“Alla Helsingborgs barn är våra barn
och vi ska ta hand om dem
tillsammans”
En kvalitativ studie om skolkuratorers arbete mot
mobbning på grundskolor i Helsingborg.
Anna Johansson & Elin Jönsson
Examensarbete, 15 högskolepoäng Kurskod SC163
Institutionen för hälsa och samhälle, Malmö Universitet Höstterminen 2017
Abstract
The aim of this study was to examine how the school counselors experience their role in the school when it comes to working against bullying. We also wanted to examine how the cooperation works between school counselors and the rest of the school personnel. To obtain useful data for our analysis we used a qualitative method which includes six interviews with six school counselors from municipal and independent primary schools in Helsingborg. To deepen our knowledge even further we have included three theories which are the theory of profession, role theory and Bronfenbrenner's ecological systems theory.
Since this study is based on interviews with school counselors that works in both municipal and independent primary schools, their experience of the preventive work has also been different. The school counselors that works in the municipal schools focus their preventive work through the anti-bullying program Olweus were they for example use surveys to measure the students wellbeing. The independent schools does not work after a specific program and thus has a larger action space to work with.
The result of this study shows that the work against bullying varies from the different schools.The school counselors experience of their role in the work against bullying also varies where some of them felt that they have a significant role in the preventive work where others meant that the responsibility lays on the students mentors and teachers. Through this study cooperation has been a consistent theme where the informants believe that the
cooperation between them, teachers and the students families is necessary to be able to do a good preventive work in the schools. The cooperation seems to work well in the school but there is parts of the work against bullying that needs clarification when it comes to
accountability.
Nyckelord: Mobbning, grundskola, skolkurator, Olweusprogrammet, förebyggande arbete, samarbete
Keywords: Bullying, primary school, school counselor, Olweus bullying prevention program, preventive work, cooperation.
Title: ”Every child in Helsingborg is our children and we need to take care of them together”
A qualitative study of school counselors work against bullying in primary school in Helsingborg.
Innehållsförteckning
Abstract... 2
1. Inledning och problemformulering ... 5
1.1 Syfte & frågeställningar ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Begreppsdefinitioner ... 7
2.2 Lagar och riktlinjer ... 8
2.2.1 Skollagen ... 8
2.2.2 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ... 8 2.2.3 Diskrimineringslagen ... 8 2.2.4 Likabehandlingsplan ... 8 2.3 Statistik ... 9 3. Tidigare forskning ... 10 3.1 Skolkuratorns roll ... 10
3.2 Metoder mot mobbning ... 11
3.3 Kritik mot antimobbningsprogram ... 12
4. Teori ... 13
4.1 Professionsteoretiskt perspektiv ... 13
4.2 Rollteorin ... 14
4.3 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori ... 16
5. Metod och metodologiska överväganden ... 18
5.1 Kvalitativ ansats ... 18 5.2 Semistrukturerade intervjuer ... 18 5.3 Urval ... 19 5.4 Insamling av data ... 20 5.5 Analys av data ... 20 5.6 Etiska överväganden ... 21 5.6.1 Forskningsetiska principer ... 21 5.7 Arbetsfördelning ... 22
5.8 Validitet och reliabilitet ... 22
6. Resultat och analys ... 24
6.1 Förebyggande arbete ... 24
6.2 Roller och ansvarsfördelning ... 27
6.3 Samarbete och förtroende ... 29
7. Avslutande diskussion ... 33 7.1 Metodreflektion ... 35 Referenslista ... 36 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 Informationsbrev ... 40 Bilaga 3 Samtyckesblankett ... 41
1. Inledning och problemformulering
Kränkningar, hot om våld, sexuella trakasserier, verbalt, fysiskt eller psykiskt, ja mobbning kan ha många olika definitioner (Barnombudsmannen, 2016).
I Skolverkets rapport (2009) framkommer det att mobbning kan handla om ekonomiska resurser där ägodelar har en symbolisk funktion i det sociala sammanhang som barnet befinner sig i. Att inte ha möjlighet att köpa det andra barn köpt kan vara en anledning för vissa personer att utsätta en annan person för kränkningar. Många gånger handlar det även om fördomar om andra människor med annan kultur, hudfärg, etnisk bakgrund,
funktionsvariation, kön eller sexuell läggning. Enligt 1§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är dess ändamål att barn inte ska kränkas för just ovan nämnda. Trots detta kan vi läsa att det i Skolverkets rapport (2009) ändå förekommer kränkningar och diskrimineringar av barn och elever på grund av individuella egenskaper. Frågan är om det finns tydliga ramar för vem som bär vilket ansvar kring hur arbetet mot mobbning ska fungera.
I skolvärlden finns både lärare och skolkuratorer på plats för att uppmärksamma, förebygga och stödja eleverna. Det är viktigt att elever ska kunna få professionellt, neutralt och vuxet stöd när det gäller frågor om mobbning. Dock har det visat sig att många barn inte vänder sig till någon vuxen när de känt sig kränkta. Anledningen till detta kan vara flera men i många fall handlar det om skam, skuldkänslor, oro för att problematiken inte ska tas seriöst eller att situationen ska förvärras om eleven berättar om sin situation (Barnombudsmannen, 2016). Ett förebyggande arbete mot mobbning är av stor vikt då det finns en ökad risk för både den som utsätter och den som blir utsatt att få sociala och psykiska problem. Den utsatta personen löper större risk att hamna i depression, ensamhet och få låg självkänsla vilket även kan sätta spår in i vuxenlivet. Mobbning kan alltså ha förödande konsekvenser och bör
uppmärksammas och förebyggas så tidigt som möjligt (Bauman, 2008).
Med utgångspunkt i detta kommer vi utgå från skolkuratorers synvinkel på deras arbete mot mobbning, hur ansvarsfördelningen ser ut inom organisationen och vilken roll som
skolkuratorerna upplever att de har. Då mobbning är ett fenomen som förekommer runt om i vårt samhälle och inte minst i skolans värld är vi även intresserade av att ta reda på hur skolkuratorer ser på samarbetet med annan personal på skolan i arbetet mot mobbning samt vad skolkuratorn anser om det förebyggande arbetet.
1.1 Syfte & frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att få en inblick i hur skolkuratorers arbete mot eventuell mobbningsproblematik bör se ut enligt dem och hur de anser att det faktiskt fungerar i praktiken samt vilken roll de anser att de har i arbetet. För att få en bredare förståelse kring mobbningsproblematiken kommer vi även att undersöka hur arbetet och dess
ansvarsfördelning är upplagt i skolans organisation vad gäller skolkuratorerna och resterande personal på sex olika grundskolor i Helsingborgs stad.
Utifrån vårt syfte har vi sammanställt nedanstående frågeställningar:
Vilken roll upplever skolkuratorer att de har på en grundskola vad gäller arbete mot mobbning?
Hur ser samarbetet mot mobbning ut inom skolans organisation och hur tycker skolkuratorerna att detta fungerar?
Hur upplever skolkuratorer det förebyggande arbetet mot mobbning?
2. Bakgrund
I detta kapitel kommer vi gå igenom definitionerna på de begrepp som vi genomgående använder oss av i vår studie och vad vi syftar till när vi använder oss av dessa begrepp. Vi kommer även i detta kapitel att ta upp olika lagar och riktlinjer som berör mobbning i skolans värld. För att få en bild av hur mobbningsproblematiken faktiskt ser ut kommer vi även att presentera statistik från tidigare studier som gjorts i svenska skolor.
2.1 Begreppsdefinitioner
Kränkningar kan ha olika uttryck, det kan vara såväl fysiskt som psykiskt. En kränkning kan
handla om knuffar och slag men kan även handla om att en person blir utfryst eller får blickar. Kränkningar kan resultera i att personen i fråga känner sig utanför, ledsen eller mindre värd än de andra (Friendsrapporten, 2017).
Mobbning är ett begrepp som kan beskrivas på olika sätt genom olika personer. Begreppet
beskrivs i Friendsrapporten (2017) till att vara när en eller ett fåtal personer blir utsatta för kränkningar under en längre period. Personen som blir utsatt kan uppleva sig vara i underläge och har därför svårt att försvara sig. Mobbning finns i olika former, det finns det fysiska som innefattar slag, knuffar och förstörelse av annans egendom. Den verbala mobbningen innebär kränkande ord, hot och skällsord. Den verbala mobbningen kan verka harmlös till en början men eskalerar den och fortsätter kontinuerligt är det en form av mobbning som är precis lika skadlig för den utsatta som all annan form av mobbning. Det finns även en psykisk mobbning som varken handlar om ord eller slag. Den psykiska mobbningen kan te sig i att en person blir utfryst eller får blickar. Mobbning är inget nytt fenomen men den sista typen av
mobbning som är aktuell är nätmobbning vilket är en nyare form av fenomenet. Nätmobbning sker genom internet bland annat via sociala medier. Det kan handla om ryktesspridning, elaka kommentarer, spridning av bilder och/eller videoklipp både anonymt och icke anonymt (a.a).
Skolkuratorn är i de flesta fall utbildad till socionom och beskrivs ofta ha ett självständigt
arbete på pedagogernas arena där socionomen lägger stor vikt vid att se till helheten och sätta eleverna i ett större sammanhang (D-Wester, 2005). Att vara skolkurator kan enligt
Akademikerförbundet SSR (2015) definieras som att vara skolans psykosociala expert. Skolkuratorn ska arbeta främjande för barnens hälsa och se eleverna i ett helhetsperspektiv. Skolkuratorn ska även arbeta med värdegrunder och likabehandlingsplaner för att problem inte ska förvärras samt för att förebygga att problemen uppstår. Skolkuratorn finns även som ett bollplank för resterande personal i psykosociala frågor. Sammanfattningsvis är syftet med skolkuratorns uppgifter att främja elevernas lärande samt mående genom att vara ett stöd vid eventuella hinder (a.a).
Förebyggande arbete syftar i denna studien på det sociala förebyggande arbetet i skolans
värld. Definitionen av detta förändras och utvecklas ständigt men i stora drag handlar det om att de yrkesverksamma på skolan ska främja elevernas hälsa och förhindra att diverse
problematik uppstår eller förvärras. Detta genom insatser som kan bedrivas riktat eller generellt, på individ-, grupp- eller strukturell nivå (Akademikerförbundet SSR, 2015).
2.2 Lagar och riktlinjer
I Sveriges rikes lagar finns det en del som berör just fenomenet mobbning i skolans miljö. Vi har valt att ta upp några av dessa som vi anser är av störst relevans för vår studie och som även fungerar som en riktlinje i vikten av arbetet mot mobbning och kränkande behandling av barn och elever.
2.2.1 Skollagen
Skollagen (2010:800) har ett innehåll av bestämmelser inom skolväsendet. Enligt 1 kap 8§ i denna lag står det att alla ska ha lika tillgång till skolan och även med hänvisning till
diskrimineringslagen (2008:567) som menar på att alla ska ha samma möjligheter till utbildning oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att motverka att barn och elever blir behandlade på ett kränkande sätt finns det även bestämmelser i skollagen som enligt 6 kap 1 § säger att det finns ett förbud mot att
diskriminera andra. För att kunna förebygga att diskriminering sker finns det även enligt 6 kap 6§ i skollagen (2010:800) aktiva åtgärder med fokus på att motverka att barn och elever blir behandlade på ett kränkande sätt. Dessa aktiva åtgärder kan exempelvis vara att arbeta målinriktat och att varje år upprätta en plan med åtgärder för hur skolan ska arbeta
förebyggande.
2.2.2 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Enligt 1§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever beskrivs lagens ändamål, där vikten läggs på att främja lika rättigheter för alla barn och elever och motverka att diskriminering och kränkningar sker.
Enligt 7§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska verksamhetens huvudman eller den person som huvudmannen utser ha ansvaret för att motverka och förebygga att diskriminering och/eller kränkningar
förekommer.
2.2.3 Diskrimineringslagen
Enligt 2 kap 7§ lagen (2008:567) om diskriminering är utbildningsanordnare skyldiga att träda in, vidta åtgärder och utreda omständigheterna när en elev anser sig blivit trakasserad för att förhindra att sådana situationer uppstår igen.
2.2.4 Likabehandlingsplan
Enligt 6§ lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kan vi läsa om likabehandlingsplanen. Det ska finnas en sådan plan på varje enskild verksamhet och det är huvudmannen för denna verksamhet som ska se till att den finns. Likabehandlingsplanens syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, kön, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning. Den finns även till för att förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska det finnas planerade åtgärder och denna plan ska följas upp varje år.
2.3 Statistik
Det har gjorts flera kartläggningar i syfte att få fram statistik på hur mobbningsproblematiken ser ut i svenska skolor. I Friendsrapporten (2017) kan vi utläsa resultatet av de kartläggningar Friends gjort vad gäller mobbning i svenska skolor. 60 000 barn är utsatta för mobbning i Sverige och 20% av eleverna har blivit utsatta för kränkande behandling det senaste året. Det visar sig i rapporten att 4 av 10 tredjeklassare känner sig otrygga i skolan. Vad gäller
skolpersonal är det 1 av 3 som känner att de inte har tillräckligt med kunskap vad gäller likabehandlings- och trygghetsfrågor (a.a).
Även Brottsförebyggande rådet, BRÅ (2016) har gjort en undersökning kring
mobbningsproblematiken. De har utfört en enkätundersökning bland elever i årskurs nio där totalt 4 659 elever deltagit. Genom denna undersökning har det visat sig att 40% av tjejerna och 31% av killarna upplevt att de blivit mobbade. I rapporten kan vi utläsa att det finns en tydlig koppling mellan mobbning och brott, detta genom att de elever som blivit utsatta för mobbning har även uppgett att de varit utsatta för till exempel misshandel, hot, rån och sexualbrott, detta mönster ser likadant ut för både tjejer som killar. Cirka 33% av de tjejer som blivit utsatta för mobbning regelbundet har även blivit utsatta för misshandel minst en gång under de senaste året och 39% av killarna som utsatts för mobbning har även blivit utsatta för misshandel. Undersökningen visar även resultatet att cirka 21% av tjejerna som upplevt mobbning blivit utsatta för sexuellt tvång under det senaste året (a.a).
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi gå igenom tidigare forskning som gjorts kring mobbning i skolan och vad gäller skolkuratorns yrkesroll. Vi kommer även gå igenom vad forskningen säger om antimobbningsprogram i skolor där Olweusprogrammet blir mest intressant för oss i denna studie då det är det program som alla kommunala grundskolor i Helsingborg utgår från.
3.1 Skolkuratorns roll
Svenska skolor ska enligt skollagen (2010:800) ha tillgång till elevhälsa där skolsköterska, läkare, psykolog och skolkurator innefattas. Skolkuratorn ska finnas till för de psykosociala insatserna som kan behövas och ska agera som ett verktyg när det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan genom sin kunskap om bland annat risk- och skyddsfaktorer. Detta för att kunna stödja eleverna i deras utveckling och undanröja eventuella hinder i deras lärande. Skolkuratorn utgår från skolans styrdokument där uppdraget hen ska utföra finns tillgängligt. Det fanns tidigare inga bestämmelser om att skolkuratorer skulle finnas tillgängligt för barnen i skolan men detta har kommit att ändras då det lagts vikt på att
eleverna måste kunna få det stöd de behöver. Inom de psykosociala insatserna är skolkuratorn den person som bär mest kompetens och därav gjordes ändringen att varje skola skulle ha tillgång till en skolkurator (Socialstyrelsen, 2016).
I Backlunds (2007) avhandling går det att utläsa att nästan ingen forskning är gjord i Sverige när det gäller skolkuratorers arbete och deras roll i skolan. Det som många skolor utgår från idag är en kartläggning som gjordes under 1980-talet, där förklaras skolkuratorns roll som en mellanhand mellan socialtjänst och skola där vikt läggs på att arbeta förebyggande.
Arbetsuppgifterna har dock breddats och idag handlar det även om att skolkuratorn ska se till att skolmiljön är god samt agera som ett stöd till personalen och samarbeta med andra
myndigheter. Det gjordes en stor enkätundersökning på 1980-talet som visade att den största delen av skolkuratorers tid gick åt till arbete med enskilda elever. Backlund (2007) menade även i sin avhandling att de två största arbetsuppgifterna en skolkurator har är att ha
elevsamtal och agera stöttande till lärarna. Dessa två uppgifter kan även annan personal i elevhälsoteamet utföra. Backlund (2007) menar därför att det saknas tydliga yrkesspecifika uppgifter för skolkuratorer som endast utförs av dem. Tidigare forskning har även visat på att det finns en oklarhet i rollen som skolkurator i amerikanska skolor. Backlund (2007) förklarar vidare att skolkuratorer i Sverige har arbetsuppgifter som är vagt beskrivna i lagstadgande dokument vilket gjort att skolkuratorer i Sverige upplever att det finns en oklarhet i vilken innebörd deras roll har. Enligt Akademikerförbundet SSRs policy (2015) finns det nedskrivet i punktform vad som föreligger vara skolkuratorns arbetsuppgifter. En av dessa punkter är exempelvis att skolkuratorn ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det står dock ingenstans om hur detta ska utföras eller i vilka situationer som ansvaret ligger på skolkuratorn, det kan därför fortfarande anses vara vagt beskrivet. Genom att det hade funnits tydligare beskrivningar som alla hade kunnat ta del av menar Hatch (2008) att utmaningarna för skolkuratorer hade blivit minskade och de hade inte behövt argumentera med andra yrkesverksamma på skolan om vad deras professionella ansvar innefattar.
3.2 Metoder mot mobbning
Skolkuratorer är en nyckelperson i det förebyggande arbetet mot mobbning och som kan lyfta mobbningsproblematiken till ytan på skolan. Genom att veta vad en ska leta efter i skolans miljö är det även möjligt att upptäcka samt förhindra att vidare utveckling av mobbning uppstår på skolan. För att arbetet mot mobbning ska kunna ge en effekt menar Cunningham och Whitten (2007) att hela skolan behöver arbeta strategiskt tillsammans mot samma mål. Med hela skolan menar dem all personal som arbetar på skolan, föräldrar samt elever. Mobbning behöver belysas för att det ska kunna upptäckas i tid och för att upprepning ska avstanna. Rektorn på skolan bär ett stort ansvar i det salutogena arbetets funktion och att hen behöver förespråka att hanterandet av mobbning är en stor och viktig del i skolans agenda (a.a).
Om inte alla på skolan arbetar strategiskt tillsammans mot mobbning kommer det blir svårare att uppnå de mål och den effekt arbetet ska ge. Ett exempel på kritik på hur skolpersonal har hanterat situationerna med oönskade beteende hos eleverna kan vi läsa i artikeln skriven av Studer & Maynatt (2015). I artikeln framkommer det att skolpersonal ofta fokuserar på dåliga beteenden hos elever istället för att förklara för dem vilket beteende som är det önskade och det rätta. De använder sig av mer straffande konsekvenser när oönskade beteenden sker. Det framkommer även i artikeln att en tidigare studie gjorts vad gäller lärarnas sätt att bemöta elevers beteende där det visade sig att cirka 50% av eleverna upplever att lärarna oftare skäller på de som utsätter andra för mobbning (a.a).
Ett sätt för att se till att skolpersonalen faktiskt arbetar utifrån samma mål och syfte är att implementera ett antimobbningsprogram på skolan. Det sägs ofta att evidensbaserade
antimobbningsprogram är av stor vikt när skolor ska arbeta mot mobbning. Dock visar det sig i en artikel skriven av Lund m.fl (2012) att det inte finns tillräckligt med forskning när det gäller evidensbaserade interventioner och program som syftar till att motverka mobbning på skolor. Ett problem som Bauman (2008) tar upp när det gäller implementerandet av olika antimobbningsprogram är att det råder brist på information kring hur arbetet bör fungera. Finns det ingen ram för hur arbetet ska fungera finns en risk att lärarna inte blir helt medvetna om hur de ska göra i arbetet och kan då sända ut signaler som går emot det som
antimobbningsprogrammet vill förmedla.Här är skolkuratorn en viktig del då hen bär mest kunskap om ämnet och är även den person som är bäst lämpad till att leda arbetet mot mobbning. En stor del till att ett antimobbningsprogram ska kunna lyckas är att eleverna har tillit och bär vetskapen om att de vuxna i skolan kommer att agera och att skolkuratorerna är utbildade i att hjälpa dem vid olika situationer (a.a).
Det första stora antimobbningsprogrammet som introducerades var Olweusprogrammet vilket Dan Olweus presenterade för 540 lärare i 20 skolor 1985. Utvärderingen av detta program visade att det hade blivit en markant minskning vad gäller personer som blivit utsatta för mobbning. Sedan Olweusprogrammet introducerades har flera andra program implementerats runt om i världen (Ttofi m.fl, 2008). Programmets mål är att minska och/eller förhindra mobbningsproblematik i och utanför skolan samt att förebygga att ny mobbningsproblematik uppstår. Vid detta arbete läggs stor vikt vid att all skolpersonal visar allvar och engagemang i arbetet mot mobbning och kränkande behandling (Olweus, 1999; Olweus 1991).
Åtgärdsprogrammet innefattar åtgärder på tre olika nivåer, skolnivå såsom undersökningar, studiedagar, rastvaktssystem och bättre utemiljö. Klassnivå är den andra nivån av åtgärder vilket innefattar bland annat klassråd för att få ett bättre klimat i klassrummet och få eleverna involverade i diskussioner kring mobbning. Den tredje nivån även kallad individnivå handlar
om mer allvarliga samtal mellan den som utsätter och den som blivit utsatt, samtal med föräldrarna, hjälp och stöd till föräldrarna och byte av klass eller skola. Programmet bygger på principer som kommit från forskning och utveckling av problembeteende (Olweus, 1991; Olweus, 1999).
3.3 Kritik mot antimobbningsprogram
En del studier har gjorts i syfte att undersöka effekten av antimobbningsprogram. En studie skriven av Ttofi m.fl (2008) visar att antimobbningsprogram på skolor ofta är effektiva och det fanns inga element i programmen som visade sig öka mobbning eller utsattheten hos eleverna. De viktigaste elementen i programmen var kontakt med föräldrarna, förbättra rastvakt systemen, regler i klassrummen och skolkonferenser. Det visade sig även i studien att de program som är inspirerade av Dan Olweus fungerade bäst i skolorna (a.a).
BRÅ (Alvant, 2009) gjorde även en forskningsgenomgång av utvärderingar av
antimobbningsprogram i syfte att undersöka om dessa program är effektiva när det gäller att förebygga mobbning i skolor. Studien visar ett positivt resultat för de skolor som använder sig av systematiska antimobbningsprogram där de som blivit mobbade och de som mobbar är färre än på de skolor som inte använder sig av något åtgärdsprogram. Studien har
sammanfattats med att det är en minskning på 20% i de skolor som bedriver arbete mot mobbning i jämförelse med de skolor som inte använder något antimobbningsprogram (a.a). Det har även visat sig att det finns en skillnad mellan de skolkuratorer som har en utbildning inom mobbningsarbete och de skolkuratorer som inte fått en sådan utbildning.
Skolkuratorerna med utbildning inom mobbningsproblematik visade sig ta all mobbning som förekommer på en skola på större allvar och var mer benägna att ingripa än de utan utbildning (Jacobsen & Bauman, 2007).
Effekterna av antimobbningsprogram har inte enbart gett goda resultat, det finns även studier som visar på motsatsen. När Dan Olweus och hans team implementerade hans
antimobbningsprogram i en skola i Bergen, Norge fick det ett resultat på en minskning av mobbning på hela 50% (Bauman, 2008). Det visade sig dock när andra försökte sig på att implementera programmet eller någon liknande åtgärd att det inte fick samma resultat. Forskaren Roland var en av de som försökte sig på detta i en annan del av Norge och det fanns även andra som gav det ett försök i Kanada, England, Belgien och Tyskland. I vissa skolor visade det sig dock inte ge någon effekt alls och i vissa gav det bakslag där
mobbningen istället ökade. Precis som Bauman (2008) förklarar det så kan detta ha att göra med att Olweus hade sitt team med sig och de alla var oerhört insatta i programmet. Det krävs mer än en person på en skola samt tillgång till verktyg och medel för att kunna genomföra ett arbete utifrån ett antimobbningsprogram. Det går därför inte att bara kopiera ett arbetssätt eller program rakt av på en skola om inte alla har kunskap och strävar efter samma mål. Bauman (2008) menar på att det är av stor vikt att skolkuratorn eller huvudansvarig på skolan lägger fokus på olika åtgärdsprograms effektivitet snarare än kostnad eller att namnet på programmet känns bekant. Många skolor gör inte efterforskning i hur effektiva program faktiskt varit på andra skolor runt om i landet och/eller världen utan istället är det andra faktorer som styr vilket antimobbningsprogram som ska väljas. Det är även viktigt att ha i åtanke, precis som Juvonen och Graham i Bauman (2008) beskriver, att det oftast
är professionella läroplansutvecklare som utvecklar dessa åtgärdsprogram och inte personer som är experter inom preventioner och interventioner vid mobbning. Här kan skolkuratorn spela en viktig roll i att påverka valet av olika åtgärdsprogram genom att göra eftersökningar på vad som framkommit tidigare och dess effektivitet. Allt för att välja ett program som har störst sannolikhet att ge bra resultat (a.a).
4. Teori
Efter att i föregående kapitel sett till den tidigare forskningen kommer vi nu att fortsätta med tre teorier som vi anser hjälper oss att få en djupare förståelse i vår studie kring skolkuratorers arbete mot mobbning. Dessa tre teorier kommer ge oss olika perspektiv där vi först har valt att ta upp det professionsteoretiska perspektivet vilket ger oss en överblick kring
professionens innebörd, detta kopplat till skolkuratorernas yrke. Vidare går vi igenom rollteorin för att få reda på hur de olika rollerna ter sig och vilka förväntningar de olika rollerna kan innefatta. Slutligen går vi in på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori där vi ska försöka få en koppling mellan de olika rollerna och professionerna och dess samspel.
4.1 Professionsteoretiskt perspektiv
För att vi som författare till denna studie ska kunna sätta oss in i skolkuratorernas yrke och dess innebörd är det av vikt att vi lyfter fram det professionsteoretiska perspektivet som definierar och benar ut vad professionen egentligen är.
Enligt Brante (2009) finns där ingen enkel förklaring som binder samman begreppet profession. Det skulle i stora drag kunna definieras som en person med en högre formell utbildning och där personen har ett examensbevis. Detta menar Brante (2009) dock är en vag begreppsdefinition då det inte säger något om vem eller vilka som ingår i begreppet och vilka som utesluts. Det är även svårt att definiera då alla professioner inte ser likadana ut eller innefattar samma innebörder. Det finns en del personer som försökt sig på att definiera begreppet och det kan se ganska olika ut beroende på vilket perspektiv en ser
professionsbegreppet utifrån.
Genom den funktionalistiska professionsteorin menade Talcott Parsons i Brante (2009) på att en person med en profession har, som tidigare nämnts, en formell högre utbildning samt ett examensbevis men med tillägget att personen utövar sin kompetens i praktiken på ett
ansvarsfullt sätt. En vid namn Goodes har även utvecklat Parsons definition och tillagt att det inte enbart rör sig om utbildningen utan att det även handlar om ett språk som används inom professionen och som inte alla utomstående riktigt förstår sig på (a.a). För att se till vår studie går det att göra en koppling till yrket som skolkurator vilket oftast är en utbildad socionom (D-Wester, 2005). Under utbildningen till socionom lär en sig många olika teorier samt får ny kunskap där nya begrepp används. Skolkuratorn behöver med andra ord vara uppmärksam på sitt ordval då elever eller lärare för den delen kanske inte annars förstår sig på vad hen menar. Begreppet profession har även försökt definieras genom nyweberianismen där det istället talas om att profession inte är ett yrke utan det är snarare ett sätt att kunna kontrollera ett yrke. Inom nyweberianismen talas det även en hel del om att det som sker är många uteslutningar. Uteslutningar av människor i yrken då det krävs långa utbildningar för att kunna få ett arbete. Detta medför att vissa blir underordnade andra och där makt är starkt förknippat. Det går ur detta perspektiv se en koppling till den funktionalistiska perspektivet där det togs upp en del om användandet av ett annat sorts språk, även detta är en form av makt som utövas där de underordnade inte förstår sig på allt (Brante, 2009). Här är det viktigt att skolkuratorn tänker på sin maktposition i förhållande till eleverna så att inte de får en känsla av underlägsenhet.
De senare årens forskning kring professioner och dess innebörd menar på att en måste se professionen ur ett större sammanhang och inom vilken verksamhet eller områden som
personen i fråga befinner sig i. Brante (2009) menar på att det är oerhört svårt att få fram en definition på begreppet som samtidigt ska vara oberoende av tid och rum. Brante (2009) förklarar professionen genom att se till den kunskap som den professionella besitter, en abstrakt kunskap. Det abstrakta kunskapssystemet innebär att den yrkesverksamma kan fånga upp problem som uppstår och införliva det till sitt kompetensområde. Brante (2009) förklarar vidare att detta abstrakta kunskapssystem bör ligga på en lagom nivå, där det ger den
professionella möjlighet att bredda sitt kompetensområde på ett pålitligt sätt. Professionen ger även den professionella ett handlingsutrymme som innebär att hen kan fatta egna beslut i sitt arbete, analysera specifika ärende samt ge råd utifrån sin kompetens precis som skolkuratorn kan göra i sitt arbete med eleverna på skolan (Noordegraaf, 2007). Handlingsutrymmet blir möjligt då de professionella har förtroende genom en allmän uppfattning om arbetets och verksamhetens betydelse. Detta förtroende är mycket viktigt för en profession eftersom det lägger grunden för kopplingen mellan den professionella och till exempel elever eller samhället i stort (a.a). Eleverna men även lärarna behöver ha ett förtroende till skolkuratorn för att arbetet ska kunna vara välfungerande och för att rätt hjälp ska kunna tillsättas vid olika situationer. Detta förtroende är även av vikt då det på en grundskola befinner sig många olika professioner och dessa utgör tillsammans ett slags socialt system som är beroende av
varandra. Detta innebär även att samtliga har en påverkan på varandra när förändringar sker inom en profession. Där kan även mellan professionerna råda en konkurrens om
jurisdiktionen i olika situationer (Brante, 2009). Här kan det då handla om att skolkuratorn, lärarna och rektorn har olika uppfattning om vem som faktiskt bestämmer när det uppstått någon form av problematik eller dylikt i skolan bland exempelvis eleverna. Här kan det även handla om olika förväntningar som de olika professionerna har på varandra i sina roller.
4.2 Rollteorin
Vi har nu tagit oss igenom vad innebörden av en profession är och hur detta kan se ut för en skolkurator. I detta kapitel vill vi nu gå ett steg djupare där vi istället kommer fokusera på skolkuratorns roll på en abstrakt nivå och de olika förväntningar som kan finnas vid olika situationer. Vi kommer även gå in på vad dessa förväntningar kan innebära för den
professionella samt möjliga orsaker till att dessa förväntningar finns. Vi anser att rollteorin är den teori som är bäst lämpad för att vi ska få en djupare förståelse när det gäller just detta. Rollteorin utgår från att det finns sociala roller och att dessa påverkar människors beteende. Rollerna är internaliserade vilket betyder att individen införlivar dessa roller i mötet med uppfattningar och förklaringar. I samhället finns det otaliga förväntningar på hur vi som personer ska bete oss i olika situationer och sammanhang. Dessa krav tar en person till sig, internaliserar och gör till en förväntning på sig själv (Angelöw m.fl, 2000). Det finns såväl tillskrivna som förvärvade roller i vårt samhälle vilket har en innebörd av att någon antingen redan tillskrivit och därmed bestämt en roll åt dig som exempelvis din könsroll vid födseln. Sedan finns det de förvärvade rollerna vilka en som person själv kan styra genom att utbilda sig eller gå efter sina mål som sätter en annan prägel på vem du är, som exempelvis
skolkuratorn som många gånger är utbildad socionom. Oavsett om den rollen en besitter är tillskriven eller förvärvad har en som person fått vissa förväntningar på sig med ett visst beteendemönster utifrån det sociala samspelet som personen befunnit samt befinner sig i. Det är något som pågår ständigt och är föränderligt över tid. Vi påverkas i vår sociala roll av andra individer och samtidigt av samhället i stort. Det som även gör att vi påverkas är att vi alla bär olika roller beroende på vilket socialt sammanhang som vi befinner oss i (a.a).
En viktig roll att ta upp när en pratar om skolkuratorer är hjälparrollen. Att i sitt yrke ha en hjälparroll kräver att man förstår sig på den egna yrkesrollen för att medvetandegöra att man som hjälpare besitter en maktposition. Personen som besitter hjälparrollen bör kunna se världen ur andras perspektiv för att kunna få en förståelse av sin egen yrkesroll och det samspel rollen har med andra (Skau, 2007).
“Lyckas vi anta den andres perspektiv utan att underkasta oss det, har vi lagt grunden till ömsesidig tillit” (Seljelid i Skau, 2007, s.17).
Att besitta en hjälparroll innebär att klienter och samhället i stort ska kunna lita på att denna person har den kunskap och kompetens som rollen kräver. Den person som besitter
hjälparrollen har vissa förväntningar på sig hur hen ska bete sig både från klienter, kollegor och från samhället men det som sätter grunden för den yrkesmässiga identiteten ligger på en systemnivå där normer, värderingar, resurser, värdegrund, kompetens och regler omfattas (Skau, 2007).
Precis som ovan nämnt finns det en del förväntningar på oss i våra sociala roller vilket kan styrka våra positiva känslor och få oss att växa men kan samtidigt öka den negativa känslan när en inte uppfyller de förväntningar som andra individer har på en. Den roll som varje människa bär på gör att hen uppfattar sig själv på ett sätt, ger en känsla av identitet som speglar hur andra personer uppfattar en (Angelöw m.fl, 2000). Förväntningarna som rollerna bär med sig kan se väldigt olika ut. En person som förvärvat rollen som skolkurator kan ha förväntningar från andra yrkesverksamma på skolan så som lärare eller rektorer men även från föräldrar och elever, där det förutsätts att skolkuratorn gör vissa saker eller är den som bär ansvaret vid olika situationer. På samma sätt kan skolkuratorn ha förväntningar på den som bär rollen som lärare och där ansvaret anses ligga på denna person istället. Vid olika förväntningar kan det uppstå rollkonflikter. En sådan konflikt kan vara intra-rollkonflikter vilket innebär att en person möter flera olika förväntningar på samma gång om vad som är det rätta (a.a). Ett exempel på en sådan konflikt som Hatch (2008) tar upp är de organisatoriska hinderna som finns där roller har betydelse när det gäller skolkuratorers arbete där det kan finnas en viss spänning mellan skolkuratorn och övrig skolpersonal. Hatch (2008) menar att denna eventuella spänning uppstår på grund av att det finns olika förväntningar på vad en skolkurator faktiskt ska göra. En möjlig förklaring till varför det finns flera förväntningar på vad skolkuratorn bör göra i sin yrkesroll kan vara att det råder avsaknad av arbetsbeskrivning för skolkuratorn. Hatch (2008) tar även upp att det förekommer exkludering i samtal om skolsystem och andra viktiga diskussioner med chefer där övrig personal utesluter
skolkuratorerna. Detta menar Whiston och Sexton i Hatch (2008) kan bero på att det saknas undersökning och utvärderingar av skolkuratorns arbete och att skolkuratorerna då inte kan bevisa att deras roll i skolan är av vikt för eleverna.
Hatch (2008) fortsätter med att förklara att programmen skolkuratorerna arbetar utifrån saknar den bredd och det djup av empirisk data som behövs för att bevisa att det sättet de arbetar på är det bästa sättet. Att mäta program är inte enkelt men det behövs menar Hatch (2008) för att professionen och rollen ska överleva. Skolkuratorer bygger ofta sitt arbete på normer och värderingar vilket tagits upp ovan när det gäller hjälparrollen. Skolkuratorer använder dessa normer och värderingar när de väljer vilken typ av intervention eller program de ska använda i situationer med elever. Därför kan rollen som skolkurator se väldigt olika ut när det gäller det praktiska arbetet. En skolkurator kanske håller flera stormöten med
föräldrar för att få ut information om till exempel våld medan en annan skolkurator enbart fokuserar på de elever som berörs av problematiken genom enskilda samtal (a.a).
Rollteorin förklarar varför människor tänker och agerar på olika vis, författarna av denna studie kan alltså använda rollteorin i sin analys av intervjuerna för att förstå hur
skolkuratorerna tänker och agerar, varför de agerar lika eller olika i sitt arbete mot mobbning i skolorna.
4.3 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori
Efter att först ha sett skolkuratorn ur ett brett perspektiv där det talats om professioner och sedan gått ett steg djupare på vad skolkuratorns roll innebär kommer vi nu att minska perspektivet och se till utsatta elever och hur en kan arbeta förebyggande. Detta kommer vi göra genom att se skolkuratorns samt övrig skolpersonals roll utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.
Urie Bronfenbrenner är grundaren till denna teori och ville påvisa att en persons utveckling sker i samspel och samverkan med andra faktorer i livet och i samhället. Genom teorin intresserar sig Bronfenbrenner främst av hur interaktionen mellan nivåerna ser ut snarare än att göra kvantitativa mått på att något sker. Teorin utgår från fyra nivåer vilka är mikro-, meso-, exo- och makronivån. Samtliga nivåer interagerar och har en påverkan på varandra. Mikronivån innefattar relationen mellan individen och hens direkta närmiljö såsom familj och skola, mesonivån beskriver interaktionen mellan de olika mikro nivåerna, till exempel
relationen mellan familjen och individens skola. Det finns faktorer utanför individ och
närmiljö som indirekt påverkar individens utveckling, dessa ligger på den så kallade exonivån och kan till exempel vara skolans organisation eller lokalpolitik. Den sista nivån är
makronivån, denna nivå innefattar lagar, normer och värderingar som finns runt om i samhället. Man kan alltså säga att denna nivå påverkar individen på ett mer abstrakt sätt än resterande nivåer men har dock en betydande roll i individens utveckling (Andersson, 2013).
Bronfenbrenners modell av den utvecklingsekologiska strukturen (Andersson, 2013, s.204).
Att människors utveckling är starkt kopplat till interaktionen mellan personen och hens omgivning kan tyckas vara en självklarhet. Bronfenbrenner menade dock att forskningen i praktiken mer fokuserar på personen än på omgivningen som hen befinner sig i. Teorin syftar alltså på att en individs omgivning påverkar hens utveckling men även att individen kan
påverka omgivningen. Det är med andra ord viktigt att de olika aktörerna inom nivåerna samverkar med varandra och förstår deras gemensamma påverkan på barnet (Andersson, 2013).
“Utan interaktion mellan närmiljöer är barnen utan sammanhang i vardagslivet” (Andersson, 2013, s.211)
Bronfenbrenner inspirerades av Lewins interaktionistiska perspektiv och menade på att det även var viktigt att studera individens upplevelse av hens omgivning för att kunna förstå sig på hela situationen som individen befinner sig i och inte enbart en del av den (Andersson, 2013).
Hur kan då detta samspel fungera för att främja individens utveckling? Den amerikanska psykologen och även efterföljare av Urie Bronfenbrenner, James Garbarino menar att problem kan skapas inom de olika nivåerna men de kan även samverka och åstadkomma förändringar genom insatser i exempelvis skolan. Det är av vikt att ha ett
utvecklingsekologiskt perspektiv även i praktiken och inte enbart i forskning för att kunna stävja eller åtminstone förminska problematiken i skolan. James Garbino använder denna teori för att fokusera på barn som far illa samt möjliga orsaker bakom detta. Denna teori kan även användas för att förstå barns beteendeproblem som exempelvis kan uppstå i skolans värld där det kan uttrycka sig i mobbning. För att på bästa sätt kunna gynna en individs utveckling bör de olika aktörerna som individen har en relation till i mikronivån känna till varandra och förstå varandras funktion i förhållande till utvecklingen av individen då samtliga är viktiga byggstenar i barnets nätverk. Genom att vara medveten om vilket inflytande omgivningen kan ha bär en även med sig ett utvecklingsekologiskt perspektiv vilket ger en förutsättning för att en skolkurator ska kunna vidta adekvata åtgärder vid exempelvis en mobbningssituation (Andersson, 2013).
När en ser till den utvecklingsekologiska teorin är det även viktigt att lyfta upp olika risk- och skyddsfaktorer som finns kring barnet men även begreppet resiliens, motståndskraft, är ett viktigt begrepp (Andersson, 2013). Resiliens har en innebörd av ett barns förmåga att kunna hantera stressiga eller traumatiska händelser och trots dessa händelser kunna utvecklas hälsosamt socialt, psykiskt och mentalt (Agnafors m.fl, 2016). Om ett barn har en skyddande faktor i sin omgivning som exempelvis kan vara sina föräldrar eller någon personal på skolan kan detta stärka barnets resiliens och barnet kan då enklare klara av svåra situationer. Inom detta perspektiv talar man inte enbart om omgivningen när det gäller att stärka barnets motståndskraft utan även om krafter som kommer ur barnet själv, såsom ett gott självförtroende och en god social kompetens (Andersson, 2013).
Genom denna teori kan författarna av denna studie se och bekräfta tidigare forskning om att det inte endast är en individ som kan förebygga mobbning utan att det handlar om ett samarbete på flera olika nivåer.
5. Metod och metodologiska överväganden
I detta kapitel kommer vi ta er läsare igenom hur vi gått tillväga i vår studie för att få fram vår data. Vi kommer berätta om allt från vårt urval till våra etiska överväganden samt vår studies validitet.
5.1 Kvalitativ ansats
Denna studie bygger på en kvalitativ ansats där det som vägt tyngst har varit informanternas egna ord vilket baseras på deras erfarenheter samt upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Den kvalitativa ansatsen är bäst lämpad för denna studie då det handlar om att forskaren är ute efter en djupare förståelse av informanternas åsikter, beteenden och värderingar vilket kom fram genom våra intervjuer. Vår ambition var även att inhämta ny kunskap genom informanternas upplevelser av sitt arbete i skolorna. Genom en kvalitativ ansats riktas forskarens intresse mot vad informanten upplever vara viktigt och vi som forskare kan då följa upp det som tas upp av informanterna (Bryman, 2011). Genom att ha en kvalitativ ansats har vi haft möjlighet att ställa följdfrågor till våra informanter så att de har kunnat utveckla vissa av deras svar och på det sättet har vi kommit på ett djupare plan i våra
intervjuer. Vi hade kanske inte fått samma djup om vi valt att utföra denna studie byggt på en kvantitativ ansats (a.a). Hade vi utfört vår studie genom en kvantitativ ansats och lämnat ut enkäter till skolkuratorer hade vi inte nått vårt mål med studien där vi fokuserat på detaljerade beskrivningar om informanternas upplevelser av olika situationer i deras yrkesroll (Kvale & Brinkman, 2009). Genom att vi använt oss av en kvalitativ ansats har vi även kunnat befinna oss i informanternas sociala verklighet och på så sätt fått den mer detaljerade informationen vi varit ute efter (Bryman, 2011). Vårt syfte med denna studie var även att ta del av
skolkuratorernas erfarenheter samt upplevelser av skolans förebyggande arbete mot mobbning vilket gjorde att vi ansåg att en kvalitativ ansats var bäst lämpad.
5.2 Semistrukturerade intervjuer
Inför genomförandet av denna studie valde vi att använda oss av en semistrukturerad metod i form av intervjuer med sex utvalda skolkuratorer som är yrkesverksamma i Helsingborgs stad (Aspers, 2007). Vi valde ut både kommunala och fristående grundskolor då vi tänkte att det skulle gynna vår studie och på så vis möjliggöra ett bredare spektrum. Orsaken till att vi valde att hålla våra intervjuer i Helsingborg var på grund av att det är en stad med många olika stadsområden som även har olika socioekonomiska förutsättningar. Detta gör att de olika skolorna kan stå inför olika sorters problematik. Inför mötet med skolkuratorerna sammanställde vi våra intervjufrågor vilka berör deras beskrivningar av sitt arbete vad gäller mobbningsproblematik både på individuell samt organisatorisk nivå.
Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer då vi ville ha möjligheten att vara flexibla i samtalen med våra informanter. I semistrukturerade intervjuer har man som intervjuare en färdig mall med frågor man vill ha svar på, dock är intervjuaren inställd på att vara flexibel. Det behöver inte finnas en bestämd ordningsföljd på frågorna och en
semistrukturerad intervjuform låter även informanterna utveckla sina svar och prata mer fritt om ämnet. Vi valde även denna form av intervju då vi hade möjligheten att utveckla och ändra våra frågor under arbetets gång, alltså använda vår intervjuguide utvecklingsmässigt (Denscombe, 2016).
Vi ville hålla intervjuerna på respektive skola då vi ansåg att det sociala mötet har en stor roll i dialogen som förs och där kroppsspråket står för över hälften av det vi människor
kommunicerar (Lundsbye, 2010). En av våra informanter fick förhinder och vi utförde därför intervjun över telefon. En viktig aspekt att vara medveten om är att det kan vara
problematiskt att hålla en telefonintervju då det är svårare att tolka samtalet då kroppsspråket inte syns (a.a).
5.3 Urval
I denna studie gjorde vi urvalet att hålla intervjuer med sex skolkuratorer i Helsingborgs stad. Informanterna som deltagit i vår studie har varit både kvinnor och män där männen har utgjort en tredjedel. Informanterna har varierat något i åldrarna men de har varit mellan cirka 30-40 år. En av våra informanter var utbildad inom beteendevetenskap medan resterande var utbildade socionomer.
För att kunna få ett så brett spektrum och så representativt urval som möjligt valde vi att vända oss till tre kommunala grundskolor samt tre fristående grundskolor (Becker, 2008; Bringsrud 2016). Vi är medvetna om att även annan personal på grundskolor arbetar samt har ansvar för eventuell mobbningsproblematik. Vårt syfte var dock att få ta del av skolkuratorers syn på sin roll i arbetet mot mobbning samt deras upplevelser av ansvarsfördelningen på skolan och hur samarbetet fungerar på inom skolans organisation. Det kan tyckas vara smalt att vi enbart utgått från vad sex personer sagt men en får ha i åtanke att det inte är mängden informanter som avgör om slutsatsen anses vara representativ eller inte (Bringsrud, 2016). Det handlar snarare om att hitta en djupare förståelse i det som skolkuratorerna lyft fram för att vi på så sätt skulle kunna styrka eller förkasta de teorier som vi använt oss av. Att använda sig av för många informanter hade även kunna göra att vi fått ett för brett resultat som hade varit svårt att analysera. Denna studie gäller således inte för hela yrkeskategorin skolkurator utan kan snarare ses som en anekdotisk bevisning där det vi kommit fram till gäller i vissa fall. Något som både vi som utfört studien samt ni som läsare ständigt behöver ha i åtanke vid denna studie är att vårt syfte inte är att få fram någon statistisk generaliserbarhet (a.a). Vårt urval är såldes inte ett representativt urval utan snarare ett explorativt där det som
framkommer i våra intervjuer kan vara intressant för vår studie utan att det egentligen behöver säga något om en hel population. Vi valde att göra ett icke-sannolikhetsurval då utgångspunkten för detta urval är att välja människor utifrån deras expertis eller erfarenhet. Den teknik vi använde oss av för att göra ett icke-sannolikhetsurval var ett subjektivt urval då vi utgått från att vi kan få bäst lämpad information genom att vi använde oss av ett relativt litet antal informanter. Genom ett subjektivt urval ”handplockade” vi informanter utifrån deras relevans för vår studie samt deras kunskap och erfarenhet som skolkurator. Som ovan nämnt gjorde vi ett explorativt urval vilket harmoniserar med vårt val av subjektiv
urvalsprocess då det gav oss möjligheten att välja de informanter som genom sin expertis givit oss kvalitativ information som berör mobbning (Denscombe, 2016).
När en gör ett urval följer såväl fördelar som nackdelar. Fördelen med att vi gjorde ett urval istället för att undersöka en hel population är att vi får en besparing på såväl tid som pengar. Det var smidigare för oss att i vår studie göra ett urval då det på så sätt var enklare för oss att snabbt finna informanter. Nackdelen med att göra ett urval är dock att det vi kommer fram till i vår studie kunde sett annorlunda ut om vi valt att intervjua andra personer. Det skulle kunna kallas för att det uppstår ett urvalsfel men då vi valt att kalla detta för en anekdotisk bevisning utgår vi från att vår studie gäller i vissa fall (Denscombe, 2016).
5.4 Insamling av data
Inför våra intervjuer arbetade vi fram en intervjuguide med huvudfokus på temat mobbning för att underlätta insamlingen av empirisk data vi fick från informanterna. Under detta tema arbetade vi fram sju introducerande frågor som berörde informanterna och deras arbete för att sedan gå över i mer specifika och djupare frågor inom temat mobbning. Slutligen arbetade vi fram några övergripande frågor om informanternas tankar kring framtidens arbete mot mobbning (Se bilaga 1). Under intervjuerna ställdes även följdfrågor som inte var nedskrivna i vår intervjuguide men som vi ansåg var intressanta för vår empiriska datainsamling. Sex intervjuer hölls och spelades in under november månad 2017 där vi båda höll i samtliga intervjuer. Enbart en av intervjuerna hölls via telefon och resterande hölls på respektive skola där informanterna arbetar. Våra intervjuer varierade en del i tid där den kortaste pågick under 23 minuter och den längsta under 1 timme och 30 minuter.
Vi har även samlat in teoretisk data från olika rapporter och artiklar från internet. Data som berör teorierna har vi samlat in genom relevant litteratur och relevanta internetkällor. Under arbetets gång med insamlingen av vår empiriska samt teoretiska data har vi samarbetat genom att diskutera vad som är relevant och vilken data som stärker just vår studie. Vi har kontinuerligt gått tillbaka till vårt syfte och våra frågeställningar för att på säkrast sätt kunna koppla relevant data.
5.5 Analys av data
För att analysera vårt material vi fått ut av våra informanter använde vi oss av ett
analysbegrepp som kallas kodning. Genom kodningen kunde vi dela upp vårt intervjumaterial för att sedan använda det i vårt analyskapitel. Vi valde att arbeta med en öppen
kodningsmetod vilket innebär att vi gått igenom våra transkriptioner rad för rad och kodat kontinuerligt samtidigt som vi reflekterat över varje rads innebörd (Aspers, 2011). Precis som Strauss i Aspers (2011) beskriver så möjliggör den öppna kodningsmetoden att vi kunde göra en tolkning av vårt intervjumaterial istället för att våra förutfattade meningar skulle tillämpas i analysen av materialet. När vi kodade intervjumaterialet såg vi efter begrepp som
informanterna använt sig av för att förklara sina sanningar och värden som de använder i sitt yrke för att orientera sig (a.a).
Det finns två olika metoder när det gäller kodning av material. En metod innebär att man använder speciella datorprogram som finns för att analysera forskarens kvalitativt empiriska material. Detta datorprogram har vi inte haft tillgång till utan vi har valt att använda oss av den metod som kallas marginalmetoden. Denna metod innebär att vi skrivit ut våra
transkriberade intervjuer för att sedan strukturera upp vårt arbete med materialet genom att markera koderna vi hittat i olika färger (Aspers, 2011).
Begreppen vi hittat genom vår kodning reducerade vi sedan ner till mer övergripande begrepp, det vill säga att vi tematiserade intervjuerna för på så sätt kunna fördjupa oss i den empiriska datainsamlingen ytterligare och förbereda oss inför vår analys. Detta betyder att vi använde oss av en induktion där vi utgick från intervjuerna för att sedan fördjupa svaren och de teman vi fått fram i våra tre teorier. Vi hade även kunnat lägga fokus på att se om redan valda teorier hade stämt överens med praktiken och då hade vi istället gjort en så kallad deduktion. Dock är syftet med denna studie att ta del av de yrkesverksammas upplevelser om sitt samt skolans arbete och därför ansåg vi att en induktion var bättre lämpad. Informanterna är de som står i fokus i vår studie och det teoretiska ska snarare ses som ett verktyg som hjälper oss att fördjupa oss än mer i det som framkommit under intervjuerna (Aspers, 2007).
5.6 Etiska överväganden
Inför utförandet av våra intervjuer diskuterade vi med vår handledare kring etiska
överväganden och om det fanns en skyldighet för oss att presentera vårt intervjuprojekt inför etikprövningsnämnden i skolan. Då våra frågor under intervjuerna inte berör känsliga
områden var det inget som vi behövde göra innan vi höll våra intervjuer. Dock diskuterade vi författare tillsammans kring olika värderingsfrågor samt etiska dilemman innan utförandet av varje intervju (Kvale & Brinkmann, 2009).
5.6.1 Forskningsetiska principer
Under arbetets gång har vi haft vetenskapsrådets fyra etiska principer i beaktande och som styrande element i vår forskningsprocess. De fyra principerna enligt Vetenskapsrådet (2017) är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet.
Då samtyckeskravet och informationskravet tidigare var två av Vetenskapsrådets (2002) fyra principer valde vi att även få med det då vi själva ansåg att det är av vikt. Vi inhämtade därför samtycke från samtliga av våra informanter samt från rektorerna på respektive skola. Vid samtycke till att delta i vår intervju var det även en del av våra informanter som först ville få lite bättre koll på vad det var vi skulle komma ställa för frågor. En del av informanterna ville endast få klargjort att de kommer vara anonyma medans andra ville ha vår intervjuguide innan intervjun hölls. För att hålla oss till de forskningsetiska principerna valde vi att göra det som våra informanter bad om. Samtliga rektorer ansåg att det var okej att vi höll intervjuer med skolkuratorerna på deras skola. För att presentera vår studies syfte för skolkuratorerna valde vi att skicka ut ett informationsbrev till dem vid förfrågan om deras delaktighet i vår studie (Se bilaga 2).
Vi valde att avidentifiera skolkuratorerna vad gäller deras namn samt vilken skola som de arbetar på då vi tagit hänsyn till de etiska överväganden. Skolkuratorerna arbetar på sex grundskolor vilka befinner sig runt om i Helsingborgs stad, tre kommunala och tre fristående. Avidentifiering innebär att koppling mellan svar från intervjuerna och informanter är helt borttagen så att ingen kan göra någon form av koppling till en person. Konfidentialitet är även något vi använt oss av vilket innebär att vi inte får sprida uppgifter som informanterna gett oss i förtroende. Konfidentialitet innebär även att ingen obehörig får ta del av de uppgifter vi fått in (Vetenskapsrådet, 2017).
Vi har valt att inte använda fiktiva namn på våra informanter utan istället benämna dem med siffror. Detta för att skydda informanterna och att fortsätta hålla vår forskningsetiska princip kring att ingen ska kunna identifiera informanterna. Något vi författare diskuterat med varandra när det kommer till de etiska överväganden var principerna kring tystnadsplikt och sekretess samt dess relevans för vår studie. Det är principer som vi haft i åtanke under intervjuernas gång men som är mindre relevanta än de andra två principerna för just denna studie. Anledningen till detta är att inga sekretessbelagda dokument eller information kring eleverna har röjts utan vi enbart ställt frågor kring våra informanters upplevelser och hur hen arbetar förebyggande mot mobbning i skolan (Vetenskapsrådet, 2017).
5.7 Arbetsfördelning
Vi som skrivit denna studie är två personer vilket medfört att det varit lätt att dela upp samt organisera arbetet. Inledningsvis arbetade vi fram vårt syfte och frågeställningar för att sedan gå vidare och formulera en inledning och problemformulering. Fortsättningsvis sökte vi efter referenser som vi ansåg var relevanta för vår studie samt deltagare till våra intervjuer. Vi som skrivit denna studie har under hela arbetets gång haft en öppen dialog kring vad som gjorts samt tillsammans bestämt strukturen på vår studie. Vi delade upp arbetet gällande de
kontakter som vi behövde ta och detta gjorde vi via konversation över främst mejl men även genom telefonsamtal.
Alla delar i uppsatsen har vi skrivit tillsammans men vi har haft olika mycket fokus inom respektive del. Intervjuerna som vi höll genomförde vi även tillsammans där vi turades om att ställa frågor till informanterna. För att vara så effektiva som möjligt när det kom till
transkriberingen valde vi att göra det direkt efter att intervjuerna hade hållits. Vi delade upp skrivandet då vi ansåg det vara mer effektivt samt givande att såväl skriva vad som sades samt lyssna mer djupgående bredvid.
Efter att alla delar i studien blivit färdigskrivna satte vi oss ner för att göra en
korrekturläsning av hela studien för att se över eventuella språkliga brister samt att det fanns en genomgående röd tråd. Då vi båda skrivit och deltagit i alla delar av studien representeras den därför av båda författarna till fullo.
5.8 Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet handlar om kvaliteten på en undersökning (Bryman, 2011). Dessa begrepp lyfts särskilt vid kvantitativa undersökningar då det många gånger rör sig om mätningar. I vår studie har vi dock ingen mätning då vi utgår från en kvalitativ ansats. Bryman (2011) menar på att dessa begrepp ändå kan vara adekvata trots många funderingar kring det och där han tar upp två personer vid namn Lincoln och Guba som istället använder sig av begreppen tillförlitlighet och äkthet. Dessa begrepp kan på ett bättre sätt beskriva kvaliteten vid kvalitativ forskning.
Begreppet reliabilitet innebär att upprepade mätningar görs på ett fenomen och där olika forskare ska kunna komma fram till samma resultat vid användandet av samma metod och likartade informanter (Brigitte, 2017). Ju fler gånger en mätning av ett fenomen kan göras om som ger samma resultat desto mer reliabel, tillförlitlig blir den. Det är svårt att göra en
mätning som ger exakt samma resultat när det kommer till kvalitativa studier då det
mänskliga beteendet är i förändring och påverkas av sin sociala omgivning och dess kontext (a.a). Vi är medvetna om att om någon annan skulle utföra denna studie med likartade informanter så hade resultatet troligtvis skiljt sig då vi baserar mycket på skolkuratorernas egna upplevelser. Vi försökte trots denna vetskap ändå öka reliabiliteten så mycket som möjligt genom att vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där vi på förhand hade gjort en intervjuguide. Detta medför att svaren vi får blir likartade dock inte i samma utsträckning som i en enkät.
Några personer inom kvalitativ forskning menar på att begreppet validitet inte går att använda i kvalitativa studier utan att begrepp som kvalitet eller trovärdighet passar bättre (Brigitte, 2017). Professorn Brigitte (2017) menar dock på att begreppet validitet går att använda sig av i kvalitativ forskning då begreppet har en innebörd av att undersöka, teoretisera samt
kan validitet ses som att en försöker få kunskap och förstå sig på ett fenomen som en
undersöker. Trots att det finns skilda meningar kring användandet av begreppet validitet i en kvalitativ forskning valde vi ändå att använda oss av det då vi tyckte att professorn Brigitte (2017) lyfte upp bra förklaringar på olika synvinklar. Huvudfokus i vår studie har varit på skolkuratorerna och deras upplevelser av sitt samt andras arbete inom skolans organisation. Vi har med andra ord försökt få mer kunskap för att förstå oss på fenomenet mobbning och det förebyggande arbetet som utförs på skolorna. Därav ansåg vi att detta begrepp var användbart i vår studie.
6. Resultat och analys
Vi kommer i följande kapitel att presentera vårt resultat vi fått fram genom tidigare forskning, teori samt de intervjuer som hållits och analysera detta. Genom våra intervjuer har vi kunnat sammanställa tre teman som vi kommer använda oss av för att analysera vår data.
6.1 Förebyggande arbete
I studiens process har förebyggande arbete varit ett genomgående begrepp både genom
tidigare forskning och i intervjuerna som hållits. I det förebyggande arbetet är skolkuratorn en viktig del av elevhälsan och ska agera som ett verktyg vid hälsofrämjande samt förebyggande arbete i skolan (Socialstyrelsen, 2016).
I det förebyggande arbetet mot mobbning menar Cunningham & Whitten (2007) att skolkuratorn är en nyckelperson men att hela skolan behöver arbeta strategiskt mot samma mål för att arbetet ska kunna ge en god effekt. Med hela skolan menas all personal och då även de personer som arbetar i kök eller som vaktmästare eftersom även dessa personer möter eleverna och kan ingripa vid olika situationer. Även om Cunningham & Whitten (2007) menar på att skolkuratorn är en nyckelperson och att all skolpersonal är viktig i det
förebyggande arbetet mot mobbning krävs det att man ser problematiken och eleven ur ett större perspektiv. Man behöver se till elevens omgivning där både familj och samhälle spelar en betydande roll (Andersson, 2013). Barnen spenderar en stor del av sitt liv i skolan där lärare samt annan personal har ett stort ansvar när det kommer till barnens utveckling. Även om det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnen när det gäller uppfostran bör skolan och föräldrar ha ett tätt samarbete när det kommer till barnens utveckling både läromässigt men även vad gäller deras personliga utveckling då de befinner sig på barnets mikronivå och har därmed en direkt påverkan på barnet. Att det krävs fler personer involverade i barnens situation visade sig även vara av vikt i praktiken när informant 5 talade om det förebyggande arbetet.
“Jag tror på att det här med att ha mycket vuxna runt om barnen och agera direkt när något sker. Sätta stopp direkt. Och involvera föräldrarna eftersom det är deras ansvar också
såklart.”
Att det finns många vuxna runt omkring barnet som är involverade och som kan agera förebilder till barnet stärker även hens resiliens som gör att barnet enklare kan hantera stressiga och traumatiska händelser. Resiliens hos barn kan även skapas genom att barnet har ett gott självförtroende och en god social kompetens. En skyddsfaktor för ett barn kan man i första hand tänka vara hens föräldrar (Andersson, 2013). Dock finns det fall där föräldrarna inte visar det engagemang för sitt barn som krävs, detta tog informant 2 upp.
“Eleverna hittar sina roller väldigt snabbt, och att bryta eller dämpa dem är väldigt svårt, det handlar om självförtroende att bygga upp detta. Och då behöver vi föräldrarnas hjälp med samarbetet vilket inte heller är helt lätt i alla fall, är föräldrarna inte samarbetsvilliga
så har eleven olika förväntningar på sig, förväntningar från skolan och förväntningar hemifrån.”
Har ett barn olika förväntningar på sig från hemmet och från skolan kan detta bidra till att självförtroendet minskar. I sådana situationer kan skolkuratorn vara en viktig person i elevens omgivning och agera som en skyddsfaktor för eleven (Andersson, 2013). Skolkuratorn kan exempelvis agera som ett stöd för eleven och hjälpa hen att enklare klara av svåra situationer
och händelser såväl i som utanför skolan. Har inte barnet en skyddande faktor i sin närmsta omgivning kan exempelvis en mobbningssituation bli svårare att hantera för barnet. När det kommer till svåra situationer är det dock enligt Bronfenbrenner av vikt att inte enbart se till barnets närmaste omgivning som har en direkt påverkan utan att även se allt utifrån ett större perspektiv som ligger på makronivån. Informant 6 menar på att samhället agerar som
föredöme till barnen och har en påverkan vilket även förtydligas i den reviderade bilden av Bronfenbrenners modell nedan (Andersson, 2013).
“Alla behöver vara involverade. Alla i samhället som föredöme, för att ha civilkurage och stötta den som är utsatt. Och vi som skolpersonal måste vara aktiva i det och ta tag i det
direkt.”
De olika personerna i elevens närmaste omgivning ingår alltså i det som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori benämns som mikronivån. I denna nivå bör de olika aktörerna känna till varandra och förstå deras funktion i förhållande till elevens utveckling. Har
omgivningen en medvetenhet om deras påverkan går det även att vidta adekvata åtgärder vid exempelvis en mobbningssituation. För att gynna ett barns utveckling och för att förebygga mobbning har vi genom vår studie kunnat se att det inte enbart krävs att aktörer som befinner sig i elevens mikronivå engagerar sig utan det är även av vikt att övriga nivåer såsom skolans organisation, lagar och regler har ett strategiskt fokus på att förebygga mobbning. Genom samverkan mellan de olika nivåerna kan man med andra ord åstadkomma större förändringar genom exempelvis olika insatser i skolan (Andersson, 2013).
Revidering av författarna på Bronfenbrenners modell av den utvecklingsekologiska strukturen (Andersson, 2013, s.204).
En insats som visat sig ge effekt när det gäller det förebyggande arbetet mot mobbning på grundskolor är implementerandet av antimobbningsprogram. Det första stora
antimobbningsprogrammet som introducerades var Olweusprogrammet (Ttofi m.fl, 2008). Det är även detta antimobbningsprogram som alla kommunala skolor i Helsingborg har implementerat. Informant 3 beskrev ett exempel på hur hen samt lärarna på skolan arbetar med Olweusprogrammet.
“(...) vi har schemalagt 1 timme i varje klass, det kallar vi Olweustid. Där diskuterar vi värdegrund, likabehandling, diskriminering, nu har vi pratat mycket ´metoo´, det som är aktuellt liksom. Finns det ett ämne som en elev vill prata om kan vi göra det här (...) Alla
klasser har Olweustid en gång i veckan liksom så det är jättebra.”
Olweustiden ligger på klassnivå och blir en naturlig del för att involvera eleverna och skapa diskussioner i klasserna om exempelvis klassmiljön men även ett bra forum för att diskutera och medvetengöra mobbningsproblematik. Denna tid är även till för att skapa bättre klimat i klassrummet och lyfta upp viktiga frågor som finns bland eleverna (Olweus, 1991). Precis som Cunningham & Whitten (2007) belyser vikten av samarbete vid förebyggande arbete är även ett av Olweusprogrammets huvudfokus att det läggs stor vikt vid att all skolpersonal visar allvar och engagemang i arbetet mot mobbning och kränkande behandling (Olweus, 1999; Olweus 1991). Strävar inte alla efter samma mål kan implementerandet av ett antimobbningsprogram resultera i att det inte ger önskad effekt och i vissa fall även ge bakslag i form av ökad mobbning vilket påvisats vid skolor i Norge, Kanada, England, Belgien och Tyskland (Bauman, 2008). Utifrån informantens beskrivning ovan kan vi se ett exempel på hur skolkuratorer med hjälp av undervisande personal försöker engagera elever för att arbeta förebyggande mot mobbning. Flera av våra informanter har beskrivit hur viktigt det är med samarbete vid detta arbete där de tagit upp Olweustiden som ett exempel men även att skolkuratorerna blir inbjudna till andra lektioner där de kan bli en naturlig och stöttande del i lärarnas undervisning.
“(...) jag vill arbeta mycket mer förebyggande och mycket mer främjande och finnas till ute. Att det är helt normalt att jag kommer och har en lektion eller är med när de pratar på SO:n,
sex och samlevnad till exempel (...)”.
(Informant 2)
För att skolkuratorn ska kunna bli en naturlig del i skolan och inte enbart vara en person som kommer när det uppstått ett problem är det av stor vikt att det byggs upp en tillit mellan såväl skolkuratorn och eleverna som mellan skolkuratorn och övrig personal. Enligt Bauman (2008) behöver denna tillit finnas för att ett antimobbningsprogram ska kunna ge god effekt och där eleverna bär med sig vetskapen om att de vuxna på skolan faktiskt agerar vid olika problematiska situationer. Finns inte tilliten och alliansen kommer troligtvis inte eleverna att komma och be om hjälp. Detta innebär i sin tur att det förebyggande arbetet mot mobbning stöter på hinder och det blir svårare att stävja problematiken. All personal behöver vara medvetna om vilken attityd de utstrålar till eleverna och vilken innebörd det har i det
förebyggandet arbetet mot mobbning. Är skolpersonalen inte medvetna om hur de ska arbeta kan det istället få en effekt av att de går emot det som antimobbningsprogrammet vill
förmedla. Här är skolkuratorn en viktig person då hen precis som Bauman (2008) tar upp är den person som är bäst lämpad att leda arbetet mot mobbning och kan stötta lärarna i deras arbete samt den attityd och utstrålning som behövs synliggöras inför eleverna.
“Det handlar om att vara synlig, jag tror på humor, jag måste kunna skratta och göra fel. Men också kärleken, jag finns här, jag tror på dig, ‘vill du ha en kram?’. Stanna och snacka lite och sådär. Jag är oftast en glad person, jag kan gå runt och le för ingenting och eleverna
tycker att man är lite märklig och bara ‘vad jobbar du som egentligen, haha’. Man måste ha roligt, det är den enklaste vägen till att bygga en relation till någon”.
