.swedbank.se/privat/en-battre-framtid/spara/hallbart-sparande-for-klimatet.html [2020-11-15]
Swesif. 2019. Hållbarhetsprofilen anpassas efter ny standard. https://swesif.org/2018/06/hp-anpassas-efter-ny-standard/ [2020-11-24]
Tippet, J. 2001. Performance of Australia’s ethical funds. The Australian economic review.
34(2), ss. 170-178.
Treynor, J. L. 1965. How to rate management of investment funds. Harvard business School.
Vol. 43(1), ss. 63-75.
UbØe, J. 2017. Introductory Statistics for Business and Economics: Theory, Exercises and Solutions. Springer: Texts in Business and Economics.
Warshawsky, M., DiCarlo, A, M. & Mullan, L. 2000. The Persistence of morningstar ratings.
Journal of financial planning, ss. 110-128.
World Resources Institute. Climate. https://www.wri.org/our-work/topics/climate [2020-12-21]
https://www.morningstar.se/se/screener/fund.aspx#?filtersSelectedValue=%7B%22categoryI d%22:%7B%22id%22:%22EUCA000545%22%7D%7D&sortField=returnM60&sortOrder=
asc [2020-12-08]
8. Bilagor
8.1 Fonder
Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5
N/A
Sverige Aktiv A SEB Sverigefond Aktie-Ansvar Sverige A Carnegie Spin-Off A
Swedbank Robur
SICAV - Sverige SA Swedbank Humanfond
Swedbank Robur Sweden
Hållbar B SEK Cliens Sverige B