Denna studie genomfördes under en period där vi hade begränsat med tid. Intervjuer genomfördes med sex informanter i två olika kommuner och
sammantaget besökte vi tre olika LSS-verksamheter för att kunna genomföra våra intervjuer. För att uppnå högre reliabilitet hade det varit önskvärt att ha ett ännu större antal informanter, men på grund av tidsbrist fann vi ingen möjlighet till detta.
Vi har båda tidigare erfarenhet av att arbeta i det fält som vi har valt att genomföra vår undersökning i. Detta har bidragit till vårt intresse för ämnet samt fått oss att fundera över vår urvalsprocess. Urvalet av informanter har vi överlåtit till de chefer som vi kontaktade som ingångspunkter till fältet, då vi bedömde att vi ville intervjua personal som vi inte hade någon tidigare relation till. Rörande vår sista intervju med informant F i kommun 2 var det dock nödvändigt för oss att använda oss av ett bekvämlighetsurval. En av oss intervjuade en kollega på sin egen arbetsplats, då en av våra redan inbokade informanter lämnade återbud med kort varsel. Vi beslutade oss då för att genomföra en intervju på egen arbetsplats, eftersom vi bedömde att vi hade ont om tid att annars hinna genomföra våra sex intervjuer. Om möjlighet hade funnits hade vi således helst sett att även informant F var för oss helt okänd.
30
I studiens början funderade vi på att skicka ut vår intervjuguide till våra informanters chefer. Då ingen av de chefer vi kontaktade efterfrågade att få granska vår intervjuguide i förväg, valde vi att inte skicka ut denna. Vår tanke med detta förfarande var att undvika att informanterna fick ta del av våra frågor i förväg, då vår ambition var att få informanterna att svara så direkt som möjligt på våra frågor, utan förberedelse. Vi tror att detta sätt var bra och gynnade vårt syfte, då informanterna inte hade möjlighet att ”prata ihop sig” innan intervjutillfällena. Vi anser att validiteten i denna studie är god. Studiens syfte och frågeställningar har genomsyrat vårt arbete som en ”röd tråd” under hela processen. Vi har använt en intervjuguide och strävat efter att undersöka det som vi har haft för avsikt att undersöka. Informanterna har öppet fått berätta om sina upplevelser och vi har undvikt att lägga in vår egen förförståelse och egna värderingar under
intervjuernas genomförande. Gällande reliabiliteten så är de svar vi har fått från informanterna deras subjektiva upplevelse. Detta innebär möjligtvis att resultatet inte hade varit detsamma om en undersökning med större antal informanter hade genomförts.
6.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur LSS-personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Vidare ville vi undersöka om personalen upplever att personer med psykiska såväl som fysiska funktionshinder som innefattas av Lag (SFS 1993:387) om särskilt stöd och service till personer med vissa funktionshinder ges samma möjligheter till självbestämmande och inflytande över sina måltidssituationer som övriga personer i samhället. Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till två kommuner i södra Sverige samt till tre kommunala gruppbostäder inom LSS, vilka riktar sig till personer med såväl intellektuell funktionsnedsättning som utvecklingsstörning. Vi har även valt att undersöka hur personal upplever sitt organisatoriska
handlingsutrymme i förhållande till brukares självbestämmande. Utifrån vårt syfte med studien och det vi har avgränsat oss till att undersöka, har studien sitt fokus på att undersöka fenomenet utifrån ett organisatoriskt perspektiv, samt om handlingsutrymmet för personal på LSS-boenden. För att få en djupare förståelse om hur handlingsutrymmet för personalen kommer till, har vi valt att utgå från den nyinstitutionella teorin och hur den denna teori korrelerar med
handlingsutrymmet.
Anledningen till varför vi har valt den nyinstitutionella teorin till vår studie är för att teorin kan skapa en förståelse för organisationers uppbyggnad och hur denna uppbyggnad eller struktur korrelerar med sin omgivning. Själva organisationen i sig inom den nyinstitutionella teorin kan bland annat ses som ett enskilt LSS- boende, alternativt även som en enskild kommun. För denna studie valde vi att främst fokusera på det enskilda boendet som en organisation, där den enskilda kommunen ses som ett fundament till det enskilda boendet. Den nyinstitutionella teorin hjälper oss att förstå hur de enskilda boendena arbetar för att ge brukarna det stöd samt den vård och omsorg de är berättigade till enligt lag (SFS
1993:387). Även om vi har valt att försöka förstå området inom den
nyinstitutionella teorin för att förstå vad som sker inom organisation, har vi även valt att fokusera på handlingsutrymme som en teoretisk utgångspunkt för att se hur effekterna av en organisations styrsystem påverkar medarbetarna både som grupp och som enskilda individer. I den teoribildning om handlingsutrymme vi har valt att lyfta, beskriver denna teoribildning medarbetaren som en del utav en
31
organisation. Medarbetaren som arbetar inom boendet fungerar som organisationens förlängda arm eller aktör. Medarbetaren skall arbeta nära
brukaren men inte vara personlig i sitt arbete med denne, då det då kan uppstå en risk att organisationen förlorar sin legitimitet. Därav är det viktigt att
medarbetarna känner till de grunder, värderingar, styrsystem och traditioner som råder på boendet. Om medarbetaren känner till de regler som gäller på
arbetsplatsen, kommer medarbetaren på sikt genom kunskap och erfarenhet att arbeta med brukare och utveckla sitt eget handlingsutrymme. Sätter vi denna utgångspunkt rörande handlingsutrymme i relation till nyinstitutionell teori, kan vi skapa oss en förförståelse i hur organisationer och medarbetare hanterar olika situationer när organisationer tar till sig nya organisationsrecept.
Dock måste vi som har skrivit denna uppsats bibehålla ett visst självkritiskt reflekterande förhållningssätt till teoribildningarna. Vi måste se den
nyinstitutionella teorin som enbart en teori som hjälper oss att förstå vissa fenomen som sker inom en organisation. Vi kan inte se teorin som en fullständig sanning för ett fenomen, då en teori är som tidigare nämnt enbart ett hjälpmedel som hjälper oss att förstå ett fenomen. Vi måste även se kritiskt på oss själva när det gäller om vi har tolkat teorin på det sätt som den bör ses ifrån. Anledningen till varför vi ställer oss den här frågan är för att vi har utgått ifrån Mallanders (1999), Halls (2012), Christensens m.fl. (2005) tolkningar av den
nyinstitutionella teorin. Har vi verkligen förstått hur dessa författare har beskrivit sina tolkningar?
Likväl håller vi en viss självkritik inom vad som ryms inom vår valda teori om handlingsutrymme. Det vi vill lyfta fram är arbetet nära brukaren. Inom
handlingsutrymme ses medarbetaren som organisations förlängda arm eller aktör för brukaren, och att man skall arbeta nära men inte alltför personligt. Frågan man då bör ställa sig är om LSS är till för organisationen eller om den är till för
brukaren. Sätter vi samman detta exempel med den tidigare forskning som vi har presenterat så beskriver Mallander (1999) att det sker en distansering mellan brukare och personal. Med andra ord finns organisationen till för brukaren, medan medarbetarna eller aktörerna är till för organisationen. Tar vi med oss detta
synsätt bör vi även ställa oss frågan om detta stärker eller sänker legitimiteten för den enskilda organisationen.
Avseende den tidigare forskning vi har lyft fram, måste vi även här bibehålla ett visst självkritiskt reflekterande tankesätt. Har vi valt relevant forskning och har vi lyft fram de aspekter som är av vikt för studien? Är våra källor till den tidigare forskningen tillförlitliga? Eftersom information extraheras från olika källor är det viktigt att kontrollera om källorna är tillförlitliga och kontrollerade. För att säkerställa att vi har använt oss utav rätt sorts källor har vi valt att lyfta fram forskningsresultat från forskare och myndigheter. Även om vi försöker säkerställa vår studie genom att använda oss utav forskare och myndigheter, är det viktigt att tänka på hur källornas data har processats. Vilka delar har forskarna valt att lyfta fram och vilka delar har forskarna valt att utesluta? Det är viktigt att ta med sig att vid inhämtandet av källor finns det viss data som inte presenteras. Varför
presenteras den inte samt hur har denna data blivit omarbetad? I de fall vi har använt oss utav myndigheter som källor är det även här viktigt att föreställa sig vilka data som presenteras. Vad har myndigheten sett som relevant respektive icke relevant att presentera? Det är därav av vikt att reflektera över vilka data som har uteslutits från det material som myndigheten presenterar.
32
6.3 Slutsats
I vårt resultat presenteras data ifrån sex kvalitativa intervjustudier som vi har presenterat i förhållande till den tidigare forskning vi lyft fram, samt i relation till de teoritolkningar vi har valt. Vidare har vi valt att presentera vårt resultat i två teman, som vart och ett lyfter fram presenterad data utifrån våra frågeställningar var för sig. Även i denna aspekt måste vi vara självkritiska till de data vi har valt att presentera. Som tidigare nämnts ovan har vi valt att använda oss utav en
kvalitativ forskningsintervju, därefter har vi transkriberat materialet och extraherat den data vi har ansett vara relevant för vår studie. I den process som sker när vi extraherar data från det transkriberade materialet kommer viss information att gå förlorad. I en aspekt är det viktigt att presentera all data, men likväl måste man även presentera relevant data. Utifrån vad vi anser så har vi valt ut det
datamaterial vi har funnit vara mest relevant, men vi måste även bibehålla den självkritik som säger att vi kan ha sorterat bort data som andra hade kunnat betrakta som relevant.
Avseende det datamaterial och den analys vi har presenterat i temat
Självbestämmande och inflytande (kap 5.1) anser vi att det ligger i god relation till den tidigare forskning och teoritolkning vi har lyft fram. Vi kan i det presenterade resultatet se att mycket av det informanterna har berättat samstämmer med den tidigare forskningen. I både Mallanders (1999) avhandling och Adolfssons (2010) studie presenteras att måltiderna tenderar till att gå mot mer halv- och helfabrikat som värms upp, och att det sker färre tillagning av rätter från grunden. Dock ser vi en koppling utifrån informanternas berättelser att denna effekt kan bero på
självbestämmandet. Informanterna tar upp att det finns en glädje hos brukarna att själva kunna bestämma över sina måltider samt att kunna tillaga dessa. Även om det från övriga samhällets sida kan ses som negativt med halv- och helfabrikat, kan istället detta ses som möjlighet till självbestämmande från brukarens sida. En möjlighet till att själv bestämma över hur och när måltiden skall tillredas och intas. Vi kan i detta exempel se att det finns ett självbestämmande för brukaren att själv råda över sin måltidssituation, där personal respekterar brukaren i hur denne vill bestämma över sin måltidssituation. En annan aspekt vi har valt att lyfta fram är vad Mallander (1999) menar är distanseringen mellan brukare och personal. Utifrån vårt insamlade datamaterial skulle detta kunna förklaras med att
distanseringen beror på en respekt för individens självbestämmande. Personalen är till för brukaren och inte tvärtom. Visserligen finns det en paradox i detta
exempel. Denna paradox kan vi se i hur våra informanter utrycker sig rörande att de ibland har svårt att nå fram till brukaren när det kan finnas medicinska behov av att förändra kosten. Detta kan ses som att man respekterar självbestämmandet, men i en annan aspekt kan det ses som att sker en distansering mellan brukare och personal. Det viktiga är att inte dra något generellt antagande eller besluta sig för ett antagande. De båda aspekterna kan både vara rätt och fel, beroende på hur fenomenet betraktas.
I vårt andra tema om Organisatoriskt handlingsutrymme (kap 5.2) bedömer vi att vår presenterade data ligger i god relation till vår presenterade tidigare forskning och teoritolkning. I vårt presenterade datamaterial och analys går det att se hur handlingsutrymme och nyinstitutionell organisationsteori samspelar med varandra, och hur det realiseras hos medarbetare. Utifrån våra informanters berättelser tydliggörs i hur verksamheten samordnas kring de enskilda brukarna. I datamaterialet och analysen som har presenterats kan vi exempelvis se att det samstämmer med vår presenterade tidigare forskning och teori.
33
Informanterna berättar att de har tagit efter andra boenden och införlivat de delar som kan passa in på boendet. Ett exempel på detta är vad informanterna tar upp om delaktighetsmodellen. Delaktighetsmodellen i sig kan ses som ett
organisationsrecept och ett framgångsrecept som har exporterats till ett annat boende, därefter har det skett en adaption eller så kallad normativ isomorfism där delar har anpassats till organisationen. Vidare gör vi tolkningen att detta har skett för bejaka brukarnas självbestämmande, delaktighet och inflytande gentemot organisationen och dess aktörer. I och med att organisationen har tagit till sig denna modell påvisar det även elasticiteten i ett framgångsrecept som gör det anpassningsbart. Samtidigt som denna process pågår utvecklas det även en form av handlingsutrymme bland informanterna. Det kommer nya styrsystem såsom tidsplanering och indragna resurser, såsom exempelvis fordon. Informanterna lär sig att arbeta utifrån systemet, men skapar även sina egna vägar till att gå utanför systemet. Ett exempel på detta är en informant på det ena boendet som berättar att denne tar sin bil för att hinna med. I detta exempel kan vi välja att betrakta det utifrån några olika sorters aspekter. Den ena aspekten är att organisationen påtvingar brukaren att anpassa sig till organisationens ramar och regler, även om organisationen är där för att bejaka dennes möjlighet till att ta del av
samhällslivet. Med andra ord kan vi se det som att organisationen inskränker brukarnas möjligheter till självbestämmande. Den andra aspekten som vi kan betrakta det utifrån är det finns en brist i systemet som tvingar medarbetaren till att gå utanför regelverket för att bejaka brukarnas självbestämmande. Med andra ord kan vi se det som att det skapas ett handlingsutrymme då organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Det uppstår en konflikt i systemet som gör att det utifrån en nyinstitutionell teoritolkning blir till ett målande exempel på att organisationer är trögflytande och inte särskilt förändringsbenägna. Gamla traditioner sitter i väggarna och gör nya modeller svårt anpassningsbara.
Ett annat exempel vi tycker är nämnvärt att lyfta fram är att informanterna berättar om andra professionella aktörer de måste vända sig till. Vår tidigare forskning och teoritolkning presenterar att det har skett en utveckling mot att organisationer inom LSS vänder sig till andra professionella aktörer för att erbjuda bästa möjliga service till brukarna, och därmed kunna legitimera sig gentemot omgivningen. Vi kan se det utifrån en aspekt såsom att det skapar ett handlingsutrymme för
personalen att ta till sig nya metoder och verktyg för att arbeta med brukarna. En annan aspekt vi kan betrakta det utifrån är att det underminerar personalens kompetens. Det vi menar med detta är att medarbetaren, som har en viss
kompetens, inte kan nyttja den fullt för att regelverket säger ett annat. Frågan vi bör ställa oss är om det kan ses godtagbart att medarbetarnas kompetens inte tillvaratas fullt ut eller om det borde satsas på att kompetensutveckla personalen och på så vis få en mer nära service till brukaren. För att avgöra den frågan anser vi att det är en fråga som måste utforskas mer innan vi kan ge ett svar.
En annan intressant del vi vill lyfta fram är att det ena boendet kommer under år 2015 att börja servera kvällsmål under dagarna i veckan. Anledningen till varför vi lyfter fram detta är att Mallander (1999) i sin avhandling tar upp att personal inte rekryteras för sina kökskunskaper, utan istället för annan kompetens. Hur bör kommunen bejaka denna fråga om måltider i huruvida personalen skall bli
kompetensutbildade, eller finns kompetensen bland personalen? Eller måste det tas in ny personal för att bemöta brukarna? Vidare kan vi se det som intressant, om man har med vår tidigare forskning i bakhuvudet om att det tidigare satsades
34
mycket på maten som ett led i omsorgen. Att det i framtiden kan bli en viss tillbakagång till det som tidigare har varit, om att måltider var en viktig del utav omsorgen. Eller kan det i framtiden luta mot mer så kallad ”Foodwork”.
Efter vi har gjort vår studie har vi funnit att mycket samstämmer med tidigare forskning och teoritolkningar. Vi kan både betrakta det som att det inte har skett några större förändringar sedan exempelvis Mallanders (1999) studier under 1990-talet. Men likväl har det skett innovativa förändringar inom
måltidssituationerna hos LSS-verksamheterna. Huruvida vår studie kan appliceras i ett mer generellt perspektiv kan inte vi avgöra. Vi kan bara konstatera att vår studie samstämmer med tidigare forskning och teoritolkningar, men att vår studie även innehåller nya element till framtida forskning.
Vidare anser vi att det behövs mer forskning inom området måltidssituationer. Detta för att skapa en större förståelse för forskningsområdet, men även för att skapa en förståelse om hur LSS verksamheterna i framtiden kan inrikta sin verksamhet rörande måltidssituationer för brukare.
35
REFERENSER
Adolfsson, P (2010). Food related activities and food intake in everyday life
among people with intellectual disabilities [Elektronisk resurs]. Diss.
(sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-131328
Hämtad december 2014
Aspers, P (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2. uppl. Malmö: Liber
Bostad med särskild service och daglig verksamhet – En forskningsöversikt
(2011). Socialstyrelsen
Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-6
Hämtad december 2014
Christensen T, Lagreid P, Roness P.G, Rövik K.A, (2005). Organisationsteori för
offentlig sektor. 1. uppl. Malmö: Liber.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Hämtad december 2014
Giertz, L (2012). Erkännande, makt och möten: en studie av inflytande och
självbestämmande med LSS. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2012
Grunewald, K (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Hall, P (2012). Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk
offentlig förvaltning. 1. uppl. Malmö: Liber
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lancioni, G.E. & O'Reilly, M.F (2002). "Teaching food preparation skills to people with intellectual disabilities: A literature overview", Journal of Applied
Research in Intellectual Disabilities, vol. 15, no. 3, pp. 236-253.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387
Lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940) Mallander, O (1999). De hjälper oss till rätta: normaliseringsarbete,
självbestämmande och människor med psykisk utvecklingsstörning. Diss. Lund:
Univ.
Måltider i gruppbostäder – LSS (2014). Stockholm: Livsmedelsverket
Tillgänglig på Internet: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-
vard-skola-omsorg/Maltider---personer-med-funktionsnedsattning/
36 Nationalencyklopedin 2014. Medicinalstyrelsen. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/medicinalstyrelsen
Hämtad december 2014
Robson, C (2011). Real world research: a resource for users of social research
methods in applied settings. 3. ed. Chichester: Wiley
Rosengren, K E & Arvidson, P (2002). Sociologisk metodik. 5. uppl. Malmö: Liber SAOL 2014. Piktogram Tillgänglig på Internet: http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/s aol_pa_natet/ordlista Hämtad december 2014 Socialtjänstlagen, 2001:453
SOU 2000:38 ”Välfärd, vård och omsorg”, Socialdepartementet, Forskarvolym från Kommittén Välfärdsbokslut, Statens offentliga utredningar
Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/sb/d/185/a/2861
Hämtad december 2014
Svensson, K, Jonsson, E & Laanemets, L (2008). Handlingsutrymme; utmaningar