Hållbarhetsgradens effekt på fonders prestation
En kvantitativ studie om hållbara- och konventionella fonders prestation
Skriven av Viktor Engstrand & Jessica Bartawli Handledare: Ogi Chun
Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi med inriktning finansiering | Höstterminen 2020
Förord
Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till vår handledare Ogi Chun för det stöd vi har fått genom studiens genomförande. Vidare vill vi tacka samtliga opponenter som har inspirerat oss och väglett oss under opponering tillfällena. Avslutningsvis tackar vi båda varandra för ett bra samarbete.
Stockholm, 2020-01-03
Viktor Engstrand Jessica Bartawli
Sammanfattning
På senare år har intresset för hållbarhet ökat i samhället. Allt fler vill bidra till samhället på ett positivt sätt genom att exempelvis källsortera, åka mindre bil eller minska på
köttkonsumtionen. I och med det ökade intresset för hållbarhet, har även intresset för hållbara investeringsalternativ ökat.
Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan graden av hållbarhet och prestation hos fonder på den svenska fondmarknaden.
Detta är en kvantitativ studie där totalt 32 svenskregistrerade fonder undersöks. Fonderna valdes ut från Morningstars onlineregister och jämfördes utifrån de fem hållbarhetsbetygen, där betyg 1 anses vara minst hållbart och betyg 5 är mest hållbart. Perioden som analyserades var 2015-01-01 till 2019-12-31.
För att få fram ett resultat som kan besvara studiens frågeställningar användes faktisk avkastning, CAPM, Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot.
Studien visar inte på några signifikanta resultat i att fonder presterar sämre desto hållbarare de är. Detta leder till slutsatsen att det inte går att bevisa att hållbara fonder presterar bättre eller sämre än konventionella fonder.
Nyckelord: Hållbara fonder, konventionella fonder, riskjusterad avkastning
Abstract
In later years, the interest for sustainability has increased in society. More and more people want to contribute to society in a positive way by for example, sorting at source, driving less with cars or reducing meat consumption. With the increased interest in sustainability, the interest in sustainable investment alternatives has also increased.
The purpose of the study is to investigate the relationship between the degree of sustainability and performance of funds in the Swedish fund market. This is a quantitative study in which a total of 32 Swedish-registrered funds are examined. The funds were selected from
Morningstar’s online register and compared on the basis of the five sustainability ratings, where grade 1 is considered as the least sustainable and grade 5 is the most sustainable.
The period that was analyzed was 2015-01-01 to 2019-12-31.
In order to get a result that can answer the questions of this study, actual return, CAPM, Sharpe ratio, Jensen’s alpha and Treynor ratio are used.
The study does not show any significant results regarding the degree of sustainability and the performance. The conclusion regarding whether sustainable funds perform better or worse than conventional funds cannot be established.
Keywords: Sustainable funds, traditional funds, risk adjusted return
Begreppslista
Hållbarhet/hållbar utveckling:
Delas in i tre dimensioner:
- Social hållbarhet - att långsiktigt ta vara på mänskliga rättigheter.
- Ekologisk hållbarhet - att hushålla med resurserna så att de räcker till kommande generationer.
- Ekonomisk hållbarhet - att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.
Hållbara fonder: Fonder som förvaltas enligt ESG och hållbarhetskriterier, samt har specifika hållbarhetskrav på de innehav som fonden kan välja. Fondförvaltaren har en avgörande roll på bolagsstämmorna för att påverka fondens implementation av hållbarhetsaspekter.
Konventionella fonder: Fonder som inte förvaltas enligt ESG och hållbarhetskriterier, samt inte har några specifika hållbarhetskrav på vilka innehav fonden kan välja.
CSR: Corporate Social Responsibility.
ESG: Environmental, Social and Governance. ESG är en förkortning för kriterier om miljö, sociala ställningstaganden samt ägarstyrning.
SRI: Socially Responsible Investment. SRI är ett samlingsnamn för investeringsstrategier som integrerar ESG-frågor, dvs miljömässiga, sociala och etiska kriterier vid investeringar.
SRI-fonder: Fonder som integrerar både ESG-kriterier och SRI i förvaltningen.
Sharpekvot: Sharpekvot, även kallad riskjusterad avkastning, visar värdeförändring i förhållande till risk. Ju högre sharpekvot, desto högre avkastning i förhållande till risk.
Volatilitet: Ett riskmått som anger hur mycket fondens avkastning varierar eller svänger över tid.
Innehållsförteckning
1. Inledning ……….. 8
1.1 Bakgrund ………... 9
1.2 Problemdiskussion ……….. 11
1.3 Forskningsfrågor ……….
121 1.4 Syfte ………....
121 1.5 Avgränsningar ……….
132 2. Teoretisk referensram ………...
143 2.1 Modern portföljteori ………....
143 2.2 Intressentteorin ………....
143 2.3 Förvaltningsavgifter ………....
154 2.4 Påverkningsfaktorer på fondens avkastning ………...
154 2.5 Tidigare forskning ………...
165 2.6 Hypotesformulering ………....
176 3. Metod ………..
198 3.1 Forskningsstrategi ………...
198 3.2 Data ……….
198 3.3 Val av fonder ………...
209
3.4 Hållbarhetsranking ……….. 21
3.5 Modeller ………..
221 3.5.1 Faktisk avkastning ………..
221 3.5.2 Capital Asset Pricing Model ………..
221 3.5.3 Jensens alfa ………....
232
3.5.4 Sharpekvot ………. 23
3.5.5 Treynorskvot ………..
243 3.6 Utförande ………....
243 3.7 Studiens kvalité ………...
254 3.7.1 Reliabilitet ………..
254
3.7.2 Validitet ……….. 25
3.7.3 Källkritik ………....
265 4. Resultat ………..
276 4.1 Faktisk avkastning ………..
276 4.2 Capital Asset Pricing Model ………..
276 4.3 Jensens alfa ……….
287 4.4 Sharpekvot ………..
287 4.5 Treynorkvot ……….………....
287 5. Analys ……….
298 5.1 Skillnader i hållbara och konventionella fonders prestation ………...
298
6. Slutsats ………... 33
6.1 Hypotes 1 ……….... 33
6.2 Hypotes 2 ……….... 34
7. Avslutande diskussion ………..
354 Referenslista ………..
376 8. Bilagor ……….... 41
8.1 Fonder ………. 41
1. Inledning
__________________________________________________________________________
I det inledande kapitlet presenterar författarna studiens bakgrund och problematisering.
Här kommer författarna presentera tidigare artiklar och vetenskapliga tidskrifter för att ge läsaren en inblick i det ämne som studien kommer ta upp samt en förståelse av ämnet.
Slutligen kommer det syfte som har formulerats och de avgränsningar som görs att presenteras.
___________________________________________________________________________
1.1 Bakgrund
Idag har miljöfrågan blivit betydligt mer prioriterat hos många. Effekten av vår närvaro på jorden syns allt mer då klimatförändringarna har resulterat i bland annat ökade temperaturer samt fler och kraftigare naturkatastrofer (World Resources Institute, u.å).
Detta har lett till att samhället har börjat kräva att företagen ska ta större ansvar kring hållbarhet (Ferreira et al. 2016). Det ökade kravet på att näringslivet ska ta sitt ansvar kring hållbarhet har lett till att företagen tvingas utveckla nya tankesätt kring hur miljön och samhället påverkas av deras agerande. Detta görs främst ur tre olika perspektiv; det ekonomiska-, det sociala- och det miljömässiga perspektivet. Dessa brukar tillsammans benämnas som CSR (Corporate Social Responsibility). En väsentlig del i att företag ska kunna bedrivas på ett ansvarsfullt sätt är att näringslivet får offentligt stöd från politiker och myndigheter för att kunna bedriva verksamheten åt rätt håll. Detta tillsammans med de skattefördelar som finns med vissa hållbara beslut såsom hög beskattning på omiljövänliga branscher (EU, 2020).
Allt fler personer vill bidra till samhället på ett positivt sätt genom att exempelvis källsortera, åka mindre bil eller minska på köttkonsumtionen. Detta är något som blivit vanligare hos unga och tros vara något som kommer aktualiseras även ytterligare framöver (SIFO, 2018).
I och med det ökade samhällsintresset för hållbarhet har även intresset för hållbara investeringsalternativ ökat. Renneboog, Horst och Zhang (2008) menar att det finns ett globalt intresse för hållbara investeringar som under en längre tid har haft ett markant ökat intresse.
Ett sätt för investerare som vill bidra till hållbarhet och en miljövänligare framtid, är att investera i hållbara fonder. Efterfrågan för sparande i fonder har ökat från både
privatpersoner och institutionella investerare som kommuner och landsting (Di, 2018).
Givetvis finns det olika typer av fonder med olika risk och avkastningsmöjligheter, därför är det viktigt att läsa på om fonden innan man väljer att investera i den.
Investerare väljer att spara i hållbara fonder på grund av olika faktorer. En del anser att det är viktigt att välja bort bolag där klimatavtrycket är stort, medan andra anser att det är viktigt att investera för att påverka bolag som arbetar mot en hållbar riktning (Fondkollen u.å).
Under år 2018 valde var fjärde person att spara i en hållbar fond (Eklund, 2018). Att intresset för dessa fonder ökar bland fondsparare, beror till stor del på arbetet man haft inom
hållbarhet. Några exempel på detta är bland annat parisavtalet och FN:s klimatrapport (Eklund, 2018). Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som kom till för att framför allt begränsa den globala temperaturökningen, genom att begränsa koldioxidutsläppen samt utsläpp av andra växthusgaser. Parisavtalet är i sin tur kopplat till FN:s klimatkonvention UNFCCC som är en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar (Naturvårdsverket, 2020).
Dock finns det en del svårigheter i att veta vad som är en hållbar fond eller inte, vilket Sandberg et al. (2009) beskriver i sin bok. Det menas att det inte finns någon exakt
benämning om hur de hållbara investeringarna ska benämnas, vilket gör att investerare kan ha svårt att veta skillnader mellan olika alternativ. För att hjälpa investerare att få en enklare bild av hur fonder förhåller sig till hållbarhet finns ett gemensamt system som kallas
Hållbarhetsprofilen. Detta är ett system som på ett enkelt sätt visar allmänheten hur fonder förhåller sig till hållbarhetskriterier (Swesif, 2019). Även Morningstar, ett fondrating företag, har sedan 2016 skapat ett sätt som underlättar för investerare att se hur hållbara olika fonder är. Detta genom att ha ett så kallat hållbarhetsbetyg som heter “Morningstar Sustainability Rating” som rangordnar och betygsätter fonder i hur hållbara de är (Morningstar, u.å).
Att definiera en hållbar fond är inte helt lätt då det saknas en tydlig definition. Många svenska fonder uppfyller ofta en del kriterier inom hållbarhet, dock är detta inte tillräckligt för att de ska kunna klassas som hållbara. För att en fond ska kunna klassas som hållbar krävs att de företag som ingår i fonden uppfyller krav gällande miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter samt att man utöver detta har en sund affärsetik som företag (Swedbank, 2020).
Handelsbanken har exempelvis valt att helt och hållet utesluta fonder som inkluderar alkohol, tobak, cannabis, kommersiell spelverksamhet, vapen och krigsmateriel, pornografi och fossila bränslen. De väljer också bort bolag som inte tar hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor (Handelsbanken, u.å).
En standard som investerare kan utgå ifrån när de ska välja bolag utifrån ett socialt medvetet beslut är ESG, som står för Environmental, Social and Governance. Det är ett mått som utvärderar bolag utifrån hur de arbetar, efter ett antal miljökriterier. Några exempel är hur företaget hanterar natur och miljöfrågor, hur bolaget arbetar utifrån sociala frågor såsom anställda, kunder och det samhälle som bolaget verkar i och dessutom hur bolaget bedriver sin bolagsstyrning genom att kolla på ledarskap, revisioner, interna kontroller
aktieägarrättigheter med mera (Girerd-Potin et al. 2014).
Då det inte finns några tydliga lagar eller direktiv på vad som klassas som en hållbar fond så har detta historiskt sett fått avgöras av fondförvaltaren som förvaltar fonden. Sedan 2018 har fondförvaltaren skyldighet att deklarera hur de utför sitt hållbarhetsarbete i fonden, vilket görs i både årsredovisningen samt på fondens informationsblad (Konsumenternas, 2015).
1.2 Problemdiskussion
Idag arbetar Sveriges regering för att ha en hållbar finansmarknad. Man har genomfört flera åtgärder för att finansmarknaden ska investera mer hållbart och ansvarsfullt, arbetet kring detta fortsätter hela tiden. Målet är att komma bort från investeringar i till exempel fossila tillgångar och arbeta mot att investera i hållbara investeringar. Detta betyder att aktörerna på finansmarknaden ska ta hänsyn till bland annat miljömässiga, sociala och
bolagsstyrningsmässiga aspekter (Regeringen, u.å).
Det finns en ovisshet kring hållbarhetsbegreppet, men även att jämföra hållbara fonder kan vara svårt. Investerare måste få all information som krävs för att investera i en hållbar fond, alltifrån hur mycket det kostar att investera i den, varför avgiften skiljer sig beroende på vilken typ av hållbar fond med mera. Vi anser att mer forskning bör genomföras inom detta område på grund av ovissheten kring begreppet och för att det är viktigt att fondförvaltare får stöd genom forskning för att kunna fatta effektiva beslut.
Tidigare forskning kring hållbara och konventionella fonder visar blandade resultat på
huruvida hållbara fonder presterar bättre eller sämre än konventionella. Ingen av dessa studier har heller undersökt just den svenska fondmarknaden. En studie gjord av Chang, Nelson och Witte (2012) visade på att hållbara fonder presterat sämre än konventionella fonder på den amerikanska marknaden. Studien menar på att hållbara fonder generellt sett har högre förvaltningsavgifter än konventionella fonder och därmed resulterar i en lägre avkastning.
Till motsats av detta menar en annan studie av Bauer, Derwall och Otten (2007) att det inte är någon markant skillnad mellan prestationen för hållbara och konventionella fonder.
En annan studie gjord på den europeiska, amerikanska och japanska marknaden under perioderna 2006-2009 samt 2000-2009 visar på att de hållbara fonderna faktiskt presterat bättre än de konventionella fonderna under perioden 2000-2009 (Ito, Managi och Matsuda, 2013).
Sverige ligger längre fram gällande hållbara investeringar enligt Strand, Freeman och Hockerts (2014). Detta skulle, enligt författarna, kunna resultera i att de svenska hållbara fonderna presterar bättre än de hållbara fonder som undersökts i andra länder. Därmed blir det intressant att undersöka hur hållbara fonder presterar i jämförelse med konventionella fonder i just Sverige.
1.3 Forskningsfrågor
Utifrån bakgrund, problemdiskussion och tidigare forskning som underlag görs frågeformuleringen enligt nedan:
● Presterar hållbara fonder annorlunda i jämförelse med konventionella fonder?
● Skiljer sig prestationen beroende på vilket hållbarhetsbetyg som fonden har?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan graden av hållbarhet och prestation hos fonder på den svenska fondmarknaden. För att undersöka sambandet har fonder i olika
hållbarhets klasser analyserats för se hur hållbarheten påverkat prestationen.
Studien ämnar därmed att visa hur prestationen skiljer sig beroende på vilket hållbarhetsbetyg som fonden har för att underlätta för investerare i framtiden som vill optimera sitt prestation och hållbarhet.
1.5 Avgränsningar
Studien avser att undersöka svenskregistrerade fonder för att undvika eventuella skatteskillnader som kan uppstå mellan fonder som är registrerade i olika länder.
Fonderna som undersöks ska vara registrerade i Morningstars onlineregister. Antal fonder som ska analyseras är totalt 32 stycken och tidsperioden för studien är satt från 2015-01-01 till 2019-12-31. Anledningen till att studien inte analyserar fonder på en längre tidsperiod än ovan, är på grund av att de flesta fonderna inte har någon historik längre tillbaka än den angivna perioden. För att då kunna ha en så stor population att analysera som möjligt har urvalet gjorts baserat på de fonder som har historik. Antalet fonder med längre livstid än fem år är väldigt få, om även dessa togs med i urvalet skulle det påverka resultatet negativt och inte ge ett lika säkert och korrekt resultat.
2. Teoretisk referensram
_________________________________________________________________________
I uppsatsens andra kapitel presenteras en övergripande teori om portföljteori och tidigare forskning som har använts som grund för studien. Kapitlet går in och beskriver utifrån tidigare studier och forskning, hur risk och avkastning skiljer sig emellan hållbara och konventionella fonder. Vidare avslutas avsnittet med en hypotesformulering baserad på de teorier och tidigare forskning som har presenterats.
___________________________________________________________________________
2.1 Modern portföljteori
En av de ledande teorierna inom modern portföljteori är Portfolio Selection (1952) skriven av Markowitz. Markowitz fick nobelpriset 1990 för denna studie där han beskriver att det är möjligt att optimera sin risk i förhållande till avkastning genom att diversifiera sin portfölj där investerare är riskaverta och därmed väljer lägst risk i förhållande till avkastning.
Detta gör att beroende på vilken risknivå som en investerare väljer, kommer de uppnå olika avkastning i förhållande till den risk de valt. Enligt Markowitz teori innebär detta att
investerare väljer bort en del investeringar, vilket kommer att leda till en minskad möjlighet för diversifiering samt att risken även minskar då en del investeringar väljs bort.
Detta leder till att portföljens avkastning kan sjunka i förhållande till risken i jämförelse med en portfölj som skulle kunna investera i hela marknaden (Markowitz, 1952).
2.2 Intressentteorin
Intressentteorin är en av de viktigaste, om inte den mest använda teorin inom social-, miljö- och hållbarhetsforskning. Teorin handlar bland annat om etik och organisationsledning.
Intressentteorin innebär att man lägger stor vikt på mer än att enbart maximera aktieägarnas vinst. Det centrala inom teorin är att det läggs stor vikt på intressen och välbefinnande hos de som har möjlighet att hjälpa till med att uppnå organisationens mål (Hörisch, Freeman och Schaltegger, 2014).
I en studie av Hörisch, Freeman och Schaltegger (2014) tar författarna upp kopplingen mellan intressentteorin och hållbarhetshantering. De menar att teorin ger en bredare syn på
organisationer utifrån ett samhällsperspektiv. Affärsverksamhet och etik uppfattas som
sammankopplade och inte motstridiga, därav skiljer inte intressentteorin och
hållbarhetshantering på etiska frågor från företag. Istället för att separera på sociala och miljömässiga frågor ska dessa istället kopplas till en kärnverksamhet i ett företag (Ibid).
2.3 Förvaltningsavgifter
Förvaltningsavgift är den avgift som investeraren får betala för förvaltningen av en fond.
Avgiften tas ut på fondens totala fondförmögenhet och kan variera från fond till fond men brukar generellt sett vara mellan 0 till 2 procent (Bodie, Kane och Marcus, 2011).
Utöver att förvaltningsavgiften är till för att ta betalt för den förvaltning som förvaltaren gör menar även Bodie, Kane och Marcus (2011) att en del förvaltare väljer att ha insättnings- och uttagsavgifter på sina fonder. Detta kan enligt författarna vara ett effektivt sätt att behålla investerare.
Aktivt förvaltade fonder med en förvaltare som löpande utvärderar fondens innehav har generellt sett högre förvaltningsavgifter än fonder som inte är aktivt förvaltade.
Dock har det börjat ifrågasättas om man får ut mer av aktivt förvaltade fonder än icke aktivt förvaltade fonder, så pass att förvaltningsavgiften kan motiveras.
I Sharpe (1966) skriver författaren att högre kostnader inte leder till bättre resultat utan att det i många fall leder till sämre resultat än när det är lägre avgifter. Detta menar även författarna Chang, Nelson & Witte (2012) då de i sin forskning visat att höga förvaltningsavgifter leder till lägre riskjusterad avkastning för investeraren.
2.4 Påverkningsfaktorer på fondens avkastning
En fonds avkastning kan påverkas av flera olika faktorer. En av de faktorerna är förvaltningsavgiften, som enligt Chang, Nelson & Witte (2012) kan leda till att
konventionella fonder presterar bättre än vad hållbara fonder gör då de generellt sett har lägre förvaltningsavgifter. Dock finns det flera andra faktorer som kan påverka en fonds avkastning såsom exempelvis ålder och storlek. Humphrey och Lee (2011) undersökte prestationen hos etiska och konventionella fonder på den Australienska fondmarknaden mellan 1999 och 2008. I studien undersöktes 514 konventionella fonder och 26 SRI fonder, och författarna kom fram till att en stor aspekt i hur en fond presterar beror på fondens ålder och storlek.
Däremot kunde de inte se någon signifikant skillnad i prestation mellan etiska och
konventionella fonder förutsatt att andra aspekter såsom ålder och storlek vart det samma.
2.5 Tidigare forskning
Ito, Munagi & Matsuda (2013) utfärdade en studie för att utreda hållbara fonders prestation mot konventionella fonder. Studien undersöktes i två tidsperioder för att testa prestationen hos hållbara fonder mot konventionella fonder; 2006-2009 (short-term) och 2000-2009 (long- term). De delade upp de hållbara fonderna i Environmental Friendly (EF) och SRI-fonder utifrån parametrarna ålder och storlek för att mäta deras prestation med hänsyn till risk och avkastning mot konventionella fonder. Studien resulterade i att man kunde se att EF fonder och de konventionella fonderna hade motsvarig prestation, men att SRI fonderna presterade bättre än de andra två.
Till skillnad från Ito, Munagi & Matsuda (2013) som visade att SRI fonder presterade bättre än konventionella så menar många andra studier, såsom Chang, Nelson och Witte (2012) att så är inte fallet. De utfärdade en studie i syfte att jämföra prestationen hos gröna fonder (SRI) och konventionella fonder i USA. I studien har man jämfört 131 gröna fonder med
medelvärdet av alla konventionella fonder för varje morningstar-kategori. Studien varade under tre olika tidsperioder där de parade ihop fonder enligt storlek för årliga fondkostnader förvaltningsavgifter samt Sharpekvot. Det författarna kom fram till i jämförelse med Ito, Munagi & Matsuda (2013), att de hållbara fonderna presterar sämre än de konventionella fonderna samt att de har en lägre riskjusterad avkastning. De menar att de hållbara fonderna påverkas negativt av deras högre förvaltningsavgifter vilket i sin tur påverkar de hållbara fondernas nettoavkastning jämfört med de konventionella fonderna som generellt har lägre förvaltningskostnader. Detta bekräftar även Tippet (2001) som visade att de hållbara
fondernas höga förvaltningskostnader påverkar deras prestation. Studien undersökte hållbara- och konventionella fonder på den australienska marknaden och visar att en del investeringar undviks på grund av de hållbarhetskrav som finns för de hållbara fonderna. Detta resulterar i att den riskjusterade avkastningen i förhållande blir lägre än för konventionella fonder då man går miste om eventuella bra investeringar på grund av de restriktioner som fonden har.
Kreander et al. (2002) genomförde under slutet av 1990-talet en studie där 80 olika fonder undersöktes, 40 så kallade etiska fonder och 40 konventionella. De etiska fonderna jämfördes
mot de konventionella genom att fondernas riskjusterade avkastning analyserades genom måttet Sharpekvot samt dess prestation. Studien visade inte någon större skillnad mellan fondgruppernas prestation trots de etiska investeringsval i den etiska fondgruppen. Även den riskjusterade avkastningen gick inte att skilja mellan grupperna, vilket skiljer sig från de tidigare nämnda studierna. Något som däremot visade skilja sig mellan de etiska och
konventionella fonderna var att de etiska fondernas volatilitet var lägre än de konventionella.
Friede, Busch & Bassen (2015) gjorde en studie där de undersökte relationen mellan ESG betyg och prestation på fonder. Studien är baserad på 2200 tidigare empiriska studier inom ämnet för att få en samlad bild av av relationen mellan ESG betyg och prestation. Studien kom fram till att 90 procent av de studier man undersökt inte visade något samband mellan ESG betyg och vilken prestation som fonderna hade.
2.6 Hypotesformulering
Tidigare studier visar att fonder där man begränsar investeringsmöjligheterna presterar sämre än fonder som fritt kan ta investeringsbelut. Detta nämner Markowitz (1952) i den moderna portföljteorin, då han beskriver att en minskning av portföljdiversifiering genererar en lägre avkastning. Detta menar även Tippet (2001) är en anledning till att hållbara fonder presterar sämre än fonder som inte begränsat sina investeringsmöjligheter. Dock finns det en del studier såsom Chang, Nelson & Witte (2012), som motsätter sig att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder och därmed att de trots en minskad portföljdiversifiering kan prestera likvärdigt. Efter att gått igenom tidigare studier har författarna till denna studie valt att formulera hypotes 1 till följande:
På grund av den minskade portfölj diversifieringen leder hållbara fonders prestation till lägre riskjusterad avkastning än för konventionella fonder.
Tidigare studier genomförda av Tippet (2001), Ito, Managi och Matsuda (2013) samt Chang, Nilson och Witte (2012), menar att den höga förvaltningsavgiften som hållbara fonder generellt har, gör att hållbara fonder genererar en lägre riskjusterad avkastning än konventionella fonder.
Baserat på tidigare studier kring detta så har hypotes 2 formuleras enligt följande:
På grund av de högre förvaltningskostnaderna påverkas de hållbara fondernas
riskjusterade avkastning negativt i jämförelse med konventionella fonder som har lägre förvaltningskostnader.
3. Metod
___________________________________________________________________________
I metodkapitlet beskrivs författarnas tillvägagångssätt för att genomföra denna studie. Vilken data som har valts samt vilka fonder, index, avgränsningar, tidsspann samt val av modeller för att utmäta den riskjusterade avkastningen på de fonderna som valts.
___________________________________________________________________________
3.1 Forskningsstrategi
Bell beskriver i sin bok två typer av forskningsstrategier som kan användas vid
genomförandet av en vetenskaplig undersökning, en kvantitativ- och en kvalitativ metod (Bell, 2000, s. 13).
I denna studie har en kvantitativ metod använts, då studien undersöker prestation hos fonder och byggs därmed på historisk statistik. Studien är dessutom deduktiv, då författarna har utgått ifrån tidigare forskning och teorier och därefter formulerat en hypotes. Därefter
genomförs en insamling av data som analyseras och tolkas för att komma fram till ett resultat och en slutsats (Bell, 2000, s. 13).
Studiens hypotes kommer att prövas genom att mäta och analysera fonders prestation samt riskjusterad avkastning för att hitta eventuella samband. I undersökningen har två hypoteser framställts för att skapa en uppfattning om syftet till det som undersöks.
3.2 Data
Studien är utformad genom att undersöka sekundärdata. Studiens huvudsakliga källa till denna data är Morningstar samt deras hållbarhets betygsättning för fonderna (Morningstar, u.å). Morningstar är en välrenommerad källa för information och betyg av svenska och internationella fonder och andra finansiella instrument. Den bedöms vara en pålitlig källa för information och data (Warshawsky, DiCarlo och Mullan, 2000). Morningstar nämns i flera stora studier såsom Bauer, Koedijk och Otten (2005) som utnämner Morningstar som en tillförlitlig källa för information till vetenskapliga studier.
Efter att ha studerat tidigare forskning blir det tydligt att de tidigare studierna använt sig av olika data och intervaller vid genomförandet av deras undersökning. Flertalet studier såsom Chang, Nelson & Witte (2012), Hong & Kacperczyk (2009) samt Bauer, Koedijk & Otten (2005) har valt att analysera årsavkastning. Forskarna i denna studie, likt tidigare forskning ovan, har även valt att analysera årsavkastningen för att på ett enkelt sätt kunna jämföra med tidigare studier såsom ovan nämnda.
3.3 Val av fonder
Målet med studien är att undersöka fonders prestation beroende på hur hållbara de är. Detta undersöks genom att jämföra fonder enligt Morningstars hållbarhetsbetyg skala 1 till 5, där 1 klassas som sämst och minst hållbart, medan 5 kategoriserats som bäst och därav mest hållbart (Morningstar, u.å).
Jämförelsen görs för att undersöka om prestationen skiljer sig åt beroende på vilket hållbarhetsbetyg fonden tilldelats enligt Morningstar (Morningstar, u.å).
För att undersöka eventuella samband har fonder valts ut från varje hållbarhetsbetyg.
Betyg Antal fonder
1 N/A
2 5st
3 10st
4 10st
5 7st
Då antalet fonder som uppfyller kraven för avgränsningen är få, har antalet fonder enligt ovan med betygen 2-5 studerats. För betyg 1 finns inga fonder som uppfyller den avgränsning som valts för studien. För betyg 2 har fem stycken fonder valts ut och för betyg 3 och 4 har tio stycken fonder valts ut. Till sist har sju stycken fonder valts ut för betyg 5.
För att undvika en eventuell snedvridning i urvalet som skulle kunna orsaka att endast välpresterande fonder väljs i en betygsgrupp, har fonderna valts ut genom ett systematiskt urval. Fonderna har först sorterats från högst presterande till lägst utifrån fondernas 5-årliga avkastning. I grupper där det funnits fler än 10 fonder har urvalet tagits fram genom en jämn fördelning på den totala populationen, exempelvis på 100 fonder i en grupp har var 10:e fond kommit med i urvalet. Detta för att studien ska spegla verkligheten med variationerna så nära som möjligt.
Som avgränsning har ett minimikrav satts till att fonderna måste inneha avkastningshistorik på minst 5 år för att studien ska ha tillräckligt med historik för att kunna dra en rimlig
slutsats. Ett urval där fonderna har historik längre än 5 år, skulle inneburit ett mycket mindre urval. Därav har avgränsningen gjorts till en 5-års period (Morningstar, u.å).
Valet av tidsspann för urvalet är även samma tidsperiod som Chang, Nelson & Witte (2012) och Renneboog, Horst & Zhang (2008) valt att utföra sina studier på. Fonderna
som undersöks ska även vara svenskregistrerade fonder enligt Morningstars online register.
3.4 Hållbarhetsranking
Tidigare har det varit svårt som investerare att veta hur hållbara olika fonder är, men under år 2016 lanserade Morningstar ett nytt hållbarhetsbetyg för att göra det lättare för investerare att analysera sina fondinvesteringar ur en hållbarhetssyn.
Hållbarhetsbetyget “Morningstar Sustainability Rating” bedöms utifrån två aspekter.
Den första är fondens ESG-värde, som är framtaget av Sustainalytics, vilket är en av världens främsta specialister på att granska ESG. Det visar även hur man kan jämföra olika hållbara fonder mot varandra i samma bransch. Den andra aspekten är att betygsätta fonden beroende på dess hållbarhetsvärde enligt en betygsskala för varje grupp på 1-5 (Morningstar, u.å).
3.5 Modeller
3.5.1 Faktisk avkastning
För att mäta och jämföra prestationen mellan de hållbara- och konventionella fonderna över tid, har författarna använt sig av fondens totala avkastning per år utan att beakta
förvaltningsavgifter. Även nettoavkastningen har använts och en jämförelse i resultatet mellan de olika fondgrupperna har genomförts. Detta för att se hur förvaltningsavgiften påverkar fondgruppernas prestation.
Detta är i linje med flera andra studier såsom Tippet (2001) och Chang, Nelsson och Witte (2012). Dessa studier använder fondens faktiska avkastning för att testa om den hållbara fondens förvaltningsavgift påverkar på ett sätt som gör att hållbara fonder genererar en lägre riskjusterad avkastning än konventionella fonder.
3.5.2 Capital Asset Pricing Model
Markowitz studie om den moderna portföljteorin har blivit en utgångspunkt för forskningen (Markowitz, 1952) . Utifrån teorin har flera andra teorier grundats och utvecklingen har gått vidare. Som nämnt i teorikapitlet är Capital Asset Pricing Model (CAPM) en av dessa teorier som Tippet (2001) använder sig av för att på ett effektivt sätt prissätta tillgångar i en portfölj.
Genom att använda CAPM kan man ta fram fondernas förväntade avkastning förutsatt den systematiska risken som fonden har. Systematisk risk mäts genom måttet Beta som visar korrelationen mellan fondernas avkastning och avkastningen för marknadsindex. Betavärdet visar hur fonden påverkas av förändringar på marknaden (Brealey, Myers & Allen, 2016).
Man räknar CAPM utifrån tre delar. Tidsvärdet är den avkastning som en riskfri tillgång har utifrån den riskfria räntan, avkastningen från den icke diversifieringsbara systematiska risken och exponering mot den systematiska risken (Brealey, Myers & Allen, 2016).
För att använda oss av CAPM behöver vi även veta vad den riskfria räntan innebär.
Då den förändras över tid har vi beslutat att använda oss av den månatliga riskfria räntan för att undersöka den månatliga avkastningen. Som index för den riskfria räntan har vi valt att använda oss av svenska tremånaders statsskuldväxlar (Riksbanken, 2020).
Formel: E(Ri) = Rf + βi(Rm−Rf)
E(Ri) = Den förväntade avkastningen Rf = Den riskfria räntan
Rm−Rf = Marknadens riskpremie βi = Betavärde
3.5.3 Jensens alfa
Utöver CAPM använder även Tippet (2001) i sin studie Jensens alfa för att mäta fondernas prestation i förhållande till den förväntade avkastningen. För att mäta fondens prestation med hjälp av Jensens alfa utgår vi från den förväntade avkastning vi fått i CAPM för att därefter jämföra prestationen med den förväntade avkastningen, också kallat avkastningskravet.
Genom att utföra modellen får vi fram om fondens avkastning i förhållande till risk presterar bättre eller sämre än förväntat. Om värdet är negativt tyder det på att fonden prester sämre än förväntat och om värdet är positivt tyder det på att fonden presterar bättre än den förväntade avkastningen i förhållande till investeringens risk (Jensen, 1967).
Formel: Alpha = R(i) - (R(f) + B x (R(m) - R(f)) R(i) = Den faktiska avkastningen för fonden R(f)) = Den riskfria räntan
R(m) = Marknadsindex B = Betavärdet för fonden
3.5.4 Sharpekvot
För att beräkna fondernas riskjusterade avkastning används Sharpekvoten. Den riskjusterade avkastningen är fondernas avkastning i förhållande till risken som de har. Även denna modell är använd av Tippet (2001). För att räkna Sharpekvoten krävs fondernas volatilitet, dvs dess standardavvikelse (UbØe, 2017). Vi har tittat på fondernas medelvärde och hur deras avkastning skiljer sig från den för att få fram standardavvikelsen.
Standardavvikelse används för att se hur en fond eller portfölj presterar. Om två portföljer presterar olika och får olika Sharpekvot så är det den med högt värde som presterar bäst (Sharpe, 1966).
Formel för Sharpe Ratio: Rp−Rf / σp Rp = Faktisk avkastning för fonden Rf = Riskfria räntan
σp = Fondens standardavvikelse
3.5.5 Treynorkvot
För att mäta hur den systematiska risken påverkar en fonds avkastning används
Treynorkvoten. Denna används för att mäta och analysera hur en fonds avkastning blir i relation till den riskfria räntan. Därför är den ett bra komplement till Sharpekvoten (Treynor, 1965). Denna studie kommer att jämföra de hållbara- och konventionella fondernas
Treynorkvot för att se hur fonderna presterar i förhållande till den systematiska risken. Detta görs i linje med tidigare studier såsom Tippet (2001).
Formel för Treynorkvot: Rp−Rf / βp Rp = Faktisk avkastning för fonden Rf = Riskfria räntan
βp = Fondens betavärde
3.6 Utförande
Studien har ett utförande likt det som Chang, Nelson och Witte (2012) har. De har testat olika metoder såsom CAPM och Sharpekvot på hållbara och konventionella fonder. Dessa har jämfört medelvärdet av resultaten på varje fond för att få fram skillnader i prestation mellan de hållbara- och konventionella fonder. På samma sätt har denna studie testat faktisk
avkastning, CAPM, Jensens alfa, Sharpekvot och Treynorkvot, genom att ta medelvärdet av resultatet fonderna fått i varje hållbarhetsbetyg för att sedan utvärdera hur prestationen skiljer sig mellan fonderna i varje hållbarhetsbetyg. Studien har valt detta tillvägagångssättet för att på ett tydligt sätt kunna visa skillnader mellan fonderna i respektive hållbarhetsbetyg samt de konventionella fondernas prestation.
3.7 Studiens kvalité
3.7.1 Reliabilitet
Enligt Bryman och Bell (2013, s.170-171) handlar reliabilitet om studiens pålitlighet och tillförlitlighet. Tre viktiga faktorer är inblandade om ett mått anses vara reliabelt:
- Stabilitet, vilket innebär att måttet är så stabilt att man skulle kunna få samma resultat om studien genomfördes på nytt.
- Intern reliabilitet, som handlar om att resultatet är pålitligt.
- Interbedömarreliabilitet, som har att göra med att man exempelvis ska observera eller översätta data till kategorier när flera observatörer är inblandade med tanke på att det finns en risk att deras tolkningar inte överenskommer med varandra.
När en studie har hög reliabilitet innebär det att om studien skulle genomföras på nytt vid en annan tidpunkt, kommer inte resultaten skilja sig åt i någon större utsträckning (Bryman och Bell, 2013, s. 171). För att tillförlitligheten i studien ska kunna anses som god har författarna av studien valt att använda beräkningsmodeller som löpande används i flertalet andra studier såsom Tippet (2001) och Ito, Managi och Matsuda (2013). Treynorkvot, Sharpekvot, Jensens alfa är alla tre väl prövade metoder som används för att undersöka riskjusterad avkastning och används därför i denna studie precis såsom i flera andra kända studier som nämnt ovan.
Även CAPM är en väl prövad metod som mäter förväntad avkastning. Då beräkningarna är gjorda i Excel med data taget är från Morningstar finns det hög reliabilitet i studiens metoder.
Denna studie anses ha hög reliabilitet och skulle därav kunna generera ett likadant resultat om studien skulle genomföras vid en annan tidpunkt. Detta om man väljer att analysera fonder utifrån varje hållbarhetsbetyg som forskarna i denna studie har gjort.
3.7.2 Validitet
Validitet är ett begrepp som handlar om att mäta det som avsetts att mätas, dvs huruvida studiens slutsats hänger ihop med syftet och frågeställningarna. Validitet delas in i två delar:
intern- och extern validitet. För att uppnå en god intern validitet krävs att studiens teorier hänger ihop med studiens resultat på ett korrekt sätt. Däremot har den externa validiteten att
göra med ifall studiens resultat skulle kunna generaliseras med andra liknande undersökningar (Bryman och Bell, 2013, s. 173).
Forskarna till denna studie har valt ut teorier som ansetts vara lämpliga för de hypoteser som ställts. Teorierna har även valts för att möjliggöra applikationen av dessa på det slutliga resultatet som baseras på hypoteserna. Resultatet har även jämförts med tidigare studier och deras resultat för att öka trovärdigheten och validiteten.
3.7.3 Källkritik
För att studien ska anses vara tillförlitlig krävs det att trovärdiga källor används. Det är viktigt att materialet som används bland annat återfinns i trovärdiga databaser. Denna studie
använder sig av dels av artiklar från Google Scholar och från tidigare studier, men även av artiklar som finns på Södertörns Högskolas biblioteks databas SöderScholar, på grund av att dessa anses vara trovärdiga. Eftersom studiens valda artiklar är expertgranskade ökar såldes de valda teoriernas trovärdighet. Förutom dessa databaser, har studien endast hämtat data från Morningstar för de valda fondernas avkastning, vilket kan det leda till eventuell risk för fel i studien om det föreligger någon brist i deras data och information. Morningstar är dock världens största stiftelse för insamling av data och information för denna typ av studie och anses därmed vara trovärdig i all väsentlighet.
4. Resultat
___________________________________________________________________________
I detta kapitel presenteras resultatet och den data som studiens undersökning har kommit fram till utifrån de modeller som har testats. Resultaten redovisas i tabeller för varje modell för att kunna besvara studiens frågeställningar.
___________________________________________________________________________
4.1 Faktisk avkastning
I tabellen nedan visas medelvärdet av den årliga avkastningen, den årliga faktiska avkastningen samt medelvärdet av förvaltningsavgiften för varje hållbarhetsbetyg.
Resultatet visar det årliga medelvärdet under perioden 2015-01-01 till 2019-12-31.
Av resultatet nedan ser vi att den betygsgrupp som har högst faktisk avkastning är betyg 2, vilket är den grupp som även har den högsta förvaltningsavgiften.
Betyg 1 2 3 4 5
Avkastning N/A 13,61% 10,79% 10,36% 12,08%
Faktisk avkastning N/A 12,27% 9,66% 9,27% 10,93%
Förvaltningsavgift N/A 1,34% 1,13% 1,09% 1,16%
4.2 Capital Asset Pricing Model
I tabellen nedan visas CAPM för varje separat hållbarhetsbetyg. Resultatet visar ett relativt likt CAPM för de olika hållbarhets betygen, dock sticker betyg 2 ut som lägre än de övriga.
Högst CAPM, det vill säga förväntad avkastning, har betyg 3 med 0,75 procentenheter högre än betyg 2.
Betyg 1 2 3 4 5
CAPM N/A 5,49% 6,25% 6,03% 5,93%
4.3 Jensens alfa
I tabellen nedan visas Jensens alfa för fonderna utifrån varje hållbarhetsbetyg. Det betyg som har högst resultat är betyg 2, vilket har ungefär dubbelt så högt resultat som betyg 3 och 4.
Medan hållbarhetsbetyg 5 har näst högst Jensens alfa.
Betyg 1 2 3 4 5
Jensens alfa N/A 0,06780766 0,03404266 0,03241094 0,04998357
4.4 Sharpekvot
I tabellen nedan visas Sharpekvoten för varje separat hållbarhetsbetyg. Resultatet visar att Sharpekvoten skiljer sig mellan de olika betygen. Betyg 3 och 4 har ett liknande resultat medan betyg 2 och 5 har ett högre Sharpekvot. Betyg 2 har högst värde.
Betyg 1 2 3 4 5
Sharpekvot N/A 0,7177 0,5286 0,5325 0,63478
4.5 Treynorkvot
I tabellen nedan visas Treynorkvoten för varje separat hållbarhetsbetyg. Från resultatet kan man se att betyg 3 och 4 har snarlikt resultat medan betyg 2 och 5 visar ett högre resultat.
Betyg 1 2 3 4 5
Treynorkvot N/A 0,1396 0,0969 0,0964 0,1184
5. Analys
__________________________________________________________________________________
I detta kapitel analyseras studiens resultat utifrån tidigare forskning och teorier inom ämnet.
Författarna redogör för hur resultatet som studien kommit fram till stöds eller går att förklara genom tidigare forskning. Kapitlet presenterar skillnaderna i prestationer mellan hållbara och konventionella fonder samt förvaltningsavgifternas påverkan på fondernas riskjusterade avkastning.
__________________________________________________________________________________
5.1 Skillnader i hållbara och konventionella fonders prestation
Denna studie har haft som syfte att undersöka samt testa eventuella skillnader i prestation hos fonder beroende på vilket hållbarhetsbetyg fonden är klassificerad som. Trots att flera
tidigare studier såsom Tippet (2001) visar att de hållbara fonderna presterar sämre än de konventionella fonderna, har ändå intresset för de hållbara fonderna under den senaste tiden ökat markant. Markowitz klassiska teori, att en investerare som gör rationella
investeringsbeslut väljer det investeringsalternativ som ger den högsta avkastningen i förhållande till lägsta möjliga risken (Markowitz, 1952) kan komma att börja ifrågasättas.
Frågan är om Markowitz teori inte längre är aktuell i dagens hållbarhetsfokuserade samhälle.
Eller är det så att vi inte längre kan säga att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder vilket då förklarar att allt fler investerare väljer att investera hållbart?
Efter att studien har undersökt fondernas prestation i varje enskilt hållbarhetsbetyg har det visat sig att fondernas faktiska avkastning inte beter sig såsom flera av de tidigare studierna visat. Det går inte att påvisa att avkastningen blir markant sämre för varje hållbarhetsbetyg vilket betyder att det inte går att dra slutsatsen att hållbara fonder har en lägre faktisk
avkastning än konventionella fonder. Det resultatet visar är att fonderna i hållbarhetsbetyg 2 presterar bästa faktisk avkastning med en genomsnittlig faktisk avkastning på 12,27% och det betyg med näst högst faktisk avkastning är betyg 5 vilket är de mest hållbara fonderna. Betyg 5 hade en genomsnittlig faktisk avkastning på 10,93%. Följt av betyg 3 och 4 vilket hade lägst resultat. Detta resultat sticker ut från flera andra tidigare studier såsom Tippet (2001) och Ito, Managi & Matsuda (2013). Resultatet från denna studie visar även annorlunda resultat gällande fondernas CAPM, då det inte heller gick att påvisa att de hållbara fondernas CAPM var signifikant sämre än de konventionella fondernas. Det fanns heller inga bevis på
att CAPM minskade ju mer hållbara fonderna är. De med lägst CAPM är fonderna med hållbarhetsbetyg 2 vilket också är de minst hållbara fonderna som studien undersökt.
För att undersöka ifall hållbara fonder presterar sämre riskjusterad avkastning än
konventionella fonder har studien valt att undersöka fonderna från varje hållbarhetsbetyg separat enligt Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alfa. Likt den faktiska avkastningen menar flera tidigare studier att hållbara fonder presterar sämre riskjusterad avkastning än konventionella på grund av den minskade möjligheten till diversifiering hos hållbara fonder som tvingas ha mer restriktiva hållbarhetskrav på sina innehav. Däremot kan man se att Sharpekvoten visar en tendens att konventionella fonder har högre riskjusterad avkastning än hållbara då den grupp av fonder som presterar den bästa Sharpekvoten är de med
hållbarhetsbetyg 2. Dock går det inte att påvisa att Sharpekvoten går ner för varje betyg som skulle visa att kvoten blev lägre för varje hållbarhetsbetyg. Då resultatet visar att betyg 5 har det näst högsta resultatet, går den teorin inte att bekräfta enligt ovan resultat. Resultatet som studien fick enligt Sharpekvoten stämmer även överens med det resultat vi fick fram via treynorkvoten. Som även den visar att betyg 2 har det högsta resultatet och betyg 5 det nästa högsta. Som nämnt ovan menar majoriteten av studierna inom ämnet att hållbara fonder presterar en lägre riskjusterad avkastning. En studie som dock är i linje med de resultat denna studie visat är Kreander et al. (2002) vars studie visat att den riskjusterade avkastning mätt med Sharpekvoten inte gick att påvisa att hållbara fonder skiljer sig nämnvärt från
konventionella fonder. Däremot ser man en tydligare skillnad i Jensens Alfa resultatet där betyg 2 har ett klart högre resultat än de andra betygen. Men även här går inte att påvisa något signifikant bevis på att prestationen går ner för varje hållbarhetsbetyg då betyg 5 är det betyg med näst högst resultat.
Resultaten påvisar att det inte går att bekräfta hypotes 1: att hållbara fonders prestation gör att de har en lägre riskjusterad avkastning än konventionella fonder. Detta betyder att hypotes 1 kommer att förkastas.
Efter att ha undersökt de olika fonderna i respektive hållbarhetsbetyg blir det allt mer tydligt att fler fonder väljer att bli mer hållbara. Detta syns bland annat på att det inte finns några fonder i hållbarhetsbetyg 1 som uppfyller de avgränsningar som gjorts i studien, vilket är att fonden ska vara svenskregistrerad i Morningstars onlineregsiter samt ha en historik på minst 5 år. Majoriteten av alla svenskregistrerade fonder har hållbarhetsbetyg 3 eller 4
(Morningstar, u.å). Slutsatsen kan därmed dras i att förvaltarna inte väljer att helt bortse från hållbarhet i sina fonder längre.
Hypotesen att hållbara fonder har en högre förvaltningsavgift än konventionella fonder och att det bidrar till att hållbara fonder har en lägre riskjusterad avkastning än konventionella har även testats. Detta är ett fenomen som tidigare forskning har påvisat, såsom Tippet (2001) och Chang, Nelson och Witte (2012). Det resultat som påvisats till skillnad från dessa studier precis nämnda är att förvaltningsavgifterna inte blir högre för varje hållbarhetsbetyg utan tvärt om. Undersökningen visar att betyg 3, 4 och 5 har alla tre en förvaltningsavgift mellan 1,09% och 1,16% vilket då innebär att det inte är någon större avgörande skillnad mellan hållbarhetsbetygen. Dock kan vi se att hållbarhetsbetyg 2 har en genomsnittlig
förvaltningsavgift på 1,34% vilket är betydligt högre än de andra betygen. Trots detta har fonderna i betyg 2 den högsta genomsnittliga årsavkastningen till skillnad från de andra betygen. Detta stämmer till viss del överens med den teori som Bauer, Derwall & Otten (2005) har som säger att förvaltningsavgiften inte påverkar de hållbara fonderna så att de presterar sämre än konventionella. Det går dock inte att frångå att en högre förvaltningsavgift fortsatt kommer att bidra till en lägre faktisk avkastning än om förvaltningsavgiften vore lägre. Detta är då förutsatt att fonden presterar lika oavsett förvaltningsavgift.
I Markowitz (1952) teori menar han att den optimala portföljen är den där förvaltaren har möjlighet att förvalta sin fond på ett diversifierat sätt så att denna har fullständiga möjligheter att investera i de tillgångar som bedöms prestera bäst. Detta skulle då innebära att hållbara fonder bör prestera sämre än konventionella fonder då hållbara fonder har begränsningar i vilka tillgångar de kan välja. Enligt denna studie går det inte att bekräfta att detta skulle stämma då prestationen hos fonderna inte blir sämre för varje hållbarhetsbetyg oavsett om det är 2 eller 5.
Tidigare studiers resultat såsom Tippet (2001) och Chang, Nelson och Witte (2012) som har visat på att hållbara fonder presterar sämre än konventionella fonder, kan komma att anses vara något föråldrad då undersökningen är utförd under en annan period än denna studie. En trolig möjlighet är att dagens verklighet inte ser likadan ut som den gjorde då tidigare forskning utfördes. Dagens samhälle blir allt medvetet kring hållbarhetsfrågor och det blir viktigare för företag att utöver vinst även fokusera på hållbarhet. I samband med detta kommer även fler bolag att tvingas bli mer hållbara. Detta fenomen kan vara en av
anledningarna till att den utförda studien skiljer sig från flera tidigare studier och inte kan påvisa att konventionella fonder faktiskt presterar bättre än de hållbara. Hållbara fonder har numera även lättare att diversifiera sina investeringar då det finns fler investeringsalternativ än tidigare. Detta är enligt Markowitz (1952) en förutsättning för att en portfölj ska kunna prestera under längre tid och därmed minska risken i portföljen. Utifrån den förklaringen kan den riskjusterade avkastningen som kan påvisas med bland annat Sharpekvoten och
Treynorkvoten bli mer lik oavsett om fonden väljer att investera hållbart eller inte. Detta skulle medföra en motsägelse även mot teorier såsom Renneboog, Horts och Zhang (2008) som säger att de begränsningar som hållbara fonder har skulle påverka förvaltaren i den riktning att denne inte kan ha fullständig diversifiering i fonden och därmed få en lägre prestation. Detta resultat trots att det inte finns så många tidigare studier med liknande resultat så finns det några. En av de mer kända studierna som visat ett likartat resultat som denna studie är Friede, Busch och Bassen (2015). De utförde en studie där de samlade in information från tidigare studier som bas för sina slutsatser. Det visade sig då att 90 procent av de 2200 empiriska studierna de undersökte visade ett resultat där det inte gick att skilja hållbara och konventionella fonders prestation, vilket ligger i linje med de resultat som denna studie presterat.
6. Slutsats
___________________________________________________________________________
I kapitlet presenteras studiens slutsatser utifrån de resultat som undersökningen kommit fram till och studiens hypotesformuleringar redovisas mot resultaten.
___________________________________________________________________________
6.1 Hypotes 1
På grund av den minskade portfölj diversifieringen så leder hållbara fonder prestation till lägre riskjusterad avkastning än för konventionella fonder
Syftet med denna studie är att jämföra och undersöka skillnader i prestation mellan hållbara fonder och konventionella fonder. För att göra det har författarna valt att undersöka en grupp fonder separat utifrån varje hållbarhetsbetyg enligt Morningstars sustainability rating med undantag för betyg 1 då inga fonder kunde identifieras för de avgränsningar som studien valt.
Studien skulle kunna undersöka ifall det uppstår skillnader i prestation beroende på vilket hållbarhetsbetyg fonderna har. Detta för att kunna undersöka ifall det går att dra några slutsatser kring prestation beroende på hållbarhetsbetyg.
Tidigare studier såsom bland annat Ito, Munagi & Matsuda (2013) och Chung, Lee & Tsai (2012) påvisar i sina studier att hållbara fonder presterar sämre riskjusterad avkastning än konventionella fonder. Detta på grund av deras sämre prestation. Studien har undersökt detta och kan inte påvisa något samband som visar att hållbara fonder presterar en sämre
riskjusterad avkastning än de konventionella fonderna. Ett av de måtten som används för att mäta riskjusterad avkastning är Sharpekvoten. För att studien skulle kunna dra slutsatsen att konventionella fonder har bättre riskjusterad avkastning än hållbara fonder skulle man
behöva se att Sharpekvoten minskar för varje hållbarhetsbetyg. Vilket inte går att påvisa i och med studien. Inte heller Treynorkvoten som mäter riskjusterad avkastning visar att kvoten blir lägre för varje hållbarhetsbetyg.
Detta betyder att studien förkastar hypotes 1. Då det inte går att bekräfta att den minskade diversifieringen hos hållbara fonder påverkar den riskjusterade avkastningen mer än hos konventionella fonder.
6.2 Hypotes 2
På grund av de högre förvaltningskostnaderna så påverkas de hållbara fondernas riskjusterade avkastning negativt i jämförelse till konventionella fonder med lägre förvaltningskostnader
Den andra hypotesen som studien är ämnad att undersöka är om hållbara fondernas
riskjusterade avkastning påverkas av högre förvaltningsavgifter än hos konventionella fonder.
Tidigare forskning inom ämnet såsom Tippet (2001) och Chang, Nelson & Witte (2012) har visat att hållbara fonders förvaltningsavgifter är högre än konventionella fonder och därför presterar hållbara fonder en lägre riskjusterad avkastning. Denna studie har testat hypotesen för att se ifall förvaltningsavgifterna går upp beroende på vilket hållbarhetsbetyg fonden har, samt om den riskjusterade avkastningen skulle sjunka för varje hållbarhetsbetyg. Studien kan inte bekräfta hypotesen i att hållbara fonder har en högre förvaltningsavgift och att det skulle påverka den riskjusterade avkastningen så att den skulle bli lägre för varje hållbarhetsbetyg.
Som beskrivet ovan kring hypotes 1 så sker ingen signifikant minskning i riskjusterad avkastning för varje hållbarhetsbetyg vilket skulle behövts för att bekräfta att hypotesen stämmer. Det går inte heller att bekräfta att förvaltningsavgifterna påverkar den riskjusterade avkastningen hos de hållbara fonderna mer än hos de konventionella fonderna. Detta för att det hållbarhetsbetyg med högst förvaltningsavgift är de fonderna med hållbarhetsbetyg 2 vilket inte är det lägsta av hållbarhetsbetyg i denna studies urval.
