Avslutningsvis kommer vi i detta kapitel att föra en diskussion kring våra resultat men även kring andra intressanta delar som framkommit i vår studie. I slutet av denna diskussion kommer vi även att ha med en metodreflektion där vi reflekterar över vårt val av metod och våra tankar kring den.
En farhåga vi haft innan utförandet av våra intervjuer var att vi skulle få liknande svar från samtliga skolkuratorer och att detta då skulle vara en utmaning för oss i vår analys. Denna farhåga blev dock inte bekräftad då vi fick en hel del variation i våra informanternas svar trots redan uppstyrda frågor som vi haft som grund till varje intervju. Att varje skolkurator har varit så olik den andre har varit väldigt intressant för oss att diskutera i efterhand, hur olika skolkuratorer arbetar men också hur deras uppfattningar om deras yrkesroll skiljer sig från varandra. En skolkurator kunde inte helt förstå varför det är hen som skulle bli intervjuad när det inte främst ligger på hens bord att ta hand om mobbning på skolan medan en annan menar på att hen har en stor roll när det kommer till arbetet med mobbningsproblematik med hjälp av resterande lärare. Att denna skilda uppfattning finns kan även bekräfta den tidigare forskningen vi läst om att skolkuratorns yrkesroll och arbetsbeskrivningar är vaga (Backlund, 2007). Går vi in på Akademikerförbundet SSRs policy (2015) kan vi se att det står vad en skolkurator har för arbetsuppgifter i punktform, till exempel står det att en skolkurator ska arbeta förebyggande. Det vi diskuterat är att det inte står mer utförligt hur det faktiskt ska eller bör utföras eller i vilka situationer som ansvaret ligger på skolkuratorn. Kanske finns det en anledning till att yrkesrollens ansvar är vagt beskrivet? Kanske handlar det om att
skolkuratorer bör ha ett stort handlingsutrymme för att utföra bästa möjliga arbete? Att en skolkurator ska ha ett stort handlingsutrymme anser vi såklart vara viktigt då hen bör ha den allmänna uppfattningens förtroende i att arbetet hen utför har betydelse. Genom
handlingsutrymmet kan skolkuratorn fatta egna beslut och använda sitt kunskapssystem fullt ut (Noordegraaf, 2007). Men det verkar trots allt finnas en irritation och en osäkerhet hos våra informanter när vi talade om ansvarsfördelning och yrkesroller. De flesta av våra informanter har uttryckt att de är väldigt nöjda med hur annan personal ingriper och
samarbetar när det gäller mobbningsproblematik men att det kan förekomma konflikter när det gäller ansvarsfördelningen.
Som vi tidigare tagit upp är samarbetet mellan all personal på en skola viktigt för att det förebyggande arbetet ska fungera fullt ut, men för att samarbetet mellan olika professioner ska fungera på skolan tänker vi att det krävs en tydlig struktur dels vad gäller arbetsuppgifter men främst ansvarsfördelningen. Eftersom det förebyggande arbetet är ett så pass brett arbete är det lätt att det skapas förvirring, konflikter och olika åsikter i vem som ska göra vad. Vi tänker att det hade underlättat det förebyggande arbetet i skolorna om de olika professionerna hade haft en tydligare förklaring på vad det faktiskt är en skolkurator finns till för och vad det innebär när det kommer till ansvar för eleverna. Vi har genom tidigare forskning, teorier och genom intervjuerna fått insikt om vilken roll skolkuratorerna i Helsingborgs stad anser att de har, det är en splittrad uppfattning. Hur samarbetet ser ut mot mobbning inom skolans organisation är således olika på olika skolor och uppfattningen som skolkuratorerna har på detta varierar. Samtliga informanter ansåg att deras samarbete med övrig skolpersonal i det stora hela fungerade bra och pekade även på att det var av vikt att all personal på skolan behöver kunna samarbeta. Det framkom dock att samarbetet mot mobbning är något som behövs förbättras enligt vissa informanter, vilket även går att utläsa av de citat vi tagit med i vårt resultat. Hur arbetet mot mobbning ser ut inom skolans organisation och vad de olika informanterna anser om detta går även att koppla till vår analys vad gäller yrkesroller.
Det organisatoriska upplägget av arbetet mot mobbning ser även olika ut om en ser på de kommunala skolorna eller på de fristående. I Helsingborg arbetar skolkuratorerna med Olweusprogrammet på de kommunala skolorna medan de fristående inte har något specifikt program att utgå från. När vi diskuterat detta sinsemellan i efterhand har begreppet
handlingsutrymme kommit upp ännu en gång. Vår mening av vårt val att inkludera både kommunala och fristående skolor var inte att göra en jämförelse mellan dessa men det kom dock att bli en intressant aspekt att diskutera i efterhand. Vi har uppfattat det som att de fristående skolorna har ett större handlingsutrymme när det gäller arbetet mot mobbning då de kan skapa egna tillvägagångssätt för att motverka mobbning och har större möjlighet att påverka ledningen genom sitt handlingsutrymme. Skolkuratorerna på de kommunala skolorna utgår som sagt från Olweusprogrammet, detta arbete varierar också på olika skolor där vissa arbetar helt utifrån programmet medan andra endast har programmet som en grund. Dock påverkar progammet deras handlingsutrymme då de kommunala skolorna inte kan dra sig helt ifrån programmet utan måste följa vissa redan satta instruktioner för hur man går tillväga i mobbningssituationer. Handlingsutrymmet och på vilket sätt skolkuratorer kan påverka sitt arbete mot mobbning påverkar alltså hur samarbetet mellan de olika yrkesrollerna på skolan ser ut samt vilken roll skolkuratorn bär på skolan. I de kommunala skolorna framkommer det av våra informanter att de inte bär en stor roll i arbetet mot mobbning utan att det snarare ligger på elevernas mentorer. Ser vi till skolkuratorerna som är yrkesverksamma på de fristående skolorna verkar skolkuratorerna ha en större roll i arbetet mot mobbning där de är en mer central del av det organisatoriska upplägget när det handlar om
mobbningsproblematiken.
Vi anser att handlingsutrymmets storlek och användandet av redan bestämda program kan ha en möjlig påverkan på hur arbetet mot mobbning ser ut på ett organisatoriskt plan. Vi menar dock inte att det måste vara negativt att arbeta utifrån en modell utan vi har förstått att vissa av våra informanter känner en trygghet i att arbeta utifrån en modell som hjälper dem i deras arbete mot mobbning då Olweusprogrammet kräver engagemang och allvar. Här krävs det dock att all personal arbetar utifrån modellen om det ska kunna ge någon effekt. Något som vi funderat på efter att vi utfört våra intervjuer är om alla på de kommunala skolorna faktiskt arbetar utifrån modellen och om det får den önskade effekt som skolorna är ute efter. De informanter som arbetar utifrån Olweusprogrammet har tagit upp enkätundersökningar som ett svar på hur de arbetar förebyggande mot mobbning. Dessa enkätundersökningar har använts för att se om elever upplevt mobbning, på vilket sätt de upplevt det och om det är någon som känner sig otrygg på skolan. Svaren på enkäterna följs sedan upp och analyseras. Frågan vi ställt oss i efterhand är om enkätundersökningar verkligen är det bästa sättet att arbeta på för att undersöka hur eleverna mår på skolan samt om personalen på skolan missar andra aspekter om ett för stort fokus läggs på dessa undersökningar. Arbetskraften och den tid som troligtvis krävs för att verkligen analysera svaren djupgående är något vi diskuterat. Detta har vi även fått bekräftat genom intervjuer där det talats om att denna tid som
programmet kräver inte alltid finns till i praktiken och att det därför kan resultera i att det slarvas i arbetet. Vår tanke kring detta är då om implementerandet av Olweusprogrammet har någon funktion då effekterna inte kan mätas eftersom den tid programmet kräver inte alltid finns i praktiken.
I den tidigare forskning vi tagit del av beskrivs ofta skolkuratorn som en nyckelperson i arbetet mot mobbning (Cunningham & Whitten, 2007). I vår datainsamling från våra
intervjuer har detta dock beskrivits olika då det framkommit att skolkuratorerna har olika stor roll i mobbningsproblematiken. Vi har dock uppfattat våra informanter som att de är nöjda
med den roll och ansvar de besitter trots att det skiljer sig från skola till skola. Den tidigare forskningen behöver således inte stämma när det gäller att skolkuratorer är de som bär huvudansvaret när det gäller mobbning då det genom våra informanter framkommit att arbetet mot mobbning på ett organisatoriskt plan är välfungerande även i de fall där skolkuratorn inte är den centrala delen. I de fall där skolkuratorn inte besitter den centrala delen i arbetet är ansvaret mer utfördelat på all personal där de menar ett mentorerna är de som möter eleverna på en daglig basis.
Genom de teorier och den tidigare forskning vi samlat in kopplat till vår empiriska data har vi kommit fram till att oavsett hur det organisatoriska arbetet är upplagt bör huvudfokus vara på samarbete, där all personal är viktig i det förebyggande arbetet mot mobbning. Vi menar att en skolkurators professionsmässiga kunskap är att ta vara på när det kommer till att
förebygga mobbning och bör således ha en stor roll i skolan i detta arbete. Detta menar vi dock inte utesluter resterande personal utan snarare att man bör beakta all personals kunskap om elever i skolan och använda denna kunskap och erfarenhet för att tillsammans arbeta mot mobbning.
7.1 Metodreflektion
Att vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats anser vi har gynnat oss i vår studie och även gett oss värdefull kunskap om det praktiska arbetet. Detta kanske vi hade gått miste om ifall vi valt att istället använda oss av en kvantitativ ansats då möjligheten att följa upp svar samt möjligheten för informanterna att prata fritt hade försvunnit.
Nackdelen med att vi valde att utföra intervjuer istället för att exempelvis lämna ut enkäter är att vi via enkäter hade nått fler yrkesverksamma och kunnat ta del av fler svar. Dock förde vi ett resonemang kring detta i början av vår arbetsprocess av denna studie där vi ansåg att risken för bortfall kunde vara stort samt att vi inte skulle nå det djup vi var ute efter. Valet av att använda en kvalitativ ansats har gett oss det resultat vi var ute efter, det finns dock delar i vårt tillvägagångssätt som vi hade kunnat förbättra och göra annorlunda. I efterhand har vi insett att vi tagit kontakt med informanter i ett lite försent skede, hade vi valt att skicka ut förfrågningar tidigare hade vi med största sannolikhet haft fler informanter att använda oss av till vår studie. Men som vi nämnt i vår metod under kapitlet urval kan denna studie ses som en anekdotisk bevisning och det är därmed inte antalet informanter som spelar en betydande roll utan snarare läggs vikten på våra informanters upplevelser samt erfarenheter (Bringsrud, 2016). Att få ta del av informanternas berättelser och tankar har även gjort att vi fått ett djup i vår studie och som hjälpt oss få en förståelse för det förebyggande arbete som
skolkuratorerna utför på skolan när det gäller mobbning.
Något som vi diskuterade innan utförandet av våra intervjuer var på vilket sätt vi skulle genomföra dessa på. Vår första tanke var att en av oss skulle hålla i tre intervjuer och att den andra då enbart skulle observera samspelet samt ställa frågor som kunde komma upp under intervjuernas gång. Detta för att sedan byta roller där den andra höll i de sista intervjuerna och den första observerade. Denna planering bestämde vi oss dock ganska snabbt för att inte fullfölja då vi fick en känsla av att detta inte skulle kännas naturligt och att det kanske skulle komma ha en negativ påverkan på vår intervju. Vi valde istället att utföra våra intervjuer tillsammans utan att i förväg ha bestämt oss för vem som skulle säga vad. Vi känner att vårt val att utföra våra intervjuer på detta vis gynnade oss då vi ville att intervjuerna skulle kännas naturligt för alla involverade, mer som ett avslappnat samtal än en uppstyrd intervju.
Referenslista
Agnafors, S., Svedin, C G., Oreland, L., Bladh, M., Comasco, E. & Sydsjö, G. (2016)
A Biopsychosocial Approach to Risk and Resilience on Behavior in Children Followed from Birth to Age 12. Child Psychiatry & Human Development, vol. 48, utgåva 4, s. 584-596.
Akademikerförbundet SSR (2015) Skolans psykosociala expert.
[https://akademssr.se/profession/socionom/skolkurator] Hämtad: 171120 Akademikerförbundet SSR (2015) Policy för skolkuratorer.
[https://akademssr.se/dokument/policy-skolkuratorer] Hämtad: 171216 Alvant (2009) Effekter av antimobbningsprogram - Vad säger forskningen? Brottsförebyggande rådet, Information och förlag.
Andersson, G (2013) Utvecklingsekologi och sociala problem. I: Meeuwisse, A & Swärd, H (red.) (2013) Perspektiv på sociala problem. Natur & Kultur, Stockholm.
Angelöw, B., Jonsson, T. & Stier, J. (2000) Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur AB
Aspers, P (2007) Etnografiska metoder. Stockholm: Liber.
Aspers, p (2011) Etnografiska metoder. 2a upplagan. Stockholm: Liber. Backlund (2007) Elevvård i grundskolan - Resurser, organisering och praktik. Rapport i socialt arbete nr 121. Stockholm, institutionen för socialt arbete. Barnombudsmannen (2016)
[https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-
nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf] Hämtad: 171127
Bauman, S (2008) The role of elementary school counselors in reducing school bullying. University of chicago press journals, vol. 108, utgåva. 5.
Becker Howard, S (2008) Trick of the trade- Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber. Brante (2009) Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession s. 15-34 Högskolan i Borås.
Bringsrud Fekjear, S (2016) Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups.
Denscombe, M (2016) Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitterartur AB, Lund.
BRÅ (2016) Skolundersökning om brott 2015 - Om utsatthet och delaktighet i brott. Rapport 2016:21, Ordförrådet AB.
Cunningham & Whitten (2007) The Role of the Middle School Counselor in Preventing
Cypress, B (2017) Rigor or Reliability and Validity in Qualitative Research: Perspectives,
Strategies, Reconceptualization, and Recommendations. Dimensions of critical care nursing. Vol. 36, utgåva 4 s. 253-263
D-Wester, Y. (2005) Socionomen i skolan. Gothia.
Fisher, K. Cassidy, B. & Mitchell M.A. (2017) Bullying: Effects on School-Aged Children,
Screening Tools, and Referral Sources. Journal of Community Health Nursing. Vol. 34,
utgåva 4, s. 171-179 Friendsrapporten (2017)
[https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-
content/uploads/2017/08/Friendsrapporten_2017_webb.pdf] Hämtad: 171126
Hatch, T (2008) Professional Challenges in School Counseling: Organizational, Institutional
and Political. San Diego State University
Jacobsen & Bauman (2007) Bullying in Schools: School Counselors' Responses to Three
Types of Bullying Incidents Vol.11, utgåva 1 sida 1-9
Kvale, S och Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.
Lund, M. E., Blake, J. J., Ewing, K. H. & Banks, S. C. (2012) School Counselors' and School Psychologists' Bullying Prevention and Intervention Strategies: A Look Into Real-World Practices. Vol.11, utgåva 3, s. 246-265.
Noordegraaf, M. (2007) From “Pure” to “Hybrid” Professionalism Present-Day
Professionalism in Ambiguous Public Domains.
Administration & Society Vol. 39, utgåva 6
Olweus, D (1991) Mobbning i skolan. Vad vi vet och vad vi kan göra. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Olweus, D (1999) Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda Barnen.
SFS 2006:67 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever.
SFS 2008:567 Diskrimineringslagen SFS 2010:800 Skollagen.
Skau, G M (2007) Mellan makt och hjälp. Om det flertydiga förhållandet mellan klient och
Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier
[https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2164.pdf%3Fk%3D2164] Hämtad: 171121
Socialstyrelsen (2016) Vägledning för elevhälsan
[https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf] Hämtad: 171206
Studer, J. R. & Maynatt, B. S. (2015) Bullying Prevention in Middle Schools: A Collaborative Approach. Middle School Journal, vol. 46, utgåva. 3 s. 25-32.
Trost, J. & Levin, I. (2004) Att förstå vardagen- med ett symbolisk interaktionistiskt
perspektiv. Studentlitteratur AB, Lund.
Ttofi, M. M., Farrington D. P & Baldry, A. C. (2008) Effectiveness of programmes to reduce
school bullying. Brottsförebyggande rådet, Information och förlag.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
[https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/] Hämtad: 171211
Bilaga 1
Intervjufrågor
Vad har du för utbildning?
Har du någon utbildning som berör ämnet mobbning? Hur länge har du arbetat som skolkurator?
Har du alltid arbetat inom Helsingborgs kommun? Har du arbetat med något annat inom socialt arbete? Vad är dina arbetsuppgifter?
Hur stort problem anser du att mobbning är på denna skolan?
Använder ni er av någon modell/metod när det gäller arbete mot mobbning? Isåfall hur upplever du dess funktion i realiteten?
Vad har du för roll när det gäller arbetet mot mobbning bland eleverna på din arbetsplats? Uttalade-outtalade, formella-informella?
På vilket sätt anser du att du kan stävja mobbning?
Hur gör du för att du ska kunna nå eleverna och få deras tillit till att komma till dig om de upplever att de behöver din hjälp?
Vilken roll upplever du att andra på skolan har?
Hur ser samarbetet ut mellan dig och lärarna vid situationer där en elev har mobbat eller blivit mobbad?
Hur tycker du det fungerar, är det något du känner saknas i det samarbetet? Finns det någon annan du/ni samarbetar med?
Följs någon handlingsplan i arbetet kring mobbning?
Hur upplever du att den planen fungerar, nackdelar och fördelar?
Känner du att du har de verktyg som du behöver för att kunna utföra bästa möjliga arbete mot mobbning?
Vilka personer tror du behöver vara involverade för att kunna förebygga mobbning på bästa sätt?
Tror du att det går att förebygga mobbning helt och hållet och vad tror du skulle vara bästa lösningen för att uppnå detta?
Bilaga 2 Informationsbrev
Projektets titel (obligatoriskt): Examensarbete
Datum:
2017-11-10
Studieansvarig/a: (student/er) Anna Johansson och Elin Jönsson Din E-post:
elin.zack@hotmail.com
johansson_anna_karin@hotmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Socionomprogrammet Nivå: Kandidat
Vårt namn är Elin Jönsson och Anna Johansson och vi läser till socionom på Malmö Högskola. Vi håller just nu på att skriva vårt examensarbete där vi vill träffa
skolkuratorer från Helsingborgs stad för en intervju kring mobbning i skolan. Syftet med vår uppsats är att få en inblick i hur skolkuratorers arbete mot eventuell
mobbningsproblematik bör se ut enligt Er skolkuratorer och hur Ni anser att det faktiskt fungerar i praktiken. För att få en bredare förståelse kring mobbningsproblematiken kommer vi även att undersöka hur arbetet och dess ansvarsfördelning är organisatoriskt upplagt vad gäller skolkuratorerna och resterande personal på skolan.
Denna studien kommer bygga på en kvalitativ ansats där Er information kommer väga tyngst och där den teoretiska datan kommer användas som ett underlag till vår analys. Vid samtycke från Er kommer vi även att spela in vår intervju för att sedan transkribera den empiriska datan för att på ett korrekt sätt kunna citera Er. Efter att detta gjorts kommer inspelningarna att raderas så att obehöriga inte ska kunna komma åt de. Publicering av denna studie kommer vara på Malmö Högskolas hemsida.
Härmed tillfrågas du att delta i denna studie.
Bilaga 3 Samtyckesblankett
Samtycke från deltagare i projektet
Bilaga
3
Projektets titel: (ifylles av student)
Examensarbete
Datum: (ifylles av student)
2017-11-16
Studieansvarig/a: (ifylles av student)
Elin Jönsson och Anna Johansson Din E-post
elin.zack@hotmail.com
johansson_anna_karin@hotmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning: Socionomprogrammet
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: ……….. Deltagarens underskrift: ………