Under studiens gång upptäcktes olika aspekter och intressanta händelser som vi beslutade att lyfta fram och diskutera om. Med hjälp av det empiriska materialet upptäckte vi centrala mönster och föreställningar kring äldre invandrare. De mönster vi funnit har varit vägledande för studiens röda tråd.
För våra respondenter var flytten från hemlandet till Sverige en stor förändring som medförde en del problem. Ett främmande språk är ett av de huvudsakliga problemen. Men även att man lämnar allt bakom sig så som familj, hem, vänner mm. Att börja om på nytt i ett främmande land har inte varit lätt för våra respondenter. Man har levt i sitt hemland med andra
förutsättningar, med sort socialt nätverk och annorlunda boendeförhållande till ett liv i Sverige där vissa inte ens har sin familj nära sig. När man inte har ett stort eller tryggt socialt nätverk som man hade i hemlandet kan den äldre invandraren känna osäkerhet, oro samt rädsla för isolering. Ensamheten ökar då man inte har ett socialt nätverk vilket kan leda till att man som äldre invandrare blir isolerad.
Resultatet visar att informanterna saknar sitt hemland. Oavsett hur länge man har bott i Sverige så saknar dem sitt hemland. Man har vant sig att bo i Sverige och de äldre invandrarna har bättre förutsättningar samt rättigheter här. Att bo i ett främmande land
kommer aldrig att kännas som sitt hemland. Man förstår att informanterna saknar sitt hemland men de menar på att det är bättre att bo i Sverige för all säkerhets skull. Det som de äldre invandrarna saknar mest är deras sociala nätverk, deras släktingar och vänner men även deras kultur samt traditioner. När man firar sina högtider i ett främmande land blir upplevelsen inte lika rolig. Att fira en högtid som Eid i Sverige är som en helt vanlig dag men hade man bott i ett muslimskt land då hade det varit som när det är Jul i Sverige. När det är Eid är man ledig och hela landet firar. Respondenter har lämnat mycket bakom sig såsom hem, minnen, vänner och familj och emigrerat till ett land där man inte har något. Att skapa ett nytt hem, nya minnen och att skapa ett nytt socialt nätverk är som att är börja om på nytt. Att man ska lära sig ett nytt språk är inte heller lätt. Eller att man ska anpassa sig till ett nytt land med dess
32
kulturer och normer osv är inte heller lätt. Enligt Hanssen (2005) kan immigrationsprocessen bli ett krisförlopp då känslan av förlust och längtan efter sitt hemland kan leda till
sorgereaktioner.
För våra respondenter var det olika svar gällande integrationen i samhället och det berodde på att vissa av respondenterna emigrerade till Sverige i tidig ålder medan vissa kom till Sverige i sen ålder. Ju yngre man är desto lättare är det att anpassa sig till det svenska samhället och även lättare att lära sig språket. Respondenterna har olika status och kommer ifrån olika klasstillhörigheter. Vissa är högutbildade medan vissa inte har någon utbildning alls. Studiens resultat visar att de äldre invandranas bakgrund så som till exempel utbildning inte har
påverkat de äldres förutsättningar att lära sig språket.
Förutom att man är äldre och har svårt att ta till sig ny information så handlar det mycket om ens vilja. Har man viljan att lära sig språk och kulturen så kan man. Men det är många äldre invandrare som tänker på att man ska flytta tillbaka till sitt hemland därför väljer man att avstå från att lära sig språket. Och i många av fallen blir det faktiskt inte så utan man stannar i Sverige och det blir allt svårare att lära sig ett nytt språk ju äldre man är. Det är viktigt att man lär sig svenska om man bor i Sverige. Det underlättar för en att förstå mycket och man känner sig delaktig. Det är bra om man som äldre invandrare lär känna individer som är svenskar eller som kan svenska. Om man enbart träffar personer med samma bakgrund och som talar samma språk så utvecklar men inte sig gällande det svenska språket. Melle (2006) menar på att om äldre invandrare inte kommunicerar med äldre svenskar kan det leda till att man känner sig utlämnad och inte delaktig i det svenska samhället vilket kan leda till isolering och som i sin tur leder till segregering. Så är det för vissa respondenter, man kan inte behärska det svenska språket vilket har lett till att man isolerar sig.
Några av respondenter umgås bara med personer som kommer ifrån samma ursprungsland. Respondenterna är inte alls missnöjda med situationen men menar på att de kan bli tråkigt ibland. Ponzio (1996) menar att äldre invandrare vill uppleva samma sorts av känsla från hemlandet i det landet man bor i. Författaren fortsätter i samma spår och menar på att bara för att äldre invandrare inte lyckas integrera sig i det svenska samhället betyder det inte att man är isolerad. Vad är det som säger att den svenska livsstilen är den bästa? Enligt Ponzio(1996) är den äldre invandrares inlärda livsstil inte något negativt. Detta kan leda till att äldre
invandrare och äldre med svensk bakgrund blir mer främmande för varandra.
De flesta upplever språkbegränsningen som negativt. Det är en begränsning som håller de äldre invandrarna ifrån ett aktivt socialt liv. Vissa av respondenterna som inte kan svenska har ångrat att de inte lärde sig språket. Anledningen till att man väljer att inte lära sig språket är oftast för att man tror att man ska flytta tillbaka till sitt hemland. Alla respondenterna var överens med att det svenska språket är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället. När man inte är delaktig kan man hamna utanför vilket kan leda till isolering.
När man inte kan språket kan det vara svårt att vara delaktig i samhället och även skapa nya kontakter. När man är delaktig i samhället och går ut och träffar människor är man som äldre aktiv. När man är aktiv och träffar människor skapar man sociala nätverk. Även familj och vänner är sociala nätverk. De äldre invandrarna som har anhöriga i närheten har oftast ett socialt nätverk. Men om man inte är aktiv som äldre som vissa av våra respondenter blir man isolerad. Att vara isolerad kan få en person att bli sjuk både psykiskt och fysiskt. Vi
33
man på sin sjukdom allt för ofta vilket kan leda till att sjukdomen förvärras. Vissa äldre invandrare isolerar sig eftersom dem inte ha någon stans att ta vägen och inget socialt nätverk. Respondenterna var alla eniga om att man saknar en mötesplats med aktiviteter på sitt språk med människor som har samma kultur och tradition. Att gå till en mötesplats där man inte känner gemenskap tillsammans med andra är tråkigt. Vi båda har anhöriga som härstammar från olika länder och vi förstår att det kan vara svårt att integrera sig med svenskar när man inte kan språket, kulturen samt traditioner. Det hade varit bra om det hade funnits en mötesplats för äldre invandrare för då hade många äldre som är isolerade kommit ut. Man hade kunnat ha olika teman varje dag med ett visst lands språk och kultur. Man kan spela musik på det språket, äta deras maträtter och dansa landets folkdans. På så sätt blir flera äldre invandrare motiverade och är säkra på att det kommer äldre som kan samma språk och som har samma kultur.
Två av våra respondenter har hjälp ifrån hemtjänsten. Det är inte alltid samma personal som kommer till de äldre invandrarna. Men ibland kommer det vårdbiträden som kan tala samma språk som de äldre vilket underlättar att kommunicera och förstå varandra. Respondenterna tycker att det är dåligt när det kommer personal som man inte kan kommunicera med, för då upplever man sig utanför och att man inte har någon makt i sitt eget hem. Respondenterna känner sig frustrerade när man inte kan utrycka sig om hur man vill ha det. När
kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare inte fungerar så kan det ske missförstånd. Att man inte förstår varandra kan det leda till att vårdtagaren slutar att be om den hjälp man behöver. Lill (2009) menar att när man inte kan kommunicera med vårdtagaren kan
personalen känna otillräcklighet, oro och skuld.
Enligt Lill (2009) kan språkmatchning innebära utsatthet för berörd personal då det finns risk att ha krav på sig att utföra arbetsuppgifter på ett annat sätt än de andra personalen som inte kan samma språk. Detta kan leda till att personalen känner en stor press på sig och får utföra mer arbete än de personalerna. Även kultur och traditioner kan påverka sättet att uppföra sig när man är hos en vårdtagare som kommer ifrån samma land. I vissa kulturer respektera man äldre individer väldigt mycket att man inte kan säga nej när de ber om en sak. Eftersom respondenterna inte förstår sig på de flesta personalen så lämnas det mesta av arbetet kvar till den personen som kan tala samma språk.
De flesta respondenter har anhöriga. Vissa är beroende av sina anhöriga och vissa är inte. Respondenterna som är beroende av sina anhöriga är på grund av att man behöver hjälp med vård, inköp, ringa läkaren, läsa brev mm men även när det gäller den ekonomiska delen. I vissa kulturer är det som en självklarhet att ta hjälp från sina barn utan att känna sig som en börda. När barn hjälper sina föräldrar är det som en skyldighet eftersom föräldrarna har tagit hand om sina barn tidigare i livet. Enligt Forsell (2010) känner inte invandrar familjer till den offentliga äldreomsorgen och dess fördelar. Den offentliga äldreomsorgen ses som icke passande till de äldre invandrarnas behov. Anhöriga väljer oftast att själv vårda sina anhöriga, i vissa fall kan man bli anställda av kommunen.
Sammanfattningsvis så har vår studie visat hur äldre invandrare känner om sin integration i samhället. Vi har fått ta del av svaren som vi fick fram genom våra frågeställningar där vi sedan kopplade de utvalda teorierna till empirin. Vi ser att det finns behov av att äldre invandrare behöver integreras i samhället. De behövs mer forskning inom området äldre invandrare så som:
34 Hur ser äldres invandrares situation ut i framtiden? Hur ser äldre svenskar på äldre invandrare?
35
Referenslista
Antonovsky, A. (1991). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder: Liber.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder: Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2004), Forskningens grundregler- samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Fiske, J. (1997) Kommunikationsteorier. En introduktion. Wahlström & Widstrand.
Fossum, B. (2007). Kommunikation- samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.
Forsell, E (2010) Anhörigomsorg i migrantfamiljer. I Torres, S 6 Magnússon, F (red) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Gaunt, D. (2002) Äldre invandrare i (red) Magnusson, F Etniska relationer i vård och
omsorg; Lund: Studentlitteratur.
Hanssen, I. (2005) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hanssen, I. (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Johannsson, C. Föreningsaktiviteter för äldre invandrare i Malmö. FoU-rapport (2004:1) Lill, L. (2002) Äldre invandrare i (red) Magnusson, F Etniska relationer i vård och omsorg; Lund: Studentlitteratur.
Lill, L (2009) Äldreomsorg – om makt, genus, klass och känslor i ett yrke. Malmö: Liber AB. Linné, S. Äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg. FoU-rapport (2005:1) Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun; Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, F. (red) (2002) Etniska relationer i vård och omsorg. Studentlitteratur: Lund. Melle, A. (2006) Att åldras i främmande land. Falköping.
Nilsson B, Waldemarson A-K, (2007) Kommunikation – Samspel mellan människor. Studentlitteratur, Lund
36
Ponzio, S. (1996) Äldre och invandrare. Gamla italienare och assyrier/syrianer i Stockholm. Stockholm.
Popoola, M. (2002). Integration, en samtidsspegling: en översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Ronström, O. (red) (1996) Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? Rapport från
forskningsprogrammet åldrandets kultur. FoU- rapport nr 1996:3
Rosengren, K E och Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik: Liber.
Timonen, V. (2008) Ageing societies. A comparative introduction. Maidenhead: Open University Press.
Tornstam, L. (2011) Åldrandets socialpsykologi. 8e upplagan. Finland
Torres, S. Att invandra till Sverige på äldre da’r :integrationsmöjligheter för ’sent-i-livet’
invandrarna. Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 • 2002
Torres, S. (2010) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Falkenberg. Socialtjänstlagen. (2001:453) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/. Songur, W. (1992). Att åldras i främmande land. Stockholm: Socialtjänstens FoU byrå, Rapport nr 15.