Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger som arbetar med elever i grundskolans tidigare år väljer att undervisa i ämnet historia, samt att föra en diskussion kring historieundervisningen i de tidigare åren vad gäller metoder och didaktiska val och reflektera kring hur man kan öka historiemedvetenheten för elever i de tidigare åren och om det finns
50 Per Eliasson 2009 s. 168-172
undervisningsmetoder som lämpar sig bättre än andra för detta. Intervjuerna anser jag har fungerat bra och informanterna var mycket villiga att delge mig sina erfarenheter. Själv kände jag mig lugn och trygg i intervjusituationen, varför jag anser att min egen förmåga är tillförlitlig. Informanterna som deltog i studien var jag bekant med sedan min VFT-praktik och genom andra kontakter och de fick själva välja tid och plats. Detta var för mig en fördel då de redan innan var välvilligt inställda till mig som person och dessutom kände sig delaktiga eftersom de kunnat göra egna val.
Studien visar att informanterna anser att de mål som skall uppnås med undervisningen måste vara tydliga för eleverna. Det är främst olika styrdokument som styr undervisningen. Här blir det särskilt tydligt då pedagogerna anser att den lokala historien är deras absolut viktigaste arbetsområde i de tidigare åren, vilket också ligger i fokus i uppnåendemålen som är satta för år fem i historia. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, därtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahåller en viktig roll. Informanterna baserar huvudsakligen sin undervisning på kombinationer av olika typer av hjälpmedel. Detta grundar sig i ett flertal orsaker. Främst är att ingen av pedagogerna baserar sin undervisning på en traditionell lärobok, dels för att kommunen i sig kan bida med ett rikt material av diverse slag då det gäller den lokala närmiljön och dess historia.
Den mest framträdande faktorn som framkommit i studien är nödvändigheten att anpassa undervisningsmetodik och material till klassammansättningen. I tillägg till detta så anser även informanterna att eleverna lär sig bäst på olika sätt, det vill säga att för att kunna undervisa alla elever så måste undervisningen anpassas till varje individ och kunskapen måste bjudas i många olika former. Det finns även ett stort behov av att vara flexibel och öppen för nya tankegångar och arbetssätt. Variationer i undervisningen tillåter fler elever att ta del av undervisningen då olika inlärningsstilar tillgodoses. Pedagogerna anser att undervisningen i historia spelar en viktig roll när det gäller att ge eleverna insikt till aktuella händelser. Det är viktigt att ta tillvara på olika företeelser eller oförutsedda omständigheter som intresserar eleverna och att anpassa undervisningen utifrån dessa. Historia kan också kopplas till andra ämnen i skolan där det kan ge en mer vidgad och förklarande bild av ett område. Två av informanterna menar att det främst handlar om hur man väljer att se på sin undervisning. Att de inte väljer att se historia om ett isolerat ämne utan att man snarare ser historia som en del av varje ämne eller område som man tar upp. En av informanterna anser dock att historia i sig
kräver att eleverna skall ha uppnått en viss mognadsnivå för att de till fullo skall kunna tillgodogöra sig all kunskap och anser att man av diverse skäl bör hålla isär olika skolämnen.
Att ha ett historiemedvetande innebär enligt min åsikt att man har förmågan att uppskatta tid. Det handlar om att kunna förstå och överblicka olika skeenden i tiden och utifrån det dra slutsatser om framtiden, alltså att man är medveten om att det liv som vi lever har en tidsnivå och att allt har en dåtid och en framtid som är i ständig förändring. Det innefattar även att man har förmågan att tolka dåtiden, förstå nutiden och se hur framtiden kan komma att se ut, att se hur det liv vi lever i dag har formats av vår historia och att se hur allt hänger samman. Slutligen handlar historiemedvetenhet om att kunna se sin egen historia som en del av den stora historien och dess betydelse. Informanterna tar alla upp förmågan att förstå och kunna överblicka skeenden i olika tider som en viktig del av undervisningen i historia. De återkommer också ofta till att insikten att det liv som vi nu lever är format av det förflutna och kommer att vara en del i utformningen av framtiden som en essentiell beståndsdel i historieundervisningen. Genom att använda historien så menar pedagogerna att de kan göra förklaringar till olika skeenden i vår nutid. Det handlar också om att göra eleverna uppmärksamma på att historia finns i allt. Det gäller även att låta eleverna få kunskap och förståelse för att man ser på historien på olika sätt på olika platser i världen och att även om man har en ”gemensam historia” så betyder det inte att den ser lika ut för alla beroende på personliga upplevelser av sin samtid och vilken bakgrund man utgår ifrån.
En del av syftet med denna studie var att jag i min framtida lärarroll ska kunna dra nytta av informanternas erfarenheter och kunskaper och med det som underlag utforma min under- visning i historieämnet. Jag tror att utmaningen att skapa ett lustfyllt lärande är den allra viktigaste. Det grundar jag fram för allt på två saker. Den första är att jag tror att det första intrycket som elever får av skolan och undervisning kan prägla en stor del av deras fortsatta undervisning. Det andra är min övertygelse att om kunskap skall bli bestående så är en av de bästa vägarna till inlärning att ”leka” in den. Detta bekräftas till en viss del av studien.
Jag anser att min studie föll väl ut och att jag fått tillfredsställande svar på mina frågeställningar. Jag har fått insikt i hur stor betydelse erfarenhet av yrket har i relation till formell utbildning och förstått att även om teoretiska kunskaper är nödvändiga är det mognad som gör en lärare framgångsrik i praktiken. Det jag kommer att ta fasta på i min framtida lärarutövning är att jag skall arbeta för att alla elever i en klass oavsett styrkor och svagheter
skall kunna följa med i den ordinarie undervisningen och lära sig av den, vilket kräver att man är lyhörd för elevers olika behov men också att man är villig att försöka att anpassa undervisningen så att alla elevers styrkor får komma till användning. Jag kommer också att medvetet koppla undervisningen i skolan till livet utanför, samt hela tiden fokusera på varför eleverna skall lära sig det jag undervisar om.