ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
__________________________________________________________________________________________
Kontakten mellan förskola och hem.
En undersökning av lokala kvalitetsredovisningar.
Anna Major & Pernilla Sandberg
Pedagogik med didaktisk inriktning C
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas att förskola och hem ska samarbeta för att kontakt ska etableras. Kontakten har olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Kontakten motiveras även utifrån barns lärande, dock är barns perspektiv många gånger försummat i studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem. Vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i såväl relevanta studier på området som på lokal nivå. Vår ambition är även att undersöka hur barn positioneras i denna kontakt. För att konkretisera hur kontakten värderas samt hur barn positioneras på lokal nivå, granskar vi kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun.
Efter olika granskningar konstaterar vi att kontakten betraktas och värderas som betydelsefull i såväl studier vi tagit del av, som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Vår slutsats är att engagemanget från förskolans sida syftar till att etablera goda kontakter med barnens vårdnadshavare, kontakten sker således på de vuxnas villkor. Dock urskiljer vi skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas inom Örebro kommuns förskolor. I kvalitetsredovisningarna påvisas alltifrån att kontakten ska ske genom nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare till att förskolorna enbart ska hålla vårdnadshavarna informerade om verksamheten. Flertalet förskolor belyser daglig kontakt som mest betydelsefull, till skillnad från sporadisk kontakt som sker vid till exempel föräldraråd.
Vår empiriska undersökning påvisar att barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem. Dock finner vi att barn i ett flertal kvalitetsredovisningar omnämns latent, det vill säga de omnämns indirekt och dolt. Endast i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest, följaktligen tydligt och påtagligt. Vår kommentar till detta resultat är att barn bör få en tydligare position i kontakten mellan förskola och hem. Möjligen kan kontakten mellan förskola och hem få en annan karaktär om barnens position blir mer påtaglig.
Innehållsförteckning
Kapitel 1. Inledning...1
Syfte och frågeställningar...2
Avgränsningar...2
Begreppsdefinition...3
Disposition...4
Kapitel 2. Studier om kontakten mellan förskola, skola och hem...5
Hur betraktas och värderas kontakten förskola och hem i Lpfö 98?...5
Förutsättningar för kontakten mellan förskola, skola och hem...6
Olika innebörder av kontakten mellan förskola, skola och hem...7
Partnerskapsprincipen...7
Brukarinflytandeprincipen...8
Valfrihetsprincipen...8
Isärhållandets princip...9
Barns position i kontakten mellan förskola, skola och hem...9
Barns perspektiv på kontakten mellan förskola, skola och hem...11
Summering...12
Kapitel 3. Kvalitetsredovisning som måldokument...13
Kvalitetsredovisningens utformning...13
Kvalitetsredovisningens syfte och uppdrag...13
Summering...14
Kapitel 4. Metodologiska överväganden...15
Metod...15
Tillvägagångssätt...16
Avgränsning och urval...17
Kapitel 5. Kontakten betraktas som värdefull men barnen negligeras...18
Brukarinflytandeprincipen...21
Brukarstyrelser utgör inte det centrala i kontakten...21
Valfrihetsprincipen...22
Föräldrakooperativ, ingen utmärkande kontaktform...22
Isärhållandets princip...22
Olikheter mellan förskola och hem anses värdefull...22
Barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem...23
Barn omnämns företrädesvis latenta i kontakten...25
Gränsdragning gynnar barnen...25
Summering...26
Kapitel 6. Avslutande diskussion med kommentarer...27
Kvalitetsredovisningarnas bidrag till vår studie...27
Kontakten mellan förskola, skola och hem – en värdefull beståndsdel...28
Kontaktens förutsättningar och innebörder...29
Barns position i kontakten förskola, skola och hem...30
Kapitel 1. Inledning
Den här studien handlar om hur kontakten mellan förskola, skola och hem kan betraktas och värderas. I läroplan för förskolan, Lpfö 98, förespråkas en nära kontakt med hemmen. I avsnittet som behandlar förskolans uppdrag anges att
förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (s 4).
I Lpfö 98 formuleras således syftet med att förskola och hem ska samarbeta. Läroplanstexten kan tolkas som att det företrädesvis är kontakt mellan läraren och vårdnadshavaren som ska ta form. Därmed får, menar vi, barnet en undanskymd plats åtminstone i läroplanen. Vi ser kontakten mellan förskola och hem som angelägen och viktig. Utan en fungerande kontakt anser vi det svårt att få en optimal helhetsbild av barnen, deras utveckling och lärande. Även i pedagogiska studier på området hävdas att barns perspektiv ofta förbises. Rosalind Edwards (2002) menar att det mestadels är vårdnadshavarnas och/eller lärarnas perspektiv som omnämns i studier på området.
Lars Erikson (2004) har i sin avhandling utarbetat fyra olika principer, för att identifiera skillnader och likheter, i kontakten mellan förskola, skola och hem. Dessa benämns som partnerskaps-, brukarinflytande-, valfrihets-, och isärhållandets princip. Principerna visar på såväl en önskad som oönskad kontakt mellan parterna. Erikson menar att de olika principerna ger uttryck för att läraren och vårdnadshavaren intar olika roller vilket resulterar i att kontakten gestaltas och värderas på olika sätt. Elsebeth Jensen & Helle Jensen (2008) framhåller att kontakten mellan förskola, skola och hem är en svår uppgift men också en enastående möjlighet. De menar att den svåra uppgiften handlar om att läraren i sin professionella yrkesroll uppbär ledarskapet i kontakten och därmed bör kunna visa respekt och hänsyn för alla inblandade parters tankar, åsikter och värderingar. Den enastående möjligheten infaller om läraren i kontakten lyckas med sin professionalism och kontakten utmynnar i en ömsesidig strävan för barnens bästa (Jensen & Jensen 2008).
Den ambition som Lpfö 98 ger uttryck för angående kontakten mellan förskola och hem ska även konkretiseras på lokal nivå. En sådan lokal nivå är de kvalitetsredovisningar som förskolorna och skolorna har till uppgift att utforma. Kvalitetsredovisningar är ett verktyg för att synliggöra och förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen i förskolans och skolans verksamhet (Skolverket 2006). Vi menar att genom granskning och tolkning av lokala kvalitetsredovisningar, kan vi få syn på hur kontakten mellan förskola och hem betraktas och värderas. Likaså är vi intresserade av att försöka utläsa hur barn positioneras i kontakten. Med anledning av vårt intresse för kontaktens betydelse samt barns position, har vi formulerat vårt syfte:
Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas.
Hur värderas kontakten förskola, skola och hem i relevanta studier? Hur värderas kontakten förskola och hem på lokal nivå?
Hur positioneras barn i kontakten mellan förskola och hem i såväl studier som på lokal nivå?
Avgränsningar
Vårt kunskapsobjekt är kontakten mellan förskola, skola och hem med fokus på förskolans verksamhet, därmed utgör Lpfö 98 en central text. Vidare är vårt intresse att undersöka hur kontakten mellan förskola och hem värderas på lokal nivå vilket motiverar valet av att granska kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun. Vi granskar enbart förskolornas kvalitetsredovisningar. Detta med anledning av att vårt intresse riktar sig mot förskolans verksamhet samt att mängden kvalitetsredovisningar för förskolorna utgör ett tillräckligt underlag för vår studie.
Vi avser inte att jämföra, undersöka eller närmare beskriva det historiska perspektivet på kontakten mellan förskola och hem. Detta på grund av att kravet på skriftliga
inte skapar möjlighet att undersöka och se eventuella förskjutningar som skett över tid när det gäller kvalitetsredovisningarnas resultat och målsättning. Verksamhetsåret 2007/2008 kommer därmed att vara vårt undersökningsmaterial. En revidering av kvalitetsredovisningarna inom vår aktuella kommun – Örebro är under bearbetning och ska upprättas senast den 1 september år 2009 (Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011).
Begreppsdefinition
Vår studie handlar om hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas i såväl studier på området som på lokal nivå. För att konkretisera hur denna kontakt värderas på lokal nivå granskas kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar som har till uppgift att utvärdera, följa upp och sträva till förbättring av arbetet i förskolans verksamhet. Kontakt blir i vår studie det centrala begreppet oavsett om det avser relation eller samverkan. Vi anser att begreppet kontakt är ett neutralt ord och därför mest lämpligt för vår studie. Begreppet relation förutsäger en mer nära, ömsesidig och tät kontakt, vilket kanske inte alltid är önskvärt sett från alla parter, enligt oss.
Vi avser inte att undersöka hur kontakten betraktas och värderas mellan förskola och skola, utan kontakten mellan förskolans verksamhet och hemmen är i vår studie central. Den litteratur vi refererar till tar dock, i de flesta fall, utgångspunkt i skolans arena och därmed även på äldre barn. Vi betraktar emellertid denna litteratur som viktig och väsentlig även för vår studie av förskolans verksamhet och yngre barn. Begreppet ”skola” kommer därmed endast att skrivas ut när vi undersöker hur kontakten betraktas och värderas i studier på området och inte när vi undersöker kontakten på lokal nivå. Vi har valt att använda oss av begreppet lärare, detta begrepp kommer att innefatta all personal verksam inom förskolan. Vi kommer även att benämna barnens föräldrar som vårdnadshavare. Barn används istället för elever, detta med anledning av att vi inte skriver utifrån ett skolperspektiv utan om förskolan och dess verksamhet.
Disposition
I kapitel 2 belyses studier som klarlägger hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt. Även olika förutsättningar, innebörder och barns perspektiv på kontakten redovisas. I kapitel 3 redovisas kvalitetsredovisningarnas utformning, syfte och uppdrag. Därefter följer metodologiska överväganden i kapitel 4. I kapitel 5 presenteras resultatet av vår empiriska undersökning som vi kopplar till studier om kontakten mellan förskola, skola och hem. I kapitel 6 presenteras avslutande diskussion med kommentarer av vår studie.
Kapitel 2. Studier om kontakten mellan förskola, skola och hem
I denna del granskas studier som handlar om kontakten mellan förskola, skola och hem i syfte att ringa in och få klarhet i hur denna kontakt betraktas och värderas. Inledningsvis uppmärksammas vad Lpfö 98 betonar angående kontakten mellan förskola och hem följt av kontaktens förutsättningar. För att belysa kontaktens innebörd beskrivs kortfattat fyra principer vilka utformats av Erikson (2004). Avslutningsvis belyser vi hur barn betraktas och positioneras i olika studier som behandlar kontakten mellan förskola, skola och hem.
Hur betraktas och värderas kontakten förskola och hem i Lpfö 98?
I Lpfö 98 betonas att kontakt ska etableras mellan vårdnadshavare och lärare för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas. I Lpfö 98 påpekas att ”alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för vårdnadshavarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (s 12). Vi kan utläsa i Lpfö 98 att det är vårdnadshavarna som bär huvudansvaret för barnens fostran, utveckling och lärande men att förskolan ska utgöra ett komplement. För att skapa bra förutsättningar till en gynnsam utveckling för varje enskilt barn krävs således en nära och förtroendefull kontakt mellan förskola och hem och att inflytande ges till alla parter. Lpfö 98, påpekar att
föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (s 11).
Vi menar att Lpfö 98 framhåller att kontakten mellan förskola och hem värderas som betydelsefull. Dock förespråkar Lpfö 98 en viss distans mellan parterna eftersom vårdnadshavarna enbart ges möjligheter att påverka verksamheten, de ges inte bestämmanderätt. Vi anser även att barn ges en undanskymd plats i läroplanstexten, eftersom det i första hand är kontakt mellan läraren och vårdnadshavaren som ska etableras.
Förutsättningar för kontakten mellan förskola, skola och hem
Erikson (2004) hävdar att kontakten mellan förskola, skola och hem i alla tider varit mer eller mindre angelägen, vilket framkommer i läroplanerna för svensk grundskola. Erikson påvisar dock i sin studie hur kontakten mellan förskola, skola och hem betonats på olika sätt, i skolans styrdokument, över tid. Olika förskjutningar i samhället anses bidra till hur kontakten tar form. Erikson menar att bidragande orsaker till att kontakten gestaltar sig på olika sätt, i första hand är ett resultat av utbildningspolitiska reformsträvanden samt sociala och politiska rörelser. Ett pendlande mellan en kontakt med medveten distans till en nära och tät kontakt kan utläsas. Erikson anser att det på senare år har blivit en mer förtätad och komplex kontakt mellan förskola, skola och hem. Detta menar han beror på att vårdnadshavarna har kommit närmare skolan samtidigt som skolan har kommit närmare vårdnadshavarna. Erikson (2004) påstår att
man kan sammanfatta denna riktning med att säga att ett större mandat placerats i händerna på föräldrar när det gäller att bestämma om barns och ungdomars utbildning. […] Det tycks också som om skolan, parallellt med föräldrarnas mer framskjutna plats, fått en starkare koppling till föräldrarna, blivit mer ansvarig inför föräldrarna och getts ett ökat utrymme att bestämma hur relationen till föräldrarna ska utformas (s 29).
Annette Lareau (2000) anser att även klasstillhörighet kan bidra till att kontakten mellan förskola, skola och hem ser olika ut. Lareau menar att skolan som institution inte befinner sig i ett vakuum utan finns i ett sammanhang. Hela kontexten – allt från miljö, ekonomisk status till social klass, är av vikt för vårdnadshavarens möjligheter att vara en del i barnens lärande och därmed bidra till barnens utveckling. Lareau hävdar att familjens sociala klasstillhörighet tillhandahåller kulturella resurser. Olika yrken, ekonomisk status och nätverk runt familjen sägs vara aspekter som påverkar kontakten mellan förskola, skola och hem. Därmed anses vårdnadshavarnas sociala och kulturella kapital vara av avgörande betydelse för hur barnen ska lyckas i skolan. Dock menar Lareau att högt socialt och kulturellt kapital inte automatiskt leder till social satsning och framgång eftersom människor inom samma samhällsklass kan använda och investera sitt kulturella kapital på olika sätt. Kommunikation och förtroende är andra faktorer som enligt Debra Miretzky (2004) anses bidra till hur kontakten mellan förskola, skola och hem kan gestalta sig. Miretzky anser att barn lyckas bättre i sitt lärande när en bra och fungerande kontakt finns mellan lärare och vårdnadshavare.
Studier visar således att det finns olika aspekter som, mer eller mindre, inverkar på kontakten mellan förskola, skola och hem. Företeelser så som samhällsförskjutningar, sociala och politiska rörelser, klasstillhörighet samt kommunikationens betydelse i kontakten anses samtliga vara bidragande orsaker till hur kontakten tar form.
Olika innebörder av kontakten mellan förskola, skola och hem
Som vi tidigare nämnt anser Erikson (2004) att kontakten mellan förskola, skola och hem blivit alltmer förtätad och komplex. Erikson menar även att i och med forskningens expandering inom området, skapas ett behov av att gruppera olika innebörder av kontakten mellan förskola, skola och hem. För att klargöra kontaktens olika innebörder har Erikson utvecklat fyra principer som alla handlar om, och är lika i den meningen att de berör kontakten mellan förskola, skola och hem. Erikson menar dock att principerna inte är jämförbara eftersom de är förankrade i olika värderingar. Detta kallar Erikson för att principerna har olika övergripande meningssammanhang. Eriksons fyra principer för kontakten mellan förskola, skola och hem beskrivs kortfattat i följande avsnitt.
Partnerskapsprincipen
Erikson (2004) menar att inom partnerskapsprincipen betraktas förskola, skola och hem som två likartade institutioner, och inte som en offentlig – och en privat institution. Viljan att få till stånd ett närmande mellan förskola, skola och hem anses gagna både samhället och den enskilde individen (barnet). Vårdnadshavaren förväntas, tillsammans med läraren, ta ett stort ansvar och bidra till barnens utveckling och lärande i förskolan och skolan. Enligt Erikson finns således ett delat och gemensamt ansvar mellan förskola, skola och hem. Erikson (2004) påpekar att ”kärnan i partnerskapsprincipen handlar förenklat uttryckt om att rätta till den problematiska olikheten mellan hem och skola genom att ‘täppa till’ det gap som uppstått mellan dessa båda institutioner” (s 119). Erikson hävdar att partnerskapsprincipen är en eftertraktad norm för hur den goda kontakten mellan förskola, skola och hem ska gestaltas och ta form. Denna princip förespråkar, enligt oss, således en nära och tät kontakt mellan parterna. En problematik om ett särskiljande mellan förskola, skola och hem anser vi är minimal eftersom alla parter inom partnerskapsprincipen strävar åt samma håll, barnens bästa.
Brukarinflytandeprincipen
Utmärkande för brukarinflytandeprincipen är, enligt Erikson (2004), att vårdnadshavarna medverkar i rådgivande eller beslutande organ inom förskolan och skolan, exempelvis i brukarstyrelser. I brukarinflytandeprincipen betraktas vårdnadshavarna som konsumenter med formellt inflytande i förskola och skola. Erikson menar att vårdnadshavarna ges ”ett formellt och utökat mandat att vara med och bestämma över skolans verksamhet” (s 127). Vi anser att inom brukarinflytandeprincipen framhålls vikten av vårdnadshavarnas formella medverkan i, som Erikson (2004) benämner dem, brukarstyrelser. Denna medverkan kräver stort engagemang, tid och mod från vårdnadshavarnas sida. Vi anser att det därmed kan leda till att enbart ett fåtal vårdnadshavare har möjligheten att bidra med sin medverkan eftersom alla inte har samma förutsättningar att delta och påverka. Detta kan enligt oss påvisa, en egocentrisk infallsvinkel från den enskilde vårdnadshavaren, som härmed enbart koncentrerar sig på sitt eget barns bästa i viktiga beslut. Vidare utmärks brukarinflytandet, enligt Erikson (2004), av att vårdnadshavare i lokala styrelser, i första hand arbetar för den egna förskolans och skolans framtid och inte för utbildning generellt. Erikson beskriver detta förhållande som att ”i rollen som brukaren är förälderns och de övriga ledamöternas blick vänd mot det som kan gagna ‘det lokalt goda’” (s 161).
Valfrihetsprincipen
Valfrihetsprincipen handlar, enligt Erikson (2004), huvudsakligen om vårdnadshavarnas möjlighet att välja förskola, skola och utbildning för sina barn. I denna princip sätts den individuella föräldrarätten i centrum och vårdnadshavarna betraktas som konsumenter med rätt att välja. ”Att som förälder ‘få välja skola’ är ett bejakande och en legitimering av ett mer individualistiskt perspektiv på utbildning” (s 195). Erikson framhåller, att inom valfrihetsprincipen ges härmed inget utrymme för utbildningens statliga och kollektiva utformning. Budskapet med valfrihetsprincipen, tolkar vi, som en möjlighet för vårdnadshavarna att ge, enligt dem, den mest optimala förutsättningen när det gäller utbildning och lärande för sina barn. Vi ställer oss dock frågan om det alltid blir, enligt det enskilda barnet, det mest önskvärda eftersom bestämmanderätten ligger i händerna på vårdnadshavarna. Erikson (2004) hävdar att
det är en individualistisk filosofi som placerar bestämmanderätten över utbildning i händerna på enskilda individer och i händerna på den suveräna familjen, en vision som retoriskt propagerar för att ”alla föräldrar vet sina barns bästa” och därför måste ges optimala möjligheter till val bland olika konkurrerande alternativ (s 196).
Isärhållandets princip
Isärhållandets princip skiljer sig, menar Erikson (2004), från de övriga tre principerna. Inom denna princip anses det inte lika självklart och angeläget att ha en nära och tät kontakt utan ”olikheter och skiljaktigheter mellan hem och skola förs här istället upp som en central ingrediens i relationen mellan föräldrar/hem och lärare/skola” (s 230). Erikson menar vidare att denna princip ”markerar en klyfta, en gräns, en åtskillnad, ett glapp, en glipa, något som åstadkommer ett avstånd, mellan hem och skola och mellan föräldrar och lärare” (s 200). En central tanke i isärhållandets princip är, enligt Erikson, att olikheter kan fylla en funktion. Därav finns det, menar Erikson, motiv till att bevara olikheter mellan förskola, skola och hem. Vi tolkar detta som att parterna ser betydelsen av två separata sfärer och att det inte finns en önskan om att utjämna olikheterna.
Eriksons (2004) fyra principer ger således uttryck för olika förutsättningar och innebörder till hur kontakten mellan förskola, skola och hem gestaltas. Vi anser principerna värdefulla eftersom vi senare i vår studie kommer att kategorisera vårt empiriska material, det vill säga tolkningen av de lokala kvalitetsredovisningarna, utifrån Eriksons principer. Enligt oss, utgör principerna en grund för att kunna belysa hur kontakten mellan förskola och hem värderas på lokal nivå på ett överskådligt sätt.
Barns position i kontakten mellan förskola, skola och hem
Jensen & Jensen (2008) anser att en nära och förtroendefull kontakt i förskola och skola är en komplicerad uppgift men med rätt förutsättningar en enastående möjlighet. De menar att kontakt är viktigt och påverkar alla inblandade parter, såväl lärare som vårdnadshavare och barn. Jensen & Jensen (2008) hävdar att
i professionella relationer i förskola och skola har läraren den formella makten i de asymmetriska relationerna med både barn och föräldrar. Det betyder att läraren har
(s 171).
Under detta så kallade förlopp, att etablera en kontakt mellan förskola, skola och hem, är det enligt Jensen & Jensen (2008) betydelsefullt att läraren samarbetar med både vårdnadshavare och barn. Detta i syfte att skapa en ömsesidig kontakt dem emellan. Eftersom läraren befinner sig i maktposition är det, menar Jensen & Jensen, av stor vikt att läraren inte utnyttjar och använder makten felaktigt. Läraren ska vara professionell i den meningen att han/hon kan ”reflektera över sina egna handlingar och uppfattningar, och eventuellt förändra och utveckla dem i samspel med barn och föräldrar” (s 171).
En nära och tät kontakt mellan förskola, skola och hem är, menar Lareau (2000), inte alltid oproblematisk. Ett engagemang kan karaktäriseras av både positiv och negativ anda. Lareau hävdar att engagemang och nära kontakt både kan hjälpa och stjälpa barn. Det kan hjälpa barn att på ett gynnsamt sätt utvecklas i sitt lärande men engagemanget och den nära kontakten kan också leda till motsatt effekt så att barn kan uppleva stress och/eller prestationsångest. För att kontakten ska gynna barnens lärande krävs att lärare och vårdnadshavare intar barns perspektiv. Elisabeth Arnér & Britt Tellgren (2006) diskuterar skillnaderna mellan att inta barns perspektiv och barnperspektiv. Med barns perspektiv avses att det råder kommunikation mellan alla parter. Kommunikation anses vara nödvändig för att kunna betrakta något ur barnens synvinkel och sätta sig in i deras tankar och funderingar. Brist på kommunikation anses råda inom barnperspektiv, vilket sägs leda till att det är de vuxna som vet barnens bästa och barn tillfrågas inte. Arnér och Tellgren (2006) påpekar dock att
vi tror inte att vi helt och hållet kan lära oss förstå barns olika perspektiv men vi tror att vi med hjälp av samtalet mellan vuxen och barn kan komma en bit på väg när det gäller att se med det enskilda barnets ögon, det vill säga betrakta världen ur det enskilda barnets perspektiv (s 40).
Kommunikationens betydelse anses således central, vilket även Miretzky (2004) förespråkar. I en kontakt är, menar Miretzky, kommunikation och förtroende mellan lärare, vårdnadshavare och barn av stor vikt för att alla parter ska må bra och inte uppleva obehag. Genom kommunikation gynnas en nära och tät kontakt som enligt Lareau (2000), hjälper
hörd? Efter att tagit del av Kerstin Niléhns (1976) forskning, får vi bevisat att barnens röst och medverkan i kontakten mellan förskola, skola och hem inte alltid värderas och uppfattas som betydelsefull. Niléhn framhåller att
eleverna är endast i undantagsfall med i den samverkan där de av naturliga skäl borde vara medelpunkten, inte endast föremål för lärarnas och föräldrarnas samtal. Det är viktigt att lärare, elever och föräldrar hyser respekt för varandras åsikter och förstår varandra. Det räcker inte heller att föräldrarna förstår vad skolan gör för deras barn och att lärarna inser att de är beroende av föräldrarnas stöd så länge eleverna själva ställs utanför samverkan (s 156).
Barns perspektiv på kontakten mellan förskola, skola och hem
Rosalind Edwards (2002) påtalar att det vanligtvis är vårdnadshavarna och/eller lärarnas perspektiv som uppmärksammas i studier om kontakten mellan förskola, skola och hem och att barns perspektiv förbises. Edwards tankegångar stöds av Fredrik Ström & Jon Sörenson (2007), som i sitt examensarbete utvecklar fyra olika strategier som yngre barn använder för att hålla isär förskola, skola och hem och för att värna om sin integritet och autonomi. Dessa fyra strategier beskrivs som:
Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar Styrande av information genom närvaro
Undanhållande av information genom att ”glömma”
Göra en överenskommelse med lärarna (Ström & Sörenson 2007, s 19).
Ström & Sörensens (2007) studie visar genom dessa strategier, att barn behöver bli delaktiga i kontakten mellan förskola, skola och hem. Rosalind Edwards & Pam Alldred (2000) påvisar i sin forskning hur barn strävar efter delaktighet i kontakten mellan förskola, skola och hem eftersom barn har en önskan att få sin röst hörd. Vidare menar författarna, i likhet med Ström & Sörenson (2007), att barn också har en önskan om ett särskiljande mellan förskola, skola och hem. En separation mellan lärare och vårdnadshavare resulterar i barnens önskan om integritet och autonomi, enligt Edwards & Alldred (2000). Arnér & Tellgren (2006) framhåller att delaktighet bidrar till att barn kommer till tals och respekteras. Det finns, enligt författarna, en oro för att vuxna ”till exempel politiker och journalister, ser barn på ett sentimentalt och romantiskt sätt, eller som objekt eller offer, och inte som fullvärdiga
människor med egna individuella möjligheter” (s 29). Även i FN: s konvention om barnets
rättigheter betonas att barn ska erhålla respekt. I artikel 12.1 påtalas att
konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Summering
Hittills visar vår studie att forskning och andra relevanta studier vi granskat, uppmärksammar kontakten mellan förskola, skola och hem utifrån något olika infallsvinklar. Olika innebörder och förutsättningar bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig. Som generellt gemensamma drag anses kontakten mellan förskola, skola och hem dock alltid vara värdefull men utifrån olika premisser. Vi kan utläsa i Lpfö 98 att kontakten mellan förskola och hem ska finnas och utgöra en central del i förskolans verksamhet.
Kontakten motiveras även utifrån barns lärande. Dock lyser barns perspektiv, med några få undantag, med sin frånvaro i såväl studier som Lpfö 98. Vår slutsats är att barns position i kontakten förskola, skola och hem betraktas som mindre värdefull. Studier som ändå berör barns perspektiv visar dock att ett särskiljande mellan förskola, skola och hem är önskvärt från barnens sida, i första hand för att värna om sin integritet och autonomi. Barnens önskan om delaktighet i kontakten mellan förskola, skola och hem belyses även det i studier, delaktighet bidrar till att barn kommer till tals och respekteras.
Fortsättningsvis undersöker vi hur kontakten mellan förskola och hem värderas på lokal nivå via förskolornas kvalitetsredovisningar.
I detta kapitel presenteras vad som avses med en kvalitetsredovisning, dess utformning, syfte och uppdrag. Kvalitetsredovisningarna bidrar till att ringa in och få klarhet i hur kontakten mellan förskola och hem värderas på lokal nivå samt hur barn positioneras i denna kontakt.
Kvalitetsredovisningens utformning
För att bringa klarhet i vilken utformning kvalitetsredovisningarna i vår studie har, när det gäller kontakten mellan förskola och hem samt hur barn positioneras i denna kontakt tar vi del av dokument tillhörande Örebro kommun. Kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och sägs skapa förutsättningar för delaktighet och öppenhet eftersom dem riktar sig mot många målgrupper, både inom och utanför verksamheten. (Regeringens skrivelse 1996/97:112).
I skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008–2011, betraktas kontakten med hemmen som central och värdefull för utvecklingen av såväl barn som verksamhet. Vi kan dock utläsa att Örebro kommun inte prioriterar det specifika målet - förskola och hem, som vi undersöker i vår studie. Målet finns likväl med i verksamheternas kvalitetsredovisningar eftersom det från nationellt håll, i Lpfö 98, står skrivet att kontakten mellan förskola och hem utgör en del i lärarens uppdrag. Arbetet med, och utformningen av kvalitetsredovisningen liknar således, enligt oss, ett kretslopp där varje del påverkar varandra.
Kvalitetsredovisningens syfte och uppdrag
Sedan 1997 finns kravet från regeringen attvarje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning, som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (Förordning 1997:702).
Kvalitetsredovisningens syfte är att, i likhet med skolplan respektive verksamhetsplan, ”tillgodose behoven i det lokala arbetet med kvalitetsutvecklingen” (Skr 1996/97:112, s 103). Kvalitetsredovisningen är således ett verktyg för att utvärdera och följa upp arbetet för måluppfyllelse och strävan till förbättring i förskolans och skolans verksamhet när det gäller
kontakten mellan förskola och hem. Kvalitetsredovisningen ska följaktligen vara framåtsträvande. Det vill säga att den ska utgöra ett underlag för hur kontakten mellan förskola och hem eventuellt kan förbättras inför nästkommande period och verksamhetsår. När det gäller att sträva mot och nå målet, att etablera kontakt mellan förskola och hem, bedömer vi att såväl Örebro kommun som lärarna i verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att tillsammans finna optimala förutsättningar och åtgärder för att en fungerande kontakt ska utformas. Olika studier visar, enligt vår granskning, att kontakten har olika förutsättningar och innebörder, vilket leder till att kontakten mellan förskola och hem gestaltas och värderas på olika sätt i verksamheterna. Därmed kan kvalitetsredovisningar inte utformas likartat. Skolverket (2006) betonar att ”utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i den aktuella kommunen, förskolan, fritidshemmet eller skolan” (s 12). Således visar kvalitetsredovisningen på skillnader i måluppfyllelse samtidigt som den ger en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen (Myndigheten för skolutveckling 2007).
Summering
Kvalitetsredovisningen har betydelse för förskolans och skolans utvärdering och uppföljning av verksamheten. Syftet med kvalitetsredovisningen är att synliggöra måluppfyllelse och förbättring i verksamheterna för kontakten mellan förskola och hem. Syftet är även att klargöra om kvaliteten i verksamheten har uppnåtts i likhet med vad de uppställda målen uttrycker. Vi kan utläsa, i skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008–2011, att kontakten mellan förskola och hem inte är ett prioriterat mål i Örebro kommun.
För att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt, granskar vi såväl studier på området som lokala kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet. Kvalitetsredovisningar utgör en central del i vår studie. Huvudmotivet till att vi studerar kvalitetsredovisningar är att varje förskola är förpliktigade till att redogöra för olika aspekter av arbetet i förskolan, däribland kontakten med hemmen. Dessa kvalitetsredovisningar kan, menar vi, spegla hur olika förskolor betraktar kontakten med hemmen liksom vilken position barn tillskrivs i kontakten.
Metod
Vår studie baseras på granskning och tolkning av text. Göran Bergström & Kristina Boréus (2005) anser att texter är viktiga i samhället när det gäller att förmedla betydelser till andra människor. En kvalitativ metod hjälper oss i vårt arbete när vi granskar och utläser hur kontakten mellan förskola, skola och hem värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt. Vi ser fördelar med den kvalitativa metoden eftersom vi därmed kan, på ett djupare plan, undersöka kontaktens betydelse i såväl relevanta studier som på lokal nivå. Staffan Larsson (1986) framhåller att en kvalitativ metod lämpar sig när man ”söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden” (s 8). För att lyckas inbringa betydelse och sammanhang, måste de texter som används tolkas (Bergström & Boréus 2005). Bergström & Boréus tankegångar finner vi betydelsefulla när vi, genom granskning och tolkning av förskolornas kvalitetsredovisningar inom Örebro kommun, ska inbringa förståelse i hur kontakten värderas på lokal nivå. I en tolkningsprocess, anser Nils Gilje & Harald Grimen (2007), att förförståelse är en viktig del. De menar att utan en förförståelse blir det inte möjligt att förstå en texts innebörd. Även individuella förutsättningar är betydelsefulla eftersom de bestämmer vad som är förståeligt och oförståeligt. ”När vi närmar oss en text, ett visst beteende eller en bild som verkar oförståelig så är de alltid oförståeliga mot den bakgrund som vi själva tar med oss in i förståelseprocessen” (s 179).
Hur komplicerad tolkningen är beror på syftet och frågeställningen i studien. Textens karaktär samt vilken textanalysinriktning som används är även det av betydelse för tolkningens komplexitet (Bergström & Boréus 2005). Vårt val av textanalysinriktning är hermeneutiken och dess fokus på förmågan att se texten i ett sammanhang samt som Carl-Anders Säfström (1995) skriver i Utbildning & demokrati ”att genomföra ytterligare en
läsning, ytterligare en tolkning, att vägra den slutgiltiga läsningen, ‘Den Absoluta Sanningen’” (s 47). Huvuduppgiften för oss blir således att med hjälp av hermeneutikens grundtankar tolka vad de lokala kvalitetsredovisningarna för förskolans verksamhet inom Örebro kommun ger uttryck för vad gäller kontakten mellan förskola och hem. Vi granskar även hur barn positioneras i denna kontakt. Vi anser att hermeneutiken stödjer och skapar mening åt det material vi granskar för att kunna tolka och förstå det som av andra redan blivit tolkat. Vi ser vikten av att tolka såväl texternas helhet som delar. På så sätt får vi en förståelse av den kontext som fenomenet kontakten mellan förskola och hem befinner sig i samt hur barn positioneras i denna kontakt. Samtidigt kan vi även tolka den specifika del som vårt syfte betonar, således hur kontakten mellan parterna betraktas.
Tillvägagångssätt
I granskningen av lokala kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet utgår vi från Eriksons (2004) fyra principer. Eftersom principerna har olika förutsättningar och innebörder när det gäller kontakten mellan förskola, skola och hem, menar vi att principerna på ett lättöverskådligt sätt hjälper oss att utläsa och gruppera på vilket sätt kontakten betraktas och värderas. Erikson menar att i de olika principerna intar läraren och vårdnadshavaren olika roller vilket resulterar i att kontakten gestaltas och värderas på olika sätt. Principerna utgör således vårt analysverktyg i granskningen av Örebro kommuns kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet.
Vår granskning av Örebro kommuns kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet tar utgångspunkt i hur kontakten värderas på lokal nivå samt hur barn positioneras i denna kontakt. Vi har två frågor i åtanke vid granskningen som hjälper oss att systematiskt inordna materialet. Frågorna lyder; Hur värderas kontakten förskola och hem på lokal nivå? samt Hur positioneras barn i kontakten mellan förskola och hem på lokal nivå? Tanken är att den första frågan ska grupperas i underfrågor vilka var och en motsvarar Eriksons (2004) fyra principer. För att besvara den andra frågan formuleras även här två underfrågor vilka hjälper oss att undersöka om barnen i kontakten omnämns manifest eller latent i kvalitetsredovisningarna.
Avgränsning och urval
Avgränsningen i vår empiriska studie utgör enbart förskolans perspektiv på kontakten mellan förskola och hem. De lokala kvalitetsredovisningarna för förskolans verksamhet inom Örebro kommun består delvis av en brukarenkät som ger vårdnadshavarna en möjlighet att ge sin synvinkel på förskolans verksamhet. Eftersom alla förskolor inte utförligt redogör för brukarenkätens resultat har vi valt att helt bortse från vårdnadshavarnas perspektiv i vår studie.
Urvalen vi gör grundar sig i att få vår studie hanterbar. Eftersom vi valt att enbart koncentrera oss på förskolans verksamhet har vi valt bort familjedaghem av den anledningen att de inte utgör samma slags institution, enligt oss. Kontakten, vilken vår studie belyser, anser vi kommer till uttryck på olika sätt inom de olika institutionerna. I familjedaghem skapas möjlighet till mer familjär kontakt, vilket är svårare att uppnå i förskolans verksamhet. En bidragande orsak är att det inom förskolans verksamhet finns fler lärare involverade i varje barns utveckling och lärande och därmed även i kontakten med barnens vårdnadshavare. En annan bidragande orsak är att det inom familjedaghem inte finns krav på att upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning.
Örebro kommun är indelat i fem skolförvaltningar, sydost, sydväst, nordost, nordväst och Östernärke. De ansvarar bland annat för förskolorna i kommunen. Vi har valt att endast ta del av förskolor geografiskt placerade inom områdena sydost, sydväst, nordost och nordväst. Anledningen är att vi anser att dessa förskolors kvalitetsredovisningar, 93 stycken, utgör ett tillräckligt underlag för att besvara vårt syfte. Fokus har också enbart legat vid verksamheternas kvalitetsredovisningar, och inte på Örebro kommuns sammanställda kvalitetsredovisning för alla förskolor och skolor inom kommunen. Fyra av kvalitetsredovisningarna visade sig inte tillföra och vara till hjälp för att besvara vårt syfte och har därför valts bort. Anledningen är att det specifika målet - förskola och hem, inte finns representerat i deras kvalitetsredovisningar. Slutligen tog vi del av 89 stycken förskolors kvalitetsredovisningar, dessa tolkades och analyserades med hjälp av frågeställningarna vi omnämnt ovan.
Kapitel 5. Kontakten betraktas som värdefull men barnen
negligeras
I denna del presenteras resultatet av vår undersökning av Örebro kommuns kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet. Vi kommer att citera olika förskolors betraktelse av kontakten med hemmen och även citera de förskolor som framhåller barnens position i denna kontakt. Citaten synliggör, enligt oss, hur kontakten med hemmen betraktas och värderas utifrån förskolornas synvinkel. Vissa citat representerar flera förskolor, detta med anledning av att förskolorna delar kvalitetsredovisning och därmed delar uppfattning om kontaktens betydelse. Resultatet av undersökningen kopplar vi till studier som behandlar kontakten mellan förskola, skola och hem.
Kontakten värderas som betydelsefull
För att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att kunna utvecklas, poängteras i Lpfö 98 att kontakt mellan vårdnadshavare och lärare inom förskolans verksamhet ska etableras. Dock kan vi utläsa i Eriksons (2004) avhandling att kontakten har betonats och därmed även värderats på olika sätt, i skolans styrdokument över tid. Vi noterar att Lpfö 98 ger uttryck för att dagens samhälle betraktar kontakten mellan förskola och hem som värdefull. I kvalitetsredovisningarna framkommer likartade ambitioner vilket uttrycks som
”att föräldrarna ska vara delaktiga tycker vi är viktigt” (Vesslans förskola). ”vi respekterar varje förälder och känner ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan pedagoger och barnens familjer” (Hattstugans, Sidensvansens & Oskarstorgets förskolor).
”förskolan ska alltid vara öppen för föräldrar att delta i” (Latorps förskola).
värderas. Kvalitetsredovisningen från Sagans förskola ger uttryck för att ha dessa aspekter att ta hänsyn till:
”målet att ge våra föräldrar insikt i förskolans verksamhet kan vara svårt att uppfylla då det kräver ett stort engagemang från föräldrarna själva. Många föräldrar har inte den traditionen att man medverkar i barnens utveckling eller deltar i verksamheten i en förskola” (Sagans förskola).
En kontakt kan, menar Erikson (2004), ha olika innebörder och gestalta sig på olika sätt. Skillnader och likheter förekommer alltid och kontakten kan därmed inte betraktas och värderas likartat från fall till fall. Garphyttans förskola och Klockarängens förskola ger, enligt oss, uttryck för skilda sätt att värdera kontakten med barnens vårdnadshavare. De menar att
”förskolan ska hålla föräldrar informerade om verksamheten” (Garphyttans förskola).
”förskolans verksamhet ska utgå ifrån barnens behov och intressen och ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna” (Klockarängens förskola).
Flertalet kvalitetsredovisningar i vår studie uppvisar likartade uttryck som Garphyttans och Klockarängens förskolor, när det gäller hur kontakten värderas. Nedan redogörs för andra förskolors skilda sätt att värdera kontakten med barnens vårdnadshavare.
Partnerskapsprincipen
Inom partnerskapsprincipen menar Erikson (2004) att en nära och tät kontakt mellan lärare och vårdnadshavare förespråkas. Ett delat och gemensamt ansvar för barnens utveckling och lärande finns således. Partnerskapsprincipen ger uttryck för en eftertraktad norm för hur den goda kontakten mellan förskola, skola och hem ska gestaltas.
Nära och tät kontakt anses gynnsamt
Flertalet av de kvalitetsredovisningar vi tagit del av visar på vikten av ett delat och gemensamt ansvar för barnens utveckling och lärande i förskolan. Följande utdrag konkretiserar detta:
”vi vill ha ett nära samarbete med föräldrar” (Brukets förskola).
”arbeta aktivt för trygga och engagerade föräldrar som känner sig delaktiga i verksamheten” (Murgrönans förskola).
”vi ber om förslag på lösningar i vårt arbete med barnen” (Väster Parks förskola).
”alla föräldrar ska ha ett verkligt inflytande och ses som en resurs” (Bettorps & Lillåns förskolor).
”flera föräldrar har besökt oss, och vi har blivit hembjudna till flera barn” (Ekebergabackens förskola).
Enligt vår tolkning ger kvalitetsredovisningarna uttryck för att lärarna och vårdnadshavarna har en gemensam strävan för barnens bästa. Vidare framkommer ett intresse från lärarna, att ge vårdnadshavarna en möjlighet till nära och tät kontakt. I kvalitetsredovisningarna synliggörs att oavsett var inom Örebro kommun förskolorna är geografiskt placerade, strävar dessa förskolor efter delad och gemensam kontakt. Vi kan i vårt empiriska material dock inte utläsa ett mönster vad gäller det sociala och kulturella kapitalets påverkan på hur kontakten mellan förskola och hem gestaltar sig, vilket Lareau (2000) påvisar som varande bidragande orsaker. Vår granskning och tolkning av kvalitetsredovisningarna belyser, till skillnad från Lareaus, att varje enskild förskola prioriterar kontakten med hemmen olikartat. Den geografiska placeringen är således inte den huvudsakliga orsaken till hur kontakten gestaltas och värderas.
Brukarinflytandeprincipen
Enligt Erikson (2004) utmärks brukarinflytandeprincipen av vårdnadshavarnas formella inflytande i förskolan och skolan. Vårdnadshavarna betraktas inom denna princip som konsumenter med rätt att medverka och bestämma i rådgivande eller beslutande organ.
Brukarstyrelser utgör inte det centrala i kontakten
Endast ett fåtal förskolor inom Örebro kommun anser att brukarstyrelser utgör det centrala i kontakten med barnens vårdnadshavare. I kvalitetsredovisningarna framkommer att
”ett fungerande forum för samverkan med barnens vårdnadshavare är för oss värdefullt” (Kattungens förskola).
”i form av brukarstyrelsemöten har föräldrarna haft möjlighet att delta i olika diskussioner och frågeställningar angående förskolans verksamhet” (Växthusets förskola).
”ett föräldraråd är ett viktigt och utvecklande arbetssätt för hela förskolan” (Allégårdens & Regnbågens förskolor).
Eftersom endast ett fåtal förskolor anser att brukarstyrelser utgör det centrala i kontakten, tolkar vi det som att lärarna i första hand värdesätter den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare. Föräldraråd, som utgör en mer sporadisk kontakt, värdesätts inte i samma utsträckning. Följande förskolor konkretiserar värdet med den dagliga kontakten på följande sätt
”att ha en bra vardagskontakt med föräldrarna tycker vi är mycket viktigt” (Tybbles förskola).
”den vardagliga kontakten är absolut den viktigaste för både föräldrar och pedagoger” (Violens förskola).
Valfrihetsprincipen
Enligt Erikson (2004) bygger valfrihetsprincipen på vårdnadshavarnas möjlighet att välja förskola, skola och utbildning för sina barn. Den individuella föräldrarätten sätts inom denna princip i centrum och den statliga och kollektiva utformningen ges inget utrymme.
Föräldrakooperativ, ingen utmärkande kontaktform
Fröets förskola är den enda föräldrakooperativa förskolan, i deras kvalitetsredovisning framhålls att
”föräldrarna upplever Fröet som hela familjens förskola” (Fröets förskola).
I kvalitetsredovisningen uttrycks, enligt vår mening, ett synsätt på föräldrakooperativ som att vara den optimala förutsättningen för barns utbildning och lärande. Noterbart är att Fröets kvalitetsredovisning är den enda där valfrihetsprincipen gör sig gällande. En förklaring kan vara, enligt vår mening, att kvalitetsredovisningen kommer från en kommunal förskola.
Isärhållandets princip
Läraren och vårdnadshavaren har, i denna kontaktform som Erikson (2004) benämner isärhållandets princip, en önskan om att bevara den gräns som finns mellan parterna. Erikson menar att en central tanke inom denna princip är att olikheter kan fylla en funktion. Således anses en nära och tät kontakt mellan lärare och vårdnadshavare inte lika självklar och angelägen.
Olikheter mellan förskola och hem anses värdefull
Kvalitetsredovisningarna visar att ett stort antal förskolor inom Örebro kommun betraktar kontakten mellan förskola och hem som två separata sfärer. Följande förskolor ger uttryck för denna gränsdragning
”vi lyssnar till föräldrarnas önskningar och synpunkter” (Larsgårdens förskola).
”förskolan är under året ett komplement till hemmet” (Tussilagons förskola).
”vi har försökt vara professionella i mötet med föräldrarna så tillvida att vi har pratat med föräldrarna om det som handlar om barnet och familjen” (Askens förskola).
Enligt vår granskning, betonar dessa kvalitetsredovisningar lärarnas önskemål om att bibehålla sin professionalism i kontakten mellan förskola och hem. Vi menar att en bidragande orsak till denna gränsdragning mellan parterna kan vara att Lpfö 98 betonar att ”förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt” (s 11). Vi menar att i Lpfö 98 framkommer att gränsdragning mellan parterna bäst gynnar barn i deras utveckling och lärande. Härmed ges således vårdnadshavarna det yttersta ansvaret, samtidigt som lärarna sägs bidra med sin kompetens och komplettera hemmet för att på bästa sätt gynna barnens utveckling och lärande.
Barn negligeras i kontakten mellan förskola och hem
Resultatet av vår granskning av kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, påvisar att barnens position i kontakten mellan förskola och hem lyser med sin frånvaro. Vi anser att lärare inte visar hänsyn till barnens tankar och åsikter utan enbart koncentrerar sig på att informera och samarbeta med vårdnadshavarna oavsett barnens önskemål. Arnér & Tellgren (2006) framhåller vikten av att barnen är delaktiga i kommunikationen för att kunna beakta och synliggöra deras tankar och åsikter, vilket förskolornas kvalitetsredovisningar vi granskat och tolkat, inte ger uttryck för.
Även studier vi tagit del av framhåller att barnens tankar och åsikter negligeras. Arnér & Tellgren (2006) framhäver bristen av att inte inta barns perspektiv som en bidragande orsak till att barnen inte får sin röst hörd. Författarna menar att införandet av Lpfö 98 i förskolans verksamhet, bidrog till att stärka och tydliggöra barnens roll genom att i likhet med skolan, få
”tydliga mål och en starkare kvalitetsuppföljning” (Arnér & Tellgren 2006, s 13). Lpfö 98 uttalar en strävan för att varje barn ska få uttrycka sina tankar och åsikter. Arnér & Tellgren (2006) menar att de vuxna ansvarar för att barnens tankar och åsikter synliggörs och respekteras i alla sammanhang.
Edwards (2002) hävdar att ”the predominant concern of most texts on the topics is with parents” and/or teachers” views and activities (s 1). Hon menar att denna dominans kan vara en förklaring till varför barns tankar och åsikter negligeras. Enligt vår granskning av kvalitetsredovisningarna, koncentreras förskolornas kontakt på vårdnadshavarna:
”föräldrarna ska ges möjlighet att känna delaktighet och inflytande över förskolans verksamhet” (Vintrosas förskola).
”för oss är det av stor vikt att föräldrarna finns med kring verksamheten” (Mariebergs förskola).
”vårdnadshavarna får vara med och påverka sitt barns utveckling på förskolan” (Navets förskolor).
Trots bristen på tydliggörande av barns närvaro finns det förskolor som framhåller och värdesätter barnens tankar och åsikter i kontakten mellan förskola och hem. Genom deras sätt att beskriva barns position i kontakten utmärker de sig från mängden. Förskolorna framhåller att
”barnen ska kunna känna tillit till pedagogerna på förskolan. Om det är något som inte har varit så trevligt under dagen som pedagogerna vill att föräldrarna ska veta, samtalar vi med barnen innan så att de förbereds. Det som händer här och som reds ut och känns avklarat behöver inte alltid berättas för föräldrarna. Det ska vara en ärlig rak kommunikation mellan både barn och pedagoger och föräldrar, men inte skvaller. Det är viktigt att barnen känner att föräldrar och förskola samarbetar för att göra föräldrarna delaktiga i vad som händer i förskolan” (Lillkyrkas, Rinkabys &
Barn omnämns företrädesvis latenta i kontakten
Vi konstaterar att barns position i kontakten mellan förskola och hem lyser med sin frånvaro i kvalitetsredovisningarna. Trots att barnen inte omnämns manifest kan vi ändå skönja att de finns i åtanke, det vill säga de omnämns latent i kvalitetsredovisningarna. Rostastugans förskola uttrycker att
”förskolan skall kännetecknas av att alla känner trygghet, delaktighet och gemenskap samt solidaritet” (Rostastugans förskola).
Intressant är att i ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar omnämns barnen manifest. Förutom Lillkyrkas, Rinkabys och Ringblommans förskolor framhåller också ett fåtal andra förskolor barnen i kontakten. Förskolorna framhåller att
”barnen får utifrån sin egen förmåga delta i utvecklingssamtalet” (Mobilens förskola).
”vissa familjer kommer vid tidpunkter då det anländer många familjer samtidigt, där kan det vara svårt för oss pedagoger att räcka till, där prioriterar vi barnen i första hand” (Violens förskola).
”vi är till för barnen” (Askens förskola).
Gränsdragning gynnar barnen
Enligt vår granskning av barnens positionering i kvalitetsredovisningarna finner vi inget mönster som kan relateras till Eriksons (2004) principer. Oavsett om barnen omnämns manifest eller latent ligger det dominerande uttrycket, enligt oss, på kontakten mellan förskolan och barnens vårdnadshavare.
I de fåtal förskolors kvalitetsredovisningar som omnämner barnen manifest kan vi delvis skönja en koppling till Eriksons (2004) isärhållandets princip. Dock stämmer detta faktum inte till fullo eftersom när denna kontaktform föreligger, innebär det inte per automatik att barn omnämns manifest. Gränsdragningen som förekommer inom isärhållandets princip, tolkar vi, gynnar barn i deras utveckling och lärande. Denna gränsdragning bidrar, enligt
Erikson, till att lärarna får utöva sin professionella kompetens, medan vårdnadshavarna kan koncentrera sig på det de är bäst på, att vara kompetenta vårdnadshavare. Vi ställer oss frågande till varför barnen därmed inte alltid omnämns manifest när isärhållandets princip råder som kontaktform. Vi menar att en bidragande orsak till att barn inte per automatik omnämns manifest kan bero på att intresset från förskolornas sida huvudsakligen är riktat mot barnens vårdnadshavare.
Summering
Vi konstaterar utifrån vår granskning av kvalitetsredovisningarna att kontakten med barnens vårdnadshavare värderas som betydelsefull från förskolans synvinkel. Dock kan vi urskilja skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas. Eriksons (2004) partnerskaps-och isärhållandets princip är de dominerande kontaktformerna mellan förskola partnerskaps-och hem inom Örebro kommun.
Vår granskning av hur barn positioneras i kontakten mellan förskola och hem på lokal nivå visar att barnens position i kvalitetsredovisningarna för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, lyser med sin frånvaro. Barn omnämns företrädelsevis latent i kontakten, det vill säga, de omnämns indirekt och dolt. I ett fåtal förskolors kvalitetsredovisningar kan vi emellertid utläsa att barn omnämns manifest, således tydligt och påtagligt. Eriksons (2004) isärhållandets princip råder, menar vi, när barn omnämns manifest. Dock stämmer inte detta förhållande per automatik eftersom barn inte alltid omnämns när isärhållandets princip råder som kontaktform mellan förskola och hem.
Kapitel 6. Avslutande diskussion med kommentarer
Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas. Genom granskning av såväl relevanta studier som kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, finner vi att kontakten mellan förskola, skola och hem sker på de vuxnas villkor. Likaså domineras kontakten av olika förutsättningar och innebörder vilka bidrar till att kontakten gestaltas olikartat. Kvalitetsredovisningarna påvisar att kontakten mellan förskola och hem inom Örebro kommun sker genom ett nära och förtroendefullt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare. I lika hög grad karakteriseras kontakten mellan förskola och hem av en åtskillnad mellan parterna, det vill säga olikheter mellan lärare och vårdnadshavare anses betydelsefulla i kontakten. Vi konstaterar också att barn har en underordnad position i kontakten mellan förskola och hem.
Kvalitetsredovisningarnas bidrag till vår studie
För att undersöka och konkretisera hur kontakten mellan förskola och hem betraktas och värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt, använder vi oss av kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun. Kvalitetsredovisningarna synliggör, enligt oss, hur kontakten och barnens position kommer till uttryck på lokal nivå. Vi uppfattar att utforskandet av kvalitetsredovisningar inte tidigare blivit gjord. Därmed finner vi det av intresse att ta oss an dessa offentliga handlingar.
Kvalitetsredovisningarna har gett oss värdefull inblick i hur kontakten betraktas och värderas i Örebro kommuns förskolor. De har även gjort oss medvetna om att barns position i stor utsträckning anses mindre värdefull och därmed ofta negligeras i kontakten mellan förskola och hem inom kommunen. Vi anser, att vi med hjälp av kvalitetsredovisningarna har kunnat besvara vårt syfte. Dock ställer vi oss frågande ifall de ger en rättvis bild vad gäller hur det gestaltas i praktiken? Kommer kontakten till uttryck på ett annorlunda sätt och visas mer hänsyn till barnens integritet och autonomi i det praktiska arbetet i verksamheterna? Vi tror att skillnader kan förekomma eftersom allt praktiskt arbete som sker i verksamheterna kan vara svårt att redovisa skriftligt. Därmed finner vi det av intresse att vidare studier kan
omfatta hur kontakten betraktas och värderas samt hur barn positioneras i denna kontakt i det praktiska arbetet i verksamheterna.
Kontakten mellan förskola, skola och hem – en värdefull beståndsdel
Vi konstaterar att kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas som värdefull i såväl studier inom området som på lokal nivå. Detta kan, menar vi, bero på att det i Lpfö 98 betonas att kontakt ska etableras mellan förskola och hem. Vi menar även att kontakten är av stor vikt för lärarna i verksamheterna. Detta för att kunna få en helhetsbild av alla barn och därmed skapa möjligheter för dem att utvecklas rikt och mångsidigt. Utan kontakt med barnens vårdnadshavare anser vi det svårare att hjälpa barn utifrån deras premisser, eftersom yngre barn inte alltid kan förklara och uttrycka det som sker i deras omgivning.
Kontaktens betydelse diskuteras även i Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011. De betonar, utifrån Lpfö 98s uttalande, vikten av att kontakt mellan förskola, skola och hem ska etableras. De skriver
föräldrarnas engagemang och delaktighet är också ytterst viktigt för barnen och för att utveckla verksamheten. Föräldrarnas inställning till skolgången är central för elevens möjligheter att lyckas i skolan. Det är därför viktigt att förskolans/skolans samarbete med hemmen fungerar väl (Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor 2008-2011, s 6).
I vår granskning och tolkning av förskolornas kvalitetsredovisningar inom Örebro kommun, har vi uppmärksammat att förskolorna strävar efter att etablera kontakt med barnens vårdnadshavare. Förskolornas engagemang, tolkar vi, som att de uppfattar kontakten mellan förskola och hem som betydelsefull och viktig. Många förskolor uttrycker till och med en önskan om att få ännu fler vårdnadshavare engagerade i sina barns vardag. Detta för att skapa en gynnsam lärandemiljö där alla parter strävar åt samma håll, barnens bästa. Vi finner det glädjande att engagemang från förskolornas sida finns till att etablera kontakt med barnens vårdnadshavare. Vi anser att kontakten skapar en helhetsbild kring barnen och deras utveckling och lärande. Enligt oss, bör kontakten med barnens vårdnadshavare vara en självklarhet och ett naturligt inslag i förskolornas verksamheter.
från alla parter krävs tid och engagemang. Vi menar att Sagans förskola delar Jensen & Jensens tankegångar. Sagans förskola uttrycker att
”målet att ge våra föräldrar insikt i förskolans verksamhet kan vara svårt att uppfylla då det kräver ett stort engagemang från föräldrarna själva” (Sagans förskola).
Vi inser vikten av att etablera kontakt mellan förskola och hem men förstår samtidigt att det inte är en lätt uppgift. För att alla parter ska uppleva trygghet samt bevara sin integritet och autonomi, menar vi, att det krävs jämvikt i kontakten mellan förskola och hem. Frambringas denna jämvikt, leder det till att alla upplever sin medverkan i kontakten som värdefull, enligt oss.
Kontaktens förutsättningar och innebörder
Vi konstaterar att fastän kontakten mellan förskola, skola och hem betraktas och värderas som betydelsefull, har kontakten olika förutsättningar och innebörder. Dessa bidrar till hur kontakten mellan parterna gestaltar sig, enligt oss. Bidragande förutsättningar kan, enligt Lareau (2000), vara det sociala och kulturella kapitalets påverkan, så som klasstillhörighet, olika yrken och ekonomisk status. Vi kan utläsa att en del av förskolorna inom Örebro kommun har dessa aspekter att ta hänsyn till. Ett mönster var de är geografiskt placerade inom kommunen kan vi dock inte finna. Det ställer vi oss frågande till eftersom vi uppfattar Örebro kommun som en segregerad stad. Spekulationer kring varför vi inte kan utläsa ett mönster, tror vi, kan bero på att förskolorna i kommunen är indelade i olika skolförvaltningar. Dessa skolförvaltningar innefattar ett stort geografiskt område där olika socioekonomiska förutsättningar finns representerade och därmed kan det ha en inverkan, enligt oss.
Vi har fått det bevisat att kontakten mellan förskola, skola och hem även kan innefatta olika innebörder som påvisar skillnader och likheter i hur kontakten betraktas och värderas. Enligt oss, belyser Eriksons (2004) utarbetade principer detta. I vår granskning och tolkning av kvalitetsredovisningar för förskolans verksamhet inom Örebro kommun, konstaterar vi att de dominerande kontaktformerna är partnerskaps- och isärhållandets princip. Vi anser, att båda dessa principer skapar goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande, men utifrån olika premisser. Som generellt gemensamt drag värdesätter båda principerna den dagliga kontakten mellan förskola och hem. Det menar vi att de andra två av Eriksons principer vi
beskrivit, inte i samma utsträckning gör. Förskolans verksamhet skapar goda förutsättningar för den dagliga kontakten mellan parterna. Detta kan vara en bidragande orsak till att partnerskaps- och isärhållandets princip är de två dominerande kontaktformerna inom Örebro kommuns förskolor, enligt oss.
Barns position i kontakten förskola, skola och hem
Att barn negligeras i kontakten mellan förskola, skola och hem, har vi fått bevisat i såväl studier på området som i förskolornas verksamheter inom Örebro kommun. Detta anser vi är oacceptabelt. Arnér & Tellgren (2006) framhåller, enligt oss, värdefulla och konkreta argument för att barn ska värderas jämbördigt i kontakten. De hävdar att ”barn alltför sällan kommer till tals i sammanhang där vuxna finns med, men det innebär inte att det som barn har att säga skulle vara av mindre värde” (s 11). Vi, liksom Arnér & Tellgren, anser att kommunikation är nödvändig och betydelsefull för att uppnå jämbördig kontakt där även barnens röster blir hörda.
Vår empiriska studie visar att barnens röster i kontakten mellan förskola och hem lyser med sin frånvaro inom Örebro kommuns förskolor. Vi kan dock utläsa att barns medverkan vid ett flertal tillfällen finns latent uttryckt i kvalitetsredovisningarna. Vi anser att lärarna i förskolans verksamhet har barnens bästa i åtanke. Detta visar sig i att lärarna tillsammans med vårdnadshavarna tror sig veta vad som är mest optimalt för barnen vid kontakt mellan förskola och hem. Genom förskolornas sätt att uttrycka sig i kvalitetsredovisningarna betonas och värdesätts vårdnadshavarnas delaktighet i barnens utveckling och lärande. Barnens tankar och åsikter konkretiseras inte i någon större utsträckning, enligt oss. Vi tror, med anledning av barnens unga ålder, att deras medverkan i kontakten mellan förskola och hem inte alla gånger uttrycks manifest i kvalitetsredovisningarna. Ström & Sörenson (2007) påvisar vikten av att yngre barns tankar och åsikter framhålls i kontakten, eftersom barnen ”tycker det är viktigt att styra och kontrollera informationen som hem och skola utbyter” (s 25). Vi anser att det som inte direkt kan sägas till barn inte heller ska sägas om dem. Därmed får och ska inte kontakt mellan förskola och hem ske över huvudet på barn.
