IKT I SKOLAN

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2010ht4662 Institutionen för utbildning kultur och medier

Lärarexamensarbete inom Allmänt utbildningsområde, 15 hp

IKT I SKOLAN

En studie om attityder till digitala lärresurser

Författare: Handledare:

David Thudin Jörgen Mattlar

Sammanfattning/Abstract

Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurser inom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse till varför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rent generellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta ligger i andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även om vilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet med digitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning/Abstract ... 2

Innehållsförteckning ... 3

Inledning ... 5

Bakgrund ... 6

IKT i skolan - Nu och då ... 6

IKT i skolan - Möjligheter och problematik ... 8

IKT i skolan – Lärarens roll ... 11

Syfte och frågeställningar ... 14

Centrala begrepp ... 15 Metod ... 17 Datainsamlingsmetod ... 17 Urval ... 18 Procedur ... 21 Resultat ... 22

Vilka attityder har lärarna till hur eleverna påverkas av arbetet med digitala lärresurser? ... 22

Vilka attityder har eleverna till lärarnas arbete med digitala lärresurser? .... 24

Inledning

Ute i Sveriges skolor är det nya tider för såväl lärare som elever, den digitala undervisningen får allt större utrymme och vi lever i en tid med ett konstant informationsflöde. Lärarens roll ser allt mer annorlunda och föränderlig ut, och skolan är och har under en tid varit i förändring i och med inträdet av den nya tekniken och IKT.

Men vad är det egentligen som styr hur användningen av IKT och digitala lärresurser ser ut i våra skolor? Är det enbart en fråga om resurser och ekonomi eller finns det en djupare och mer mångfacetterad förklaring? Hur mycket spelar egentligen lärarens attityder kring digitala lärresurser in? Känner lärarna att de har tillräcklig digital kompetens för den nya typen av undervisning, och vad är egentligen tillräcklig? Eller kan de kanske till och med känna sig hotade i sina roller som skolans kunskapsförmedlare, med tanke på att den yngre generationen, det vill säga eleverna, ofta har ett försprång?

I läroplanerna står det mycket om hur IKT och datorn i skolan ska behandlas och användas, och i Lpo 94 (Skolverket, 2006) är ett av uppnåendemålen för eleverna att de: ”har kunskaper om medier och deras roll, kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande…” (Lpo 94 s. 10). Och ett av grundskolans mål är att ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lpo 94, s. 5). Lärarens roll i den nya skolan är kanske inte längre det den har varit, särskilt när det gäller arbetet med IKT som får ett allt större utrymme i dagens skola (Selander, 2003). Även på internationellt plan börjar krafttag att göras för en gemensam policy och referensram när det gäller det digitala arbetet och den allt viktigare digitala kompetensen i Europas skolor (Europaparlamentet, 2006).

Bakgrund

Uttrycket IKT kommer från engelskans ICT – Information and Communication Technology och myntades av den brittiska regeringen som en del av de nya läroplanerna år 2000 (Howe, 2008). Begreppet IKT är alltså av bredare natur än IT då det både innefattar information och teknik men även kommunikationen. Kommunikation i skolan är enligt Långström och Viklund (2007) något som sker kontinuerligt och både från lärare till elev och från elev till lärare. Vitala delar i kommunikationen kan vara allt från hur man rör sig i rummet, hur man använder blicken till hur man använder sin röst. Det är med andra ord något som är en del av allt som sker i skolan och därför en mycket viktig del även när det gäller arbetet med tekniska hjälpmedel. Därför har jag valt att bortse från begreppet IT då det helt utelämnar begreppet kommunikation.

IKT i skolan - Nu och då

IKT och datoranvändningen får ett allt större utrymme i dagens skola, och allt fler skolor väljer att investera i datorer både för elever men även för lärare. Så ser situationen ut idag, och utvecklingen ser, åtminstone resursmässigt, positiv ut på flertalet skolor, även om kvalitén på undervisningen inom IKT fortfarande är i ett utvecklingsstadium. Men hur såg det ur förr? Vilka resurser fanns, vilken typ av undervisning användes och vad är det som har drivit utvecklingen till dit vi är idag?

Egentligen så har skolan alltid försökt att arbeta digitalt enda sedan inträdet 1970, då på uppdrag av skolöverstyrelsen, även om resurserna i form av utrustning, nu som då blivit lidande på grund av bristande ekonomiska resurser och en lärarkår med splittrat intresse (Engström & Svärdemo-Åberg, 2006). På senare år har utvecklingen gått från att arbetet i skolan har haft fokus på IT till att lägga mer fokus på kommunikationen i form av ett mer IKT-anpassat arbete.

Det var under 70-talet som datorer började introduceras mer och mer i skolan, efter införandet så skedde fler och större satsningar och IT och dagens IKT började ta form (Engström & Svärdemo-Åberg, 2006). Under 70-talet gjorde skolöverstyrelsen undersökningar av de pedagogiska konsekvenserna den nya tekniken hade i skolan. Projektet gick under namnet DIS och syftet var bland annat att undersöka hur man kunde använda datorer och teknik för en modernisering av undervisningen. Man ville även undersöka datorers möjlighet till att användas som inlärningshjälpmedel (Engström & Svärdemo-Åberg, 2006).

fram föreslog bland annat ett vidare utvecklingsarbete med datorn som ett hjälpmedel i skolan och man tryckte även på att arbetet med att undersöka det datorstödda arbetets vinning för elever med särskilda svårigheter skulle fortskrida (Engström & Svärdemo-Åberg, 2006). Utvecklingen av datoranvändandet i skolan gick framåt bland annat med satsningar på hjälpprogram för handikappade och funktionshindrade. Arbetet med datorutvecklingen fortskred från grundskolan ända upp till lärarutbildning och utvecklingen av programvara var på frammarsch (Engström & Svärdemo-Åberg, 2006).

Under nittiotalet sker en förändring av arbetet med datorn i skolan, eller snarare en förskjutning från ett arbete om datorer till ett arbete med hjälp av datorer (Rask, 2006). Tankegången på många skolor tycks vara att om vi bara får in tekniken och datorerna så kommer alla problem att lösas och undervisningens kvalité kommer höjas avsevärt. Rask (2006) beskriver tiden som den ”… stora satsningarnas, entusiasternas och de naiva förväntningarnas tid” (Rask 2006 s. 19). 1994 kommer så de nya läroplaner för grundskolan och dessa genomsyras av vikten av datorn och tekniken i undervisningen, bland annat genom mål om att eleverna ska kunna ”använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo 94, s. 10). Rektorerna får nu också mer ansvar när det gäller arbetet med IKT.

Datoranvändningen i skolan tar sedan ytterligare en vändning men nu är det tekniken som förändras. Från att datorn har varit ett stationärt verktyg till att den i och med Internets revolution bli ett mer levande kommunikationsverktyg med till synes oändlig information, och läromedel skapas nu i större utsträckning på andra håll än tidigare (Rask, 2006).

Tittar man tillbaka är det alltså 1980-talets teknik- och idéutveckling men även den datapolitiska debatten som startade under nittiotalet som har fört oss dit vi är idag (Karlsohn, 2009). Och från inträdet av internet och omvälvningen av skolan har IKT under 2000-talet fått en helt ny innebörd i skolan. Datorn och de digitala lärresurserna i form av lärplattformar1, power points2, spel, webbsidor bland mycket annat har gjort skolan till en interaktiv plats.

Ett nytt sätt att entusiasmera elever, få dem att arbeta med inlärning och egen utveckling av allt från språk till historia är inte längre bara knutet till skolans domäner utan pågår kontinuerligt i mobiltelefoner, laptops, via communities med hjälp av sökmotorer och kanske framförallt i samspelet mellan varandra. Det är tillgängligheten som är en av de största vinningarna med den nya digitala skolan och de stora resurser som vi faktiskt har att arbeta med, bara vi vill och kan. Det är här läraren som kunskapsförmedlare sätts på prov och testas, och bara för att något är lättillgängligt och innehållsrikt behöver det inte nödvändigtvis vara lättarbetat och kraven på läraren är stora, lärarens nya roll diskuteras vidare i ett senare skede i studien.

1 _{Lärplattformar är en Resurs i form av en programvara på internet som används för administration,} uppföljning, betygssättning och planering. En lärplattform kan även användas som ett virtuellt klassrum och det går att hålla i lektioner och skapa lektionsmaterial på dem.

IKT i skolan - Möjligheter och problematik

Den generella attityden kring den nya tekniken och digitala lärresurser tycks vara positiv bland Sveriges skolor, och de flesta vill lära sig och ser verkligen fördelarna med ett IKT-stött skolarbete. Den naturliga frågan blir: Vilka vinningar har egentligen IKT i skolan och vilka är nackdelarna? Genom att ge en större inblick i IKTs problematik och vinningar kan man lättare förstå och kanske greppa hur det är att verka som lärare inom skolan, och kanske även få en förståelse för hur attityder till IKT skapas.

Det finns mängder av fördelar men även nackdelar och problematik när det gäller användandet av digitalt material i skolan, det kan bland annat handla om att lärare saknar kunskap om frågor om upphovsrätt, etik och plagiat, och IKT kan vara ett svårt och problematiskt område att arbeta med. En studie som skolverket och Föreningen Datorn i Utbildningen genomförde 2008-2009 visade även på att det behövs stora satsningar och investeringar i IKT-utrustning och verktyg ute bland kommunerna. I hela 50 procent av de undersökta skolorna visade det sig att de faktiskt behövde en ganska stor investering för att undervisningen med IKT skulle fungera på ett tillfredställande sätt (Teknikdelegationen, 2010).

Samtidigt finns det en oerhörd mängd av vinningar och möjligheter med att använda IKT i skolan, dels handlar det om effektivitet då man både snabbare, smidigare och enklare kan ta till sig ny information (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Att arbeta med digitalt material ligger också ofta nära eleverna och är en del av deras vardag (Selander & Svärdemo-Åberg, 2009). I och med detta är arbetet med IKT såklart även ett bra sätt att motivera eleverna på, då de flesta elever ser positivt på att arbeta med datorer. Sedan ska man inte glömma att det faktiskt är en av skolans uppgifter att fostra eleverna in i den tid vi lever i, och ge dem den digitala kompetens som blir allt viktigare ute i samhället.

Något som många lärare dagligen jobbar för är att få en så individanpassad undervisning som möjligt, alla elever är olika och arbetar sålunda också i olika takt och med olika intresse beroende på ämne. Tanken om att läraren ska ha individbaserad undervisning finns även med i läroplanen för obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och där beskrivs det som att skolan ska ”utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Skolverket, 2006 s. 12). Här har IKT en mycket stor vinning då individualiseringsprocessen underlättas mycket genom ett arbete med digitala lärresurser, dels genom olika program men även tack vare att det är processen som ligger i fokus i ett arbete med digitala lärresurser då eleverna ofta får skapa sitt eget lektionsinnehåll (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Individanpassningen och lärarens vilja till att skapa goda förutsättningar för sina elever är inte på något sätt nytt, men med hjälp av digitaliseringen kan processen underlättas enormt (Myndigheten för skolutveckling, 2007).

Viklund, 2007). Detta är något som de digitala läromedlen och lärresurserna fortfarande kanske inte har, kanske för att de ofta inte är lika relevanta och kritiskt granskade som de klassiska. Läroböckerna har även haft en särställning inom svensk skola så pass länge att många lärare och elever, på grund av auktoriteten som läroböckerna andas, inte granskar innehållet på ett kritiskt sätt (Långström & Viklund, 2007). Både klassiska och digitala lärresurser dras med nackdelar och fördelar, och vad är det egentligen som säger att man inte kan använda båda? Rask (2006) menar att debatten ofta blir mycket polariserad när det gäller val av resurser, att lärare som tror på till exempel digitala lärresurser ofta uppfattas som att de är emot klassiska lärresurser, ett antagande som ofta är helt taget ur luften. Rask (2006) menar även på att man ska se internet som ett berikande komplement till de klassiska läroböckerna, mycket på grund av att internet ofta är svårsållat och innehåller allt från material som är mer relevant än det i läroböckerna till delar som inte borde finnas i skolan alls. Det är här en skicklig lärare får ge prov på sin digitala kompetens, sållandet av det värdefulla är en svårare uppgift än många tror och om läraren lyckas kan hon eller han skapa utomordentliga förutsättningar för ett berikande läromedel i sitt klassrum. Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006) så har skolan även i uppdrag att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (Skolverket, 2006, s. 17). Med andra ord får även tanken om en skola som använder både digitala och klassiska läromedel stöd i läroplanerna, Rask (2006) summerar det hela väldigt bra, ”En demokratisk skola behöver såväl lärare som läroböcker och datorer. Den behöver de goda berättarna och den behöver det tryckta ordet” (Rask 2006, s. 32).

En annan viktig vinning med digitalt material är som jag nämnde tidigare tillgängligheten, materialet finns alltid med oss, och i många fall är det också billigare än klassiska läromedel. Lärare skapar också egna lärresurser, modifierar befintliga och delar med sig av dem lärare emellan på sidor som till exempel Lektion.se. Kunskapen bland lärarna och brukarna blir allt större och tack vare att materialet är så lättillgängligt och i många fall så lättarbetat används digitala lärresurser som aldrig förr (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Men tillgängligheten eller snarare tanken om att kunskapen i och med att IKT är lättillgängligt har också sina brister och nackdelar, inte alla elever har samma förutsättningar för att arbeta digitalt. Det kan handla om allt från socioekonomiska till sociokulturella förutsättningar eller en bakåtsträvande och negativ inställning bland föräldrar. Många lärare tar tyvärr för givet att materialet och tekniken finns bland alla elever, något som bidrar till problem, problem som jag kommer återkomma till längre fram. Ett annat dilemma med tillgängligheten är som sagt att veta vad som är relevant men även vad som är lagligt, det är här vi kommer in på debatten om upphovsrätt och copyright.

material och att man inte får ändra i upphovsmannens verk utan tillåtelse. Den andra typen är av ett ekonomiskt slag och kanske den mest relevanta för skolan och innebär att upphovsmannen ska få ersättning vid nyttjande och kopiering, men även att upphovsmannen kan ta betalt för sitt verk (Långström & Viklund, 2007). Villkoren för användning av upphovsrättskyddat material beror på vilken licens den har, är man osäker på licensen ska man ta för givet att upphovsmannen äger alla rättigheter och att användande och bearbetning är mycket begränsat (Myndigheten för skolutveckling, 2007). I skolan är upphovsrätten ett väldigt omfattande kapitel, så fokus kommer att ligga mer på delen som är relevant för det här arbetet när det gäller upphovsrätt och copyright. Det handlar om användandet av digitalt material bland annat på internet, man är som lärare egentligen ganska låst när det gäller användandet av digitalt material. Men det finns en hel del undantag som till exempel material som producerats av offentliga aktörer som skola, kommuner och statliga myndigheter, de är för det mesta gratis att använda (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Något som de flesta lärare inte tänker på är att även deras egna verk omfattas av upphovsrätten och så även deras elevers material (Långström & Viklund, 2007), man ska dock inte ta allt för hårt på sin egen upphovsrätt och ta i beaktande hur det skulle se ut om alla tänkte egoistiskt vad gäller eget material. ”Fri spridning ökar utvecklingstakten för nya lärresurser samt stimulerar interna förbättringar, innovation och återanvändning” (Myndigheten för skolutveckling, 2007 s. 20). Detta är bara en av fördelarna med fri spridning men det finns även egoistiska argument som ekonomisk kompensation och så vidare, denna debatt hör dock hemma inom politiken så jag väljer att lämna det här. De flesta kommuner och skolor är väl medvetna om upphovsrätten och vad den innebär för deras verksamhet, för det mesta finns riktlinjer för hur materialet får användas och det gäller även de digitala lärresurserna på internet (Myndigheten för skolutveckling, 2007).

obligatoriska skolväsendet angående skolans uppdrag, och även om internet har gett oss många fördelar så blir diskussioner angående källkritik allt relevantare i det svårsållade myllret av information.

Vinningarna med digitala lärresurser kan tyckas vara oändliga och det gäller inte minst för elever med svårigheter som dyslexi, något som även syns bland lärarnas uppfattningar även i denna studie. Samtidigt finns det, som jag nämnt tidigare, även nackdelar och stora frågetecken och svårigheter som måste redas ut. Det skulle gå att skriva i en oändlighet bara om för- och nackdelar med digitala lärresurser precis som det skulle gå att göra om vilket läromedel som helst. Detta är något jag inte har tänkt göra här, då studien främst syftar till större förståelse för lärares attityder, tanken är att detta avsnitt ska ha gett en inblick i vad det kan innebära för lärare att arbeta med digitala lärresurser i dagens skola.

IKT i skolan – Lärarens roll

I slutändan är det läraren som har det största ansvaret för hur arbetet med de digitala lärresurserna fungerar och används ute i skolorna, det är lärarna som ska visa vägen, ge kunskapen och verktygen för att ta tillvara på den. Hur ser egentligen lärarens roll ut i dagens skola och hur är det att jobba i en allt mer digitaliserad skola, svaren på dessa frågor kommer förhoppningsvis ge ytterligare förståelse för lärares attityder till ämnet.

Tidigare har förändringstempot oftast varit så skonsamt att det rört sig stegvis från generation till generation. Nu är samhällsförändringstempot inte lika hänsynsfullt längre. Det innebär att vi under vår livstid måste lära om och lära nytt för att vårt kunnande ska vara anpassat till tidens gång och tidens krav (Rask, 2006 s. 11).

Lärare kan nog idag känna sig hotade i sin roll på skolan, många tycks vara rädda för att det digitala ska ersätta dem och att elevernas digitala kompetens ska göra dem överflödiga. Så är inte fallet och forskning som Lantz-Andersson (2009) gjort visar på att läraren vid användning av digitala lärresurser behövs minst lika mycket som annars. En annan åsikt som en del lärare tycks ha är att eleverna inte tar arbetet med datorn på allvar, att det mer är ett tillfälle för skoj och lek. Samma studie visar dock på att elever tar uppgifter på datorn lika mycket på allvar som någon annan uppgift om den utförs rätt, vidare så behövs läraren lika mycket om inte mer vid arbete med digitalt material. Lärare brukar kunna känna av var eleven står och anpassa kraven därefter, men i arbetet med digitalt material är lärarens närvaro än viktigare då ett digitalt material ställer samma krav oavsett nivå på elevens förmåga. Angående den negativa attityden till tekniken och dess förmåga att inte fungera visar samma forskning på något mycket intressant, att elever som får problem med en uppgift på datorn ofta tenderar att skylla på tekniken, vilket kan vara en bidragande faktor till lärares upplevda teknikstrul i skolan (Lantz-Andersson, 2009).

Mycket av fokus i den nya typen av undervisning är av ett mer forskande tillvägagångssätt, att sovra bland den enorma mängd information som IKT medför är inte ett helt enkelt arbete. Tidigare har elevers arbete varit enkelt i den aspekten att den kunskap de får ta del av och jobba med ofta har hög relevans, i och med IKTs inträde så krävs mer av både elever och lärare. Långström & Viklund (2007) menar på att det forskande arbetssättet kan ställa till med problem, lärare delar ofta ut uppgifter till elever som de ska söka svar på utan att kopiera och klistra, Långström & Viklund (2007) menar då på att eleverna istället försöker lägga fram ett snyggt arbete och snyggt plagiera utan att det syns. Elevernas arbeten blir ofta bra, men vad har de egentligen lärt sig? Det här är en viktig del i lärarens nya roll, upphovsrätt, källkritik och informationssökning är vitala delar i arbetet med IKT som lärare måste ha kunskap om för att kunna lotsa sina elever på ett bra sätt. Långström & Viklund (2007) menar på att lärare nu måste kunna undervisa sina elever en fjärde kunskap utöver de tre vanliga: läsa, skriva, räkna. Det handlar om S-färdigheter, söka, sålla, sovra, samla, sortera, systematisera, strukturera och sammanställa (Långström & Viklund, 2007).

med hjälp av den. Det är också lärarens uppgift att fostra elever in i det samhället vi lever i, och läroplanerna visar även på att ett funktionellt IKT-arbete ska finnas bland våra skolor (Skolverket, 2006), något som även har även börjat uppmärksammas på internationell nivå vad gäller Europas gemensamma skolpolicy (Europaparlamentet, 2006).

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ge en inblick i lärarens arbete med digitala lärresurser, samt att skapa en bild över varför digitala lärresurser och digitalt material används i den utsträckningen det gör. Studien ska ge en inblick och en lite annorlunda infallsvinkel och insyn i lärarens dagliga arbete med digitala lärresurser. Förhoppningen är att man genom den här studien ska få en bättre förståelse för de bakomliggande faktorerna som ligger till grund för hur arbetet med digitala lärresurser i en svensk skola kan se ut. Studiens syfte är även att åskådliggöra attityder bland lärare som kan ligga till grund för hur det dagliga arbetet med läromedel, och främst då digitala sådana, ser ut. Vidare läggs även viss fokus på elevernas attityder när det gäller lärarnas arbete med digitala lärresurser.

Utifrån syftet ställs följande frågor som jag med denna studie ämnar svara på.

• Vilka attityder har lärarna till sitt och andra lärares arbete med digitala lärresurser?

• Vilka attityder har lärarna till hur eleverna påverkas av arbetet med digitala lärresurser?

Centrala begrepp

Attityd är ett begrepp vars innebörd kanske inte är helt klar för de flesta, en del likställer attityd

med inställning och de har samma etymologiska ursprung i de flesta språk (Helkama, 2000). Jag väljer att göra en grundlig redogörelse av begreppet då det är av en så central betydelse för hela studien. Attityd är ett begrepp som används inom bland annat socialpsykologin och andra vetenskaper, där beskrivs det som något som beskriver en varaktig inställning som är uppbyggt av erfarenheter och visar sig när man är för eller emot något. En attityd består av både kognitiva, affektiva och intentionella delar, den kognitiva är vad en person tror sig veta eller vet om något, den affektiva svarar för hur starkt man känner för attitydobjektet och sist den intentionella som är beredskapen till handling angående attitydobjektet. Ett attitydobjekt kan vara allt från abstrakta objekt som religion eller människors åsikter till hur man ställer sig till rökning, men det kan även vara en person eller personen själv, i stort sett allt i vår omvärld kan vara attitydobjekt (NE). Detta är den lite mer snäva teorin, redan Platon menade dock att attityder bör ha en bredare definition och även innefatta tankar, känslor och handlingar (Helkama, 2000). Attityders bildande är ofta mycket intressant och ibland förvånansvärt enkelt, det kan handla om att personer börjar gilla objekt bara för att personen äger objektet eller för att den exponeras för det. Man talar då om ett fenomen som kallas ”Mere exposure-fenomenet”, och det mest tydliga exemplet för detta är att om en person får välja mellan ett foto på sin spegelbild och ett vanligt foto på sig själv så gillar personen bilden på sin spegelbild mer för att denne är mer van vid den (Helkama, 2000). Fenomen som detta är också mycket relevanta för den här studien och de som medverkar, särskilt i kontrasten mellan de som är vana med till exempel den nya tekniken i skolan och de som inte alls exponerats för den. Ett annat fenomen när det gäller attityder som är relevant för den här studien är hur mycket ens omgivning påverkar ens attityd, attityder uttrycker ju i många fall sociala identiteter och grupptillhörighet (Helkama, 2000) så en skola med en, bland lärarna, positiv attityd till digitala lärresurser har lättare att få med sig hela lärarlaget. Som synes är attityd ett ganska komplext begrepp och det är mycket som spelar in när människor bildar sina attityder och sin inställning till personer eller som i den här studien, digitala lärresurser.

resurs i lärarens undervisning. Digitala lärresurser är i min mening inte bara ett läromedel som till exempel en lärobok utan något som är, precis som jag beskrivit det i min definition, bredare. Läroböcker är enligt Selander (2003) en sorts minnesbank för information liknande ett bibliotek, som en typ av redskap för lärande och en informationskälla. Läromedel å andra sidan menar Selander (2003) är ett mycket vidare begrepp och något som även kan användas för att nå målen, han menar på att i denna definition kan allt vara läromedel och det är lite så det fungerar med digitala lärresurser. Digitala lärresurser är inte bara färdiga minnesbanker utan snarare också ett verktyg, som Selander (2003) beskriver som den andra gradens artefakt där vi finner bland annat miniräknare eller kanske till och med en idrottssal. Digitala lärresurser är inte bara en källa till information och en kunskapsbank, utan även ett redskap som kan användas i utformandet av lektioner, i sökandet av minnesbanker och som Selander (2003) beskriver det; något man kan använda för att uppnå kursmål. Digitala lärresurser är ett väldigt multimodalt verktyg som alltså, per definition kan vara likt en pedagogisk text men även som ett redskap för lärande. Vilka implikationer har då detta på undervisningen i skolan och på vilka sätt ser lärare på denna typ av resurs, det är detta min studie i mångt och mycket handlar om. Vidare menar Selander (2003) på att den skrivna textens auktoritet kommer från skolans värld där den används vid prov och kunskapsundervisningen. En tanke som slår en är vad som skulle hända om man kunde överföra auktoriteten från den, som jag beskriver den, klassiska lärresursen till de digitala? Vad skulle hända om elever skulle se datorn mer som ett redskap vid informationssökande i undervisningssammanhang och behandla den med samma respekt som man behandlar det skrivna ordet? Intressanta frågor, och jag tror att svaren skulle kunna leda till en mer kvalitativ undervisning med digitala lärresurser, nu säger jag inte att datorn enbart ska vara ett strikt skolredskap men att den kanske mer ska behandlas som ett sådant i vissa avseenden och då framförallt under lektionstid. Klart står i alla fall att det är ett annorlunda och brett redskap vi har att göra med när vi arbetar med digitala lärresurser, nu gäller det bara att få ett grepp om hur vi ska använda det för att få en så kvalitativ undervisningssituation som möjligt.

Metod

Datainsamlingsmetod

För att få svar på undersökningens frågor har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Jag har tagit det beslutet på grund av att studiens natur är av ett individbaserat slag och kräver djuplodande och utforskande metoder för att få fram de svar som studien söker, det är alltså en studie som bygger på respondentintervjuer. ”Att utgå från människors vardagserfarenheter är på många sätt ett signum för samtalsintervjun” (Esaiasson, 2007, s. 285). Så skriver Esaisasson (2007) och det är mycket det hela mitt metodval handlar om, jag ville veta hur människor själva kan tänkas uppfatta sin omvärld. I min undersökning och i mitt val och utformande av metod har Jensen (1991) och Esaisasson (2007) varit huvudlitteraturen som jag haft till grund för mina metodiska val, de har varit till stor hjälp. Essaiasson (2007) menar på att samtalsintervjuer ger goda möjligheter till att registrera det oväntade men även att man till skillnad från arbete med enkäter får möjlighet till en annan typ av uppföljning. Jag ville komma på djupet och få en så innehållsrik bild som jag bara kunde av de intervjuades uppfattning av sin roll i skolan, så egentligen fanns det bara en metod att välja.

Jag valde, i mitt arbete att gå ifrån frågeundersökningar till förmån för samtalsintervjuer då de ger ett större utrymme för interaktion och samspel under själva intervjufasen (Esaiasson, 2007). Detta på grund av att jag, som jag nämnt ovan, skulle kunna i samspel och i konversationen med den intervjuade försöka utkristallisera så värdefull och innehållsrik information som möjligt, studien handlar om attityder och uppfattningar så valet var som nämnt tidigare enkelt. Samtalsintervjun har även en annan fördel, i alla fall för min studie, när det gäller bearbetningsstadiet. I en frågeundersökning ligger fokus ofta på statistik, medan man i bearbetningen av samtalsintervjun ofta tar en mer kvalitativ väg och fokuserar på hur ett fenomen gestaltar sig snarare än att undersöka hur många gånger den gör det (Esaisasson, 2007) vilket är av hög relevans då det gäller just min studie.

illustrerande exempel som inledning för att avdramatisera och visa på att de olika åsikterna och kunskaperna inte är speciellt uppseendeväckande.

För att intervjupersonen ska få så bra förutsättningar för en så kvalitativ och bra intervju som möjligt har jag även valt att följa de råd som Jensen (1991) tar upp vad det gäller intervjuns inledning. Det handlar mycket om att ge den intervjuade en så bra bild som möjligt av vad det är jag söker och vad han eller hon kommer att bli tillfrågad om, hur resultatet kommer att användas, samt att ge tydlig information om den intervjuades rättigheter.

Studien följer de riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) har lagt fram för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Det handlar om att de fyra huvudkraven informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet för forskningsetik har följts samt att övriga rekommendationer såsom behandling av personuppgifter tagits i beaktning.

Samtyckeskravet uppfylldes genom att ett informerat samtycke inhämtats från både lärare och

elever då studien hade aktiv insats av deltagarna. De informerades också om att de, när som helst om de ville kunde avbryta sin medverkan och att studien var helt frivillig.

När det gäller informationskravet så delgavs de involverade undersökningsdeltagarna om studiens karaktär, vilken roll de hade i det hela, samt vilka villkor som gällde för just den här studien. I det här fallet handlade det bland annat om att studien var frivillig och att den skulle användas för ett examensarbete och skulle sparas för vidare bruk av andra som vill göra studier inom ämnet, allt enligt nyttjandekravet. Fokus i informationen var att visa de risker som eventuellt kunde finnas i samband med studien, det handlar mestadels om att kritik angående skolledare (i lärarintervjuerna) och kritik mot lärare (i elevintervjuerna) skulle kunna uttryckas, givetvis förklarade jag även på vilket sätt studien gjorde att de förblev anonyma och visade även på de vinningar studien hade. I övrigt använde jag mig av ett lättförståeligt språk för att de som skulle ta del av informationen verkligen skulle förstå den, sedan svarade jag på alla frågor de eventuellt kunde ha.

Konfidentialitetskravet togs i beaktning genom att jag hanterade de olika respondenternas

personuppgifter på ett sätt som gjorde att de förblev anonyma. Bland annat så skrevs aldrig några namn ner och fingerade uppgifter används i resultatet. I övrigt så var intervjuerna inofficiella och skedde i privata rum och kollegor och klasskamrater till respondenterna var inte medvetna om vilka som intervjuades och när de intervjuades.

Urval

elever kan uppfatta lärares inställning och kunnande och vilka attityder som eleverna kan urskilja hos lärarna.

Respondenterna bestod av lärare och elever från samma skola, i vissa fall hade lärarna i studien undervisning i de tillfrågade elevernas klasser. Skolan var en svensk högstadieskola i genomsnittlig storlek, med vad man kan anse som ganska genomsnittliga förutsättningar för IKT-arbete utifrån skolor rent generellt sett. Vid urvalet av respondenter ville jag ha en så stor spridning som möjligt, och valde ut respondenter från olika åldergrupper, kön och från olika undervisningsämnen. De hade varierande bakgrund och kunskap när det gäller arbete med IKT, det vill säga digital kompetens. De intervjuade eleverna kommer från olika klasser i årskurs nio och de är alla över femton år, anledningen till att jag valde att bara intervjua elever i den åldern beror dels på att jag ville ha så relevanta och bra svar som möjligt och jag anser att det är svårt att få en konkret bild om inte individen besitter tillräcklig personlig mognad för att uttrycka sig. Valet av åldern femton är även relaterat till att det är åldern som Vetenskapsrådet (2002) valt att sätta som gränsålder för när eleverna måste ha samtycke från föräldrar i till exempel intervjuer. Jag valde att dra gränsen där då jag tycker det ger en bra fingervisning om när elever kan anses som självständiga och mogna.

Vad gäller valet av antal och vilka de intervjuade lärarna skulle vara så har jag valt att följa de råd Grant McCracken (1988) beskriver för att få ett så bra urval som möjligt. Jag har alltså, i enlighet med McCracken (1988) valt att intervjua: ett litet antal personer då ett genomtänkt urval inte kräver så många intervjuer för att uppnå mättnad, främlingar för att det med främlingar är lättare att upprätthålla vetenskaplig distans och undvika vinklade svar och smala frågor, samt inte intervjua experter då de ofta är färgade och i min studie ville jag undersöka vanliga ”lärarrepresentanter”.

Åke är en man i 30-årsåldern som undervisar i Samhällskunskap, historia, religion och

geografi. Åke använder sig mycket av att streama3 film och musik i sin undervisning, PowerPoint är också en naturlig del i arbetet. Åke önskar att det fanns mer åldersanpassat material bland de digitala lärresurserna.

Malin är en kvinna i 30-årsåldern och undervisar i svenska som andraspråk med elever som

inte har någon tidigare kunskap inom svenska. Malin använder sig av de digitala

lärresurserna hon kan få tag på och som hon känner att hon har tillräcklig digital kompetens för att arbeta med. Kunskapsspel på datorn och filmvisning är vanliga inslag i hennes undervisning.

Erika är en kvinna i 50-årsåldern och hon undervisar i svenska, matte, No och So. Erika har en

specialpedagogisk bakgrund och hon jobbar även på skolans studiegård där elever med behov av särskilt stöd får hjälp att uppnå målen. Hon använder sig lite av projektorn i klassrummet men i övrigt är arbetet med de digitala lärresurserna inte så stort, något som enligt henne själv beror på okunskap.

Sara är en kvinna i 50-årsåldern som undervisar i svenska och So, hon har tidigare undervisat

på gymnasiet och komvux, och i början av sin karriär även som bibliotekarie. Saras arbete med digitala lärresurser består främst av streaming från sidor som till exempel UR- Play, och hennes lektioner är ibland internetbaserade.

Lotta är en kvinna i 60-årsåldern som undervisar i bild och svenska, hon arbetar även en del i

studiegården. Lotta ansvarar även för arbetet med kommunens lärplattform Fronter på skolan. Lotta arbetar bland annat med spel, streaming och lärplattformar i sin undervisning och är engagerad i skolans arbete med digitala lärresurser.

Eleverna var i åldrarna 15-16 år och blandat pojkar och flickor, sammanlagt 5 stycken, deras

generella attityd till digitala lärresurser var positiv och de flesta önskade att de fick arbeta mer med digitalt material i skolan.

Procedur

Vid utformandet av frågorna så har fokus legat på att försöka fånga in de attityder som finns bland de intervjuade. Jag har försökt att inte använda mig av dikotomier då de hindrar den intervjuade från att berätta, jag har dock försökt att inte bara använda frågor som bygger på antaganden då de ofta blir ledande och svårtolkade i bearbetningsfasen enligt Jensen (1991). Jag använde mig i min metod av öppna kvalitativa intervjuer, frågorna var av neutral karaktär och jag byggde ofta vidare med följdfrågor, ibland tog jag även en rollspelande roll, något som Jensen (1991) beskriver som viktigt för att få fram vad man menar och vill ha reda på.

Resultat

I det här kapitlet kommer resultaten från mina undersökningar att redovisas, analyseras och diskuteras. En djupare analys görs i nästkommande kapitel. Empirins resultat redovisas systematiskt utifrån de frågeställningar som återfinns i kapitlet Syfte och frågeställningar, detta för att få en överskådlig syn över resultatet av undersökningen.

Angående kategoriseringen och analysen så använde jag mig av en tabell där jag placerade ut utmärkande svar kategoriserat utifrån respondent och de olika frågeställningar som studien bygger på, detta är en teknik som jag hämtade delvis från Trost (2005). Modellprincipen ser ut som Tabell 1 nedan.

Tabell 1.

Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3

Respondent 1 Utmärkande svar Utmärkande svar Utmärkande svar

Respondent 2 Utmärkande svar Utmärkande svar Utmärkande svar

Resultatet från intervjuerna kategoriserades in under de olika frågeställningarna utifrån intervjufrågorna och respondenternas svar, och redovisas under de olika rubrikerna som representerar studiens frågeställningar. I och med att frågeställningen angående lärarnas attityder är generell på så sätt att den faller in under flera frågor så har materialet som helhet tagits i beaktning när det gäller den bearbetningen. Angående attityder kommer dessa att redovisas här i resultatdelen, en djupare granskning och analys av dem kommer också att ske i den avslutande diskussionen.

Vilka attityder har lärarna till hur eleverna påverkas av arbetet med digitala lärresurser? En mycket stor bidragande faktor till lärares arbete med, och attityder till digitala lärresurser är ju såklart hur pass effektiva och användbara de tycker att de digitala lärresurserna faktiskt är i undervisningen. Hur mycket tjänar de på att lägga ner tid och energi på att lära sig nya saker, kan eleverna lära sig mer och på ett annat sätt, kan man göra sin undervisning intressantare och går det att fånga in elever som annars inte haft möjlighet eller varit intresserade av att ta del av undervisningen? Detta är bara några frågor som dagens lärare får ställa sig och svaret är ofta det som avgör hur deras attityd till digitala lärresurser ser ut, för varför använda sig av något i sin undervisning om det inte nödvändigtvis har den effekt som läraren vill.

Ja det man kan vinna är ju att det är bra för de lässvaga eleverna, det är att de kan hänga med i till exempel SO-undervisningen, de kan liksom läsa det vi gör, det blir lättare för dem, det är ju en stor vinst. Negativt så kommer jag inte på något, en välutrustad skola kan ju inte vara negativt liksom, det skulle väl vara att vi inte riktigt har resurser och att vi inte har kunskapen då. (Sara)

Några av lärarna poängterar också hur viktigt det är att kunna fånga elevers intresse och att det ofta är svårt med klassiska lärresurser som böcker och dylikt, ett problem som digitala lärresurser ofta tycks avhjälpa.

Det är lättare att samla hela gruppen om man ska titta på något tillsammans liksom, delar man ut en bok å andra sidan då spretar det ju åt alla håll, en del kan inte läsa alls och en del behöver längre tid och en del blir klara blixtsnabbt. Men tittar man till exempel på något eller jobbar digitalt så gör ju alla det samtidigt. Det är en väldig fördel. (Sara)

De vill vara med mer om det är digitalt, det öppnas en ny värld, de kan skapa mer flashiga grejer och så. Det hantverksmässiga försvinner men de gör hellre det här, för det är deras grej, det är så, de kan det här liksom. (Lotta)

Många av de tillfrågade lärarna visar i intervjuerna upp en glädje över att det är så enkelt att individualisera och att tillgängligheten gör arbetet så mycket mer enkelt och smidigt.

När det gäller digitala så är det tillgängligheten, att det hela tiden är tillgängligt det är också ett bra kontrollsätt som är bra för mig. Det gör jag hela tiden är det någon som inte varit på en lektion så kan jag hela tiden hänvisa till lektionsgenomgångarna som ligger på Fronter4 så man kan hela tiden

använda det, om någon är sjuk till exempel så kan eleverna åtminstone tillgodose sig det vi gått igenom på lektionen. Och man missar ju givetvis diskussioner och sådana bitar, men innehållet får man ju med sig digitalt så det väl den största tillgången, och sen att väcka intresse så att säga. (Åke) Fördelar är ju att det är ju så individualiserat tycker jag. Och att man faktiskt kan visa andra sidor av sig själv, jag menar en kille som knappt kan skriva kanske kan göra jättefina bilder och klippa och så. Man kan visa andra sidor som man inte gör annars då. Så jag tycker det är fördelen, man kan jobba mycket och framförallt så kan man jobba själv. (Malin)

Men enligt lärarna finns det även en del nackdelar, eller kanske snarare hinder när det kommer till arbetet med digitala lärresurser för att undervisningen ska vara så optimal som den kan. Åke poängterar att arbete i grupp ofta kan bli stökigt och att Internets breda utbud inte hjälper.

När de jobbar individuellt digitalt så tycker jag att det går bra, i grupp går det sämre, det går betydligt sämre och har du en internetuppkoppling att jobba med till datorn så är det i princip meningslöst då går det inte alls. Men det kan ju också vara en inkörningsperiod det vet man ju inte, det kan ju bli bättre, allt är roligt i början. /// Kvalitén på det som ligger uppe på nätet framförallt det som servas genom Fronter är ju inte bra alltså, och det är ju inte heller anpassat till högstadiet, det är ju egentligen från årskurs ett till sex. Till exempel ljud och filmklippen som ligger där, det är ju inte anpassat för femtonåringar. Så att det är ju det och sen är det ju tidskrävande och det är ju den största nackdelen om man inte vill köra film osett och det har jag inte lust med i mina grupper. Jag vill kunna titta på det jag ska visa och då tar det tid, medan läroböckerna är man ju inläst på så de kan man ju köra. Så det är det man lägger tiden på, det är att kolla sådana här digitala resurser, det tar ju tid så det är väl nackdelen. (Åke)

På frågan om vad det positiva med digitala lärresurser var så blev svaret ofta något som har att göra med att det är positivt för eleverna och att det gör undervisningen bättre för dem snarare än att det är något som gör lärarnas arbete enklare eller dylikt. Det lärarna tyckte var den största vinningen med digitala lärresurser är helt enkelt att det är en bra tillgång för eleverna, även om det ibland kan finnas hinder i undervisningen med dem.

Vilka attityder har eleverna till lärarnas arbete med digitala lärresurser?

För att få en liten annan infallsvinkel på lärarnas attityder och digital kompetens ska vi nu gå igenom elevernas tankar och åsikter om lärarna. I metoddelen fanns en kort introduktion till eleverna och jag tänkte nu lite mer ingående beskriva deras attityder till digitala lärresurser och digitalt arbete, detta för att ge en lite klarare bild av elevgruppen.

Hela gruppen var positivt inställda till digitala lärresurser och tyckte att den typen av arbete var roligt, de tyckte även att de hade goda kunskaper när det gällde att arbeta med digitalt material. På frågan om vad de tyckte att de lärde sig mest av svarade större delen av gruppen att de tyckte att digitala lärresurser var det som var mest givande med några få intressanta undantag.

De flesta säger nog data men de vet nog att man lär sig mer av böcker liksom, men skulle de få välja så skulle de ju ta datorn.

I övrigt så verkade den generella uppfattningen vara att datorer och digitalt material är mycket användbart när inte tekniken strular och det inte är allt för stökigt i klassrummet.

Om vi går vidare in på elevernas syn på lärarnas digitala kompetens så verkade den tillfrågade respondentgruppen ha samma åsikter när det gällde den generella kunskapen bland lärarna, de tyckte att den var för låg. Åsikterna var dock ganska spridda när det gällde vilken del av den digitala kompetensen som var bristande, vissa menade på att lärarna ofta hade kunskap angående tekniken men hade dålig kunskap om arbete med internet medan några andra av de tillfrågade tyckte precis tvärtom.

… de kan ingenting om datorer verkar det som, nu har jag ju inte haft alla lärare, men det är inte många som kan tror jag. De vet ju knappt vad Youtube är, de vet inte hur man använder program som Power Point och sådana grejer.

Eleverna visade också under intervjuerna upp ett missnöje när det gällde lärarnas val av arbetssätt, eleverna tyckte att allt för mycket av fokusen låg på de klassiska lärresurserna som till exempel böcker och arbetsblad. De tycktes också uppleva det som frustrerande då de, som jag tidigare redovisat, tror att ett arbete med digitalt material och resurser har många vinningar för eleverna själva.

När de gäller elevernas uppfattning om lärarnas attityder kring digitala lärresurser så svarade de flesta att de trodde att lärarna ville arbeta mer digitalt och tyckte det var roligt, men att de inte hade kunskapen som kanske behövs för att göra det på ett bra sätt. På frågan om vad de trodde att lärarna tyckte var bäst att arbeta med så svarade två av de tillfrågade eleverna såhär.

Dom tycker om böcker mest säkert, det är billigast, lättast, kört med det hela tiden så de kan det liksom, vissa kanske vill lära sig och så, men vissa tror jag inte vill alls.

Jag tror det är böcker det ser så lugnt ut för dem de kan bara slappna av och så när de kan det så bra sen förut.

Enligt eleverna vill alltså lärarna, men de uppfattar det som att de inte har den digitala kompetens som krävs för att hålla i lektioner med digitala lärresurser och ibland tycks kunskapen vara väldigt låg.

Jag tror dem tycker det är kul och så men de har ju svårt att förstå hur det fungerar liksom de är ju inte vana liksom, typ en av mina lärare vet inte ens hur en dator fungerar hon kör på med overhead.

Det tycks alltså vara en grupp som vill framåt men som kanske inte har kunskapen och resurserna som krävs, något eleverna tyckte var både frustrerande och synd då många kände att ett arbete med digitala lärresurser var stimulerande och intressant. Eleverna kände även att de till och med var de själva som höll i vissa lektioner i och med att de hade kunskapen, en situation som kan upplevas som problematisk för vissa lärare och som jag diskuterat tidigare. Elevernas utsaga ligger alltså inte allt för långt från lärarnas egna.

Vilka attityder har lärarna till sitt och andra lärares arbete med digitala lärresurser?

Vilka attityder finns egentligen bland lärarna när det gäller arbetet med digitalt material och digitala lärresurser, vad tycker de om den nya tekniken och vad är det som avgör hur arbetet ser ut? Vad gäller attityder så tänkte jag börja kapitlet med att gå in på vilka attityder lärarna tror att deras kollegor har, detta för att försöka ge en så nyanserad bild som möjligt. De intervjuade lärarna beskriver sina kollegors attityd, rent generellt, som mycket positiv om än med inslag av frustration och kanske i vissa fall även tendenser till en för bekväm inställning.

Lärarna beskriver sina kollegors attityd som positiv, men några av dem beskriver också en rädsla och kanske en känsla av otillräcklighet både hos dem själv och hos andra lärare. På en följdfråga angående elevernas ofta goda kunskap och flitiga användande av digitalt material och om det kan vara en bidragande faktor till lärares oförmåga och ibland rädsla för digitalt arbete svarade Malin:

Det tror jag definitivt och då blir det lite en kamp på nått sätt, det är ju bara att se på det här (pekar på min mobil som jag använder för att spela in intervjun med) många ser det som något negativt, men tänk vilket fantastiskt instrument, men lärarna vill plocka bort det för att de tycker att eleverna missbrukar det, men jag ser det som ett instrument, vi kan göra massor med bra grejer med den här. Du kan ta kort, du kan spela in ljud och du kan göra film, men lärare ser det bara som besvärligt och jobbigt och bara som en nackdel. Många lärare tror att de är bäst på allting istället för att tänka, du kan det här visa mig vad kul. Jag är bra på vissa saker du är bra på andra.

Går vi vidare in på rädslan som kan finnas bland lärarna när det gäller den nya tekniken så svarar Lotta så här på en fråga angående de digitala lärresursernas roll i skolan:

Många är rädda att det ska ersätta, att det ersätter en lärare, men det kommer det aldrig göra, det gör det inte, det kommer det aldrig göra tror jag. Det är lite vanskligt att tänka så, digitala lärresurser skapar en annan typ av lärande och en annan typ av läromiljö, men det behöver inte vara negativt.

Det handlar alltså om en i många fall obefogad rädsla att som lärare bli utbytt, en rädsla som kan bidra till en negativ attityd till ett nytt sätt att lära ut bland lärarna. Flera av lärarna beskriver också tekniken som något som är ganska stort att ta till sig efter en lång karriär med klassiska läromedel, de menar på att man gärna fortsätter i sina spår och om man till och med börjar närma sig pensionen kan det kännas jobbigt att behöva ändra på sina sätt. Det finns alltså attityder som visar på ovilja och ett saknat intresse för det nya, lärarna beskriver det som en tanke som grundar sig i varför de, som lärare efter en gedigen karriär ska ändra sig nu, det har ju fungerat så bra i alla år de varit verksamma i skolan.

Jag menar, är man 60 så är det ju liksom, det kan vara ett stort steg att bara använda mejl tror jag, men det tror jag att alla gör idag, mejla och det, det är ett måste. Men allt det här andra att liksom kunna utnyttja Smart Boards5 och sådant här, det tror jag att det är ett stort steg att ta, sen är det ju

lite mer frivilligt också. (Erika)

En annan ofta förbisedd tänkbar anledning till lärares försiktiga attityd och i vissa fall kanske även rädsla för att förändra inom skolan är föräldrarnas attityder till digitala lärresurser och föräldrarnas påverkan på lärarna. En som upplevt det problemet var Malin och hon beskriver det såhär:

elever, du har också sextio föräldrar, och de är svårare än eleverna och de vill ofta ha, till exempel så säger de - när jag gick i skolan då hade vi läxor, när jag gick i skolan då hade vi böcker, varför får de inga böcker nu? /// För skolan vill förändra sig, det har ju hänt jättemycket sen jag kom till den här skolan bara, men föräldrar, de vill inte ha förändringar för då hänger de inte med, det ska vara något de känner igen.

Lärarna verkar dock inte vara rädda för att stå emot pressen och verkligen arbeta för att få en så kvalitativ undervisning som möjligt, oavsett om det gäller digitala eller klassiska lärresurser. Alla tycks vara överens om att det finns vinningar med att arbeta med digitala lärresurser, det kan handla om allt från att ett mer individualiserat arbete blir möjligt, till att elever med svårigheter klarar sig bättre och lättare kan ta del av undervisningen.

Man når ju elever som kanske inte, alltså man når elever som kanske till exempel har dyslexi, de kan vara duktiga på att ta in saker muntligt istället, man har en bild och den pratar, jag menar då får dem i sig kunskapen ändå, och att det blir lite roligare än att de ska försöka läsa sig till det, eller använda till exempel böcker. Det är mer stimulerande liksom. (Erika)

Citatet är ganska talande för hela den intervjuade Respondentgruppens attityder när det gäller digitala lärresurser, de tror verkligen på att man kan komma åt problem och arbeta närmare elever med koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem som till exempel dyslexi men även motivera övriga elever på ett annorlunda sätt. Flera av lärarna talar även om hur positivt det är att innehållet och kunskapen i digitala lärresurser alltid är dagsfärsk. Och om man använder dem på rätt sätt så är de ofta relevantare och mer lättanpassande än vad de klassiska lärresurserna kanske kan vara. Förmågan att kunna fånga in elevernas intresse är också något som bland annat Malin tycker är positivt, hon menar även på att arbetet med digitala lärresurser är så mångfacetterat och materialet går att använda i så många olika situationer.

Jag tycker att det (digitala lärresurser) är ett så otroligt bra redskap. Jag har den här gruppen den är ju lite liten nu då, bara sju stycken, men de bor på samma ställe, de ser varandra hela dagarna 24 timmar om dygnet. De är trötta på varandra och då är det så befriande att få sitta med sin dator och få vara för sig själv. Jag känner att många pojkar behöver det, sitta ner, vara för sig själv, jag tror att tjejer har ju mycket det här andra fortfarande, älskar att skriva fint. Killar har inte tålamodet, och fult blir det, och de skäms, det är okey när de är små, men när de blir äldre börjar de skämmas över det. De vill inte skriva längre, det ser så fult ut tycker de, så det kan ju vara ett sätt att få killar att jobba bättre. /// Sen hade jag en kille som inte öppnat munnen på två år, sen öppnar han munnen och kunde engelska och jag frågar helt paff hur har du lärt dig? Och då kom han med det här, det är väl självklart, jag spelar med människor över hela världen det är klart att jag måste kunna engelska.

Angående klassiska kontra digitala lärresurser tycks lärarna vara ense om att en kombination är det bästa och att man absolut inte ska eller behöver ställa de två mot varandra. Det finns mycket gott att hämta i både de digitala och de klassiska lärresurserna.

det är läroböckerna som i sig är bra men dem är inte digitaliserade. Och de böcker som är digitaliserade är de böcker som är de dåliga böckerna av någon anledning. (Åke)

Jag tycker inte de ska ställas mot varandra, variation är det barnen behöver, vi måste, tycker jag förstå att det är ett samarbete som behövs, och att man måste använda båda, annars blir det trist och enformigt. Du kan inte bara sitta själv, du kan inte bara sitta och spela, den sociala kompetensen är verkligen viktig. (Malin)

Det finns som synes många tänkbara anledningar till lärarnas attityder och även om det tycks finnas vissa motsättningar mot den nya tekniken så är det ändå det nyfikna och den positiva inställningen som tycks dominera bland lärarnas attityder. Nästan alla verkar vilja framåt och det finns en glädje och stolthet i att lära sig nytt och att, oavsett ålder, kunna vara ajour när det gäller det nya. När det gäller lärarnas syn på sin egna digitala kompetens så tycks de vara överens angående att de skulle vilja kunna mer och kanske inte har den kunskap som de behöver, med undantag för Åke som anser att hans digitala kompetens är tillräcklig för den undervisning han vill hålla i. På frågan om de kände att de hade tillräcklig kunskap för att använda digitala lärresurser svarade Lotta:

Nej det har man aldrig, jag får göra så gott det går, det är ju också en färskvara den här kunskapen för det går så fort, man hinner inte med jämna steg med eleverna det gör man ju inte, det är ju så, det är nästan omöjligt.

Lotta beskriver ganska bra den allmänna synen på sin egen kunskap bland lärarna, en vilja och ett driv att hela tiden lära sig, men kanske en avsaknad av direkt digital kompetens. Lärarna tycks också vara överens om att det är fortbildningen som saknas och de är övertygade om att även andra lärare vill lära sig trots att de trodde att vissa av deras kollegor ibland kanske kan vara lite bekväma.

Jag tror att om man har jobbat länge så har man kanske ibland liksom svårt att ta till sig det nya då. Lärare är ju ganska, hur ska jag säga, man jobbar i det som man känner igen och är duktig på liksom, sen tror jag att det kommer ta sin tid för oss att utnyttja det här liksom med digitala resurser på rätt sätt. Det beror lite på hur intresserad man är och hur mycket man vill hålla på själv liksom. (Erika)

Vad det gäller den övriga synen på sina kollegors attityd till lärresurs är det med några undantag en ganska positiv bild och beskrivning som ges, alla är överens om att lärare rent generellt vill framåt och har ett driv, men att skolan som institution upplevs som ganska trög när det gäller nya saker. De intervjuade lärarna talar om att det är en fråga om resurser och fortbildning och framförallt specialiserad fortbildning som behövs snarare än en större glöd bland lärarna. Teknikstrul upplevs också som ett problem av flera av de tillfrågade lärarna och det tycks även kunna skapa en frustration. Malin beskriver känslan såhär:

stoppa in och köra, nä nu funkar inte den datorn, nu är inte det jacket ok, ska jag ringa IT-support? Det är det som gör att många skyggar tror jag.

Vidare när det gäller bromsar vid arbetet med digitala lärresurser och digitalt material rent generellt är det som jag beskrev tidigare en ganska bred vidd av problem som lärarna tycks uppleva i det dagliga arbetet. Många saknar en mer specialiserad fortbildning på skolan istället för enkla introduktioner, och rent generellt verkar de vilja ha en mer individualiserad fortbildning. Åke talar sig varm om den allmänna kompetensen ute bland lärarna på landets högskolor och hur givande han tycker att det skulle vara med studiedagar i deras närvaro. Flera av lärarna stör sig på sättet skolan agerat när de tagit in datorer, de menar på att man inte bara kan ta in teknik utan att ge en introduktion till hur man använder dem och Lotta hade gärna sett en fast anställd på skolan som skulle ha ansvar för att tekniken fungerar och ge stöd till lärarna.

… Och finns på plats när en lärare behöver stödet, när det är aktuellt för den läraren, för är man inte där då, då ger den här läraren upp det kan jag säga. De tycker det är för svårt och har inte kunskapen att fixa vissa grejer på egen hand, och sen måste man finnas där som stöd när den här läraren vill göra något speciellt och visar att de verkligen vill. När behovet är som störst och lärarna vill lära sig mest, det är då de lär sig och blir bättre.

Om vi kommer tillbaka till hur lärarna upplever arbetet med digitala lärresurser på skolan och hur deras kollegor arbetar och vilken digital kompetens de har så tror flera av dem att det är precis som för dem själva, vilja finns men kunskap, fortbildning och tid saknas. Men även andra faktorer och attityder verkar kunna spela in i det dagliga arbetet. Malin tror att det är en åldersfråga men vill även poängtera att det också är mycket individuellt. Erika tror att lärare rent generellt kan vara lite bekväma och traditionella i sitt arbete, man kör helt enkelt på det man kan, detta är även något som återspeglades i elevintervjuerna.

Avslutande diskussion

I det här avsnittet kommer resultaten från min studie att analyseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, mina egna åsikter och tankar kommer också få utrymme i detta avsnitt. Jag kommer även göra en sammanfattning av de resultat jag kommit fram till, och diskutera vilka konsekvenser min studie kan ha för lärares arbete.

I min studie har det visat sig att lärare anser sig ha stor vinning av att arbeta med digitala lärresurser, både när det gäller deras eget arbete men framförallt när det gäller elevernas. Det kan handla om allt från att lärarna upplever det som ett smidigt läromedel till att det är lättare att fånga upp elever och att de med problem och svårigheter kan klara uppgifter och ta till sig information. Vidare så upplever lärarna det som att eleverna är mer engagerade när de arbetar med digitala lärresurser. De anser även att det finns ekonomiska och resursmässiga vinningar i och med IKT samt att det är ett bra komplement till klassiska lärresurser. De intervjuade lärarnas uppfattningar stämmer bra överens med mina egna, och jag finner det positivt att lärarna har en tilltro till ämnet, särskilt med tanke på vad forskningen säger.

Men alla tillfrågade lärare var inte lika positiva, det kunde handla om lärare som länge verkat inom läraryrket eller som bara hade ett ointresse för den nya tekniken. Här anser jag att det finns vinningar att göra genom information och fortbildning, så att de motsättande lärarna kan förstå fördelarna med läromedlet. Jag menar dock inte på något sätt att alla måste undervisa med hjälp av digitala lärresurser på daglig basis då inte all undervisning och alla lärare är lämpade för ämnet. Det jag försöker påvisa är snarare att alla ska få chansen att få uppleva IKT, och prova på att arbeta med det för att få en så nyanserad bild och holistisk syn på den nya skolan och vad man kan göra med detta verktyg.

De intervjuade lärarna tycks vara överens om att det är viktigt att arbeta med digitala lärresurser, något som innan jag genomförde studien inte kändes som en självklarhet. Tyvärr tycks lärarna rent generellt sett känna att deras kompetens inom området är för låg, något som även korrelerar med elevernas uppfattning om lärarnas digitala kompetens samt forskning som bland annat KKS och Teknikdelegationen har genomfört (Teknikdelegationen, 2010; KK-stiftelsen, 2004).

De tillfrågade lärarna tycks även ha lite av en övertro och en överdriven syn på sitt eget engagemang när det gäller arbetet med digitala lärresurser, något som blir tydligt både när det gäller elevernas svar men även om man jämför med skolverkets studie i ämnet (Skolverket, 2009). Det ska dock sägas att flera elever hade en tilltro till att många lärare verkligen ville arbeta med digitala lärresurser, eleverna trodde dock att den bristande digitala kompetensen var ett hinder. Vad har då detta för inverkan på lärarnas arbete med digitala lärresurser? Jag vill mena på att det är långt ifrån positivt om lärarna tror sig arbeta engagerat och mycket med digitala lärresurser medan verkligheten kanske ser annorlunda ut. En tänkbar lösning skulle kunna vara att lärarna fick ta del av elevernas åsikter som en del i den demokratiska processen, vidare kanske utvärderingsarbetet skulle behöva få sig en omsyn inom området.

Ett begrepp som kommit upp i studien är tillräcklig kunskap, ett ganska snårigt begrepp, för vad som är tillräckligt är ju högst individuellt och vi har alla olika krav på oss själva och ofta saknas mallar för vad som är tillräckligt. Vissa lärare kanske tycker att tillräcklig kunskap är att kunna skicka ett mejl medan andra anser att man bör ha en mer djupgående digital kompetens. Jag vill mena på att detta kanske även har en inverkan på lärarnas uppfattning om sitt egna engagemang. De kanske helt enkelt tycker att de, utifrån sin egen verklighet, är mer än tillräckligt engagerade och arbetar hårt medan verkligheten ser annorlunda ut. Även här skulle nog en utvärderingsprocess kunna göra mycket gott.

Det lärarna ansåg som mest problematiskt för deras arbete tycktes vara att fortbildningen inom området var undermålig och ofta missriktad eller på fel nivå för de olika lärarna, de efterlyste alla en mer individualiserad fortbildning.

I den här studien har jag även funnit att elevernas föräldrars attityder tycks spela in när det gäller valet av läromedel. De intervjuade lärarna talade om en motsättning och en negativ attityd till digitala lärresurser bland föräldrarna som hellre ville se att deras barn bara jobbade med klassiska lärresurser som böcker precis som deras föräldrar i sin tur vuxit upp med. Lyckligtvis verkade lärarna följa sin egen väg och trodde på sin egen professionalism och kunnande, men föräldrars inställning har nog i slutändan inverkan på lärarnas attityder och arbete. Detta är något som enligt mig kan ha sin grund i lärares förhållandevis låga status. Den låga statusen kan också ha en inverkan på lärarens roll, som jag diskuterade tidigare, i och med att eleverna kan ligga före lärare vad gäller digital kompetens, många lärare känner sig nog underminerade och inkompetenta i dessa situationer.

fortfarande mycket för att skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever ska få ut det positiva av detta förhållandevis nya läromedel.

Metoddiskussion

Som vanligt när det gäller arbeten av den här typen så kan man alltid vara kritisk till studiens omfattning, man skulle alltid vilja få mer mättnad genom att genomföra fler intervjuer på en större skala och kanske även djupare och längre sådana. Arbetets omfattning och tidsspann är dock ett hinder, något jag dock själv är kritisk till är att jag såhär i efterhand hade velat lägga till någon eller några frågor ytterligare vid intervjuerna för att få en större bredd i resultatet. Angående elevintervjuerna så uppfyllde de sitt syfte även om de ibland kunde kännas tunna. Vidare så kan man diskutera studiens generaliserbarhet till övriga populationen, tanken var dock aldrig att göra en nationell insyn utan snarare en inblick i hur en lärares vardag kan se ut, vilket jag tycker att studien gör.

Angående valet av litteratur så har jag haft fokus på att ha så dagsfärsk och relevant litteratur som möjligt då området är under konstant förändring och kräver det, det hade känts mer eller mindre meningslöst att referera till studier som inte är gjorda i samtiden. När det gäller valet att använda mig av namn (fiktiva) på de intervjuade lärarna så är det en avvägning jag har gjort, jag ville att man skulle komma intervjupersonerna nära trots att de förblev anonyma, detta då studien är av kvalitativ karaktär och undersöker individers attityder. Alternativet hade kunnat vara att använda sig av till exempel siffror eller kanske lärare 1, lärare 2 etcetera för att mindre fokus skulle läggas på personerna och kanske mer på deras åsikter. Jag är dock av uppfattningen att det sätt jag valt att gå tillväga på är det relevantare ur läsarsynpunkt då det ger en mer livfull och verklig bild om att det faktiskt är människor som står bakom åsikterna och tankarna.

Vidare forskning

Referenslista

Engström, Susanne & Svärdemo-Åberg Eva (2006). Digitala läromedel och learning design sequence i

svensk skola – brukarperspektiv – En forskningsöversikt. Tillgänglig:

(http://www.didaktikdesign.nu/learnit/publikationer/forskningsoversikt_2006.pdf) (2010-10-29)

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikeael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007).

Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts Juridik. pp.

Europaparlamentet (2006). - Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram. Tillgänglig: (http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf) (2010-11-01)

Helkama, Klaus, Myllynimei, Rauni & Liebkind, Karmela (2000). Socialpsykologi – En

introduktion. Karlshamn: Liber ekonomi.

Howe, Denis (Uppdaterad 2008-09-19). Tillgänglig:

(http://foldoc.org/Information+and+Communication+Technology) (2010-10-05)

Jensen, Mogens Kjaer (1991). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Karlsohn, Thomas (2009). TEKNIK RETORIK KRITIK: Om IT-bubblan och datoriseringen av den

svenska skolan. Stockholm: Carlssons.

KK-stiftelsen (2004). IT i skolan. Attityder, tillgång och användning. Tillgänglig: (http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_i_skolan_2004_kapitel_1_till_3. pdf) (2010-11-01) Stockholm: KK-Stiftelsen.

Långström, Sture & Viklund, Ulf (2007). Praktisk lärarkunskap. Sverige: Studentlitteratur. Lantz - Andersson, Annika (2009). Framing in Educational Practices - Learning Activity, Digital

Technology and the Logic of Situated Action. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS

GOTHOBURGENSIS