Den här uppsatsen har syftat till att undersöka hur man som individ kanaliserar ett
klimatengagemang inom ramarna för en klimatorganisation. Studien har fokuserat på frågor som berör betydelsen av den kroppsliga närvaron, samtal med andra, samt betydelsen av levd erfarenhet som ett sätt att förstå vad klimatförändringar är. Jag har försökt besvara mitt syfte genom att använda mig av teoretiska utgångspunkter formulerade av Hans-Georg Gadamer, Martin Heidegger samt Maurice Merleau-Ponty. Den fenomenologiska och tolkande
förståelsen har stått i fokus för analysen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att mina informanter har vissa delade åsikter kring olika typer av klimatengagemang, medan vissa åsikter har stämt överens med varandra. En tudelad åsikt har bland annat handlat om klimatstrejker som någonting positivt eller ej. De av informanterna som inte lägger så mycket värde i klimatstrejker tolkar jag som att de menar att det saknas en riktadhet. Jag tolkar även många av mina informanters handling att flytta sitt klimatintresse inom ramarna för en klimatorganisation som ett sätt att redan där rikta sitt engagemang, vilket har visat sig känns betydelsefullt. Vissa har fått mindre klimatångest genom att bli engagerade, medan andra menar att klimatångesten kan pendla i perioder. Överlag känns det dock bättre att vara engagerad. Därmed drar jag slutsatsen att mina informanter har känt att de många gånger kunnat konkretisera klimatförändringar genom att vara engagerad i en klimatorganisation, men att detta inte behöver betyda att man blir ”botad” från sin klimatångest eller att man inte är fortsatt orolig för framtidens klimatförändringar.
Samtliga av mina informanter har upplevt att det känns betydelsefullt att vara
klimatengagerad tillsammans med andra, både för deras personliga del men också som tillvägagångssätt för att kunna lösa klimathotet. Kanske kan även anledningen till att man känner mindre klimatångest genom att vara klimatengagerad påverkas av att klimatfrågan ofta porträtteras som att det är individer som bör engagera sig. Med andra ord kan närvarande diskurser påverka individers känslor kring ett klimatengagemang. Med hjälp av Heideggers synsätt om att vår tillvaro redan i en bemärkelse är en delad tillvaro med andra blir det betydelsefullt att skapa sig förståelser av fenomen, tillsammans med andra, som samtliga av mina informanter har gett uttryck för.
31 informanters engagemang, tillsammans med den diskursiva och tolkande förståelsen. Det tydligaste exemplet där den kroppsliga manifestationen av en ”diskursiv kamp” syns i Rasmus berättelse av att vara klimataktivist i Ojnareskogen på Gotland. Däremot är den typen av engagemang avhängig av att det har funnits en samtalande och resonerande röst sedan tidigare. Alex poängterar även denna aspekt, fastän det i hans fall ofta fungerat tvärtom, där den reflekterande och samtalande rösten kommer efter det kroppsliga engagemanget. Jag drar här slutsatsen att den kroppsliga närvaron i samband med klimataktioner har varit
betydelsefull för många av mina informanter, men att det inte alltid handlar om att skapa sig själv förståelser om klimatförändringar utan att det kanske i många fall handlar om att föra vidare kampen om att sprida kunskap om klimatförändringar och att uppmärksamma frågan. Att kroppsligen vara på plats på klimataktioner tolkar jag även som känslomässigt
betydelsefull för vissa av mina informanter, samtidigt som det inte är lika viktigt för andra.
När det kommer till den levda erfarenheten av sommaren 2018 som betydelsefull för att skapa förståelser kring klimatförändringar drar jag slutsatsen att det för en del av mina informanter har varit viktigt för att skapa handlingskraft i frågan. För Stina och Levi fungerade sommaren som en utlösande faktor för att deras egna engagemang tog fart på riktigt. I bred debatt upplever vissa av mina informanter dock inte att så många drar paralleller till den varma sommaren som direkt konsekvens av klimatförändringar. Detta kan bland annat bero på att klimatfrågan ofta framställs i termer av dystopiska utsagor, och att man således inte uppfattar behaglig sommarvärme över lång tid som någonting problematiskt. Närvarande positiva känslor och erfarenheter kring sommar kan alltså påverka hur man upplever sommarvärme. Kanske kan vi med andra ord genomleva klimatförändringar utan att förstå att det är
klimatförändringar det rör sig om. På ett sätt känns detta betryggande eftersom vi i sådana fall kanske även kan skapa oss förståelser om klimatförändringar innan de helt enkelt kommer att ske, om inte den levda erfarenheten är direkt avgörande för vår förståelse av
klimatförändringar som fenomen.
Sammanfattningsvis förstår jag det som att både de kroppsliga och de samtalande erfarenheterna är lika viktiga när man berör ämnet ”klimatförändringar”. Många gånger utgörs det även ett slags sampel dem emellan. Att bedöma vem av Maurice-Merleu Ponty, Martin Heidegger eller Hans-Georg Gadamer som har rätt i hur människan uppfattar sin värld går helt enkelt inte att göra. Både den fenomenologiska erfarenheten av att vara en kroppslig varelse och att tolka fenomen tillsammans med andra bygger helt enkelt på varandras
32 premisser. Utan att vara kroppslig kan vi inte närma oss varandra för att tolka fenomen
tillsammans. Utan att vara kommunikativ kan vi inte sätta ord på de kroppsliga erfarenheter vi erfar.
Denna studie har bara skrapat på ytan av hur människan upplever klimatengagemang och hur vi skapar oss förståelser av klimatförändringar i våra vardagliga liv. Kanske kommer jorden gå under ändå, även fast vi skapar oss förståelser. Kanske kommer de dystopiska utsagor bli sanning, men sen samtidigt, kanske inte. Vi vet helt enkelt inte hur framtiden kommer te sig. Det vi däremot med säkerhet kan lita på är vårt försök till att skapa den värld vi vill uppnå. Och där i tror jag det ligger mycket bärkraft.
33
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor Intervjuer 1. Rasmus (pseudonym) Yrke: Student Födelseår: 1989 Kön: Man Intervjudatum: 20190404Intervjuns längd: 1 timme och 2 minuter Intervjun utförd av: Sara Tjellander Intervjun förvaras hos författaren
2. Stina (pseudonym) Yrke: Student Födelseår: 1992 Kön: Kvinna Intervjudatum: 20190404 Intervjuns längd: 42 minuter Intervjun utförd av: Sara Tjellander Intervjun förvaras hos författaren
3. Levi (pseudonym) Yrke: Student Födelseår: 1995 Kön: Kvinna
34 Intervjudatum: 20190405
Intervjuns längd: 47 minuter Intervjun utförd av: Sara Tjellander Intervjun förvaras hos författaren
4. Alex (pseudonym) Yrke: Student
Födelseår: 1989 Kön: Man
Intervjudatum: 20190406
Intervjuns längd: 1 timme och 22 minuter Intervjun utförd av: Sara Tjellander Intervjun förvaras hos författaren
5. Nora (pseudonym) Yrke: Projektledare Födelseår: 1989 Kön: Kvinna
Intervjudatum: 20190416
Intervjuns längd: 1 timme och 4 minuter Intervjun utförd av: Sara Tjellander Intervjun förvaras hos författaren
Tryckta källor
Elektroniska källor
Ende Gelände 2019. About us https://www.ende-gelaende.org/en/about-us/ (hämtad
35 Lagerblad, Anna 2010. Svenska Dagbladet: ”Klimatångest nytt fenomen i psykiatrin”
https://www.svd.se/klimatangest-nytt-fenomen-i-psykiatrin, (hämtad 2019-05-02).
Nyström, Maria 2007. Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/Allmänmedicin vid Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Hermeneutik http://infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.shtml (hämtad 2019-05-07).
Ronge, Johan m.fl. 2019. Expressen: ”Över 100 länder klimatstrejkar med 16-åriga Greta Thunberg” Publicerad 2019-03-15
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/over-100-lander-klimatstrejkar-med-16-ariga-greta-thunberg/ (hämtad 2019-05-20).
SMHI, 2018. Sommaren 2018 - extremt varm och solig. Senaste uppdaterad 2018-08-04
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2018-extremt-varm-och-solig-1.138134 (hämtad 2019-05-10).
SVT Nyheter, 2019. Bränderna som rasat i landet. Senast uppdaterad 2019-05-08
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/18772566 (hämtad 2019-05-24).
Söderholm, Ola & Aftonbladet Kultur. 2019. Mobilisera. [podcast] Stormens utveckling.
https://podcast.aftonbladet.se/p/stormens-utveckling/ (hämtad 2019-05-14). Världsnaturfonden WWF, 2018. Senast uppdaterad 2019-03-19, Klimatbarometern 2018 &
Sifo-undersökning, https://www.wwf.se/dokument/klimatbarometern-2018-sifo-undersokning/ (hämtad 2019-05-02).
Rapporter
SOU, Statens Offentliga Utredningar, 2019:7. Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning. Skogsbränderna 2018. Stockholm: Elanders Sverige.
SMHI & Naturvårdsverket 2014. FNs klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, anpassning och sårbarhet. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC. Klimatologi Nr 7.
Litteratur
36 Engblom, Rikard 2015. Med kroppen som vapen: en studie av aktivism, mobilisering och
motstånd mot en gruva i Gállok. Examensarbete på avancerad nivå, Uppsala: Uppsala universitet.
Evernden, Neil 1993. The Natural Alien: Humankind and Environment. 2 uppl. Toronto: University of Toronto Press.
Fägerborg, Eva 2011. ”Intervjuer” I: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gadamer, Hans-Georg 2004 [1975]. Truth and Method. rev. 2 uppl. London & New York: Bloomsbury Academic.
Grondin, Jean 1997. ”Gadamer on humanism” I: Gadamer, Hans-Georg & L. Edwin Hahn (red.). The philosophy of Hans-Georg Gadamer. Chicago: Open Court. Heidegger, Martin 1993 [1981]. Varat och tiden – Del 1. Göteborg: Daidalos.
Hulme, Mike 2009. Why We Disagree about Climate Change: Understanding Controversy, Inaction and Opportunity. Cambridge: Cambridge University Press.
Klein, Barbro 1990. ”Transkribering är en analytisk akt”. RIG – Kulturhistorisk tidsskrift, 73 (2): 41–66.
Kramming, Kajsa 2017. Miljökollaps eller hållbar framtid?: Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Uppsala universitet,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
Larsson-Heidenblad, David 2012. Vårt eget fel – Moralisk kausalitet som tankefigur från 00-talets klimatlarm till förmoderna syndastraffsföreställningar,
Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Historiska Institutionen, Agerings Bokförlag, Tyskland.
Malm, Andreas 2016 “Revolution in a warming world: Lessons from the Russian to the Syrian revolutions”. I: Panitch, Leo & Albo, Greg (red.) Rethinking Revolution: Socialist Register 2017. New York: Merlin Press.
37 Patel, Runa & Davidson, Bo 2011. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pripp, Oscar 2011. “Reflektion och etik” I: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Schmidt, Dennis 1997. ”Putting oneself in words…” I: Gadamer, Hans-Georg & L. Edwin Hahn (red.). The philosophy of Hans-Georg Gadamer. Chicago: Open Court. Stoknes, Per Espen 2015. What We Think About When We Try Not to Think About Global
Warming: Toward a New Psychology of Climate Action. White River Junction: Chelsea Green.