I detta kapitel kommer jag att föra en avslutande diskussion om den studie som jag har genomfört under våren år 2005. Jag börjar med att besvara syftet och de frågeställningar jag hade innan jag påbörjade studien. Jag kommer sedan att diskutera det resultat studien gav och även hur media påverkar kvinnor i deras sätt att se på sin hälsa. Diskussionen fortsätter med svårigheter som jag har stött på under min studie. Efter det tar jag upp några andra observationer jag har gjort
67
av media vid sidan av mitt uppsatsskrivande. Detta kapitel kommer sedan att avslutas med mina egna reflektioner över studien och uppsatsen.
Syftet och frågeställningarna
Syftet med min studie var att försöka påvisa om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Om man ser till resultatet av min studie kan jag påvisa att media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Jag kan bara till viss del uttala mig om huruvida det finns ett samband mellan medias påverkan och den ökade pressen för hälsa, livsstil och utseende i samhället då jag inte undersökt detta sakförhållande specifikt. Dock talar resultatet av min studie för att det finns ett samband mellan detta och hur kvinnor uppfattar det som skrivs och sägs i media. Enligt min medieanalys så förmedlar media en bild av hur en kvinna ska se ut och bete sig.
De frågeställningar jag hade innan studien påbörjades kan nu besvaras. Innehållet i massmedias budskap är en av orsakerna till att kvinnor känner en ökad press för sin hälsa, livsstil och utseende. Den bild kvinnorna i min studie har av hälsa stämmer till stor del överens med den bild media ger av hälsa, dock upplever kvinnorna att hälsa har ett större psykiskt perspektiv än vad media förmedlar.
I vilket avseende media påverkar
När jag nu har genomfört en studie i vilken jag påvisar att media påverkar kvinnor i deras sätt att se på sin hälsa kan jag även uttala mig om i vilka avseenden media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Detta var även något jag hade för avsikt att innefatta i min studie från början, men det föll bort i samband med avgränsningen för studien. Därav tycker jag att det är intressant att ta upp detta i denna avslutande diskussion.
Media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa vad gäller levnadsvanor och ideal. Med levnadsvanor syftar jag till kost, motion, rökning och alkohol. I min granskning har jag kommit fram till att media ger en tydlig uppdelning av könsroller och att det finns olika ideal för dessa. Kvinnan ska bete sig och se ut på ett visst sätt och hon ska också använda särskilda produkter från männen.
Männen ska även de bete sig och se ut på ett visst sätt, men denna bild är inte lika tydlig som kvinnans med tanke på att kvinnan uppmärksammas mer i media vad gäller hälsa.
Svårigheter under studien
Under studien upplevde jag en svårighet med att definiera begrepp, att applicera de utvalda teorierna på resultatet, samt att vara tydlig nog att göra sig förstådd av läsaren. Därav har jag valt att diskutera dessa svårigheter i detta avsnitt.
Nyckelbegrepp
Jag använde mig av två nyckelbegrepp under redovisningen av resultat och analys. Dessa var fysiskt och psykiskt välmående. De kan vara svåra att särskilja med tanke på att de ofta kan falla in under varandra när man till exempel talar om stress eller utbrändhet som kan yttra sig både fysiskt och psykiskt. År 1948 definierade Världshälsoorganisationen, WHO, hälsa som ”/…/ ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och handikapp.”68 Cronsell menar att hälsan har tre olika dimensioner som växelverkar med varandra. Dessa tre är den fysiska, den psykiska och den sociala dimensionen. Dessa tre bör vara balanserade för att man ska bevara en god hälsa.69 I denna uppsats har jag valt att endast använda fysiskt och psykiskt välmående som definition av hälsa. Den så kallade sociala dimensionen faller in under det psykiska välmåendet. Den symboliska interaktionismen menar att det sociala samspelet formar människan.70 Det sociala välmåendet internaliseras således till psykiskt välmående. De sociala faktorerna är indikatorer för hur människan mår psykiskt. I det fall att jag hade valt att använda mig av en tredje typ av välmående, det vill säga det sociala välmåendet hade det uppstått ännu fler svårigheter att särskilja de olika typerna. Det blev lättare att följa med i resultatet och analysen av studierna.
68
Haglund B J A och Svanström L, 1995, s. 21
69
Cronsell N m. fl., 2003, s. 12
70
Analysen
Då jag applicerade det funktionalistiska synsättet och den symboliska interaktionismen på resultatet av min studie var det ibland lättare och ibland svårare att hitta kopplingar till en del teman. Jag upplevde att det oftast var lättare att använda mig av den symboliska interaktionismen i och med att allt som informanterna talade om utgjorde symboler för något annat. Trots det anser jag att teorierna jag valde har fungerat bra tillsammans med mitt val av ämne och det resultat som studien gav.
TV-program rörande hälsa
I resultatet under Den bild informanterna tycker att media ger av hälsa talade informanterna om TV-program rörande hälsa. Ett exempel på detta är TV- programmet Forma kroppen på TV4 som handlar om att leva hälsosamt, det vill säga, äta rätt, dricka rätt, motionera, inte stressa och så vidare. Dessa TV- program handlade direkt om hälsa och har, enligt informanterna, blivit populärare de senaste åren. Informanterna påstår även att det har blivit populärt att lyfta fram hälsa i media överlag, de senaste tio åren.
I medieanalysen tog jag upp olika TV-program som inte direkt handlade om hälsa utan berörde hälsa på ett indirekt sätt, vilka även informanterna talade om under intervjuerna. Två program som nämndes var dokusåpan Paradise Hotel och Extreme Makeover. Det första programmet var en av alla de populära dokusåpor som kommit in på TV-tablån de senaste åren. Dessa dokusåpor ska visa verkligheten som den är och likaså ska människorna som deltar i dokusåpan representera ”vanliga” människor. Detta visar upp ett ideal för hur man ska bete sig och se ut för att vara en så kallad vanlig människa. Det andra programmet handlade om ”vanliga” människor som var missnöjda med sitt utseende och med hjälp av plastikkirurgi ville ändra på det. Dessa två typer av TV-program skapar främst ideal för hur man ska bete sig och se ut. Detta visar på att det är svårt att definiera vad som är ett TV-program rörande hälsan. De program som jag nämnde ovan berör inte hälsa direkt, men påverkar hälsan enligt informanterna.
Anledningen till att medieanalysen gav ett annat resultat av medias bild av hälsa än den bilden informanterna tyckte att media förmedlar kan vara, att det i en så
begränsad analys av media som studien innefattar är det svårt att skapa ett giltigt helhetsintryck. Samtidigt som informanterna använder sig av sitt helhetsintryck när de återberättar medias bild av hälsa kan de i sin tur ha svårt att se till det specifika. Det kan också vara av dessa anledningar som informanterna ansåg att media visade hälsa ur både ett fysiskt och psykiskt perspektiv, medan medieanalysen inte gjorde det.
Informanternas reflektioner över hälsa och media
Fyra av de fem kvinnor som deltog i min studie ansåg att de själva påverkades av media vad gäller sättet att se på sin hälsa. På tre av de fyra informanterna märkte jag att de tyckte det var lite genant att erkänna det, både för sig själv och för någon annan, och jag märkte att de fick rannsaka sig själva då de fick frågan. Den fjärde hade inga som helst problem med det utan konstaterade istället att hon antagligen var ”ett lätt byte” för media. Den femte intervjupersonen som inte själv ansåg sig påverkas av media tog inte heller del av media i samma utsträckning som de andra. Hon berättade även att hon alltid har ett kritiskt öga till media och vad de skriver och menade att man måste lära sig att läsa mellan raderna när det gäller media i alla dess former. Ett intressant faktum som kom upp under intervjuerna var att alla informanterna ansåg att de inte skulle tänka lika mycket på sin hälsa om de inte tog del av media. Det visade ytterligare en gång att kvinnorna i studien påverkas av media i deras sätt att se på sin hälsa.
Under intervjun frågade jag även om informanterna ansåg att det finns någon skillnad i hur kvinnor och män ser på sin hälsa. Denna fråga ställdes med anledning av att min studie inriktade sig på ett av könen, kvinnor. Jag ville se om kvinnorna uppfattade att det finns skillnad mellan kvinnor och män. Alla kvinnorna var övervägande eniga och ansåg att det fanns en skillnad. De ansåg att kvinnor tänker mer på vad de äter och att männen rör mer på sig än vad kvinnor gör. De ansåg även att kvinnor reflekterar mer och oftare över sin hälsa och att fler kvinnor inser att det även finns en psykisk dimension av hälsa och inte enbart en fysisk, att vara fri från sjukdomar eller handikapp, vilket i annat fall kan vara en vanlig uppfattning.
Efter att intervjuerna genomförts och hela studien avslutats kan jag konstatera att informanterna till stor del svarade på intervjuguidens frågor enligt mina förväntningar, men även att jag fick en del överraskningar. Till exempel så såg den yngsta och den äldsta kvinnan hälsa på liknande sätt.
Hälsa i annan media
Vid sidan av min studie gjorde jag även observationer av vad ej utvalda media sänder ut för bild av hälsa. En del av dessa tycker jag var så intressanta i sammanhanget att jag väljer att ta upp dem i detta avsnitt.
Veckotidningar
Varje vecka säljs ett stort antal upplagor av olika veckotidningar. Några av dessa är ELLE, Veckorevyn, SOLO, Hennes, Tara och Amelia. Jag tittade närmare på några av dessa och jag uppmärksammade att det alltid fanns med något i varje nummer av dessa veckotidningar som berörde hälsa. Det handlade främst om kost, motion och skönhet. Det kunde vara allt från en ny träningsform, en ny diet eller det senaste modet. Dessa veckotidningar riktar sig främst till kvinnliga läsare och dessa bör vara med och påverka hur kvinnorna som läser dessa uppfattar hälsa.71 Flera av mina intervjupersoner tog även upp exempel på veckotidningar när de talade om vilken typ av media de tog del av samt när de pratade om medias påverkan.
TV-program på andra TV-kanaler
Under studieperioden sändes ett intervjuprogram på TV3 som hette 45 minuter.72 Det handlade om skönhetsideal i samhället. Jag fastnade för ett citat ur det programmet när de talade om varför det är så svårt att ändra på det skönhetsideal som finns idag: ”ett speciellt yttre efterfrågas alltid hur vi än vänder och vrider på det”. Med det menades att det inte spelar någon roll om vi försöker ändra på idealet för det finns ändå en slags högre makt som alltid kommer att styra över det. Det utseende som efterfrågas, idealet, har trots allt
71
http://www.elle.se/merOmElle/ellehistoria/default.html,
http://www.veckorevyn.com/sponsrat/default.jsp, http://www.fridaforlag.se,
http://www.hennes.egmont.se, http://www.tara.se/om_tara/, http://www.amelia.se/om_amelia/, 2005-05-16
72
ändrats under åren, även om det var längesedan rejält kurviga kvinnor ansågs vara skönhetsidealet. Detta tycker jag är en viktig tanke att ha med sig när man talar om skönhetsideal. Sambandet till min studie riktar sig mer till samhället, vilket i mitt fall återspeglas i media och den bild media ger av hälsa.
Den sjuttonde mars sändes Dokument utifrån, ett reportageprogram på Sveriges Television som denna gång handlade om media och reklam och hur vi påverkas av det. Reportaget som jag tittade på hette Reklaminfarkt.73 I reportaget intervjuades flera olika forskare som har forskat om media och dess påverkan på olika sätt, och de tog upp flera intressanta saker. Något som jag ansåg som särskilt intressant var den hypotes som Clotaire Rapaille kommit fram till. Han är antropolog och menade att reptilhjärnan styr våra köpvanor och när vi exponeras för reklam så kan vi inte handla rationellt längre. Det är alltså reklamen som skapar behoven. Likaså måste det innebära att reklam indirekt skapar ett behov av hur vi vill se ut, hur vi ska leva och hur vi förhåller oss till kost och motion. Reportaget var inspelat i New York, USA, och med tanke på att man i USA ligger tjugo år framåt i tiden vad gäller reklam så kanske man inte kan jämföra detta direkt med Sverige, men jag tycker ändå att det var intressant att lyssna på vad de olika forskarna hade att säga. Naomi Klein som är författare till boken No logo konstaterade att samhället producerar så mycket reklam så att individen har gjort sig själv immun mot alla intryck och det medför att det blir ännu mer reklam och att det bildas nya kanaler för media att tränga in i med reklam. Det blir en ond cirkel av reklambrus som Mark Crispin Miller, föreläsare på New York University sade i reportaget. Vidare sade Naomi Klein att nästa steg för reklambranschen är att skapa en kultur för sin produkt, man blir tydligare med vilka målgrupper man vänder sig till och kan på så sätt skapa ett behov hos dessa målgrupper av produkten. Clotaire Rapaille menade också att reklamerna skapar omedvetna associationer hos människorna som exponeras av reklamen som även det skapar ett behov hos målgrupperna.74 Jag fann detta program väldigt intressant och det gjorde även att jag tidigt i mitt uppsatsskrivande började reflektera över medias förmåga att påverka människan i hennes val och handlande.
73
SVT2 klockan 22, 2005-03-17
74
Egna reflektioner
Jag är väldigt nöjd med min prestation under våren 2005. Att från början anta en utmaning i att skriva en D-uppsats på 20 poäng var stor för eftersom inte skrev någon C-uppsats under år 2004, då jag istället valde att läsa valbara kurser. Ett beslut som jag så här i efterhand är mycket nöjd med att jag tog. Med tanke på att vi under alla uppsatser, rapporter och essäer under utbildningen på Malmö högskola har arbetat i grupp var utmaningen ännu större. Att skriva denna uppsats har gett tid till eftertanke och repetition av hela utbildningen, vilket har varit väldigt nyttigt när jag nu ska lämna skolans trygga värld och gå ut i arbetslivet som folkhälsovetare.
Så här i efterhand kan jag konstatera att ämnet för min studie var väldigt bra. De flesta vänner jag har är alla intresserade av media på något sätt och många av dem utbildar sig även inom ämnet. Detta har varit en stor fördel för mig och det har även gjort att många av dem har fattat intresse för min uppsats på ett sätt som de kanske inte gjort om den hade handlat om exempelvis fetma eller rökning, vilka är två av de vanligaste exemplena när man talar om
folkhälsoproblem. När jag nu avslutar min uppsats och min utbildning hoppas jag att framtiden blir lika ljus som de fyra åren på högskolan har varit. Jag hoppas även att jag kommer att lyckas övertyga samhället att vi folkhälsovetare behövs. Kanske väntar det en tjänst på en tidning eller TV, som ger ett
REFERENSER
Litteratur:
Andersen H och Kaspersen L B (2003) Klassisk och modern samhällsteori. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Cronsell N, Engvall J, Karlsson P (2003) Hälsoarbete och hälsobokslut – en handbok för arbetsgivare. Näsviken: Björn Lundén Information AB.
Giddens A (2003) Sociologi. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Gripsrud J (2000) Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.
Haglund B J A och Svanström L (1995) Samhällsmedicin – en introduktion. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Hartman J (1998) Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Husserl E (2004) Idéer till en ren fenomenologi och fenomenlogisk filosofi. Första gången publicerad 1913. Stockholm: Stiftelsen Bokförlaget Thales.
Johansson T (2004) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kvale S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Malterud K (1998) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Naidoo J och Wills J (2000) Health promotion – Foundations for practice. Andra upplagan. Edinburgh: Harcourt Publishers Limited.
Stainton Rogers W och Stainton Rogers R (2002) Genuspsykologi – Kön och sexualtitet. Lund: Studentlitteratur.
Statistiska centralbyrån (2004) På tal om kvinnor och män. Örebro: SCB Tryck.
Strömbäck J (2000) Makt och medier – samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur.
TV:
SVT 2, Reklaminfarkt, Reportage i Dokument utifrån, klockan 22, 2005-03-17. TV3, 45 minuter, klockan 22, 2005-02-07.
TV4, Forma kroppen, klockan 21, 2005-01-31. TV4, Paradise Hotel, klockan 22:35, 2005-02-23. Kanal 5, reklampaus, klockan 20:15-20:20, 2005-02-06.
Tidningar: Kvällsposten 2005-02-07. Internet: http://www.amelia.se/om_amelia/, 2005-05-16. http://www.elle.se/merOmElle/ellehistoria/default.html, 2005-05-16. http://www.fridaforlag.se, 2005-05-16. http://www.hennes.egmont.se, 2005-05-16. info@kanal5.se , 2005-03-24. http://www.kvp.se/index.jsp?d=230, 2005-03-23. http://www.metro.se/metro/aboutmetro.phtml?PHPSESSID=45b16e4cb668e73b 7692945969e1215f, 2005-03-23. http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19941738.htm, 2005-03-23. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27475.asp, 2005-05-09. http://sv.wikipedia.org/wiki/Expedition_Robinson, 2005-03-23. http://www.tara.se/om_tara/, 2005-05-16. tittarombudsmannen@tv4.se , 2005-03-24. http://www.veckorevyn.com/sponsrat/default.jsp, 2005-05-16.
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjuguide
Bilaga 2: Informationsbrev om studien Bilaga 3: Informerat samtycke
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE
• Vad innebär hälsa för dig? • Hur skaffar man sig hälsa? • Vad påverkar hälsan?
• Tänker du mycket på din egen hälsa? • På vilka sätt då?
• Vad tror du det beror på?
• Tar du del av media? På vilka sätt? Läser du tidningar och tittar du på TV?
• Vad läser du för tidningar? • Vilka TV-kanaler tittar du på?
• Tror du att du skulle tänka mindre på hälsa om du läste mindre tidningar och tittade mindre på TV?
• Hur upplever du att media framställer hälsa?
• Tycker du att media ger en, enligt dig, sann bild av vad hälsa innebär? • Känner du dig påverkad av hur media framställer hälsa?
• Upplever du att hälsa har uppmärksammats lika mycket i medierna idag som det gjorde för fem år sedan? Varför tror du det är så?
• Tycker du att media har ett ansvar vad gäller vad de visar för bild av hälsa?
• Tror du att män och kvinnor ser olika på vad hälsa innebär? • På vilka sätt?
Bilaga 2
Till Dig som deltar i undersökningen om kvinnor och media.
Jag heter Johanna Svegland och läser till folkhälsovetare på Malmö högskola. Jag ska under våren år 2005 skriva min D-uppsats i ämnet folkhälsovetenskap. Syftet med min uppsats är att ta reda på om media (tidningar och TV) påverkar oss i vårt sätt att se på hälsa. Jag vill främst undersöka fenomenet hos kvinnor. Jag kommer att genomföra en studie av media och en studie av kvinnors upplevelser för att sedan kunna jämföra dessa två studier och sammanställa ett resultat. I ett senare skede kommer jag att analysera detta resultat utifrån relevanta teorier för området.
Till min studie söker jag kvinnor i åldrarna 18-65 år som på något sätt tar del av media. Dessa kommer att intervjuas vid ett tillfälle, på överenskommen tid och plats. Intervjun kommer att spelas in på ljudband vilka sedan kommer att transkriberas. Därefter förstörs innehållet på bandet. Din medverkan i
undersökningen kommer att behandlas konfidentiellt genom att du omnämns