INTEGRATION AV ÄLDRE INVANDRARE

INTEGRATION AV ÄLDRE

INVANDRARE

UPPLEVELSER AV DELAKTIGHET

Omar Abdulghanni

Iman Elsaka

Examensarbete i Socialt Arbete 15p Malmö Högskola Äldrepedagogisk Fördjupning

1

INTEGRATION AV ÄLDRE

INVANDRARE

UPPLEVELSER AV DELAKTIGHET

Omar Abdulghanni

Iman Elsaka

Omar Abdulghanni & Iman Elsaka. Integration av äldre invandrare. Examensarbete i socialt

arbete 15 poäng. Malmö högskola 2015 Abstract

Problemformulering: Äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle. Äldre emigrerar

till Sverige på grund av olika skäl, bland annat för krig, kärlek, ekonomiska förutsättningar eller för att vara nära sina anhöriga. Äldre invandrare har alla specifika upplevelser samt erfarenheter, vi finner det båda relevant och intressant att undersöka hur äldre invandrare ser sin integration i samhället. Syftet: med denna undersökning är hur äldre invandare ser sin integration i samhället och hur pass delaktig man är. Metoden: i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Det är sju intervjuer och alla är äldre invandrare. Resultat: vissa av respondenterna känner sig integrerade och delaktiga i samhället medan andra respondenter känner sig utanför och några känner sig isolerade. Teorier som kopplas till empirin är kommunikation och det salutogenetiska perspektivet.

2

INTEGRATION OF ELDERLY

IMMIGRANTS

EXPERIENCES OF PARTICIPATION

Omar Abdulghanni

Iman Elsaka

Omar Abdulghanni & Iman Elsaka. Integration of elderly immigrants. Degree project in

social work 15 points. Malmo University 2015. Abstract

Problem: Elderly immigrants are a growing group in our society. Elderly immigrate to

Sweden for different reason like war, love, and economic conditions or to be near their families. Elderly immigrants have different and special experiences we find it both relevant and interesting to explore how elderly immigrants see their integration into society. The aim: this study is how elderly immigrants see their integration in the community and how involved they are. Method: the method in this study is selected interviews. A total of seven elderly immigrants have been interviewed. Result: some of the respondents feel integrated and involved in the community while others respondents feel left out and some feel isolated. Theories which is connected to the empirical data is communication and the salutogenesis perspective.

3

Förord

Vi vill tacka alla som har medverkat och hjälpt oss med vårt arbete. Respondenterna som ställt upp på intervjun och hjälpt oss att besvara våra frågeställningar har varit en väldigt stor hjälp och tack till er för att ni tog er tid och medverkade. Er kunskap har varit mycket viktig för oss under vårt skrivande men vi har även lärt oss mycket som vi kan ta med oss ut till arbetslivet.

Vi vill även tacka vår handledare Charlotta Zettervall med alla kommentarer som vi har tagit del av i vårt arbete och som har stöttat oss under arbetets gång.

Malmö, Juni 2015

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 5 1.1 Problemformulering 5 1.2 Syfte 6 1.3 frågeställningar 6 1.4 Disposition 6 1.5 Begrepp 7 2. Metod 7 2.1 Urval 8 2.2 Mötesplats 9 2.3 Genomförande 9 2.4 Dataanalys 10 2.5 Etiska aspekter 11 2.6 Metoddiskussion 12 3. Tidigare forskning 12 4. Teoretiska utgångspunkter 14 4.1 Kommunikation 14 4.2 Livsloppsperspektivet 16 4.3 Aktivitetsteori 17 4.4Salutogenetiska perspektivet 17

5. Resultat och analys 18

5.1 En kort presentation av respondenterna 18

5.2 Livet i Sverige 19 5.3 Utanförskap 21 5.4 Delaktighet 23 5.5 Socialt nätverk 24 5.6 Isolering 27 5.7 Förmåner i Stadsdelen 28 5.8 Sammanfattning 30 6. Avslutande Diskussion 31 Referenslista 35 Elektronisk källa 36 Bilagor Bilaga 1 37 Bilaga 2 38 Bilaga 3 39

5

1. Inledning

Invandrare, immigrant, per definition betyder en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid (Nationalencyklopedin 2015). Tiden för uppehållet varierar mellan olika personer. Även den geografiska invandringen kan variera stort. Att invandra till ett främmande land innebär inte endast en geografisk flytt utan det kan även handla om färre sociala relationer och inte minst en kulturkollision. Det kan vara svårt att assimilera sig till det nya landets normer och kulturer (Melle 2006). Blomqvist och Edberg (2004) menar att de flesta äldre invandrare stöter på en krånglig och komplicerad vardag. Komplikationerna beror oftast på språksvårigheter, kulturskillnader, religiösa grunder och liknande hinder. Dessa hinder bygger upp en osynlig barriär mellan invandrare och svenskar i seniorhemmen och även i vardagen.

Antalet äldre invandrare ökar varje år och är en växande målgrupp i samhället. År 1999 fanns det omkring 130 000 äldre invandrare som var äldre än 65 år. Detta motsvarade 9 procent av Sveriges äldre (Gaunt 2002). I boken ”Vem ska ta hand om de gamla invandrarna” skriver Ronström (1996) att invandrare har sämre bostadsförhållanden samt lägre arbetsinkomster än svenskar. Ronström menar att resultatet av det är att vi kommer att ha en stor målgrupp som kommer att behöva vårdas tidigare än svenskar i samma målgrupp. Ett problem som har observerats är att utöver den fysiska ohälsan, som uppstår på grund av sämre

levnadsstandarden, så uppstår även en psykisk ohälsa som leder till utanförskap. Hur ser medvetenheten om situationen ut i dagens samhälle? Har vi både kunskap och resurser till att handskas med det?

Rosengren & Arvidson (2002) definierar forskningsintresse som forskarens strävan om att utforska och skaffa sig förståelse för ett ämne som är antingen känt eller okänt för forskaren. I vårt fall är ämnet känt då vi själva har utlandsfödda föräldrar och ämnet är högst aktuellt i vår vardag.

Vi väljer därför att fokusera oss på begreppen äldre invandrare, integration, socialt nätverk.

1.1 Problemformulering

Enligt socialtjänstlagen innebär en god livskvalité att varje äldre individ har rätt att bli bemött och behandlas på samma sätt som alla andra och rätten att vara delaktig i samhället (SoL 2001:453 1:1). Men trots att den juridiska beskrivningen värnar om allas livskvalité så återspeglar inte samhällets bild den socialtjänstlagens strävar efter.

Kommunen ansvarar för att varje människa som är bosatt i en kommun får den hjälp de behöver samt stöd som de är i behov av (SoL 2001:453 2:1). Kommunen ska samarbeta med olika organisationer för att skapa goda miljöer i kommunen (SoL 2001:453 2001:453 3:2). Socialnämnden ska underlätta för individer som ska bo hemma genom att erbjuda vård så som hemtjänst och för det sociala erbjuder man dagverksamhet, träffpunkter eller liknande (SoL 2001:453 3:6).

Linné, S (2005) har gjort tidigare forskning kring äldre. Det visade sig att äldre invandrare har ett sämre och inte lika brett socialt nätverk som äldre svenskar. Svenskar är generellt mer aktiva och har en aktiv social kontakt med sina grannar och vänner jämfört med invandare.

6

När man har ett dåligt socialt nätverk kan det leda till att den psykiska hälsan försämras. Äldre invandrare som emigrerar till Sverige har olika bakgrunder, kulturer, traditioner, erfarenheter och klasstillhörigheter men de kan även ha traumatiska upplevelser. På så sätt kan äldre invandrare känna att de inte har någon samhörighet med det svenska samhället. Att integrerar äldre invandrare i samhället ses som ett problem. Det kan vara svårt att försöka locka äldre invandrare då äldre invandrare inte förstår sig på språket. Enligt Johannson (2004) blir det svårare att immigrera till ett nytt land som äldre för att det leder till social isolering och ensamhet. Att inte kunna det svenska språket som äldre innebär att mötet med nya miljöer blir svårare att anpassas till för det kan bli någon slags utanförskap. När man inte kan språket kan man som äldre invandrare få fel eller ingen information om vilka möjligheter man har för att kunna vara social tillsammans med andra så som på olika mötesplatser och träffpunkter. Johansson (2004) menar att föreningsverksamheter där äldre kan få träffa sina landsmän och få möjlighet att prata samma språk bryter isoleringen.

Enligt Markides (1987) som skriver i boken ”Vem ska ta hand om de äldre invandrarna” (1996) så finns det risk att man kan börja om på nytt när man kommer som flytking till ett land för att de skapar förvirring, oro och utsatthet vid hög ålder. Markides (1987) menar att risken finns att äldre invandrare kan ge upp för att få genom sitt budskap när

kommunikationen inte fungerar.

1.2 Syfte

Syftet är att undersöka hur äldre invandrare ser sin integration i samhället. Upplever man sig som äldre invandrare delaktig i samhället? Eller känner man sig utanför?

1.3 Frågeställningar:

Hur ser äldre invandrares vardag ut?

Vad kan man göra för att skapa ett socialt nätverk?

Känner man sig som äldre invandrare delaktig i samhället?

1.4 Disposition

I vår Uppsats disposition så har vi sex olika kapitel efter dessa kapitel har vi en referenslista samt tre bilagor. När de gäller arbetsfördelning så har vi skrivit och gjort alla momenten tillsammans.

 Kapitel 1: presenteras inledning, problemformulering, syfte, frågeställningar och därefter förklarar vi begreppen som vi kommer att använda oss utav i vår studie.  Kapitel 2: metod delen kommer vi att presentera vilken metod vi har använt oss. Vi

beskriver även hur vi har utfört intervjuerna samt hur vi har gått tillväga för att nå målgruppen i vår studie.

 Kapitel 3: presenterar vi tidigare forskning som berör vårt ämne.  Kapitel 4: här beskriver vi vilka teorier vi har valt.

 Kapitel 5:I detta avsnitt börjar vi med en kort presentation av deltagarna därefter har vi olika teman där vi presenterar resultat och analys som vi även kopplar teorier samman med empirin.

7

 Kapitel 6: avslutande diskussion i detta avsnitt presenterar vi våra slutsatser med studien.

1.5 Begrepp

Äldre invandrare är ett av begreppen som vi kommer att använda oss av i vår studie. När vi i vår studie talar om äldre invandrare menar vi äldre personer som är utlandsfödda och som har föräldrar som inte är svenskar. Äldre invandrarna i vår studie är personer som har lämnat sina hemländer på grund av olika skäl. Skälen varier som sagt och kan handla om allt från

ekonomiska, religiösa eller politiska skäl. I andra fall kan det handla om att man vill vara nära sina anhöriga som befinner sig i Sverige.

När man talar om äldreomsorgen inom den politiska sfären, alltså då man kartlägger och rapporterar, så har man delat äldreomsorgen i två kategorier. Torres (2010) menar att den ena kategorin innefattar ”svenska äldre” och den andra kategorin ”äldre invandrare”. Med äldre invandrare menar man äldre individer som är utlandsfödda. De ses som en grupp på grund av att de inte är födda i Sverige och att man har utländsk bakgrund samt olika kulturer I detta avseende är kategorisering nödvändigt då det blir lättare att hantera information och

sammanhang. Man använder sig av kategorisering för att göra begreppen och informationen lätthanterligt. Torres, (2010) menar att kategorin ”etnisk bakgrund” kan används för att få en bättre förståelse för personen samt hur man ska bete sig och förhålla sig till de personerna. Lill (2002) pekar på att begreppet ”äldre invandrare” uppfattas på många olika sätt. Det kan uppfattas som att äldre invandrare har dålig hälsa, psykiska problem, isolering och

kommunikationssvårigheter.

Enligt Gaunt (2002) används begreppet ”äldre invandrare” i Sverige för invandraringen har varit i centrum länge.

I Nationalencyklopedin (2015) anges att begreppet socialt nätverk är något som förekom inom forskningen under 1950-talet. Det handlar om individens sociala relationer och kan antingen ha en positiv eller negativ klang. Man menar att pensionärer oftast har minde socialt nätverk än andra men att äldre har stor släkt omkrets. I Nationalencyklopedin (2015) framkommer det att individer som inte har ett tillräckligt stort socialt nätverk riskerar i högre grad att få

sjukdomar, menar medicinisk forskning som ger stöd på det. Ensamhet leder till att man dricker mer alkohol, äter mindre, röker cigaretter vilket kan leda till sjukdomar. De som har ett bra socialt nätverk kan bemöta situationer i sitt liv på bättre sätt, de leder till att man minskar stressen.

Begreppet integration används idag mycket i politiska sammanhang, ordet integration används bl. a när man talar om invandrare som är delaktiga i det svenska samhället (Nationalencyklopedin 2015). Integration bygger på att man ska kunna ha förståelser för andra individer, att man känner igen olika kulturer och samhället. Integration leder till jämlikhet mellan människor där man som individ kan vara delaktig i samhället. Man kan fortfarande ha kvar sin bakgrund och sitt kulturella ursprung fast än man är integrerad i samhället. För att känna integration i det landet man bor i oavsett sin etnicitet, kön, ålder mm krävs de att man känner samhörighet och är delaktig i samhället (Länsstyrelsen u.å.). Poopola (2002) nämner att begreppet integration kopplas ihop med invandraring allt mer i Sverige.

2. Metod

8

Enligt Aspers (2011) kan tidigare forskning ses som ett sekundärmaterial som man ska förhålla sig kritiskt till.

Eftersom våra frågeställningar riktar sig till äldre invandrare, gällande deras integrering i samhället, så bedömde vi att den mest lämpade forskningsmetoden var en kvalitativ undersökning. Vi kontaktade olika verksamheter i stadsdelen för att kunna få tag på den målgruppen vi söker. Forskningsintervjuerna blev vårt primärmaterial.

Fördelen med en kvalitativ undersökning är möjligheten att få en verklighetsuppfattning samt en direkt anknytning till intervjupersonerna (Denscombe 2009). Nackdelen med en kvalitativ undersökning är att intervjupersonen inte kan vara anonym, utan endast avidentifierad. En annan nackdel är att intervjupersonen kan bli påverkad av intervjuaren och ge ett mer anpassat svar för att tillfredsställa denne (Denscombe 2009). Dessutom har vi ett stort ansvar för att se till att intervjupersonen inte känner obehag under intervjun.

Eftersom vi har valt att intervju äldre och vill att de pratar fritt om sin vardag så har vi använt oss av en semistrukturerad intervju. Stor flexibilitet i intervjuprocessen kännetecknar

semistrukturerade forskningsintervjuer. Vi började med att göra en intervjuguide av mätinstrumentet som vi utgick från under intervjun. Intervjuguiden innehåller teman som intresserar oss och vi ställde frågor i en ordning som kan variera, men det är viktigt att teman överlappar varandra och vi som intervjuar måste vara beredda på att ändra ordningsföljden när det gäller frågorna. Enligt Rosengren & Arvidsson (2002) är en ostrukturerade öppen

frågeundersökning när intervjupersonen står i fokus och man besvarar intervjufrågorna. Intervjuerna har styrts av respondenterna där de själva fick styra samtalet och bestämma vad som anses viktigt att informera eller inte.

I och med att intervjuerna är kärnarbetet i vår studie så valde vi att spela in varje intervju för att inte gå miste om någon information. Innan intervjun förklarade vi syftet med inspelningen av intervjun och fick samtycke från deltagarna. Denscombe (2009) menar att en fullständig dokumentation uppnås endast genom att man spelar in intervjun. Förutom att spela in

intervjun så fördelade vi arbetet sinsemellan innan intervjun. En av oss antecknade medan den andra höll i själva intervjun. Anteckningarna hjälpte oss att komma tillbaka till ett svar och ställa en följdfråga på det. På så sätt blir det lättare med intervjun och man har all information framför sig (Denscombe 2009).

Frågorna var inte specifika, utan öppna frågor där man som intervjuperson kan tala fritt. Exempel på en fråga som vi ställde var ”berätta om din bakgrund”. Frågorna var inte utformade på ett vis som tvingade intervjupersonen att välja mellan olika svarsalternativ. Istället hade vi formulerat dem så att vi strävade efter att alltid vara sakliga och inte ställa frågor utifrån våra värderingar eller fördomar.

2.1 Urval

Enligt Bryman, (2011) så är bekvämlighetsurval och snöbollsurval något som förekommer i de kvalitativa intervjuerna. Vi använde oss i första hand av snöbollsurvalet där vi skapade kontakt med individer som var intressanta för vår studie. De individer vi intervjuade kan möjligtvis leda oss till andra individer eller verksamheter som kan vara till nytta för vår undersökning.

Vi kontaktade verksamhetschefer som arbetar på mötesplatser och träffpunkter i Malmö stad för att få kontakt med respondenter. Vi kontaktade verksamhetscheferna via e- post.

9

ser ut på mötesplatsen eller träffpunkten gällande äldre invandare. Vi fick bra kontakt med en mötesplats som vi tyckte var lämplig för vår studie. Eftersom vi kommer att skriva om att integrera äldre i samhället så kommer vårt material först och främst att inhämtas från intervjuer med äldre invandare på en mötesplats Malmö stad.

Urvalskategorier gällande deltagarna var att dessa individer:  ska vara äldre än 65 år

 Ha en utländsk bakgrund  ska vara utlandsfödda

2.2 Mötesplats

Eftersom alla våra intervjuer ägde rum på en mötesplats tänkte vi presentera vad en mötesplats för äldre är och vad verksamheten bidrar till.

Mötesplatsen är en verksamhet som finansieras av Malmö stad. Mötesplatsens fokus ligger på att äldre ska kunna aktivera sig för att må bra och känna välbefinnande i sitt liv.

Verksamheten ska kunna erbjuda aktiviteter där man känner gemenskap tillsammans med andra men även att man skapar nya band, upplevelser och social samvaro. Verksamheten ser till att man höjer livskvalitén hos äldre genom att man ger dem tillfälle att bo kvar i sitt hem samtidigt som man bryter sin isolering genom att man går till mötesplatsen och träffar andra. Alla aktiviteter på mötesplatsen är gratis, alla som bor i Malmö kan besöka verksamheten. När man är aktiv så skapar man nya sociala nätverk och det är bland annat det mötesplatser strävar efter.

2.3 Genomförande

Tankemodell, problem, förstudie

Vi bestämde oss för att skriva om äldre invandrare och deras integrering i samhället, men kände att vi hade en del obesvarade frågor. Hur skulle vi gå tillväga? Vilka frågor ska vi fokusera på och vilken informationskälla är mest lämplig för vår studie? De frågorna arbetades fram under vår tankemodell. Tankemodellen är ett hjälpmedel som Rosengren & Arvidsson (2002) förslår att man använder för att besvara sina egna frågor. Frågor som exempelvis, vilka frågor ska vi ställa?, vad är viktigt att lyfta fram?, vilka metoder ska vi använda oss av?, med mera. En förstudie där vi intervjuar tio äldre invandrare över 65 års ålder i stadsdelen var det mest lämpliga metoden för oss. Vi gick till ett populärt café i

stadsdelen där vi fick syn på en grupp äldre invandrare. Vi gick fram till gruppen och frågade om vi kunde ställa några frågor som ska vara nytta till vår studie. Gruppen hade inga problem med att besvara våra frågor vilket var positivt för vår del. Det skedde informella samtal i gruppen där de enkelt besvarade på våra frågor. Vi fokuserade på att veta vad som är det vanligaste problemet bland äldre invandrare idag. Med det underlaget vi arbetade fram bestämde vi oss för att skriva om ”att integrera äldre invandrare”.

Efter att vi hade diskuterat om vilka mötesplatser samt träffpunkter som var lämpligast för vår studie valde vi en mötesplats som intresserade oss mest. Vi kontakta personalen som sedan kontakta respondenterna på mötesplatsen. Personalen frågade om någon frivillig ville ställa upp på intervjun. Personalen på mötesplatsen ringde upp oss och meddelade att sju äldre invandrare var intresserade av att bli intervjuade och delta i vår undersökning. Efter det

10

bestämde vi oss för att gå till mötesplatsen för att träffa deltagarna och berätta om vår undersökning och hur den skulle gå till.

Vi träffade och berättade för deltagarna om vad syftet med undersökningen var samt vad vi studerar. Vi informerade deltagarna om hur intervjun skulle gå till och att man frivilligt kan bestämma sig för att avbryta intervjun när som helst och att man dessutom är oidentifierad. Den informationen fick deltagarna skriftligt också.

Efter informationen var det två som inte ville delta längre och dessutom en intervju som vi valde att ta bort då vi inte fick svar på våra frågor. Även om det vi inte fick svar på våra frågor så är vi väldigt tacksamma över att respondenten tog sin tid och ställde upp.

Anledningen till att vi inte tar med just den intervjun var för att deltagaren endast pratade om sina barn och barnbarn och hade svårigheter med att besvara våra frågor. Det kanske berodde på att vi inte har någon vana vid att intervjua och inte kunde nå ut eller på grund av

respondentens språkkunskaper, eller andra orsaker. Vi lyckades inte få deltagaren att sluta prata om sina barn och barnbarn vilket ledde till att vi inte fick några svar på våra

frågeställningar. Efter intervjun transkriberade vi intervjun för att se om vi kunde få med något som kan hjälpa oss med våra frågeställningar men de kunde vi inte, därför inkluderades inte materialet.

Vi var tvungna att hitta tre respondenter till för vår undersökning. Då frågade vi tre andra på samma mötesplats om de ville ställa upp och det ville dem.

De sju äldre invandrarna som ställde upp för att bli intervjuade hade olika bakgrunder och härstammar från olika länder. Två kom ifrån Irak, tre ifrån Balkan, en ifrån Iran och en härstammar från Portugal. Vi intervjuade deltagarna på mötesplatsen där vi tillsammans med intervjupersonen gick in i ett grupprum och utförde en personlig intervju. Vi båda deltog på alla intervjuer. En av oss antecknade och den andra personen ställde frågorna. Intervjun pågick i 30-40 minuter. Allt som sades under intervjun spelade vi in och sedan transkriberade vi hela intervjun. Eftersom vi var två personer som intervjuade så kände vissa deltagare sig stressade. Vi försökte skapa en god och bekväm relation så att deltagaren kände sig trygga o trivdes i miljön innan intervjun. Vi bjöd på kaffe och kaka. När vi upplevde att intervjupersonen kände sig nervös eller stressad frågade vi om dem vill ha mer kaffe eller mer kaka (Rosengren & Arvidsson 2002).

Eftersom vi har använt oss av kvalitativa intervjuer så kan det vara svårt att mäta

trovärdigheten på validitet och reliabilitet. Trovärdigheten kan påverkas av många faktorer då man gör en kvalitativ undersökning, som innebär att man möter sin intervjuperson och detta kan påverka de svaren man får. Den kvalitativa metoden är inte lika tillförlitlig som den kvantitativa när det gäller validitet och reliabilitet då det blir svårare att mäta resultaten. För att kunna mäta reliabilitet ska intervjuaren enligt Kvale (1997) vara så neutral och

objektiv som möjligt. Vikten av tillförlitlig är att intervjuaren inte påverkar respondenten och dess svar. För att få så pålitliga svar som möjligt ska man då undvika att använda sig av ledande frågor, men i vissa fall kan man använda sig av dem. Kvale (1997)menar att ledande frågor kan vara betydelsefulla i vissa situationer för att få den enskildes åsikt om ett visst ämne.

11

Data materialet som samlades in kommer ifrån intervjuerna. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som mätningsinstrument.

Intervjuerna genomfördes under två veckoers period. En intervju pågick i 30-40 minuter. En av oss antecknade och den andra personen ställde frågorna. Bearbetning av insamlat material fick vi också fram genom att spela in de semistrukturerade intervjuerna.

Vi transkriberade intervjuerna och sedan analyserade vi det insamlade materialet. Det var viktigt att vi transkriberade intervjuerna direkt efter intervjun för att veta ifall vi har fått tillräckligt med information, eller med andra ord informationsmättnad. Det är också viktigt att transkribera intervjun så fort som möjligt eftersom transkriberingen tar lång tid. Dessutom är kroppsspråket och beteendet hos respondenten viktigt och ska helst antecknas ner (Rosengren & Arvidsson 2002). Om vi inte hade spelat in intervjuerna hade det varit väldigt svårt för oss att komma ihåg allt och det hade kunnat leda till misstolkningar (Aspers 2011).

Enligt Aspers (2011) är kodning en del av analysarbetet. Vi använde oss av kodning efter att ha bearbetat alla intervjuer. Koderna härstammar från vårt empirska material. Bearbetningen av det empirska materialet kommer att utföras i fyra olika steg. Steg ett är kodningen sedan återtagningen, analys och till sist presentation. Genom att koda svaren underlättar det för oss att välja vad som skulle analyseras, det blev även lättare att hitta likheter samt

skillnader (Aspers 2011). Tolkningen av koderna bygger på kunskapen som vi har av hela materialet. Vi fick gå tillbaka till de koder vi fick fram under bearbetningen för att titta närmare på de koder som vi ville fördjupa oss i och se ifall koderna överlappade varandra. Vi analyserade koderna fler gånger för att kunna gå vidare i analysen. Koderna som vi tog fram fördes samman till olika kategorier som sedan bildade teman.

2.6 Etiska aspekter

När man forskar måste man tänka på etik och moral men även individskyddskravet. Etik innebär en individs karaktär eller läggning. Moral kan också innebära karaktär men även uppträdande. Etik och moral är principer som hjälper individer att kunna bedöma vad som är rätt och fel (Denscombe 2004).

Enligt Vetenskapsrådet (2009) kan individskyddskravet delas upp i fyra grundläggande krav. Det är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet.

Informationskravet innebär att forskaren måste informera deltagarna om den aktuella

forskningens syfte samt vilka villkor som gäller när man deltar. Man ska även informera deltagarna att det är frivilligt att delta och att man som deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst.

Samtyckskravet innebär att det är frivilligt att delta och deltagarna har rätt att bestämma ifall

man vill medverka i undersökningen. Forskaren ska få samtycket från deltagaren. Deltagarna till undersökningen ska kunna avbryta sin medverkan utan att det medföljer negativa följder.

Nyttjandekravet innebär att all datamaterial som är insamlad om deltagarna är

sekretessbelagd och får endast användas för forskningsändamål.

Konfidentialitetskravet innebär att all information om deltagarna som medverkade i

undersökningen ska vara konfidentiella. Deltagarnas identitet och personuppgifter måste skyddas och kommer att vara anonyma så att obehöriga inte kan ta del av deras information.

12

Innan intervjuerna började så informerade vi alla deltagare om vad syftet med vår

undersökning är. Sedan fick vi samtycke från intervjupersonerna som bekräftades skriftligt. Deltagarna fick en genomgång om hur undersökningen ska gå till samt att alla

personuppgifter och identiteter kommer att skyddas och endast användas för vår undersökning.

2.7 Metoddiskussion

Vi förklarade för personalen på mötesplatsen vårt syfte med studien och hade flitiga diskussioner med dem. Personalen på mötesplatsen menar på att det är viktigt att äldre invandrare integrerar sig i samhället och att vår studie är en bra start mot rätt riktning. Intervjupersonerna som deltog i undersökningen var positiva och samarbetsvilliga. Mötesplatsen upplevde vi som en trygg plats med en miljö som gjorde att både vi som intervjuade och deltagarna kände sig bekväma i varandras sällskap. Det skapades ett förtroende mellan oss och deltagarna. Vi utnyttjade våra språkliga kunskaper under vissa intervjuer för att underlätta för respondenterna och för att nå ut på bästa möjliga sätt. Vi försökte beskriva frågorna så tydligt som möjligt under intervjuerna för att deltagarna skulle förstå frågan. Två deltagare fick hjälp av oss på arabiska då de inte förstod frågorna på svenska. Vissa frågor i intervjun besvarades på deltagarnas eget språk vilket gjorde det omöjligt för oss att förstå. När respondenterna svarade på sitt eget språk tog intervjun längre tid än beräknat. Vi fick använda oss av kroppsspråk för att komma vidare med intervjun. Därför var det inte heller lätt att transkribera intervjuerna.

Under intervjun kändes det bra att ta en kort paus för att deltagarna inte skulle bli uttråkade eller känna obehag. Pauserna varierade mellan 5 till 10 minuter beroende på respondenten. I några fall blev vi berörda av deltagarens historier. Intervjumaterialet innehåller bland annat historier från krig och vägen till Sverige och historier om förlorade anhöriga.

Vi valde kvalitativa metoden för att kunna få en helhetsbild av deltagarnas bakgrund och deras nuvarande situation. Metoden gav oss fler idéer till vår uppsats och möjlighet att få ta del av hur deras sociala krets såg ut innan de kom till Sverige och hur den ser ut idag. Vi märkte att vissa frågor var väldigt givande att börja intervjun med. Frågor som ”kan du inte

berätta lite om din bakgrund?” öppnade upp deltagarna och intervjun flöt på. Just den frågan

besvarades alltid med historier från deras tidigare hemländer. Historier fyllda med goda minnen och stolta tider. Vi märkte att när det handlade om deras bakgrund så ville de flesta deltagarna inte sluta prata, det var så många historier de hade att dela med sig.

Tyvärr var det inte lika enkelt att få respondenterna att prata om delaktighet och skapa nya historier i det nya samhället i Sverige.

Vi avslutade intervjun med att fråga om deltagarna hade något de ville tillägga och i alla fallen så berättades det flitigt om deras barn och barnbarn!

3. Tidigare forskning

Hur vi gick tillväga för att hitta tidigare forskning var att vi kontaktade Malmö högskolans bibliotek där vi bokade en tid för att träffa en bibliotekarie. Bibliotekarien hjälpte och visade

13

oss hur vi skulle gå tillväga för att hitta tidigare forskning som berör vårt ämne. Vi gick in i Malmö högskolan databaser och använde oss av sökorden elderly immigrants. Då hittade vi en tidigare forskning som har gjorts för äldre invandrare. Artikeln är peer- reviewed vilket betyder att det är en validerad forskning. Resten av vår tidigare forskning hitta vi från två olika böcker. Böckerna hittade vi genom att titta i artikeln där författaren refererar till böckerna. Här nedan presenterar vi litteratur som vi hittade.

Torres (2002) har gjort en forskning kring äldre invandare som emigrerat till Sverige. Författarens forskning handlar om ”hur ser egentligen situationen ut för denna relativt nya invandrargrupp och vilka möjligheter har dess invandrare att bli integrerade i samhället?”. Torres (2002) beskriver invandrargruppen som emigrerat till Sverige på äldre dagar och som i forskningen bearbetas som sent-i-livet invandare.

Äldre invandrare emigrerar till Sverige b.la på grund av att man har sina anhöriga eller barn som bor i Sverige. I författarens forskning hänvisar hon till en undersökning som har utförts tidigare på äldre iranier om varför man som äldre invandare emigrerat till Sverige i sen ålder. I undersökningen kom man fram till fyra anledningar som är: kulturrelaterade motiv,

ekonomiska motiv, motiv relaterade till åldrande och praktiska skäl. Kulturrelaterade motiv innebär att föräldrar förväntas bli omhändertagna från sina barn och om man har barn som bor i Sverige så emigrerar man till Sverige som äldre invandrare. Motiv relaterade till åldrande är när anhöriga vill ha sina äldre nära så att man själv är med och hjälper till med vård mm för den äldre. Det ekonomiska motivet menas med att äldre har bättre ekonomiska förutsättningar i Sverige. Praktiska skäl är att man som äldre vill vara nära sina barn för att kunna känna trygghet och ett tryggt åldrande (Torres 2002).

Äldre invandrare som invandrar till Sverige kan ha svårt att integrerar sig samt anpassa sig till den svenska kulturen samt normer. Men har redan sin egen kultur samt traditioner, livsstil, vanor, samt värderingar som gör att det kan leda till att det blir svårt att anpassa sig till ett nytt land med ny kultur. Detta kan också innebära en rollförändring som då kan leda till isolering för den äldre då man inte känner sig trygg i den nya miljön. Torres (2002) menar på att för att bryta isoleringen krävs en framgångsrik integration. Författaren menar att chansen är liten för att man ska uppnå en framgångsrik integration då man är sent- i-livet invandrare och det är bl.a. på grund av för låga utbildningsnivåer, hög ålder, annorlunda social och kulturell bakgrund. Man kan som äldre invandrare uppleva kulturchock, man kan motarbeta

kulturchocken genom att träffa andra äldre invandrare som är i samma situation. När äldre invandrare träffar andra kan man hitta gemenskap så som språk, på detta sett leder det till att äldre invandrare förstärker sin självständighet.

Ponzio (1996) har gjort en undersökning om äldre invandrare från Italien och

assyrier/syrianer. Han visar på att äldre invandrare upplever något när de möter det svenska samhället speciellt när det gäller kultur och olika traditioner. Som äldre invandrare skapar man sin egen ålderdom i Sverige som inte är densamma som en äldre med svensk bakgrund. Äldre invandrare värderar högt att prata sitt eget språk, äta sina traditionella maträtter samt att man firar sina högtider. Författaren menar att traditoner är något viktigt för de äldre

invandrarna och att man gärna vill följa dem fastän man bor i Sverige. Genom att följa sina traditioner samt kultur när man bor i ett främmande land skapar man band till det förflutna och det är viktigt för de äldre invandrarna. Äldre invandrare skapar det ”lilla samhäller i samhället” då man är omgiven av sin familj, släkt, religiösa grupper men även etnicitet som

14

gör att den äldre känner gemenskap samt trygghet. Ponzio (1996) menar på att bara för att äldre invandrare inte integreras i samhället behöver det inte betyda eller vara något negativt. Ronström (1996) skriver om teorin Double Jeopardy som handlar om minoriteter som är utsatta och hur deras plats i samhället ser ut. Double Jeopardy betyder dubbel utsatthet, i detta fall är ”Invandrare” och ”äldre” exempel på minoritetsgrupper. Som äldre blir utsatt för att man är äldre och för att man är invandrare.

Enligt Ronström (1996) är Rootsteorin en etnicitetsteori som är en viktig faktor för att upp nå ett gott åldrande. Etnicitet kan fungera som en länk till sin kulturella bakgrund som gör att man är socialt accepterad. Det är också viktigt att ha ett umgängesmönster där man utvecklas i familjen då det kan påverka den äldre och hur man upplever sin ålderdom. Kultur är viktigt för den äldre invandraren. Boken ”Vem ska ta hand om de gamla invandrarna” tar upp ett exempel där man menar på att indianer som bor i USA har sin stam att luta sig tillbaka på, utan den hade man inte haft någon mening i livet fastän man upplever diskriminering och fattigdom. Ett annat exempel som boken tar upp är att man har studerat Chicanos i östra Los Angels. Chicanos upplever inte sig uppskattade av samhället eller av sin omgivning. Det har lett till att man har skapat egna klubbar där man är accepterad och man lever de livet som man levde tidigare, livet som man är van vid. Man kan se detta som en resurs att umgås med äldre där man finner gemenskap där man har samma kultur och bakgrund, där känner man sig inte utanför. Transfern från vuxen till gammal kan påverka den äldre genom att man blir mer beroende av andra och mindre självständig. Ronström (1996) menar att det är bra att tillhöra någon etnisk grupp där man har något gemensamt tillsammans med andra för då ökar

självkänslan och man mår bättre. De medför även att man glömmer bort de psykiska och fysiska besvären som man har och att när man tillhör en etnisk grupp känner man sig inte utanför samhället.

4. Teoretiska utgångspunkter

Vi har valt att använda oss av teorierna kommunikation och det salutogenetiska perspektivet. För att kunna förstå och få en helhets bild om begreppet KASAM har vi även använt oss av aktivitetsteorin och livsloppsperspektivet.

4.1 Kommunikation

När man som äldre invandrare emigrerar till ett främmande land kan språket som sagt bli ett hinder som försvårar integrationen i samhället. Enligt Fiske (1997) kan kommunikation innebära överföring av meddelande och information. Kommunikationsteori handlar om hur meddelande och informationen överförs mellan avsändaren och mottagare, hur man kodar och avkodar samt hur man använder sig av kanaler och media för kommunikationen.

Varför är kommunikation viktigt?

Den dagliga kommunikationen är viktig för att finna och stärka vår identitet. Genom

kommunikation uppfattar man själv vilken social situation man befinner sig i och hur någon annan uppfattar dig. Kommunikation hjälper oss att förstå den världen vi lever i vilket leder till att vi skapar en struktur i livet för att begripa omgivningen. När man känner begriplighet genom kommunikation blir livet mer meningsfullt. Om vi inte känner livet som meningsfullt

15

blir vår syn på livet meningslöst. I kommunikationsteorin finns det fyra olika typer av kommunikation (Nilsson & Waldemarson 2007).

 Intrapersonell kommunikation omfattar tankar och skrift, när man till exempel

kommunicerar med sig själv, att skriva en dagbok eller en inköpslista är intrapersonell kommunikation

 Interpersonell kommunikation innebär när det sker ett samtal mellan individer, till exempel när man talar med en vän

 Masskommunikation innebär när en person eller ett företag skickar ut information till flera personer

 Extrapersonell kommunikation är när man till exempel kommunicerar med maskiner så som med datorer.

Språket är ett nyttigt hjälpmedel för oss människor. Det hjälper oss att starta nya relationer och dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Enligt Nilsson & Waldemarson (2007) kan man genom språk och kroppspråk förmedla sina tankar och känslor till andra.

Kommunikation skapar konversationer med andra människor och samtidigt skapas det gemenskap som gör att man lär känna andra och att man kommer nära andra individer. Författarna menar att kommunikation också kan användas för att hålla distans från andra individer som man inte vill ha någon relation till. Man ska även tänka på att när det kommer till kommunikation så är alla människor olika och har olika behov, samma sak gäller det för språk och vardag. Kommunikation ger oss möjlighet att skapa något gemensamt med andra människor så som vänskap, uppskattning, kärlek med mera.

Man kan inte separera kommunikation från den historiska, sociala samt kulturella

sammanhang som finns inom ramarna för en lyckad interaktion mellan parterna. Fossum (2007) skriver om att kommunikation är ett nödvändigt och i vissa fall livsnödvändigt, beroende på situationen. Kommunikationen bli allt svårare mellan parterna då man har olika kulturer, bakgrund samt traditioner. Ju större språkbarriärerna är och beroende på vilken kultur man tillhör kan det innebära större kommunikationssvårigheter. Den äldre invandraren kan uppleva svårigheter i sin vardag då man inte kan behärska det svenska språket som kan leda till en misslyckad integration i samhället. När man har svårigheter med det svenska språket kan det leda till missledande information. Det kan även leda till social isolering då man som äldre undviker att hamna i situationer där man får kommunicera på ett annat språk. Självkänslan kan påverkas och man kan känna osäkerhet.

Kommunikation kan både vara i verbal och i kroppsspråksform. Det icke verbala är nästan lika viktigt som den verbala kommunikationen då den gör utryck för exempelvis känslor och tankar . Med hjälp av språk kan man dela sina tankar, upplevelser och även beskriva hur man känner. I andra kulturer kan det icke verbala vara mindre viktig och misstolkas när man kommunicerar på ett icke verbalt sätt. Därför är det viktigt att när man kommunicerar, på ett icke verbalt sätt, att vara uppmärksam på motpartens kroppsspråk.

Hanssen (2007) skriver om kommunikationsproblem och dess huvudorsaker.  Den första huvudorsaken är att parterna talar olika språk

 Andra orsaken är att man talar samma språk men man missförstår varandra då man inte använder sig av samma symboler

16

 Den sista huvudorsaken är att den äldre talar det främmande språket och följer inte språkets utveckling

Enligt Hanssen (2007) kan förändringar påverka det fysiska och psykiska hälsan framför allt hos äldre då man har svårare att ta till sig ny information.

Enligt Ronström (1996) är stadieteorier en typ av studie som handlar om äldre invandrare och deras psykologiska utveckling. Stadieteorierna bygger på Erik H. Eriksons tankar om en fortsatt psykologisk utveckling hela livet. I dem här teorierna handlar det om att den äldre försöker integrera sig med sitt ”tidigare jag”, sin barndom och dess minnen.

Språket blir väldigt betydelsefullt när man är i hög ålder. Det är inte alltid lätt att bevara det nya språket, speciellt inte om man lär sig det i senare ålder. Om språket inte används

vardagligt kan ordförrådet minska och sakta glöms även språket bort. Som äldre invandrare kan språket vara en anledning till förvirring, oro samt isolering.

Språksvårigheter kan leda till isolering. Som äldre invandrare kan det bland annat leda till dålig självkänsla. När man får information om olika sociala verksamheter så som

mötesplatser, träffpunkter och liknande, kan informationen missuppfattas eller inte förstås över huvud taget. Det är en faktor som leder till att man som äldre invandrare inte vet vilka möjligheter man har och känner utanförskap.

4.2 Livsloppsperspektivet

Allt som händer i våra liv så som t ex när vi får vårt första jobb, när vi gifter oss eller hoppar på en utbildning mm har en påverkan på individens åldrande. Ronström (1996) skriver i sin bok ”Vem som ska ta om de gamla invandrarna” om gamla människors liv och om deras fysiska, psykiska status samt deras sociala liv och vilken kultur man har idag som då kan relateras till de äldres tidigare liv som studeras separat. Författaren anser att det är viktigt att få svaret på frågor om varför äldre är som de är, därför måste man söka om deras tidigare liv. Ronström (1996) menar att på livsloppsperspektivet kan förklaras utifrån individnivå. Oavsett hur lika människor är varandra så lever man olika liv. För att äldre invandrare ska nå god ålderdom ska de behålla sitt livsmönster. Genom att exempelvis fortsätta med sina kulturer, traditoner samt att behålla sin bakgrund. Genom att ha kunskap och respekt för äldre invandrares bakgrund kan man, enligt författaren, först då ta hand om äldre invandrare.

Hanssen (2007) skriver i sin bok ”Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle” att oavsett vilket land man härstammar ifrån så har man med sig sitt ”bagage”. Bagaget innehåller utbildning, erfarenheter, klasstillhörigheter samt värderingar som tillhör ens kultur. Var och en väljer själv hur pass mycket man vill anpassa sig till den nya kulturen.

Enligt Tornstam (2011) kan livsloppsperspektivet förklaras på olika sätt av olika författare. Man kan syfta på minst fyra förhållanden när det gäller livsloppsperspektivet.

 Om man beaktar förhållanden tidigare i livet ökar förståelsen av individens förhållande när man är i ålderdomen. Med det menas till exempel upplevelser

17

från sin barndom, att man knyter an teorier från ålderdomen med teorier som handlar om hur man har utvecklats som barn.

 Om man beaktar vissa händelser under livsloppet ökar förståelsen av förhållandena i ålderdomen. Exempel på detta är när man bli änka/änkling, eller att ens barn flyttar ut från hemmet. Här handlar det också ibland om ”timingen” ifall det var rätt tidpunkt en händelse skulle inträffat och för transaktioner mellan olika tillfällen i livet.

 Om man uppfattar livet som en utvecklingsprocess där ålderdomen är det allra sista stadiet ökar förståelsen av förhållandena i ålderdomen.

 I det sista förhållandet för att öka Förståelsen av förhållande i ålderdomen handlar det om att man betraktar individers liv som helhet, att man studerar det på olika sätt som ålderdomen består av livsformer som individer har haft.

4.3 Aktivitetsteori

Aktivitetsteorin handlar om att man förknippar gott åldrande med aktiviteter Tornstam (2011). Det är viktigt att äldre ska fortsätta att vara aktiva och sociala tillsammans med anda

individer. När man pensioneras kan man förlora roller i sitt liv, som till exempel rollen på sin arbetsplats, därför är det viktigt att man ersätter den förlorade rollen med nya roller. När man får nya roller i ens familj, föreningar eller i samhällslivet kan detta påverka en positivt då man känner sig värdefull och behövd. Förlust av anhöriga och mindre vänkrets kan leda till att man känner sig ensam och isolerad. Därför är det viktigt att man som äldre arbetar för att motverka ensamheten och isoleringen genom att vara så aktiv så möjligt. Aktivitetsteorin syfte är att även om man är i hög ålder så ska man fortfarande ha samma önskningar och behov som man haft tidigare.

4.4 Salutogenetiska perspektivet

Antonovsky (1991) har gjort en studie som handlar om israeliska kvinnor som överlevde koncentrationslägret. Han intresserade sig av hur kvinnorna kunde bibehålla sin hälsa trots upplevelserna. Författaren uppfann begreppet KASAM, han menar på att istället för att fokusera på de sjuka ska man istället fokusera på de salutogena. Han ville att människan ska se sig själv och andra i helhet genom att man ska ha förståelse för de biologiska och

psykologiska faktorerna. KASAM delas upp i 3 olika delar, enligt Antonovsky avgör balansen mellan de tre delarna hur man hanterar olika situationer i sitt liv. Situationer som isolering, ekonomi och ålderdom.

 Begriplighet är att man ska kunna förstå vilken situation man befinner sig i och kunna förklara händelsen som händer runtomkring en.

 Hanterbarhet handlar om att individen ska ha resurser för att kunna möta det svåra motståndet som man stöter på i livet med rätt resurser. Resurserna kan vara

exempelvis anhöriga. Resurserna hjälper en att hantera dessa oförutsägbara situationer.

18

 Meningsfullhet handlar om hur pass delaktig man känner sig, att livet har en mening. Att man kan påverka olika situationer så som medbestämmande i sociala situationer.

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer vi att presentera vad som har kommit fram i intervjuerna. Vi kommer att använda oss av olika teman som i tycker är passande och därefter kommer en analys att göras

5.1 Här kommer en kort presentation av respondenterna

Alla namn som kommer att presenteras är fingerade. Det är viktigt för oss att skydda respondenten för att inte kunna identifieras i vår studie (Kvale 1997).

Vi kommer även att i det kommande resultatavsnittet att ta upp lite kring respondenternas bakgrund i samband med till exempel citat.

Lejla är 69 år gammal och är född i en liten by utanför Teheran. Hon uppväxte upp i en medelklass familj. Lejla kom till Sverige 1985 med sin make som var tvungna att fly från Iran för att hennes man hade politiska problem. Lejla bor inte längre med sin make för han har drabbats av alzheimer. Idag bor Lejlas make på ett äldreboende och Lejla bor ensam men hon har barn och barnbarn som bor i närheten.

Elias kom till Sverige 1991 med sin fru från Jordanien. Han är född i Mosul en gammal stad i Irak. Elias träffade sin fru i Jordanien efter att han hade varit där i sex månader. Elias har nästan aldrig jobbat på grund av sin sjukdom. Idag är han 71 år gammal och har inga anhöriga som lever i Sverige, han har bara sin fru. Han emigrerade till Sverige på grund av ekonomiska skäl.

Jonas är 70 år gammal. Han är född och uppvuxen i Irak och har bott i huvudstaden Bagdad. Jonas försörjde sig själv genom att han arbetade som läkare i Irak. Att jobba som läkare var enligt Jonas utmanande och roligt. Kriget i Irak gjorde att han och hans fru var tvungna att fly landet. Han kom till Sverige 2005 och han lämnade allt efter sig i Irak. Hans barn följde inte med till Sverige. De bor någonstans i Europa. Han är nöjd med att han lever i Sverige idag men tycker att det kan vara svårt ibland utan sina barn i närheten.

Jasmin är född år 1935 i Portugal och kom till Sverige 1962. Jasmin träffade sin svenska make när han var på semester i Portugal. Hennes make gick bort för åtta år sedan och enligt Jasmin är det stor skillnad när hon inte bor med sin make längre. Hon tycker att det känns tomt utan honom. Jasmin har ett barn som bor i Sverige. Idag är hon en glad pensionär som försöker göra sin vardag så aktiv som möjligt.

Dana är född i det forna Jugoslavien 1934. Dana träffade sin första make i Jugoslavien och de har två barn tillsammans. Dana lever inte tillsammans med honom längre. Enligt Dana var det vissa omständigheter som gjorde att de skildes åt. Hennes ex make tog barnen till Sverige och kom aldrig tillbaka till hemlandet. Dana åkte till Sverige 1964 för att var nära sina barn. Hon arbetade i en restaurang och på fabrik. Dana var ensam i Sverige men sedan träffade hon sin sambo i en fabrik där de arbetade tillsammans, han var svensk. Idag lever inte hennes sambo

19

längre han gick bort i cancer för ett tag sen. Hon är idag 81 år gammal och får ofta besök av sina barn. Dana är tacksam att hennes barn bor nära henne.

Kristina kom till Sverige 1970 med sina barn. Hon kom till Sverige för att det har varit svårt för henne och hennes familj att få jobb i Kroatien på grund av kriget. Hennes familj beslutade sig för att åka till Sverige och börja jobba. Hennes man avled när han var 40 år gammal på grund av sjukdom. Idag lider Kristina av diabetes som påverkar hennes vardag. Hon är 68 år gammal och har fyra barn som besöker henne ofta. Kristina menar att man är beroende av sina barn som hjälper henne ekonomiskt.

Vanja är 75 år gammal. Hon kom till Sverige 1976 med sin man för att arbeta. Hon är från Serbien. Enligt Vanja var det svårt för henne och hennes make att skaffa jobb därför flyttade dem till Sverige. Hennes man lever inte idag då han drabbades av cancer. Hon har tre barn som hon träffar ofta. Hon har ett bra socialt nätverk där hon umgås med kvinnor som kommer ifrån samma land.

5.2 Livet i Sverige

Intervjun påbörjades med att vi bad våra respondenter att berätta om sin bakgrund. Frågorna i intervjun är i kronologisk ordning, detta är för att man ska få bättre förståelse om de äldres dåvarande och nuvarande situation.

Enligt Ronström (1996) har man med sig sitt ”bagage” oavsett vilket land man härstammar ifrån. I ”bagaget” finnas allt från utbildning till kulturer. För att äldre invandrare ska nå god ålderdom ska man behålla sitt livsmönster så som att fortsätta med sina kulturer, traditioner samt att behålla sin bakgrund (Ronström 1996). I det följande berättar informanterna om livet i Sverige.

Lejla är idag 69 år och är en positiv och glad äldre dam som bor i Malmö, hon berättar att hon är född och uppvuxen i Tehran huvudstaden i Iran. Lejlas far arbetade på en fabrik i Tehran och hennes mor arbetade som privat lärare åt rika familjer vilket var ovanligt på den tiden för kvinnor i Iran. Lejla berättar att hon trivdes väldigt bra i Iran och att det var tryggt och roligt för att man var alltid aktiv med att träffa släktingar och gå på utflykter tillsammans. Hon gick i skolan och var väldigt duktigt hon ville utbilda sig till sjuksköterska men det blev aldrig av för att hon träffade sitt livs kärlek när hon var 17 år och de var tvungna att fly från Iran då hennes make hade politiska problem.

”Jag kom till Sverige 1985 jag blev faktiskt chockad när jag kom hit det var väldigt

annorlunda från där jag kommer ifrån. Vi blev väldigt bra mottagna och Sverige är ett väldigt tryggt land men problemet är att det är väldigt tråkigt. Det händer ingenting, när klockan är efter sex på kvällen hör man inget mer, gatorna är tomma. Det känns som om staden är död på kvällen om man jämför med Teheran där är det alltid liv och skrik oavsett vilken tid det är på dygnet.”

Enligt Hanssen (2005) är det en besvärlig händelse att emigrera till ett främmande land. Exempelvis som Lejla som upplevde att man emigrerar till främmande länder på grund av olika anledningar. Det kan vara på grund av krig, kärlekens skull, ekonomiska förutsättningar eller för att man vill vara nära sina anhöriga.

20

Elias och Lejla tycker likadant när det gäller tryggheten i Sverige. Båda tycker att Sverige är ett bra land med bra förutsättningar speciellt för individer som lider av någon sjukdom. De tycker också att det är livligare i deras hemländer än vad det är i Sverige.

”Hade jag bott i Irak hade jag aldrig kunnat betala för att behandla min sjukdom eller för mina mediciner, jag hade nog varit död för länge sen”

Elias kom till Sverige 1991 då det var oroliga omständigheter i Irak. Han är född i Irak och han är gift sedan 1981. Elias lider av epilepsi och det har gjort att han har haft hinder med att studera och arbeta. Han har varit sjukskriven under hela tiden sen han kom till Sverige tills han pensionerades. Elias tycker att livet i Sverige är bra och menar på att han inte hade klarat av att leva i Irak med sin sjukdom.

”Det så klart bättre för mig att bo här i Sverige än i Irak, där skulle jag haft svårt att klara mig på grund av min sjukdom. Jag kom till Sverige i sen ålder och jag har inte kunnat arbeta på grund av min sjukdom. För de första så är det väldigt varmt i Irak och jag klarar inte värmen nu när jag är så sjuk. För det andra så röker nästan alla i min stad Mosul och det är inte bra att jag är i närheten av folk som röker. För det tredje så finns det ingen säkerhet i Irak men i Sverige kan man gå ut vilken tid man vill på dygnet utan att man känner rädsla eller oro. Men skillnaden mellan med att bo i Sverige och I Irak är att i Irak är jag mer social av mig. Jag har mina vänner och släktingar men även att det är mycket livligare ute på gatorna än vad det är i Sverige. När det är Eid den muslimska högtiden samlades alla hos min storebror. Känslan att inte kunna fira Eid med mina anhöriga är väldigt tråkigt. Här i Sverige är det ensamt och det känns som var och en lever för sig själv.”

Enligt Magnusson (2002) är äldre flyktingar ekonomiskt svaga grupper. Han menar att de individer som kommer till Sverige i sen ålder har inte arbetat och lever endast på olika former av bidrag. Författaren menar också att ju äldre man invandrar till Sverige desto svårare blir det att integrera sig.

På samma fråga svara Jasmin med lite sorgsen röst

”Jag har svårt och tycka om Sverige ibland om jag ska man jämföra det med mitt

ursprungsland fast än jag älskar att bo i Sverige. I Sverige är man mycket ensam men jag underhåller mig själv genom att jag är en aktiv person som går till seniorum för äldre för att träffa andra människor. Jag tycker om att träffa folk och jag har bra kontakt med mina

grannar. Det är viktigt enligt mig att träffa andra äldre invandrare för att kunna prata om ens nuvarande liv i Sverige och hur dem klarar sig och vad dem tycker om Sverige som land.”

Jasmin är född i Portugal 1935 och kom till Sverige 1962. Jasmin träffade sin man som är från Sverige. Hon har varit i Sverige i 53år i Sverige men har fortfarande inte anpassat sig helt till det svenska samhället och hon saknar ibland att bo i sitt hemland.

Om man ser på våra ovanstående så finner man att respondenterna har bott i Sverige under en längre tid. Även om man bor i ett främmande land under en längre tid så innebär det inte att man måste anpassa sig till samhället, det kan variera från person till person. Ibland kan det vara en sjukdom som i Elias fall har gjort att han varken har kunnat studera eller jobba. Det är upp till var och en om hur intresserad man är att integrera sig i samhället.

21

Melle (2006) skriver om att det är svårt att man ska förvänta sig att de individer som emigrerar till Sverige ska anpassa sig till det Svenska samhället. Invandrare måste förstå innebörden av normer, värderingar och de oskrivna lagarna samt att man måste vara delaktig och praktisera dem för att förstå, annars blir det svårt att anpassa sig till den nya kulturen.

5.3 Utanförskap

Några av våra respondenter känner sig delaktiga i samhället medan andra säger att de inte alls känner sig delaktiga. Några av våra respondenter som inte känner sig delaktiga uppger att det är på grund av att de inte behärskar det svenska språket vilket leder till att det blir svårt att kommunicera med andra.

Ett exempel på det hittar vi i intervjun med Jonas som idag är 70 år gammal som är född och uppvuxen i Irak. I Irak arbetade Jonas som läkare vilket han tyckte var väldigt ”utmanande” och ”intressant”. Han och sin fru var tvungna att fly från Irak år 2005 då det blev krig och då lämnade han allt bakom sig. Jonas barn följde inte med till Sverige dem bor någonstans i Europa. Hans barn följde inte med till Sverige dem bor någonstans i Europa. Idag är Jonas nöjd med att han lever i Sverige men det är svårt för honom att inte ha sin familj nära sig.

”Hur jag ska jag kunna känna mig delaktig i samhället när jag inte kan behärska det svenska språket. Jag är beroende av att andra ska hjälpa mig med att betala mina räkningar. Jag och min fru tittar endast på arabiska kanaler för det är det enda språket jag behärskar. Jag är nöjd med att jag bor i Sverige, jag ska inte klaga men jag vill känna mig mer delaktig. Det hade varit bra ifall det hade funnits en mötesplats där det finns arabisktalande äldre då hade jag haft något gemensamt med de äldre att vi kan samma språk. För att jag ska kunna känna mig delaktig i samhället måste jag kunna behärska det svenska språket vilket jag har försökt lära mig men jag är ofta deprimerad efter allt som har hänt i mitt liv. Jag vill återgå till mitt yrke och hjälpa människor, jag saknar den utmaningen i livet. Jag måste lära mig språket jag ska bli bättre men de tar tid jag är inte 30 år länge det tar tid att lära sig saker nu när man är äldre.”

Språket är väldigt viktigt när man är i hög ålder. Jonas ger exempel på att bristen på

språkkunskaper hindrar honom från att ha ett socialt nätverk Språk som man har lärt sig vid vuxen ålder kan börja svikta eller försvinna helt. Det är svårare att lära sig ett nytt språk när man är äldre

(Ronström 1996).

Enligt Nilsson & Waldemarson (2007) kan man genom språk och kroppsspråk förmedla sina tankar och känslor till andra. Språket hjälper oss att starta en konversation med andra

människor som gör att vi öppnar oss själv till andra. Kommunikation ger oss människor möjligheten att skapa något gemensamt tillsammans med andra människor så som vänskap, uppskattning, kärlek mm.

Enligt Fossum(2007) kan kommunikationen bli svårare mellan parterna när man har olika kulturer, bakgrund samt traditioner. Ju större språkbarriärerna är och beroende på vilken kultur man tillhör desto större kommunikationssvårigheter. De äldre invandrarna kan uppleva svårigheter i sin vardag när man inte kan behärska det svenska språket vilket kan leda till att man inte är delaktig i samhället. När man har svårigheter med det svenska språket kan det leda till att man blir beroende av vänner och anhöriga. Man blir beroende då man behöver hjälp med att läsa sin post, betala sina räkningar mm. Detta kan även leda till att anhöriga

22

tröttnar och tycker att det är jobbigt. Men som äldre kan också kan också känna sig jobbig när man behöver fråga om hjälp hela tiden. Självkänslan kan påverkas och man kan känna

osäkerhet.

Även Elias känner att han inte är delaktig på grund av att han inte kan behärska det svenska språket. Här svarar han på frågan om delaktighet i samhället.

”Nej jag känner mig inte delaktig i samhället, jag förstår inte det svenska språket och därför är det svårt för mig att förstå vad andra menar. När personer pratar med mig på svenska brukar jag oftast nicka och säga ”Ja” fastän jag inte vet vad det är dem säger. Min granne som också är arab brukar hjälpa mig med att betala mina räkningar, jag tycker inte om att fråga om hjälp varje gång. Men jag brukar faktiskt också hjälpa min granne med att läsa brev på arabiska som han får sina anhöriga i Libanon.”

Elias känner sig som en börda varje gång han ska fråga sin granne om hjälp med att betala sina räkningar. Men Elias brukar också hjälpa sin granne med att läsa brev som han får från sina anhöriga i Libanon eftersom grannen inte kan läsa arabiska. Enligt Tornstam (2010) innebär utbytesteorin att individer som ingår i ett socialt samspel har både rättigheter samt skyldigheter i förhållande till varandra. Det handlar om att ge och ta. Teorin hjälper oss att se att båda parterna är beroende av varandra.

Ytterligare en bild av utanförskap finner vi i intervjun med Vanja

Vanja är 75 år gammal. Hon kom till Sverige 1976 från Serbien. Vanja lever ensam men hon har tre barn som hon träffar ofta. Vanja känner sig inte heller delaktig i samhället då hon inte kan svenska men hon har ett bra socialt nätverk där hon umgås med sina barn och med kvinnor som kommer ifrån samma land.

”Jag är inte alls delaktig i samhället jag kan ju inte språket. Mina barn hjälper mig med nästan allt, när dem ska ringa för att boka tid till läkaren, betalar mina räkningar. Jag är helt enkelt beroende av mina barn på alla möjliga sätt. Jag tycker inte att det är konstig att mina barn hjälper mig. Jag har tagit hand om dem i flera år då kan väl dem ta hand om mig också. Jag skulle aldrig känna mig som en börda för mina barn. I vår kultur är det en självklarhet att ta hand om sina föräldrar. Jag fick också vårda och hjälpa mina föräldrar det är min skyldighet, jag hade kunnat offra mitt liv för mina föräldrar skull. Men jag ger också tillbaka till mina barn. Jag brukar laga mat och baka kakor till dem.”

Songur (1992) skriver i sin bok ”Att åldras i ett främmande land” om hur anhöriga från mellanöstern känner sig när de ska hjälpa sina föräldrar. Att hjälpa sina föräldrar är som en skyldighet för vissa kulturer så som i mellanöstern. Det är som en självklarhet att man ska vårda och ta hand om sina föräldrar. Vissa personer går ner i tjänst från sitt arbete för att kunna ta han om sina föräldrar. Varför man ser det som en skyldighet är för att barnen blev omhändertagna av föräldrarna och man vill ge tillbaka. Även om det är en skyldighet inom kulturen så kan den äldre känna sig som en börda.

Äldre som inte är delaktiga är beroende av vänner och anhöriga för att de ska kunna klara av sin vardag. Orsaken till att man inte är delaktig i samhället är för att man har

kommunikationssvårigheter, de äldre kan inte det svenska språket. Vänner och anhöriga blir en viktig länk mellan den äldre och samhället.

23

5.4 Delaktighet

Men flera informanter utryckte å andra sidan att de var delaktiga i det svenska samhället Idag är Dana 81 år gammal och får ofta besök av sina barn. Dana är tacksam att hennes barn bor nära henne. Hon arbetade på en restaurang och i en fabrik. Dana lever ensam, hennes sambo gick bort i cancer för ett tag sen. Hon framhåller vikten av delaktighet.

”Det är det viktigt att vara delaktig i samhället så att man har koll på allt som händer. Det är bra om man är delaktig i samhället och har ett socialt nätverk för att ifall man inte har det kommer man kanske bara vara hemma och isolera sig och till slut hamnar man utanför. Och skulle man vara sjuk så tänker man på sin sjukdom hela tiden, om jag sitter hemma blir de tråkigt och då blir jag dum i huvudet. Det är bra om alla går ute och träffas.

Språket är viktigt! När jag kom till Sverige och började arbeta var det väldigt svårt för mig när det gällde språket. Mina kolleger hade inget tålamod mot mig då jag inte förstod vad dem menar och dem förstod sig inte heller på vad jag menade. Min man räddade mig! Det är tack vare honom jag lärde mig det svenska språket och lärde mig att vara självständig eftersom jag inte hann gå i skolan utan jag arbetade direkt. Språket är viktigt speciellt nu när jag är ensam. Jag åker taxi själv, betalar räkningar och läser mina brev utan att jag är beroende av någon. Hur hade ja klarat mig i det svenska samhället om jag inte hade kunnat det svenska språket. Jag beundrar folk som kan leva i ett land utan att kunna prata eller förstå vad andra människor menar.”

Dana menar på att det inte är lätt att leva i ett land där man inte kan behärska språket. Hon menar också att om hon inte går ut och träffar andra människor blir hon ”dum i huvudet”. Hon berättar att ifall hon är sjuk och är hemma så tänker hon på sin sjukdom hela tiden, att hålla sig aktiv enligt Dana får henne att må bra.

På samma fråga om delaktighet svarar Jasmin

”Jag känner mig delaktig i samhället, jag röstar, kollar nyheterna och jag hänger med

samhällets utveckling fast det kan vara svårt ibland. Min man lever inte längre. Jag kan tänka mig att äldre som är födda i Sverige är mer integrerad i samhället på grund av de har

släktningar och familj som hjälper dem. För att kunna vara delaktig i samhället så är språket nummer ett för mig. Att kunna det svenska språket gör att jag klarar mig själv och att jag inte är i behov av andra människor. Svenska språket är viktigt för att kunna lita på mig själv, det som har hjälpt mig i livet efter min man har gått bort är språket. Ingen förstår portugisiska nästan. Det är viktigt om det hade funnits en plats där vi äldre invandrare samlas där vi kan prata om livet. Många äldre invandrare har svårt och få rätt information. De är mycket ensamma och de vet kanske inte om att de finns en plats för äldre så som mötesplats, träffpunkt till och med biblotek där man kan umgås. Det är viktigt för mig att äldre

invandrare får den hjälp de behöver för att inte känna sig ensamma, den känslan är hemsk tro mig. Jag tycker synd om min väninna, hon kan inte så bra svenska hon kan enbart

portugisiska hon säger att hon måste kontakta sina barn varje gång hon får hem ett brev eller om hon ska till läkaren, jag tycker synd om henne.”

Jasmin har bott i Sverige i 53 år och har arbetat som sjuksköterska på sjukhuset i 25 år. Jasmin har en dotter som bor i Sverige som hon träffar ofta. Men eftersom Jasmin klarar sig själv när det gäller räkningar och att behärska det svenska språket så är hon inte beroende av sin dotter

24

Även Lejla känner sig delaktig i samhället då hon gör allt en ”svensk” också gör.

”Jag känner mig delaktig i samhället som vilken medborgare som helst jag röstar och jag vet hur man ska uppföra sig i landet och vilka regler som gäller. Man måste anpassa sig annars hamnar man utanför och man måste också använda de förmåner som samhället erbjuder oss som till exempel bibloteket och olika föreningar som finns, då känner man sig delaktig. Men språket har hjälpt mig mycket, jag kan inte läsa men ja kan prata. Det svenska språket hjälper mig att klara av min vardag, ifall jag inte hade kunnat svenska så hade jag varit vilse. Mina barn tycker att det är bra att jag kan prata svenska, det underlättar för dem annars hade jag varit en belastning för dem tror ja.”

Lejla kom till Sverige när hon var 17 år. Eftersom hon var ung när hon kom till Sverige så var det inte svårt för henne att lära sig svenska. Lejla gick inte i skolan utan hon arbetade och det var så hon lärde sig svenska. Eftersom hon kom till Sverige när hon var ung har hon hunnit lära sig språket, landets kultur, traditioner samt normer.

5.5 Socialt nätverk

En del av våra respondenter har ett stort socialt nätverk och en del av våra respondenter har inget alls. Det sociala nätverket variearar beroende på individens livsstil. Vissa har barn, barnbarn, grannar, släktningar mm i Sverige och vissa har ingen alls. Även om man inte har anhöriga så kan man ha ett socialt nätverk, man kanske är aktiv på en mötesplats eller träffpunkt där man skapar kontakter. Även bra kontakt med grannar är ett socialt nätverk. Kristina är en äldre invandare som är 68 år gammal och har fyra barn. Kristina träffar sina barn och barnbarn ofta. Hon tycker att hon har ett brett socialt nätverk.

”Jag är så glad att jag är ute och orkar träffa mina barn och barnbarn varje helg. Jag är väldigt stolt att ja har mina barn nära mig. Dem blir så glada när dem träffar mig och dem ringer mig ofta och frågar ifall jag behöver någon hjälp. När vi träffas så brukar vi för det mesta prata om gamla minnen och när det är bra väder så sitter vi ute och fikar eller grillar. Jag är medlem i en klubb för endast kvinnor. Jag har varit medlem i den gruppen i snart 20 år. Kvinnoklubben är en del av mig sen jag har gått i pension. Jag är väldigt aktiv i klubben och jag har även varit med varit med och arrangerat utflykter tillsammans med andra. Idag är jag fortfarande lika aktiv men inte på samma sätt, jag arrangerar inte utflykter längre mm. Jag går till kvinnoklubben ofta och jag tycker om alla människor och jag tror alla tycker om mig.”

Kristina beskriver sig själv som en person som är integrerad i det svenska samhället. Kristina var väldigt aktiv när hon kom till Sverige, hon försökte lära sig språket för att inte känna sig utanför. Hon menar på att språket är en avgörande faktor för att ha ett bra socialt nätverk och för att kunna vara aktiv. Bara för att man har blivit pensionera betyder det inte att man ska sluta vara aktiv. Hon berättade att det är nu man ska ta chansen att vara aktiv och resa världen runt för att utforska och se världen. När hon arbetade hann hon knappt resa på grund av sitt jobb. Kristina har aldrig rest så mycket som hon gör idag. Nu reser hon två gånger per år och hon reser inte bara till sitt hemland utan hon reser till olika länder. Att vara aktiv i

kvinnoklubben har hjälpt Kristina enormt speciellt när hon förlorade sin make. Klubben stöttade henne under den svåra tiden och det är hon tacksam för. Kristina anser att varje