• No results found

I den statliga utredning som utgjorde basen för de nuvarande ambitionerna att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten (SOU 2008:18), fanns starka argument för att en sådan utveckling förutsätter investeringar i utbild- ning, forskning samt organisation. Inte minst ansågs att det var nödvändigt att stärka socialarbetaren som en ”forskare inom praktiken”, man citerade Bengt Börjeson:

Genom att försumma reflektion och dokumentation för att samla erfarenheter, har den sociala praktiken försummat möjligheter till kunskapsuppbyggnad. Nästa steg i utvecklingen av det sociala arbetets profession måste innebära att man tar socialarbetaren som kunskapssökare i anspråk (Börjeson 2006, s. 39–40).

Praktikforskning Forskning i socialt arbete

Praktikerforskning/ verksamhetsutveckling

forskning Praktik/ledningsgruppen => verksamheten

FAS 1, hösten 2013

forskningsdesign verksamhetsfrågor fältarbete, datainsamling, presentation och dialog

FAS 2, hösten 2013

fältarbete, datainsamling reflektion, dialog

analys, fortsatt forskning verksamhetsutveckling, nya frågor

FAS 3, 2014

fältarbete, datainsamling

analys, resultat reflektion, dialog verksamhetsutveckling fortsatt forskning

FAS 4, 2014

analys, slutsatser, reflektion, dialog fortsatt verksamhetsutveckling presentation forskningsresultat implementering

Den stora satsningen på kunskapsutveckling inom socialtjänsten är iscensatt. Trots den stora satsningen har detta diskuterats i termer av att vara ett riskpro- jekt (Denvall och Johansson 2013; Johansson 2013). Det är i dagsläget inte tydligt om denna satsning kommer att utgöra en kunskapsutveckling inom socialtjänsten och inte heller om satsningen kommer att vara till nytta för brukaren.

Som jag beskrivit finns det ett stort och viktigt kunskaps- och utvecklings- behov inom socialtjänsten, men den statliga satsningen är otydlig och har ännu så länge en svag lokal förankring. Mycket fokus ligger idag på nationella kampanjer av olika slag och den regionala nivån tycks ägna sig åt att söka medel (som staten lyser ut) snarare än att bygga stödstrukturer för att lång- siktigt försörja länen med ett praktiskt verksamhetsstöd och vara en arena för lokala och regionala strategier inom välfärdsområdet, vilket var statens och SKLs uttalade mål. Jag menar att det finns ett behov av att förskjuta fokus, från föreställningar om att det skulle vara möjligt att implementera en evi- densbaserad praktik på liknande sätt som man introducerar användningen av enskilda metoder eller arbetssätt, till att istället försöka skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling och lärande.

Kunskapsutvecklingen och därmed verksamhetsutvecklingen inom det sociala arbetets praktik är avhängig av hur forskningen och praktiken lyckas samarbeta och det behövs långsiktiga strategier och konkreta initiativ för detta (jämför även Marsh och Fisher 2008). Med denna text och pågående forsk- ningsprojekt där jag använder praktikforskning hoppas jag sålunda bidra till kunskapsutveckling och mer långsiktigt och robust samarbete mellan praktik och forskning.

Litteratur och källor

Ahrne, G. och Papakostas, A. (2002) Organisationer, samhälle och globali-

sering. Lund: Studentlitteratur.

Almqvist, R. (2006) New Public Management. Malmö: Liber.

Bergmark, A. och Lundström, T. (2006) Mot en evidensbaserad praktik?

Socialvetenskaplig tidskrift 13(2), s. 99–113.

Bohlin, I. och Sager, M. (2011, red.) Evidensens många ansikten. Lund: Arkiv förlag.

Börjeson, B. (2006) Maktens arrogans och ignorans. I: Ljunggren, S. (red.)

Mellan Scylla och Charibis. En vänbok till Karin Tengvald. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Danermark, B. och Kullberg, C. (1999) Samverkan - välfärdsstatens nya

arbetsform. Lund: Studentlitteratur.

Denvall, V. och Johansson, K. (2012) Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete, Socialvetenskaplig tidskrift. 19(1), s. 26–45.

Ekermo, M. (2002) Den mångtydiga FoU-idén – lokala FoU-enheters mening

och betydelse. Örebro Studies in Social Work 2. Örebro: Örebro

universitet.

Flyvbjerg, B. (2001) Making Social Science Matter: Why Social Inquiry Fails

and How It Can Succeed Again. New York: Cambridge University Press.

Goldkuhl, G. (2011) The research practice of practice research: theorizing and situational inquiry, Systems, Signs & Actions. An International

Journal on Communication, Information Technology and Work 5(1),

s. 7–29.

Goldkuhl, G. och Julkunen, I. (2011) Theory and inquiry in practice research: Introduction, Systems, Signs & Actions, An International

Journal on Communication, Information Technology and Work, 5(1), s.

1–6.

Helsinki statement on social work practice. Tillängligt via: http:// Helsinki-

Statement-Final-June-2013.doc-pdf.pdf

Högskoleverket (2003) Socialt arbete: en nationell genomlysning av ämnet. Högskoleverkets rapportserie 2003:16 R.

Johansson, K. (2013) Kunskap, makt och styrning. I: Linde, S. och Svensson, K. (red.) Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter.

Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv.

Stockholm: Liber, s. 90–108.

Johansson, S. (2003). Socialtjänsten som organisation. En forskningsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen.

Marsh, P. och Fisher, M. (2008) The development of problem-solving knowledge for social care practice, British Journal of Social Work 38, s. 971–987.

Marthinsen, E. och Julkunen, I. (2012, red.) Practice Research in Nordic

Social Work: Knowledge Production in Transition. Volume 2 of Critical

Studies in Socio-cultural Diversity. Whiting and Birch.

Montin, S. (2011) Forskarskolan i relationen mellan forskning och praktik/ politik. I: Hellberg A-S., Karlsson, M., Larsson, H., Lundberg, E. och Persson, M. (red.) Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling -

Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet. Örebro universitet, s.

12–19.

Petterson, L. och Wigzell, K. (1999) Socialtjänstens klienter har rätt till professionell hjälp. Dagens Nyheter, publicerad 1999–10–06. Salisbury Statement 2009: The Salisbury Statement on practice research,

Tillgänglig via: http://www.socsci.soton.ac.uk/spring/salisbury/ Salonen, T. (2010) Det sociala arbetets professionssträvanden –

dimensionering, kvalitet och kompetens, Socialvetenskaplig tidskrift 17(1), s. 92–103.

Saurama, E. och Julkunen, I. (2012) Approaching practice research in theory and practice. I: Marthinsen, E. och Julkunen, I. (red.) Practice Research

in Nordic Social Work: Knowledge Production in Transition. Volume 2

of Critical Studies in Socio-cultural Diversity. Whiting and Birch, s. 171–186.

SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för

brukaren. Betänkande av utredningen för kunskapsbaserad socialtjänst.

Stockholm: Fritzes.

Statskontoret (2011) Förutsättningar för en samlad och systematisk uppföljning

av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentligsektor. Delrapport.

Statskontoret 2011:13.

Svanevie, K. (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Från idé till praktik. Umeå: Umeå Universitet.

Svensson, K., Johnsson, E. och Laanemets, L. (2010) Handling och handlings-

utrymme. Lund: Studentlitteratur.

Tengvald, K. (1995). Behov av resultatorienterad kunskapsutveckling i socialt arbete. I: SOU 1995:8 Kompetens och kunskapsutveckling:

om yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. [Delbetänkande av

Socialtjänstkommittén. Bilaga 6]. Stockholm: Fritzes.

Tydén, T. (1997, red.) Den reflekterande kommunen. Kommuner och forskning

i samverkan. Stockholm: HSL Förlag.

Uggerhøj, L. (2011) What is Practice Research in Social Work, Social Work

& Society 9(1), s. 45–59.

Uggerhøj, L. (2012) Practice Collaboration Processes in Practice Research. Presentation vid The 2nd International Conference on Practice Research, 2012 in Helsinki. Tillgänglig via: http://blogs.helsinki.fi/ practice-research-conference-2012/program

Uggerhøj, L. (2013) Seminariepresentation vid Linköpings universitet, opublicerat.

Westlander, G. (2000) Forskarroller i varianter av aktionsforskning, Nordisk

psykologi 52(3), s. 197–216.

ÖK (2010) Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i

socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010–

Kapitel 8. Institutioner, organisationer och nätverk

– tre begrepp som hjälper oss att förstå samhällsförändringar