Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. Genom granskning av såväl relevanta studier som kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, finner vi att kontakten mellan förskola, skola och hem sker på de vuxnas villkor. Likaså domineras kontakten av olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till att kontakten gestaltas olikartat. Kvalitetsredovisningarna påvisar att kontakten mellan förskola och hem inom Örebro kommun sker genom ett nära och förtroendefullt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare. I lika hög grad karakteriseras kontakten mellan förskola och hem av en åtskillnad mellan parterna, det vill säga olikheter mellan lärare och vårdnadshavare anses betydelsefulla i kontakten. Vi konstaterar också att barn har en underordnad position i kontakten mellan förskola och hem.
Kvalitetsredovisningarnas bidrag till vår studie
För att undersöka och konkretisera hur kontakten mellan förskola och hem betraktas och värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt, använder vi oss av kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun. Kvalitetsredovisningarna synliggör, enligt oss, hur kontakten och barnens position kommer till uttryck på lokal nivå. Vi uppfattar att utforskandet av kvalitetsredovisningar inte tidigare blivit gjord. Därmed finner vi det av intresse att ta oss an dessa offentliga handlingar.
Kvalitetsredovisningarna har gett oss värdefull inblick i hur kontakten betraktas och värderas i Örebro kommuns förskolor. De har även gjort oss medvetna om att barns position i stor utsträckning anses mindre värdefull och därmed ofta negligeras i kontakten mellan förskola och hem inom kommunen. Vi anser, att vi med hjälp av kvalitetsredovisningarna har kunnat besvara vårt syfte. Dock ställer vi oss frågande ifall de ger en rättvis bild vad gäller hur det gestaltas i praktiken? Kommer kontakten till uttryck på ett annorlunda sätt och visas mer hänsyn till barnens integritet och autonomi i det praktiska arbetet i verksamheterna? Vi tror att skillnader kan förekomma eftersom allt praktiskt arbete som sker i verksamheterna kan vara svårt att redovisa skriftligt. Därmed finner vi det av intresse att vidare studier kan
omfatta hur kontakten betraktas och värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt i det praktiska arbetet i verksamheterna.
Kontakten mellan förskola, skola och hem – en värdefull beståndsdel
Vi konstaterar att kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas som värdefull i såväl studier inom området som på lokal nivå. Detta kan, menar vi, bero på att det i Lpfö 98 betonas att kontakt ska etableras mellan förskola och hem. Vi menar även att kontakten är av stor vikt för lärarna i verksamheterna. Detta för att kunna få en helhetsbild av alla barn och därmed skapa möjligheter för dem att utvecklas rikt och mångsidigt. Utan kontakt med barnens vårdnadshavare anser vi det svårare att hjälpa barn utifrån deras premisser, eftersom yngre barn inte alltid kan förklara och uttrycka det som sker i deras omgivning.
Kontaktens betydelse diskuteras även i Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011. De betonar, utifrån Lpfö 98s uttalande, vikten av att kontakt mellan förskola, skola och hem ska etableras. De skriver
föräldrarnas engagemang och delaktighet är också ytterst viktigt för barnen och för att utveckla verksamheten. Föräldrarnas inställning till skolgången är central för elevens möjligheter att lyckas i skolan. Det är därför viktigt att förskolans/skolans samarbete med hemmen fungerar väl (Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011, s 6).
I vår granskning och tolkning av förskolornas kvalitetsredovisningar inom Örebro kommun, har vi uppmärksammat att förskolorna strävar efter att etablera kontakt med barnens vårdnadshavare. Förskolornas engagemang, tolkar vi, som att de uppfattar kontakten mellan förskola och hem som betydelsefull och viktig. Många förskolor uttrycker till och med en önskan om att få ännu fler vårdnadshavare engagerade i sina barns vardag. Detta för att skapa en gynnsam lärandemiljö där alla parter strävar åt samma håll, barnens bästa. Vi finner det glädjande att engagemang från förskolornas sida finns till att etablera kontakt med barnens vårdnadshavare. Vi anser att kontakten skapar en helhetsbild kring barnen och deras utveckling och lärande. Enligt oss, bör kontakten med barnens vårdnadshavare vara en självklarhet och ett naturligt inslag i förskolornas verksamheter.
från alla parter krävs tid och engagemang. Vi menar att Sagans förskola delar Jensen & Jensens tankegångar. Sagans förskola uttrycker att
”målet att ge våra föräldrar insikt i förskolans verksamhet kan vara svårt att uppfylla då det kräver ett stort engagemang från föräldrarna själva” (Sagans förskola).
Vi inser vikten av att etablera kontakt mellan förskola och hem men förstår samtidigt att det inte är en lätt uppgift. För att alla parter ska uppleva trygghet samt bevara sin integritet och autonomi, menar vi, att det krävs jämvikt i kontakten mellan förskola och hem. Frambringas denna jämvikt, leder det till att alla upplever sin medverkan i kontakten som värdefull, enligt oss.
Kontaktens förutsättningar och innebörder
Vi konstaterar att fastän kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas som betydelsefull, har kontakten olika förutsättningar och innebörder. Dessa bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig, enligt oss. Bidragande förutsättningar kan, enligt Lareau (2000), vara det sociala och kulturella kapitalets påverkan, så som klasstillhörighet, olika yrken och ekonomisk status. Vi kan utläsa att en del av förskolorna inom Örebro kommun har dessa aspekter att ta hänsyn till. Ett mönster var de är geografiskt placerade inom kommunen kan vi dock inte finna. Det ställer vi oss frågande till eftersom vi uppfattar Örebro kommun som en segregerad stad. Spekulationer kring varför vi inte kan utläsa ett mönster, tror vi, kan bero på att förskolorna i kommunen är indelade i olika skolförvaltningar. Dessa skolförvaltningar innefattar ett stort geografiskt område där olika socioekonomiska förutsättningar finns representerade och därmed kan det ha en inverkan, enligt oss.
Vi har fått det bevisat att kontakten mellan förskola, skola och hem även kan innefatta olika innebörder som påvisar skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas. Enligt oss, belyser Eriksons (2004) utarbetade principer detta. I vår granskning och tolkning av kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, konstaterar vi att de dominerande kontaktformerna är partnerskaps- och isärhållandets princip. Vi anser, att båda dessa principer skapar goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande, men utifrån olika premisser. Som generellt gemensamt drag värdesätter båda principerna den dagliga kontakten mellan förskola och hem. Det menar vi att de andra två av Eriksons principer vi
beskrivit, inte i samma utsträckning gör. Förskolans verksamhet skapar goda förutsättningar för den dagliga kontakten mellan parterna. Detta kan vara en bidragande orsak till att partnerskaps- och isärhållandets princip är de två dominerande kontaktformerna inom Örebro kommuns förskolor, enligt oss.
Barns position i kontakten förskola, skola och hem
Att barn negligeras i kontakten mellan förskola, skola och hem, har vi fått bevisat i såväl studier på området som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Detta anser vi är oacceptabelt. Arnér & Tellgren (2006) framhåller, enligt oss, värdefulla och konkreta argument för att barn ska värderas jämbördigt i kontakten. De hävdar att ”barn alltför sällan kommer till tals i sammanhang där vuxna finns med, men det innebär inte att det som barn har att säga skulle vara av mindre värde” (s 11). Vi, liksom Arnér & Tellgren, anser att kommunikation är nödvändig och betydelsefull för att uppnå jämbördig kontakt där även barnens röster blir hörda.
Vår empiriska studie visar att barnens röster i kontakten mellan förskola och hem lyser med sin frånvaro inom Örebro kommuns förskolor. Vi kan dock utläsa att barns medverkan vid ett flertal tillfällen finns latent uttryckt i kvalitetsredovisningarna. Vi anser att lärarna i förskolans verksamhet har barnens bästa i åtanke. Detta visar sig i att lärarna tillsammans med vårdnadshavarna tror sig veta vad som är mest optimalt för barnen vid kontakt mellan förskola och hem. Genom förskolornas sätt att uttrycka sig i kvalitetsredovisningarna betonas och värdesätts vårdnadshavarnas delaktighet i barnens utveckling och lärande. Barnens tankar och åsikter konkretiseras inte i någon större utsträckning, enligt oss. Vi tror, med anledning av barnens unga ålder, att deras medverkan i kontakten mellan förskola och hem inte alla gånger uttrycks manifest i kvalitetsredovisningarna. Ström & Sörenson (2007) påvisar vikten av att yngre barns tankar och åsikter framhålls i kontakten, eftersom barnen ”tycker det är viktigt att styra och kontrollera informationen som hem och skola utbyter” (s 25). Vi anser att det som inte direkt kan sägas till barn inte heller ska sägas om dem. Därmed får och ska inte kontakt mellan förskola och hem ske över huvudet på barn.
alla förskolor inom kommunen. Oavsett barnens ålder, menar vi, att det är viktigt att framhålla barnens position. Vi ställer oss frågan varför hänsyn inte alltid tas till barnens tankar och åsikter? Detta eftersom vi konstaterar i vår studie, att vuxna emellanåt inte inser vikten av det barn har att säga. Vi önskar att såväl lärare som vårdnadshavare i större utsträckning släpper på kontrollen och bjuder in barnen och ser dem som jämbördiga i kontakten. Arnér & Tellgren (2006) betonar ”om vuxna betraktar sig själva som auktoriteter i förhållande till barn så får vuxna också svårt att gå in i en dialog med dem eftersom man då inte hamnar på en jämbördig nivå” (s 131).
Vilken av Eriksons (2004) principer som dominerar när barn omnämns manifest alternativt latent i kontakten mellan förskola och hem var till en början svår för oss att utläsa i kvalitetsredovisningarna för förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Det kan, tror vi, bero på att kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till att kontakten gestaltas olikartat. Vid ytterligare granskning och tolkning av kvalitetsredovisningarna upptäcker vi dock att Eriksons (2004) isärhållandets princip dominerar beträffande när barn omnämns manifest i kontakten. Denna omständighet innebär emellertid inte att barn per automatik omnämns manifest när isärhållandets princip råder som kontaktform mellan förskola och hem. Vi konstaterar att inom denna princip vill parterna bevara de olikheter som finns mellan förskola, skola och hem. Vi förstår värdet av att hålla isär lärare och vårdnadshavare för att gynna barns position i kontakten. Här tillåts barn att i kontakten värna om sin integritet och autonomi, vilket framkommer som viktigt från barnens synvinkel i studier vi tagit del av. Därmed anser vi, det egendomligt att barn per automatik inte alltid omnämns manifest när isärhållandets princip råder som kontaktform mellan förskola och hem inom Örebro kommun. Vi tror, att detta dels kan bero på barnens unga ålder samt att förskolorna i utformandet av kvalitetsredovisningarna inte har barns perspektiv i åtanke. Återigen vill vi framhålla att Örebro kommuns förskolor inser vikten av att kontakten mellan förskola och hem är betydelsefull. En ständig tanke om hur barn positioneras i kontakten bör däremot, enligt vår mening, finnas i större utsträckning för att kontakten ska bli jämbördig. En jämbördig kontakt, hävdar vi, skapar mer trygghet, delaktighet och tillit som gynnar alla parter, även barnen. Örebro kommuns förskolor står således, enligt oss, inför en utmaning. Detta när det avser att få till stånd, och i kvalitetsredovisningarna ge uttryck för, en förändrad syn på barnens position i kontakten mellan förskola och hem.
Referenser
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006): Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv. Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red (2000/2005): Textens mening och makt. Metodbok
i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Edwards, Rosalind (2002): Introduction. Conceptualising Relationships Between Home and School in Children’s Lives. I Rosalind Edwards, red: Children, Home And School.
Regulation, Autonomy or Connection, s 1-23. London: RoutledgeFalmer.
Edwards, Rosalind & Alldred, Pam (2000): A typology of parental involvement in education, centering on children and young people negotiating familisation, institutionalisation and individualisation. British Journal of Sociology of Education, 21(3), s 435-455.
Erikson, Lars (2004): Föräldrar och skola. Örebro: Akademisk avhandling vid pedagogiska institutionen, 10.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (2000): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.
Jensen, Elsebeth & Jensen, Helle (2008): Professionellt föräldrasamarbete. Stockholm: Liber.
Lareau, Annette (2000): Home Advantage – Social Class and Parental Intervention in
Elementary Education. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.
Larsson, Staffan (1986): Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 98, Läroplan för förskolan.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Miretzky, Debra (2004): The Communication Requirements of Democratic Schools: Parent –
Teacher Perspectives on Their Relationships. Teacher College Record (106)4.
Myndigheten för skolutveckling (2007): Kvalitetsarbete i förskola och skola. Handbok i
kvalitetsredovisning. Stockholm: Skolverket.
Niléhn, Kerstin (1976): Samspelet mellan hem och skola. Former för kontakt och samarbete
mellan lärare, föräldrar och elever i grundskolan. Stockholm: Bonniers.
Skolverket (2006): Allmänna råd och kommentarer. Kvalitetsredovisning. Stockholm: Skolverket.
Ström, Fredrik & Sörenson, Jon (2007): Samverkan mellan hem och skola – elevstrategier
för att värna om integritet och autonomi. Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
[C-uppsats.]
Säfström, Carl Anders (1995): Läsning som omvänd hermeneutik. I Utbildning & Demokrati.
Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 4(2), s 45-53.
Elektroniska källor
Örebro kommuns kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet
http://www.orebro.se/1801.html
Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011
http:// www.orebro.se/download/18.4b11ed8511dc885a70980009439/Skolplan_2008- 2011_f%C3%B6r_%C3%96rebro_kommun.pdf
[hämtad 09-02-11]
FN: s konvention om barnets rättigheter I artikel 12.1
http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-hela-texten
[hämtad 09-03-23]
Förordning (SFS 1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1997:702