I det här avsnittet kommer resultaten från min studie att analyseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, mina egna åsikter och tankar kommer också få utrymme i detta avsnitt. Jag kommer även göra en sammanfattning av de resultat jag kommit fram till, och diskutera vilka konsekvenser min studie kan ha för lärares arbete.
I min studie har det visat sig att lärare anser sig ha stor vinning av att arbeta med digitala lärresurser, både när det gäller deras eget arbete men framförallt när det gäller elevernas. Det kan handla om allt från att lärarna upplever det som ett smidigt läromedel till att det är lättare att fånga upp elever och att de med problem och svårigheter kan klara uppgifter och ta till sig information. Vidare så upplever lärarna det som att eleverna är mer engagerade när de arbetar med digitala lärresurser. De anser även att det finns ekonomiska och resursmässiga vinningar i och med IKT samt att det är ett bra komplement till klassiska lärresurser. De intervjuade lärarnas uppfattningar stämmer bra överens med mina egna, och jag finner det positivt att lärarna har en tilltro till ämnet, särskilt med tanke på vad forskningen säger.
Men alla tillfrågade lärare var inte lika positiva, det kunde handla om lärare som länge verkat inom läraryrket eller som bara hade ett ointresse för den nya tekniken. Här anser jag att det finns vinningar att göra genom information och fortbildning, så att de motsättande lärarna kan förstå fördelarna med läromedlet. Jag menar dock inte på något sätt att alla måste undervisa med hjälp av digitala lärresurser på daglig basis då inte all undervisning och alla lärare är lämpade för ämnet. Det jag försöker påvisa är snarare att alla ska få chansen att få uppleva IKT, och prova på att arbeta med det för att få en så nyanserad bild och holistisk syn på den nya skolan och vad man kan göra med detta verktyg.
De intervjuade lärarna tycks vara överens om att det är viktigt att arbeta med digitala lärresurser, något som innan jag genomförde studien inte kändes som en självklarhet. Tyvärr tycks lärarna rent generellt sett känna att deras kompetens inom området är för låg, något som även korrelerar med elevernas uppfattning om lärarnas digitala kompetens samt forskning som bland annat KKS och Teknikdelegationen har genomfört (Teknikdelegationen, 2010; KK-stiftelsen, 2004).
Angående lärarens nya roll i och med arbetet med digitala lärresurser så anser jag att det krävs fortbildning i framförallt sökteknik och källkritik bland lärare och elever. Arbetet med denna nya typ av läromedel kräver mer av lärarna när det gäller selektionen av undervisningsmaterial. Det krävs även att lärarna kan sålla och ha god kompetens i vad som är relevant och pålitligt, särskilt när det gäller resurser och material från internet. Här anser jag, som Rask (2006), att det ute på skolorna ofta redan finns kunskap och resurser att tillgå i form av skolbibliotekarier som ofta är pålästa och utbildade inom området.
De tillfrågade lärarna tycks även ha lite av en övertro och en överdriven syn på sitt eget engagemang när det gäller arbetet med digitala lärresurser, något som blir tydligt både när det gäller elevernas svar men även om man jämför med skolverkets studie i ämnet (Skolverket, 2009). Det ska dock sägas att flera elever hade en tilltro till att många lärare verkligen ville arbeta med digitala lärresurser, eleverna trodde dock att den bristande digitala kompetensen var ett hinder. Vad har då detta för inverkan på lärarnas arbete med digitala lärresurser? Jag vill mena på att det är långt ifrån positivt om lärarna tror sig arbeta engagerat och mycket med digitala lärresurser medan verkligheten kanske ser annorlunda ut. En tänkbar lösning skulle kunna vara att lärarna fick ta del av elevernas åsikter som en del i den demokratiska processen, vidare kanske utvärderingsarbetet skulle behöva få sig en omsyn inom området.
Ett begrepp som kommit upp i studien är tillräcklig kunskap, ett ganska snårigt begrepp, för vad som är tillräckligt är ju högst individuellt och vi har alla olika krav på oss själva och ofta saknas mallar för vad som är tillräckligt. Vissa lärare kanske tycker att tillräcklig kunskap är att kunna skicka ett mejl medan andra anser att man bör ha en mer djupgående digital kompetens. Jag vill mena på att detta kanske även har en inverkan på lärarnas uppfattning om sitt egna engagemang. De kanske helt enkelt tycker att de, utifrån sin egen verklighet, är mer än tillräckligt engagerade och arbetar hårt medan verkligheten ser annorlunda ut. Även här skulle nog en utvärderingsprocess kunna göra mycket gott.
Det lärarna ansåg som mest problematiskt för deras arbete tycktes vara att fortbildningen inom området var undermålig och ofta missriktad eller på fel nivå för de olika lärarna, de efterlyste alla en mer individualiserad fortbildning.
I den här studien har jag även funnit att elevernas föräldrars attityder tycks spela in när det gäller valet av läromedel. De intervjuade lärarna talade om en motsättning och en negativ attityd till digitala lärresurser bland föräldrarna som hellre ville se att deras barn bara jobbade med klassiska lärresurser som böcker precis som deras föräldrar i sin tur vuxit upp med. Lyckligtvis verkade lärarna följa sin egen väg och trodde på sin egen professionalism och kunnande, men föräldrars inställning har nog i slutändan inverkan på lärarnas attityder och arbete. Detta är något som enligt mig kan ha sin grund i lärares förhållandevis låga status. Den låga statusen kan också ha en inverkan på lärarens roll, som jag diskuterade tidigare, i och med att eleverna kan ligga före lärare vad gäller digital kompetens, många lärare känner sig nog underminerade och inkompetenta i dessa situationer.
Sammanfattningsvis kan man säga att arbetet med IKT och digitala lärresurser är på väg åt rätt håll, och problemen som kan uppstå ligger, i alla fall vad den här studien funnit, inte i lärares attityder utan snarare i andra ramfaktorer som fortbildning, uppföljning och resurser. Min slutsats är dock ändå att även om arbetet är på väg åt rätt håll så finns det mycket kvar att önska, det är många bitar kvar som måste falla på plats innan våra skolor kan arbeta optimalt med dessa frågor. Arbetet med IKT inom skolan måste effektiviseras och utvärderas på ett bättre sätt och det krävs
fortfarande mycket för att skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever ska få ut det positiva av detta förhållandevis nya läromedel.
Metoddiskussion
Som vanligt när det gäller arbeten av den här typen så kan man alltid vara kritisk till studiens omfattning, man skulle alltid vilja få mer mättnad genom att genomföra fler intervjuer på en större skala och kanske även djupare och längre sådana. Arbetets omfattning och tidsspann är dock ett hinder, något jag dock själv är kritisk till är att jag såhär i efterhand hade velat lägga till någon eller några frågor ytterligare vid intervjuerna för att få en större bredd i resultatet. Angående elevintervjuerna så uppfyllde de sitt syfte även om de ibland kunde kännas tunna. Vidare så kan man diskutera studiens generaliserbarhet till övriga populationen, tanken var dock aldrig att göra en nationell insyn utan snarare en inblick i hur en lärares vardag kan se ut, vilket jag tycker att studien gör.
Angående valet av litteratur så har jag haft fokus på att ha så dagsfärsk och relevant litteratur som möjligt då området är under konstant förändring och kräver det, det hade känts mer eller mindre meningslöst att referera till studier som inte är gjorda i samtiden. När det gäller valet att använda mig av namn (fiktiva) på de intervjuade lärarna så är det en avvägning jag har gjort, jag ville att man skulle komma intervjupersonerna nära trots att de förblev anonyma, detta då studien är av kvalitativ karaktär och undersöker individers attityder. Alternativet hade kunnat vara att använda sig av till exempel siffror eller kanske lärare 1, lärare 2 etcetera för att mindre fokus skulle läggas på personerna och kanske mer på deras åsikter. Jag är dock av uppfattningen att det sätt jag valt att gå tillväga på är det relevantare ur läsarsynpunkt då det ger en mer livfull och verklig bild om att det faktiskt är människor som står bakom åsikterna och tankarna.
Vidare forskning
Angående vidare forskning så är detta område inte helt outforskat, men de studier som jag tagit del av lämnar en del att önska. Det jag hade velat se är mer djupgående forskningsansatser på lärares attityder inom ämnet för att verkligen komma på djupet med vad lärarna egentligen tycker och känner. Jag misstänker och har fått uppfattningen att lärare i dessa typer av studier ofta tenderar att svara som de tror att forskaren vill att de ska svara, alternativt uppvisar sig i bättre dager än vad de egentligen är. Det skulle även vara mycket intressant att få ta del av mer studier angående hur fortbildningen av lärarna inom området digitala lärresurser och IKT i största allmänhet ser ut på skolorna, vilka resultat och vilket uppföljningsarbete som görs inom området. Med tanke på lärarnas utvärdering och omdöme av fortbildningen så känns detta högst relevant. Vidare skulle det även vara intressant att se vad forskning vad gäller elevers attityder inom ämnet skulle kunna frambringa för resultat. Vidare skulle det även vara intressant, angående
diskussionen om begreppet tillräcklig kunskap, att få ta del av lärares krav på sig själva och vad de själva anser vara tillräcklig kunskap.
Referenslista
Engström, Susanne & Svärdemo-Åberg Eva (2006). Digitala läromedel och learning design sequence i
svensk skola – brukarperspektiv – En forskningsöversikt. Tillgänglig:
(http://www.didaktikdesign.nu/learnit/publikationer/forskningsoversikt_2006.pdf) (2010-10-29)
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikeael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007).
Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik. pp.
Europaparlamentet (2006). - Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram. Tillgänglig: (http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf) (2010-11-01)
Helkama, Klaus, Myllynimei, Rauni & Liebkind, Karmela (2000). Socialpsykologi – En
introduktion. Karlshamn: Liber ekonomi.
Howe, Denis (Uppdaterad 2008-09-19). Tillgänglig:
(http://foldoc.org/Information+and+Communication+Technology) (2010-10-05)
Jensen, Mogens Kjaer (1991). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Karlsohn, Thomas (2009). TEKNIK RETORIK KRITIK: Om IT-bubblan och datoriseringen av den
svenska skolan. Stockholm: Carlssons.
KK-stiftelsen (2004). IT i skolan. Attityder, tillgång och användning. Tillgänglig: (http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_i_skolan_2004_kapitel_1_till_3. pdf) (2010-11-01) Stockholm: KK-Stiftelsen.
Långström, Sture & Viklund, Ulf (2007). Praktisk lärarkunskap. Sverige: Studentlitteratur. Lantz - Andersson, Annika (2009). Framing in Educational Practices - Learning Activity, Digital
Technology and the Logic of Situated Action. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS
GOTHOBURGENSIS
Myndigheten för skolutveckling (2007). Digitala lärresurser – Möjligheter och utmaningar för skolan. (1888-2). Stockholm: Liber Distribution.
Rask, Stig Roland (2006). När det gamla möter det nya. Malmö: Ekelunds.
Rosén, Anne-Sofie (Uppdaterad 2010-11-29). (Elektronisk). I National Encyklopedin. Tillgänglig: (http://www.ne.se/lang/attityd) (2010-11-30)
Selander, Staffan (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation - En
översikt över läromedel – perspektiv och forskning (SOU 2003:15) Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
Fritidshemmet (Lpo94). Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola,
skola och vuxenutbildning. (2192-1) Stockholm: Skolverket.
Teknikdelegationen (2010). Framtidens lärare i dagens skola? – Internationell forskningsöversikt kring
IKT och skola. (2010:1) Stockholm: Teknikdelegationen.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
(Förlagsort:i.u.)Vetenskapsrådet. Tillgänlig:
Bilagor
Bilaga 1
Frågor till lärare:
Använder du digitala lärresurser i din undervisning och i så fall vilka? Hur ser arbetet ut på din skola ut med digitala lärresurser?
Hur ser du på utvecklingen inom lärresurser och läromedel? Hur tror du att framtiden kommer att se ut? Skulle du vilja använda mer digitala lärresurser i din undervisning?
Vad tror du att en elev gynnas mest av, digitala eller klassiska lärresurser och varför? Vilka för och nackdelar anser du att det finns med digitala lärresurser?
Vilka är för och nackdelarna med klassiska lärresurser såsom böcker och arbetsblad?
Hur uppfattar du det som att eleverna arbetar när de jobbar med digitala lärresurser? Hur kan man effektivisera?
Vilken kunskap känner du att du har när det gäller användandet av digitala lärresurser? Vill du lära dig mer?
Hur skulle man göra för att få en mer kvalitativ undervisning med digitala lärresurser? Om du måste välja en typ av lärresurs vilken blir det och varför?
Hur ser dina kollegor på digital undervisning? Vilka attityder tror du det finns det och varför tror du att det är så?
Frågor till elever:
Använder dina lärare sig mycket av datorer och digitalt material eller är det mest böcker och sådant på era lektioner?
Vad tycker du om att arbeta med till exempel datorer, program och hemsidor för att lära dig? Vilket tror du att man lär sig mest av och varför?
Skulle du vilja att man använde sig mer av digitala lärresurser i skolan?
Tycker du att lärarna kan tillräckligt mycket om data och om program och internet för att hålla i lektioner? Vilka typer av lektioner tycker du är roligast?
Vilket arbetssätt tror du att dina klasskamrater tycker är roligast?
Tycker du att du kan tillräckligt för att arbeta med datorer och digitalt material och internet för att lära dig på ett bra sätt? Finns det något du är extra bra på eller kanske något du vill bli bättre på?
Vad är det svåraste med att arbeta med digitala lärresurser och data? Känns det som att lärarna gillar att arbeta med digitala lektioner?