Undersökningen visar att det finns en relativt samstämmig bild av vad konstnärer kan bidra med i processerna, som handlar om att öka demokrati och att bidra med nytänkande. De gemensamma idéerna om konstnärernas syften i de olika projekten kan vara tillfälligheter eller resultat av att det finns en diskurs kring sådana samarbeten. Men det kan också tyda på att det stämmer för andra, liknande projekt. Många i undersökningen uttrycker att de, när projekten väl startat, inte såg konstnärerna som konstnärer, och upplevde att en annan grupp hade kunnat fylla rollen. Detta indikerar att rollen som en gestalt som kommer utifrån inte behöver vara förbehållen konstnärer. Konstnären kan dock representera, i den allmänna föreställningen, just det som önskas när man vill ta in någon annan och testa något nytt, eftersom konstnären förväntas vara kreativ,
nytänkande och ha andra infallsvinklar eller perspektiv. Konstnären kan därför ligga nära till hands. Huvudsaken tycks dock vara att det är en person som representerar något annat än det vanliga sättet att arbeta. Konstnärernas legitimitet, som möjligen är större än hos en annan yrkesgrupp, kan dock vara viktig för de effekter det kan få på processen.
Ett citat i inledningen handlar om att konsten varken får lyda eller provocera. Två av projekten visade att detta kan appliceras även på dessa processer - konstnärerna har engagerats för att bidra med nya tankesätt, men uppfattas som provocerande när de tog upp sådant som uppfattades som utanför ramen för projektet eller förmedlade en alternativ bild av verkligheten. Detta kan också vara skälet till att konstnärerna i de projekten valde att inte aktivt kalla sig för konstnärer. När man engagerar just konstnärer kan det också uppstå problem när det är oklart om det är ett verk eller en tjänst som produceras, eftersom konstnärer har rättigheter till sina verk på ett sätt som skiljer sig ifrån de rättigheter som exempelvis en konsult har. Undersökningen visar att det funnits en sådan oklarhet i projekten. Problematiken kring detta kan vara ett skäl till att, i kommande projekt, tydliggöra förutsättningar som finns för konstnärens medverkan, utan att nödvändigtvis definiera utfallet.
I uppsatsen undersöks flera olika aspekter av processer där konstnärer deltagit. Det är ett sätt att ta reda på mer om ett relativt outforskat ämne. Samtidigt lämnas många frågor obesvarade, som långsiktiga reella effekter och effekter på demokrati. Det är svårt att avgöra utifrån materialet hur maktförhållandena såg ut i projekten, och vilka effekterna blev på demokratin. Det går dock att se att konstnärerna själva fick stort inflytande och spelrum, som begränsades i vissa fall, men som legitimerades av rollen som konstnär. Likt Metzger (2011a) tidigare beskrivit, fick konstnärerna en roll som liknar hovnarren, där konstnären är den enda som får ställa vissa frågor eller påpeka exempelvis att det behövs ett förvaltningsövergripande grepp. PARK LEK visade också att konstnärens legitimitet kan användas för att skapa utrymme åt kritiska röster som redan finns inom kommunens förvaltningar, vilket är en roll som inte omnämnts tidigare i den litteratur som studerats.
70
Ambitionen var att föra dialog bland medborgarna och öka deras inflytande, men ett genomgående resultat har varit att konstnärernas medverkan har påverkat processen inom kommunens organisation, och ökat dialogen mellan förvaltningar. Detta är också en effekt som var oväntad utifrån den kartläggning och litteraturöversikt som gjordes. Den här studien har inte undersökt deltagandet eller representationen av deltagarna, och vilket verkligt inflytande de har fått. Vidare studier skulle kunna undersöka processerna även ur ett demokratiskt perspektiv. Ett större material, med fler personer som varit inblandade i projekten, skulle också kunna ge fler perspektiv på förväntningar och effekter av projekten.
Analysen visar att PARK LEK är det projekt som tydligast kunde koppla konstnärens roll till de teoretiska perspektiv som uppsatsen redogör för. Detta kan vara ett resultat av projektets syfte, upplägg eller konstnärens metoder, men också intervjupersonernas sätt att uttrycka sig eller formen för intervjuerna. Det kan också vara ett resultat av att PARK LEK var det projektet där det fanns mest material tillgängligt på internet, så att det projektet i någon mån bestämde riktning åt undersökningen. I kontrast till PARK LEK är Jordbrodialogen, där det visade sig vara svårt att undersöka dialogen som ett projekt där konstnärer engageras i medborgardialoger, eftersom konstnärerna inte var anställda som just konstnärer med hela den friheten som medföljer rollen, utan som processledare.
Undersökningen visar att det finns drag av vissa planeringsideal i de projekten som studerades, till exempel företrädaren eller nätverkaren i advokatplanering, eller den kommunikativa
planeraren. Konstnärerna, som har kommit utifrån, har tilldelats eller tagit roller och funktioner som ligger nära planerares roller. I någon mån har konstnärerna blivit personer som kan utforska de roller som beskrivs som ideala för planerare, men som planerare själva kan sakna utrymme att utforska. Advokatplaneraren är den planerarroll som har tydligast koppling till konstnärernas roller, då det finns en bild av att konstnärer ska kunna företräda personer som saknar en röst. Boverket (2015) skrev dock att konstnärerna kunde vara en neutral part i medborgardialoger. Eftersom konstnärer är tränade i att vara subjektiva och utgå från sina egna uppfattningar, verkar det som ett paradoxalt sätt att se på konstnärernas roller. Det kan också missförstås beroende på hur neutralitet definieras - konstnärerna kan vara mer neutrala på det sättet att de inte
representerar kommunen på samma sätt som en tjänsteperson gör, vilket skedde i
Jordbrodialogen, men de kan också själva ta ställning som företrädare för medborgarna eller för sina egna värderingar, och är då varken neutrala eller objektiva.
Eftersom konstnärernas position skiljer sig från tjänstepersonerna, krävs en viss försiktighet och medvetenhet kring om konstnärens egen vision blir central i dialogen. Detta gäller kanske särskilt då utsatta grupper blir föremål för denna typ av dialoger (se också Håkansson, 2013), och kanske finns också en större acceptans för att experimentera på dessa. Det kan också finnas risker med att experimentera i demokratiska processer generellt. I dialogerna har det funnits höga
71
problem som finns med medborgardialog, som i hög grad är demokratiska problem. I processerna som studerats har konstnärerna kommit att leda hela medborgardialoger. Att experimentera med demokratiska processer kan vara problematiskt om den allmänna föreställningen är att demokrati eller andra viktiga värden förstärkts i projekten, när effekterna är okända. Det är också viktigt att behålla en medvetenhet kring om det finns ett underliggande syfte med att inkludera konstnärer, som går ut på att avpolitisera eller avleda uppmärksamhet från andra frågor (se Metzger,
kommande publikation).
Syftet med undersökningen var att bidra till en djupare förståelse för vad involvering av konstnärer kan innebära för samhällsplanering, specifikt i processer där syftet är att stärka demokrati. Studien visar att det finns föreställningar om konstnärer som gör att dessa ses som lämpliga för att förändra medborgardialoger, vilket också skedde på vissa sätt genom de roller och utrymme konstnärerna fick och tog. Det saknades dock en gemensam bild av vad
konstnärerna skulle göra i projekten vilket i vissa fall ledde till problem, och i vissa avseenden betydde ett större utrymme för konstnären. Att engagera konstnärer kan skapa utrymme för tjänstepersonerna i planering, representera den kritik som redan finns, eller bidra med nya
perspektiv. Genom att analysera empirin med hjälp av planerarrollen, visar undersökningen också att konstnärerna kan ta roller som anses som ideala av vissa, men som planerare inom kommunal förvaltning inte nödvändigtvis själva kan ta.
Eftersom konstnärerna, med den legitimitet som följer med perspektivet utifrån eller med rollen som konstnär, på olika sätt har fått ett utrymme som tjänstepersonerna själva saknat, visar studien att konstnärernas medverkan kan förstås som ett symptom på att processerna är för regelstyrda och att det saknas utrymme för tjänstepersoner att skapa inflytande åt medborgare, ifrågasätta eller uttrycka kritik. Konstnärernas medverkan är delvis en lösning på sådana problem - projekten kan ses som experiment som visar brister i samhällsplaneringsprocesser, som kan skapa tillfälligt inflytande och vissa effekter i kommunens organisation, samt ta alternativa roller som finns beskrivna i planeringsideal. Konstnärernas medvetenhet kring uttryckssätt och kommunicering av idéer har också inneburit en förskjutning av perspektiv. Men då det är mindre sannolikt att konstnärer kommer att engageras i alla samhällsplaneringsprocesser, kvarstår de underliggande problemen och konstnärers potential att förändra planering i dess vidare kontext genom sådana projekt är begränsad.
72
8. REFERENSER
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Liber, Malmö.
Agger, A. & Löfgren, K. (2008). Democratic assessment of collaborative planning processes.
Planning Theory, 7(2), 145-164.
Arkitektur- och Designcentrum Skeppsholmen (ND). Knitting House [online]. Tillgängligt vid: http://www.arkdes.se/articles/knitting-house (hämtad 2016-05-12).
Arnstein, S. R. (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the American Institute of
planners, 35(4), 216-224.
Art Lab Gnesta (2012). Gnestopia [online]. Tillgängligt vid:
http://www.artlabgnesta.se/2012/05/25/2-juni-vernissage-release-sjosattning/ (hämtad 2016-05- 12).
Beauregard, R. A. (1998). Writing the planner. Journal of Planning Education and Research,
18(2), 93-101.
Boverket (2015). Cultural Planning och konst som redskap [online]. Tillgängligt vid:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/metoder- och-kanaler/cultural-planning-och-konst-som-redskap/ (hämtad 2016-05-12).
Borén, T. & Young, C (2015). Interaktion mellan konstnärer och planerare. Tidskriften PLAN, 6, 14–17.
Borén, T., & Young, C. (2013). Getting creative with the ‘creative city’? Towards new perspectives on creativity in urban policy. International Journal of Urban and Regional
Research, 37(5), 1799-1815.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Liber AB, Malmö.
Campbell, H. (2006). Just Planning - The Art of Situated Ethical Judgment. Journal of Planning
Education and Research, 26(1), 92-106.
Cars, G. (2015). Medborgardialog - ett verktyg för att stärka demokratin i samhällsplaneringen?
73
Checkoway, B. (1994). Paul Davidoff and Advocacy Planning in Retrospect. Journal of the
American Planning Association, 60(2), 139-143.
Clavel, P. (1994). The evolution of advocacy planning. Journal of the American Planning
Association, 60(2), 146-149.
Connelly, S., & Richardson, T. (2004). Exclusion: the necessary difference between ideal and practical consensus. Journal of Environmental Planning and Management, 47(1), 3-17.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Gleerups utbildningar, Malmö.
Dang, S. R. (2005). A starter menu for planner/artist collaborations. Planning Theory & Practice,
6(1), 123-126.
Davidoff, P. (1965). Advocacy and pluralism in planning. Journal of the American Institute of
planners, 31(4), 331-338.
Day, D. (1997). Citizen participation in the planning process: An essentially contested concept?
Journal of Planning Literature, 11(3), 421-434.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, 2:a upplagan. Studentlitteratur, Lund.
Ekelund, B. (2015). Intervju: Jakob Krajcik. Tidskriften PLAN, 6, 46-27.
Encyclopædia Britannica (2016). Conceptual Art [online]. Tillgängligt vid: http://global.britannica.com/art/conceptual-art (hämtad 2016-05-16).
Flyvbjerg, B. (2002). Bringing Power to Planning Research One Researcher’s Praxis Story.
Journal of Planning Education and Research, 21(4), 353-366.
Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study research. Qualitative inquiry,
12(2), 219-245.
Forester, J. (1994). Bridging interests and community: advocacy planning and the challenges of deliberative democracy. Journal of the American Planning Association, 60(2), 153-158.
Grange, K. (2013). Shaping acting space: In search of a new political awareness among local authority planners. Planning theory, 12(3), 225-243.
74
Grange, K. (2015). “In search of the irreductible political moment: or why planning shouldn’t be too hung up on conflictuality”. I Metzger, J., Allmendinger, P. & Stijn Oosterlynck (red.).
Planning against the political - Democratic deficits in European territorial governance, 55-68.
Routledge, London.
Gray, C. (2007). Commodification and instrumentality in cultural policy. International journal of
cultural policy, 13(2), 203-215.
Gummesson, E. (2003). “Fallstudiebaserad forskning”. I Gustavsson, B. (red.). Kunskapande
metoder inom samhällsvetenskapen, 3:e upplagan, 115-144. Studentlitteratur AB, Lund.
Haninge Bostäder (2016). Jordbro [online]. Tillgängligt vid:
http://www.haningebostader.se/Level_2/Jordbro.aspx (hämtad 2016-05-22)
Haninge kommun (2015). Jordbrodialogen [online]. Tillgängligt vid: http://haninge.se/kommun- och-politik/dialog-och-synpunkter/medborgardialog/jordbrodialogen/ (hämtat 2016-05-22).
Haninge kommun (2014). Planprogram för Jordbro centrum, Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl. Dnr. PLAN.2012.8, Antagen i KF 2014-09-08 [pdf]. Tillgängligt vid:
http://haninge.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-
detaljplaner/detaljplaner/jordbros-detaljplaner/jordbro-planprogram/planprogram.pdf (hämtat 2016-05-22).
Haninge kommun (2016). Jordbro planprogram [online]. Tillgängligt vid: http://haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-
detaljplaner/detaljplaner/jordbro/jordbro-planprogram/ (hämtat 2016-05-22).
Hansson, M. (2015, 21 september). Den nya slussenstriden - graffitin är olaglig. Dagens Nyheter
STHLM. Tillgängligt vid: http://www.dn.se/sthlm/den-nya-slussenstriden-graffitin-ar-olaglig/
(hämtad 2016-05-24).
Healey, P. (1997). Collaborative planning: Shaping places in fragmented societies. UBC Press, Vancouver.
Håkansson, M. (2013). Att verka tillsammans: erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer. Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Urbana och regionala studier, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
75
Högberg, A. (ND) Centrumdialogen Brandbergen [online]. Tillgängligt vid:
https://wwwannahogberg.wordpress.com/stad-dialog/centrumdialog-%20brandbergen/ (hämtad 2016-05-12).
Inch, A. (2015). Ordinary citizens and the political cultures of planning: In search of the subject of a new democratic ethos. Planning theory, 14 (4), 404-424.
Khakee, A. (1999). Demokratin i samhällsplaneringen. Ingår i: SOU 1999: 13 Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens forskarvolym, 197-218.
Khakee, A. (2006) “Medborgardeltagande i samhällsplaneringen”. I Blücher, G., & Graninger, G. (red.). Planering med nya förutsättningar: Ny lagstiftning, nya värderingar, 11-23. Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande, Linköping.
Konstfrämjandet Västmanland (2015). Ballongen - Lek på riktigt [online]. Tillgängligt vid: http://vastmanland.konstframjandet.se/projekt/ballongen/ (hämtad 2016-05-12).
Landry, C. (2005). Urban Acupuncture. Planning Theory & Practice, 6(1), 117-118.
Lindholm, T., Oliveira e Costa, S. & Wiberg, S. (2015). Introduktion. Arkus 72, 135-143.
Lund, L. (2015, 26 November). Männen får maka på sig. Dagens Nyheter STHLM. Tillgängligt vid: http://www.dn.se/sthlm/mannen-far-maka-pa-sig/ (hämtad 2015-05-20).
Magnusson, A. (2010). “Inledning”. I Magnusson, A. (red.) Att dela ett samhälle, 7-9. Kulturförvaltningen Stockholms Läns Landsting, Stockholm.
Markusen, A., & Gadwa, A. (2010). Arts and culture in urban or regional planning: A review and research agenda. Journal of planning education and research, 29(3), 379-391.
Marris, P. (1994). Advocacy Planning As a Bridge Between the Professional and the Political.
Journal of the American Planning Association, 60(2), 143-146.
Metzger, J. (2011a). Strange spaces: A rationale for bringing art and artists into the planning process. Planning Theory, vol. 10 no. 3, s. 213-238.
Metzger, J. (2011b). “Konsten som demokratiserande teknologi: möjligheter och utmaningar med konst-iga rum”. I Widoff, A. (red.). SKISS - konst, arbetsliv, forskning. Nio Rapporter, 240-252. Konstfrämjandet, Stockholm.
76
Metzger, J. “Ballonger och ansiktsmålning för den kreativa klassen: när innovativa
planeringsmetoder blir avpolitiserande avledningsmanövrer”. I Ek, R. & Tesfahuney, M. (red.).
Den postpolitiska staden. Kommande publikation.
Metzger, J. (2010). “Berfreundung durch Verfremdung: en funktion för konstnärliga rum i samhällsplaneringens processer”. I Magnusson, A. (red.). Att dela samhälle, 59-66.
Kulturförvaltningen Stockholms Läns Landsting.
Monno, V. & Khakee, A. (2012). Tokenism or political activism? Some reflections on participatory planning. International Planning Studies, 17(1), 85-101.
Mouffe, C. (2013). Agonistics: thinking the world politically. Verso Books, London.
Mouffe, C. (1999). Deliberative democracy or agonistic pluralism? Social research 66, 745-758.
Nacka kommun (2014). KOLIBRI på Kvarnholmen [online]. Tillgängligt vid:
http://www.nacka.se/WEB/BO_BYGGA/NACKABYGGERSTAD/KONSTEN/Sidor/Dialogapa kvarnholmen.aspx (hämtad 2016-05-12, uppdaterad 2015-10-21).
Pratt, A. C. (2008).”Innovation and creativity”. I Hall, T., Hubbard, P. & Short, J.R. (red.): The
Sage companion to the city, 138-153. Sage, London.
Purcell, M. (2009). Resisting neoliberalization: communicative planning or counter-hegemonic movements? Planning Theory, 8(2), 140-165.
Ravini, S. (2007). Till försvar för den expansiva estetiken [online]. Tillgängligt vid: http://www.omkonst.com/07-tillstandet-ravini-sinziana.shtml (hämtad 2016-05-24).
Sacco, P. L., & Crociata, A. (2013). A conceptual regulatory framework for the design and evaluation of complex, participative cultural planning strategies. International Journal of Urban
and Regional Research, 37(5), 1688-1706.
Sager, T. (2009). Planners' role: torn between dialogical ideals and neo-liberal realities. European
Planning Studies, 17(1), 65-84.
Sagolika Sörmland (ND). Trappgatan [online]. Tillgängligt vid:
http://www.sagolikasormland.se/se/trappgatan/trappgatan.4.7f55480a14cdb33b56a22f6.html (hämtad 2016-05-12).
77
Sandercock, L. (2004). Towards a planning imagination for the 21st century. Journal of the
American Planning Association, 70(2), 133-141.
Sandercock, L. (2005). Interface: A new spin on the creative city: artist/planner collaborations.
Planning Theory & Practice, 6(1), 101-103.
Sanders, L. M. (1997). Against deliberation. Political theory, 25(3), 347-376.
Sarkissian, W. (2005). Stories in a park: Giving voice to the voiceless in Eagleby, Australia.
Planning theory & practice, 6(1), 103-117.
Slakthusateljéerna (2015). Ett rum med utsikt [online]. Tillgängligt vid:
http://www.slakthusateljeerna.se/category/ett-rum-med-utsikt/ (hämtad 2016-05-12, uppdaterad 2015-08-04).
Statens konstråd (ND:a). H+ i Helsingborg - Gestaltning i planskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/loft-lift (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:b). Tuvesvik Färjeterminal - Gestaltning i projekterings- och byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/farjeterminal (hämtad 2016-05- 12).
Statens konstråd (ND:c). Vanstaskolan - Gestaltning för utveckling av skolmiljö [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/vanstaskolan (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:d). Nora Resecentrum - Gestaltning i projekterings och byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/resecentrum (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:e). Akademiska sjukhuset i Uppsala - Gestaltningsprogram [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/akademiska-sjukhuset-i-uppsala (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:f). Kvarteret Valnötsträdet - Gestaltningsprogram i planskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/kvarteret-valnotstradet (hämtad 2016-05- 12).
Statens konstråd (ND:g). Ås nya skola och Sånghusvallens skola - Gestaltning i projekterings och
byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/as-nya-skola (hämtad
78
Statens konstråd (ND:h). Bostadsområdet Kvarngärdet - Gestaltning i projekterings och
byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/bostadsomradet-
kvarngardet (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:i). Bostadsområdet Badhusberget - Gestaltning i projekterings och
byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/bostadsomradet-
badhusberget (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:j). Vasaplan Umeå kommun - Gestaltning i planskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/vasaplan-umea-kommun (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:k). Gruvstadsparken [online]. Tillgängligt vid:
http://www.statenskonstrad.se/konst/gruvstadsparken (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:l). Gummifabriken i Värnamo - Gestaltning i planerings- och byggskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/gummifabriken-i-varnamo (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (2015). Statens konstråd satsar på miljonprogrammets gemensamma rum [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/nyhetsarkiv/miljonprogrammets- gemensamma-rum (hämtad 2016-05-12).
Statens konstråd (ND:m). Hallonbergen och Ör i Sundbyberg - Gestaltning i planskede [online]. Tillgängligt vid: http://www.statenskonstrad.se/konst/hallonbergen-och-or-i-sundbyberg (hämtad 2016-05-12).
Steen, Å. (2014). Rapport - övergripande slutsatser från PARK LEK PARLAMENT och förslag på fortsatt organisation för områdesförnyelsen i Hallonbergen och Ör [pdf]. Kommunkontoret, Sundbybergs stad. Tillgängligt vid: http://www.sundbyberg.se/om-sundbyberg/sa-arbetar-vi- med.../park-lek---utveckling-hallonbergen-or.html (hämtad 2016-05-22).
Sundbybergs stad (2016a). PARK LEK - utveckling i Hallonbergen Ör [online]. Tillgängligt vid: http://www.sundbyberg.se/om-sundbyberg/sa-arbetar-vi-med.../park-lek---utveckling-
hallonbergen-or.html (hämtad 2016-05-22, uppdaterad 2016-04-29).
Sundbybergs stad (2016b). Hallonbergen och Ör [online]. Tillgängligt vid: http://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplanering-
byggprojekt/stadsutvecklingsprojekt/hallonbergen-och-or.html (hämtad 2016-05-22, uppdaterad 2016-05-20).
79
Sveriges Kommuner och Landsting & Regionförbundet södra Småland (2011). Handbok i Cultural Planning - Att fånga platsens själ [pdf]. Tillgängligt vid:
http://www.culturalplanninglaboratory.se/sites/default/files/dok/bok_att_fanga_platsens_sjal.pdf (hämtad 2016-05-20).
Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Projekt medborgardialog: Medborgardialoger - 250
exempel från Sverige [pdf]. Tillgängligt vid: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-253-
9.pdf (hämtad 2016-05-22).
Sveriges Kommuner och Landsting (2016a). Nyfiken park, Haninge kommun [online].
Tillgängligt vid: http://www.dialogguiden.se/article/show/679 (hämtad 2016-05-12, uppdaterad 2016-02-06).
Sveriges kommuner och landsting (2016b). Jordbrodialogen, Haninge kommun [online]. Tillgängligt vid: http://www.dialogguiden.se/article/show/673 (hämtad 2016-05-22, uppdaterad 2016-02-06)
Sveriges kommuner och landsting (2016c). Kanske en lekplats i mitten, Haninge Kommun [online]. Tillgängligt vid: http://www.dialogguiden.se/article/show/667 (hämtad 2016-05-22, uppdaterad 2016-02-06)
Sveriges Radio (2011, 5 december). 40 år sedan almstriden i Kungsträdgården [online]. Tillgängligt vid: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4499771 (hämtad 2016-05-16).
Säwe, F., & Thelander, Å. (2013). Konst som talar eller tilltalar; en utvärdering av projektet Konst i det offentliga rummet - experimentarena Helsingborg. Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds Universitet, Lund.
Thelander, Å., & Säwe, F. (2015). The challenge of internal stakeholder support for co-creational branding strategy. Public Relations Inquiry, 4(3), 323-341.
Therén, I. (2013, 31 maj). Haninge stoppar förslag att bli Heninge - radikal utställning stängdes.
Aftonbladet. Tillgängligt vid: http://www.aftonbladet.se/kultur/article16881089.ab (hämtad 2016-
05-20).
TILLT (2016). Aktuella Projekt - Älvstranden utveckling/Henrik Wallgren och Linda Wallgren [online]. Tillgängligt vid: http://www.tillt.se/sv-SE/aktuella-projekt/%C3%A4lvstranden- utveckling-2013-14-23132982 (hämtad 2016-05-12).
80
Tironi, M. (2015). Modes of technification: Expertise, urban controversies and the radicalness of radical planning. Planning Theory, 14(1), 70-89.
Tonell, L. & Nyström, J. (2012). Planeringens grunder: En översikt, 3:e upplagan. Studentlitteratur, Lund.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Tunström, M & Bradley, K. (2015) “Opposing the postpolitical Swedish urban discourse”. I Metzger, J., Allmendinger, P. & Stijn Oosterlynck (red.). Planning against the political -
Democratic deficits in European territorial governance, s. 69-84. Routledge, London.
Young, I. M. (2002). Inclusion and democracy. Oxford University Press, Oxford.
Watson, V. (2003). Conflicting rationalities: Implications for planning theory and ethics.
Planning theory & practice, 4(4), 395-407.
Wiberg, S. (2015). Medborgardialog - metoderna som producerar rösten. Arkus 72, 199-211.
Ödman, P-J. (2003). “Hermeneutik och forskningspraktik”. I Gustavsson, B. (red.). Kunskapande
metoder inom samhällsvetenskapen, 3:e upplagan, 71-93. Studentlitteratur, Lund.
Örn, A. & Örn, T. (2015). Graffitiprojektet OMSTart. Tidskriften PLAN, 6, 18–21.