Inledningsvis undrade jag hur det kom sig att det inte fanns så mycket skrivet om specifikt pojkar, i SiS:s publikationer. Då jag tog del av det material som hade ordet pojke i titeln, som ju var en del av mitt urval, upptäckte jag att det nästan inte handlade om pojkar. Det är skrivet om ungdomar, och inte specifikt om poj- kar, men det handlar likväl om pojkar, indirekt. Exempelvis rapporten Från miljö- terapi till KBT – institutionsbehandling av kriminella pojkar (Daleflod & Lardén, 2004) har fokus på Sundbo ungdomshem som är en institution för pojkar, vilket inte framkommer omedelbart. Genomgående i hela rapporten omnämns pojkarna, vilka det ju handlar om, som ungdomar. Vidare innehåller den inga diskussioner om pojkar och deras könsspecifika behov eller om könsdifferentierad vård. Något som Knutsdotter och Wihlborg (2002) likaså framhävde om att diskussionen om- kring könsdifferentierad vård ofta har fokus på flickornas behov, trots att den ty- pen av avdelningar inte heller är bra för pojkar. Största delen av mitt material handlar om flickor och deras könsspecifika behov. Jag ställer mig frågande till detta, och det enda svar jag tycker mig kunna finna är att det rör sig om det manli-
ga normativitetstänkande som finns i samhället och inom SiS. Man har utgått från pojkar då man utvecklat behandlingsmodeller, behandlingarna har varit till för pojkar och har efterföljande även använts för flickor. Den tilltagande debatten om flickors könsspecifika behov handlar troligtvis om ett uppmärksammande kring att de behandlingsmodeller som fungerar för pojkar, inte fungerar för flickor. Vi- dare i de publikationer som handlade om flickor användes sällan ordet ungdomar om dem, utan de omtalades som flickor. Vilket är ännu ett tecken på ett manligt normativitetstänkande, där flickor blir till representanter av sitt kön och pojkar blir representanter för hela ungdomen.
I en diskussion om könsdifferentierad och enkönad vård blir ofrånkomligen kön den centrala frågan. Det som i nästa steg blir det viktiga är vad man lägger för betydelse i kön. Om man ser det som en statisk egenskap i individerna, eller som något föränderligt som ständigt skapas och omskapas i relationen till andra män- niskor och genom de olika diskursiva praktikerna.
Jag tycker mig se en viss uppgivenhet angående möjligheterna till vård av flickor och pojkar på gemensam avdelning. Man talade om hur det blev när flickor och pojkar vårdades på samma avdelning, men mycket lite om varför eller vad man skulle kunna göra för att ändra på detta. Det verkar finnas en acceptans kring att flickor och pojkar inte kan vårdas på samma avdelning och det finns till synes ingen som arbetar på att utveckla behandlingsmodeller, för att kunna behandla flickor och pojkar tillsammans. Trots att det finns övervägande argument för könsdifferentierade avdelningar framför könsblandade, vill jag inte dra slutsatsen att könsblandade avdelningar skulle vara en omöjlighet. Det krävs emellertid att man forskar och utvecklar behandlingsmodeller, utbildar personal och lär sig hur man ska bemöta de unga. För tillfället forskas det tillsynes dock endast om hur flickornas könsspecifika behov ska tillfredställas på enkönade avdelningar, så utsikterna om välfungerande behandlingsmetoder för könsblandade behandlings- hem torde följaktligen vara något avlägset.
Frågor har väckts hos mig angående huruvida man på institutionerna anser att pojkarna behöver utveckla sin manlighet, i likhet med att flickor behöver utveckla sin kvinnlighet? Därtill undrar jag även om pojkar skulle anses ha en bristande kroppsidentitet, så som flickorna i Runquists (1997) rapport ansågs ha, om de var klädda i pösiga kläder? Baserat på mitt material verkar det vara problematiskt att komma ifrån det könsstereotypa tänkandet. Enligt det poststrukturalistiska tän- kandet kan man genom att se till hur de könsspecifika egenskaperna uppstår und- vika ett sådant tänkande. Jag tänker mig att då man utgår från att flickor och poj- kar är olika och har olika behov, befäster man den könsstereotypa bilden av könen och därmed även det heteronormativa tänkandet. Därför är det svårt att frångå detta från såväl SiS:s sida, som ute på deras institutioner. Att många författare i mitt material diskuterade könsstereotypt tänkande, var en viktig upptäckt eftersom det tyder på en medvetenhet, åtminstone hos vissa av författarna. Den polarisera- de, sociala strukturen skapas genom en mängd diskursiva praktiker och i viljan att förändra strukturen måste man avvisa diskursiva praktiker för att kunna införa nya. Men eftersom strukturen även begränsar individen försvårar detta föränd- ringen. Man måste följaktligen se till de begränsningar man själv har och de om- givningen har, innan man kan förändra (Davies, 2003). Flera författare har belyst olika diskursiva vanskligheter inom ungdomsvården, men det är det svåra som återstår; att förändra de diskursiva praktikerna.
REFERENSLISTA
Andersson, B (1998) Ett § 12-hem för flickor – Omdefinitioner i ungdomsvården Rapport nr 2/98: Västervik: Statens institutionsstyrelse
Bergström, G & Boréus, K (2005) Textens mening och makt - Metodbok i sam- hällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur
Carlson, Å (2001) Kön, kropp och konstruktion – En undersökning av den filoso- fiska grunden för distinktionen mellan kön och genus Stockholm: Symposion Claezon, I & Hilte, M (2005) Flickor och pojkar på institution - ett könsperspektiv på vården av ungdomar Stockholm: Barnhuset
Daleflod, B & Lardén, M (2004) Från miljöterapi till KBT – Institutionsbehand- ling av kriminella pojkar SiS följer upp och utvecklar, Rapport nr 1/04: Västervik: Statens institutionsstyrelse
Davies, B (2003) Hur flickor och pojkar gör kön Stockholm: Liber
Forsling, S (2001) Flickan och hästen – Bilder från ett hem för särskild tillsyn SiS följer upp och utvecklar, Rapport nr 2/01: Statens institutionsstyrelse
Haavind, H (2000) Analytiske retningslinjer ved empiriske studier av kjønnede
betydninger (s 155-220) I: Haavind, H (2000) Kön och tolkning Stockholm: Natur och kultur
Hamreby, K (2004) Flickor och pojkar i den sociala barnavården – Föreställ- ningar om kön och sociala problem under 1900-talet Umeå: Umeå universitet Kindstrand, A & Theorin, T (2002) Barfotabarn – Flickors vandring från LVU till LVM SiS följer upp och utvecklar, Rapport nr 3/02: Statens institutionsstyrelse Knutsdotter, L & Wihlborg, M (2002) Flickorna i fokus – Ett underlag för verk- samhetsplaneringen Allmän SiS-rapport, Rapport nr 7/02: Statens institutionssty- relse
Kristiansen, A (2005) Flickor i tvångsvård – Utvärdering av tolvstegsinriktad § 12-vård SiS följer upp och utvecklar, Rapport nr 3/05: Statens institutionsstyrelse Merriam, S B (1994) Fallstudien som forskningsmetod Lund: Studentlitteratur Rosengren, K E & Arvidson, P (2005) Sociologisk metodik Malmö: Liber
Runquist, W (1997) Att arbeta med flickor på institution – Att tillgodose flickor särskilda behov av behandlingsinsatser Allmän SIS-rapport Rapport nr 1997:6 Statens institutionsstyrelse
Schlytter, A (1999) Kön och juridik i socialt arbete – Tillämpningen av 3 § LVU på länsrättsnivå Lund: Studentlitteratur
mot nya mål. Slutbetänkande av Jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm: Fritzes
Strandell, H (2000) Identitet eller interaktion – perspektiv på innebörder av kön (s 105-130) I: Haavind, H (2000) Kön och tolkning Stockholm: Natur och kultur SiS Genderpolicy Statens institutionsstyrelse
Ulmanen, P & Andersson, G (2006) Svensk social barnavård ur ett könsperspek- tiv 1993-2003 – En litteraturgenomgång SiS följer upp och utvecklar, Rapport nr 1/06: Statens institutionsstyrelse
Internetreferenser
Statens institutionsstyrelses hemsida Lista över SiS:s utgivna forskningsrapporter:
<http://www.stat-inst.se/zino.aspx?pageID=19> 2006-04-10 Lista över SiS:s publikationer i serien SiS följer upp och utvecklar:
<http://www.stat-inst.se/zino.aspx?pageID=19&productCategoryID=2> 2006-04- 10
Lista över SiS:s publikationer i serien Allmänna rapporter: <http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=168> 2006-04-10 Beläggningsstatistik för mars månad:
<http://www.stat-inst.se/document/SiS_statistik_mars_2006.xls>. 2006-04-18 SiS:s verksamhetsplan för 2001:
<http://www.stat-inst.se/document/SiS_VP_2001.pdf> 2006-04-20 Lagrum
Socialtjänstlagen (2001:453).
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård