Hälsa och samhälle Maj 2005
KVINNORS HÄLSA OCH MEDIA
– en kvalitativ studie angående om media påverkar kvinnors
sätt att se på sin hälsa
JOHANNA SVEGLAND
Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 p Folkhälsovetenskapliga programmet 160 p FHV 01
KVINNORS HÄLSA OCH MEDIA
– en kvalitativ studie angående om media påverkar kvinnors
sätt att se på sin hälsa
Johanna Svegland
Svegland J. Kvinnors hälsa och media – en kvalitativ studie angående om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005.
Syftet med min studie var att försöka påvisa om massmedia påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Jag ville även undersöka om det finns ett samband mellan medias påverkan och den ökade pressen för hälsa, livsstil och utseende i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie med fem informanter besvarades två frågeställningar:
• Är innehållet i massmedias budskap en av orsakerna till att kvinnor känner en ökad press för sin hälsa, livsstil och utseende?
• Stämmer bilden av hälsa som media förmedlar överens med den bild som finns hos kvinnor i samhället?
De teorier som min studie utgår ifrån är det funktionalistiska synsättet och den symboliska interaktionismen. Den kvalitativa metod som jag har använt under studien har haft fenomenologin som vetenskaplig ansats då jag genomförde en intervjustudie. Intervjuerna har baserats på fem kvinnor i åldrarna 18-65 år som alla på något sätt tog del av media. Jag har även genomfört en medieanalys av fyra utvalda medier för att bilda ett underlag till intervjuerna samt för att kunna skapa en uppfattning av vad media ger för bild av hälsa. När jag i slutet jämförde resultatet av medieanalysen och intervjustudien visade det sig att media påverkar kvinnor i deras sätt att se på hälsa och jag kunde även i den avslutande diskussionen reflektera över hur media påverkar kvinnorna.
THE HEALTH OF WOMEN AND MEDIA
- a qualitative study regarding if media have any effect on
women in their way of looking at their health
Johanna Svegland
Svegland J. The health of women and media – a qualitative study regarding if media have any effect on women in their way of looking at their health. Master’s thesis in public health 30 ECTS credits. Malmö University: School of Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, Public Health and Nursing, 2005.
The objective with my study was to try to elucidate if media have any effect on women in their way of looking at their health. I also wanted to investigate if there was any connection between media’s effect and the increasing pressure about health, life style and physical appearance in the society. By a qualitative study of interviews with five participants the two research problems where explored:
• Is the content of medias message one of the reasons why women feel an increasing pressure about their health, life style and physical appearance?
• Does the concept of health that media mediates correspond to the concept of health that women in society have?
My analysis is based on the following theories, the functionalistic theory and the symbolic interactionism. The qualitative method that I have used in my study takes start in the phenomenology as scientific approach when I did my interviews. The interviews are based on five women ages 18-65 years old, that all in one way or another took part of media. I have also done an analysis of four chosen parts of media to make a basis for the interviews and to be able to create an idea of what concept of health that media provides. When I in the end of my study compared the results of the analysis of media with the results of the interviews it suggested that media has an effect on women in their way of looking at their health. Those results also made it possible for me to reflect over in which way media effected the women.
FÖRORD
Att få skriva en 20-poängsuppsats i ämnet folkhälsovetenskap har gett mig möjlighet att fördjupa mig inom media och folkhälsa. Media visade sig vara ett relativt outforskat område vad gäller det folkhälsovetenskapliga perspektivet vilket gjorde mitt uppsatsskrivande väldigt intressant. Det har ännu inte gjorts så mycket forskning inom hälsa och media. Förutom att ämnet har varit intressant så har jag stött på nya uppgifter att lösa under studiens gång och jag har lärt mig mycket nytt under våren 2005.
Jag vill framförallt tacka de fem kvinnor som deltog i min intervjustudie. Jag vill dessutom tacka min handledare Oscar Andersson för god handledning, och mina klasskamrater Karolina Andersson och Karolina Sillfors för allt stöd under våren. Ett litet tack riktar sig även till de vänner som utbildar sig och arbetar inom media och på så sätt har varit till stor hjälp under min studie om media och hälsa.
Malmö i maj 2005
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING MED BAKGRUND ... 6
Syfte ... 6 Frågeställningar ... 7 Bakgrund ... 7 Medieanalys ... 8 Avgränsningar ... 8 Definition av nyckelbegrepp ... 9 METOD... 9 Vetenskaplig ansats ... 9 Kvalitativ metod ... 10 Fenomenologi... 10
Analysens fyra faser ... 11
Urval... 11 Urval av media ... 11 Urval av informanter ... 12 Datainsamling... 13 Medieanalysen... 13 Intervjuguide ... 13 Intervjuer ... 14 Databearbetning ... 16 Medieanalysen... 16 Intervjustudien... 16 Etiska överväganden ... 16 Metoddiskussion... 18 Ansatsen ... 18 Urvalet ... 18 Datainsamlingen... 19 Databearbetningen... 19 Felkällor ... 20 TEORI ... 22 Funktionalistiska synsättet ... 22
Kritik mot funktionalistiska synsättet ... 24
Symbolisk interaktionism... 24
Kritik mot symbolisk interaktionism... 25
RESULTAT OCH ANALYS... 26
Analys av media ... 26
Tidningar ... 27
Sammanfattning av tidningarna ... 28
TV-kanaler ... 28
Sammanfattning av TV-kanalerna ... 31
Skillnader mellan tidningar och TV-kanalerna ... 31
Presentation av intervjupersonerna ... 31
Presentation av kategorierna ... 32
Resultat och analys av mina studier ... 33
Den bild informanterna har av hälsa ... 33
Fysiskt välmående ... 33
Påverkan från andra håll än media ... 39
Den bild informanterna tycker att media ger av hälsa... 40
Fysiskt välmående ... 41
Psykiskt välmående ... 44
Den bild media ger av hälsa ... 45
Fysiskt välmående ... 45
Psykiskt välmående ... 46
Jämförelse av de tre olika bilderna av hälsa... 47
Sammanfattning och slutsats ... 48
Slutsats ... 48
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 48
Syftet och frågeställningarna... 49
I vilket avseende media påverkar ... 49
Svårigheter under studien... 50
Nyckelbegrepp ... 50
Analysen... 51
TV-program rörande hälsa ... 51
Informanternas reflektioner över hälsa och media ... 52
Hälsa i annan media ... 53
Veckotidningar ... 53
TV-program på andra TV-kanaler... 53
Egna reflektioner ... 55
REFERENSER………56
INLEDNING MED BAKGRUND
I denna rapport redovisas den studie som jag under våren 2005 har genomfört angående om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. I egenskap av folkhälsovetare är jag intresserad av hur samhället påverkar hälsan hos olika grupper. Med tanke på att media behandlar samhällsfrågor kan man säga att media återspeglar hur samhället ser ut, och att det även är en stor del av det. Några av de stora folkhälsoproblemen idag är fetma, rökning och stress.1 Media fokuserar mycket på folkhälsosjukdomar och sänder ut en bild av vad hälsa innebär och hur människor ska se på sin hälsa. Detta har jag uppmärksammat under min utbildning och därför blivit intresserad av att göra en studie i ämnet. Folkhälsoarbetet som jag kommer att ägna mig åt kommer inte direkt att handla om media och hur de påverkar invånarnas hälsa, men det är ett intressant område som inte får glömmas bort. Inför den här studien var min uppfattning att massmedia påverkar oss och förmodligen mer än vad vi tror. I det informationssamhälle som vi lever i idag finns massmedia överallt och det är svårt att undvika den. Det finns även en ökad press för hälsa, livsstil och utseende i samhället.2 Jag tycker att det är intressant att studera problematiken ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom det tillhör vår vardag och är den bild av hälsa som ges till allmänheten och då oftast genom media. Jag gjorde två undersökningar i min studie, en medieanalys och en intervjustudie. Syftet med medieanalysen var dels att sätta mig in i ämnet och dels att fastställa ett resultat som sedan kommer att användas som underlag vid jämförelse med resultatet av mina intervjuer. Jag applicerade vetenskapliga teorier på det resultat jag fick ut av min studie, dessa är det funktionalistiska synsättet och den symboliska interaktionismen. Till viss del granskade jag även vetenskaplig litteratur för att se vad den säger och om den stämmer överens med verkligheten.
Syfte
Syftet med studien var att försöka påvisa om massmedia påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa.
1
Socialstyrelsen, 2005
2
Frågeställningar
Är innehållet i massmedias budskap en av orsakerna till att kvinnor känner en ökad press för sin hälsa, livsstil och utseende?
Stämmer bilden av hälsa som media förmedlar överens med den bild som finns hos kvinnor i samhället?
Bakgrund
Vi lever i det så kallade informationssamhället där vi ständigt blir matade med information angående samhället och människan som lever i det. Massmedia utgör kanalerna till information. Tidningar, television (TV), radio och Internet är några av de kanaler som media använder sig av för att förmedla informationen. Media återspeglar det samhälle som vi tillsammans skapar och lever i. Man kan ifrågasätta om vi påverkas av media överhuvudtaget eller om det går att leva i ett informationssamhälle utan att påverkan av till exempel vad som visas på TV eller vad som skrivs i tidningar. I ett TV-reportage påstod Mark Crispin Miller, föreläsare vid New York University, att vi ständigt lever i en ond cirkel av reklambrus. Med det menade han att det inte går att bortse från reklam, inte heller ta bort den ur samhället.3
Massmedia, såsom radio, tidningar och TV har fått allt större betydelse de senaste decennierna och vi påverkas allt mer av vad massmedia sänder ut.4 Massmedia skapar ideal över vad som är hälsa och hur man ska leva hälsosamt. Det skapar i sin tur ett tryck i samhället för vad som är rätt eller fel gällande hälsosamma vanor. Man kommer kanske främst att tänka på kost och motion, men det finns många andra hälsoindikatorer i media vilka vi låter oss påverkas av.
För att undersöka om det fanns några tidigare studier gjorda i ämnet sökte jag på sökmotorer och i Malmö statsbiblioteks katalog på Internet. Jag fann dock inte några likvärdiga undersökningar om medias påverkan på kvinnors sätt att se på sin hälsa. Jag granskade media ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv då jag gjorde min studie och jag har fått intrycket av att det saknas ett sådant
3
SVT2 klockan 22, 2005-03-17
4
perspektiv i de olika studier om media som är gjorda. Då valde jag istället att titta närmare på en studie som handlar om medias påverkan. Det har funnits ett flertal meningar om massmedias effekter. På 1970-talet konstaterade man att media inte hade någon särskilt stor effekt medan man sedan på 1990-talet drog slutsatsen att media har effekt under särskilda omständigheter. Det finns fyra olika modeller för hur media påverkar oss. Dessa är Direkt effekt, Tvåstegsmodellen, Användningsteorin och Kulturella förhållanden. Alla modellerna fyller olika roller i massmedias budskap och det går inte att endast applicera en modell som påverkar den enskilda individen vilken jag har studerat.5 Jag tittade även på en undersökning om det faktum att vi i dagens samhälle ägnar oss allt mer åt hälsa. Crawford hävdar att den samtida västerländska kulturen har infiltrerats av vad som kallas för hälsoism. Med detta menas jakten på den optimalt hälsosamma och attraktiva kroppen. Crawford menar också att det i överväldigande grad kvinnor som ägnar sig åt detta och jakten på de ”ouppnåeliga” är vanligare hos unga människor.6
Medieanalys
För att skaffa mig en uppfattning av hur media ser ut idag och vad media ger för bild av hälsa inledde jag min studie med en analys av media. I den valde jag att granska tidningar och TV-kanaler. Under en tvåveckorsperiod följde jag medierna och tog ut det som jag ansåg var relevant för hälsan. Denna analys har fungerat som underlag till intervjustudien och kommer att redovisas i denna uppsats i början av resultatdelen. Jag kommer att presentera den ytterligare då resultatet och analysen redovisas. Resultatet från granskningen av media fungerade även som underlag för den intervjuguide jag konstruerade för mina intervjuer.
Avgränsningar
De avgränsningar jag gjorde i min studie är att jag valde ut två former av media till min medieanalys samt att jag endast gjorde en undersökning bland kvinnor.
5
Naidoo J och Wills J, 2000, s. 242-244
6
Definition av nyckelbegrepp
Då resultatet och analysen av studien redovisas används två nyckelbegrepp, det fysiska och psykiska välmåendet. Nedan definieras de begreppen som används.
Det fysiska välmåendet – Det fysiska välmåendet kan påverkas av faktorer som motion, matvanor, rökning och ergonomi.7 Det kan även innefatta stress i det avseende att åkomman yttrar sig i fysisk form, exempelvis genom huvudvärk eller illamående.
Det psykiska välmåendet – Det psykiska välmåendet kan påverkas av faktorer som motivation, glädje, trivsel, förståelse och socialt nätverk som exempelvis rör gruppklimat i arbetet och privat, att kunna ge och få stöd av andra och känsla av samhörighet.8 Även detta kan innefatta stress i det avseende att det yttrar sig i psykisk form, exempelvis genom sömnlöshet eller press från arbetet eller omgivningen.
METOD
I detta kapitel presenteras och motiveras den metod samt den vetenskapliga ansats som jag har valt för min studie och även hur urval av informanter och medier gjordes. Jag kommer även att presentera hur min datainsamling och databearbetning gick tillväga och vilka etiska överväganden som gjordes inför min studie. Efter det följer en metoddiskussion där för- och nackdelar med metoden tas upp samt tänkbara felkällor.
Vetenskaplig ansats
Undersökningen gjordes med kvalitativ metod och den forskningsansats som undersökningen utgick från är fenomenologin.
7
Cronsell N m. fl., 2003, s. 12
8
Kvalitativ metod
En av de mest använda metoderna för datainsamling i kvalitativa undersökningar är intervjuer och den har jag använt mig av. Den kvalitativa metoden används då man vill ta reda på hur något är konstruerat.9
Fenomenologi
Jag använde fenomenologi som vetenskaplig ansats i min studie. Den fenomenologiska ansatsen används då man undersöker en upplevelse av ett socialt fenomen.10 I min intervjustudie om kvinnor och medias påverkan ville jag ta reda på hur varje respondent upplever media och huruvida detta påverkar dem i deras syn på sin hälsa. Fenomenologin avser att varje individ ger en tolkning av de upplevelser individen är med om. I fenomenologin vill man se världen som den är och man försöker förstå den enskildes upplevelse av sociala fenomen utifrån individens egna perspektiv. Liksom i hermeneutiken är ett grundantagande i fenomenologiska studier att det finns något gemensamt mellan olika individers tolkningar om de görs av liknande upplevelser. Detta medför att erfarenheterna från olika individer kan sammanföras om det rör sig om liknande erfarenheter. Därför lämpade sig den fenomenologiska ansatsen utmärkt i en studie av min typ. Inom fenomenologin bortser intervjuaren från sin egen förförståelse och subjektiva mening om ämnet vid tolkning av individens mening. I det avseendet skiljer sig fenomenologin från hermeneutiken där intervjuaren istället ska ta med sin egen förförståelse i tolkningen av individens mening.11 Fenomenologin som filosofi grundades av Edmund Husserl vid 1900-talets sekelskifte och har sedan utvecklats vidare av Heidegger och Gadamer som gick lärjunge hos Husserl.12 Det som är viktigast i en fenomenologisk studie är att förstå själva tolkningsprocessen hos individen. Man kan säga att man i analysen av resultatet i en sådan studie innebär det att man tolkar det som redan är tolkat.13
9 Hartman J, 1998, s. 251 10 Kvale S, 1997, s. 54 11 A. a., s. 54 12 Husserl E, 2004 13 Hartman J, 1998, s. 246
Analysens fyra faser
Jag har utgått från fyra faser i analysen som man tillämpar i studier med fenomenologin som vetenskaplig ansats. Giorgi som använder ett fenomenologiskt tänkande rekommenderar att man genomför analysen i dessa fyra faser. Nedan sammanfattas dessa för att ge kännedom om hur jag gick tillväga.14
Först skapar man ett helhetsintryck av informantens liv och erfarenheter inom det bestämda området. Efter det skapar man sig meningsbildande enheter hos informanten för att sedan abstrahera innehållet i de enskilda meningsbildande enheterna. Slutligen sammanfattar man innebörden av innehållet.15 Utifrån dessa fyra faser har jag analyserat mina fem intervjuer för att kunna skapa gemensamma kategorier för likheter och skillnader i informanternas svar. Samma kategorier kommer att användas vid jämförelsen med medieanalysen.
Urval
I min studie gjordes först en analys av media och sedan genomfördes intervjuer med fem respondenter. Nedan beskrivs hur jag har gjort urval av media samt urvalet av informanterna för studien.
Urval av media
Under två veckors tid genomförde jag en granskning av media. Detta var vecka 5 och vecka 6, år 2005. Jag ansåg att det var tillräckligt lång tid för att skaffa mig en uppfattning av medierna och vad de generellt sänder ut för bild av hälsa, både indirekt och direkt. Syftet med granskningen var som tidigare nämnts, dels att sätta mig in i ämnet och fastställa ett resultat och dessutom skapa mig en uppfattning om medias bild av hälsa. Detta för att sedan kunna fastställa de frågor som skulle utgöra min intervjuguide för mina kommande intervjuer beträffande ämnet.
Jag bestämde mig för att välja ut ett antal medier för att kunna göra tydliga analyser av media och därigenom även avgränsa min analys. De medier jag
14
Malterud K, 1998, s. 90
15
valde ut var tidningar och TV-kanaler. För att avgränsa mig ytterligare valde jag ut två tidningar samt två TV-kanaler. De tidningar jag valde var dagstidningen Metro16 och kvällstidningen Kvällsposten17. Anledningen till att jag valde dessa var att det är två tidningar som når många människor och det är en dagstidning och en kvällstidning. De skiljer sig åt på så sätt att Metro endast finns tillgänglig på vardagar och Kvällsposten finns även på helgerna, medan fredagens upplaga av Metro är en helgupplaga. De TV-kanaler som jag valde ut för min medieanalys var TV4 och Kanal 5. När jag gjorde mitt val var jag medveten om att de båda är så kallade kommersiella TV-kanaler, det vill säga att de finansieras av reklam. Jag motiverar därför mitt val med att jag ville lägga störst vikt vid var att den ena kanalen sänds via marknätet medan den andra sänds via digitalt nät samt parabol. Sveriges befolkning har tillgång till marknätet där TV4 sänds medan det kostar pengar att få tillgång till Kanal 5.
Under denna tvåveckorsperiod läste jag tidningar och dokumenterade de artiklar och annonser som jag ansåg vara av intresse. Jag spelade in sekvenser från TV-kanalerna med program och reklam som anknöt till ämnet hälsa. Jag kommer att redovisa mina insamlade data från media genom att vid behov använda utdrag för att verifiera fakta samt min analys.
Urval av informanter
Jag gjorde ett strategiskt urval för mina intervjuer och valde kvinnor i olika åldrar. Ett strategiskt urval kan bidra till större tillförlitlighet av mitt resultat.18 Inklusionskriterierna för min studie var att vara kvinna mellan 18-65 år och att man på något sätt tar del av media såsom tidningar och TV. Kvinnorna valdes ut från min omgivning. Med tanke på att jag ville undersöka hur någon upplever ett fenomen så ansåg jag att det gick bra att intervjua vem som helst, likaså personer i min omgivning. Jag valde ut fem kvinnor till mina intervjuer. Den medieanalys jag genomförde innan intervjustudien påbörjades gav mig en god
16 http://www.metro.se/metro/aboutmetro.phtml?PHPSESSID=45b16e4cb668e73b7692945969e 1215f, 2005-03-23 17 http://www.kvp.se/index.jsp?d=230, 2005-03-23 18 Malterud K, 1998, s.56-58
insyn i ämnet och jag anser att antalet informanter är representativt med hänsyn till att min undersökning är av mindre art.19
Datainsamling
Den datainsamling jag har ägnat mig åt består av två delar, en medieanalys och en intervjustudie. Först gjordes den medieanalys som sedan kom att fungera som underlag till intervjustudien. Nedan beskrivs mitt tillvägagångssätt vid datainsamlingen till medieanalysen, intervjuerna och intervjuguiden.
Medieanalysen
När jag gjorde min medieanalys gjorde jag en tematisering av all insamlad data.20 Under min analys hämtade jag till viss del även inspiration från semiotiken, då jag analyserade bilder i reklam både i tidningar och på TV-kanaler.21 Under två veckor samlade jag in tidningar från varje dag och klippte ut allt relevant material. Detta för att minska mängden av material att granska när insamlingen var över. För att dokumentera TV-kanalerna spelade jag in sekvenser med hjälp av videobandsspelare och videokassetter vid olika tillfällen under de två veckorna. Min målsättning med datainsamlingen från TV var att spela in sekvenser från olika tidpunkter och veckodagar för att få så stor reliabilitet22 på mitt material som möjligt. Jag var noggrann med att anteckna TV-kanal, datum och tidpunkt för varje sekvens för korrekt källhänvisning. Jag antecknade på samma sätt datum för källhänvisningen av tidningarna. Under de två veckorna ägnade jag mig enbart åt insamling av data för att sedan fastställa ett resultat. Resultatet använde jag mig senare av till att jämföra resultatet från den kommande intervjustudien. Medieanalysen redovisas under rubriken Analys av media i resultatdelen.
Intervjuguide
Jag använde mig av min medieanalys för att ta fram relevanta frågor till min intervjuguide23. När jag konstruerade min intervjuguide hade jag i åtanke att alla 19 Malterud K, 1998, s. 59 20 A. a., 91-92 21 Gripsrud J, 2000 22 Malterud K, 1998 s. 28 23 Kvale S, 1997, s. 121
frågor skulle ha relevans till antingen hälsa eller media. Intervjuguiden kom att innehålla frågor som var uppbyggda på ett tematiskt sätt. Först och främst konstaterade jag att jag ville ha med frågor som rörde intervjupersonens uppfattning av vad hälsa innebär, detta för att kunna förstå informantens egna perspektiv på hälsa. Sen ville jag även ta reda på hur de tog del av media och även vilken typ av media. Jag ville även veta vilka tidningar och vilka TV-kanaler de läste respektive tittade på, detta för att ta reda på till vilken mån de tog del av de tidningar och TV-kanaler som jag hade valt ut för min analys av media. Jag ansåg även att det var av intresse att ställa frågor angående hur de uppfattade medias bild av hälsa. Med tanke på att jag har avgränsat mig till att undersöka kvinnors syn på hälsa och media så tyckte jag att det var intressant att ställa frågan om respondenterna anser att hälsa uppfattas olika av kvinnor och män. Tanken var att frågorna skulle vara öppna och ge utrymme för informanten att själv reflektera när de svarade på mina frågor. Frågorna skulle tillsammans ge ett tillräckligt underlag för den analys jag senare kom att genomföra. Sammanlagt konstruerade jag nitton frågor, efter de förändringar som pilotstudien medbringade.24
Innan jag började min första ordinarie intervju så genomfördes en pilotstudie där jag testade mina frågor och hur de fungerade under en intervju. Detta för att ta reda på om de var tillräckliga eller om jag behövde lägga till något. Pilotstudien underlättade mina intervjuer och jag lärde mig att känna mig trygg i min
intervjuguide och fick öva mig i rollen som intervjuare.25 Efter min pilotstudie gjorde jag tre ändringar i intervjuguiden. Dessa ändringar var följande:
Ordningen på frågorna ändrades, en fråga fick läggas till och en fråga fick tas bort. Pilotstudien genomfördes på en person med samma inklusionskriterier som ordinarie intervjupersoner.
Intervjuer
De fem intervjuer jag genomförde under min studie förlöpte efter varandra med några dagars mellanrum under en tvåveckorsperiod. Jag spelade in intervjuerna med hjälp av kassettbandspelare och sedan transkriberade jag dem. En lugn och
24
Se bilaga nummer 1: Intervjuguide
25
ostörd miljö vid en intervju är en viktig förutsättning för att respondenten ska känna sig trygg och kunna ge så goda svar som möjligt.26 Detta försökte jag uppnå genom att alla intervjuerna genomfördes i liknande miljö, hemmiljö, det vill säga, vid ett köksbord, i en soffa eller dylikt. Jag anpassade mig efter informanten och lät denna välja plats för intervjun. Två av intervjuerna ägde rum hemma hos mig och de andra tre hemma hos respektive informant. Förutom att skapa en trygg atmosfär försökte jag även att tänka på att skapa en avslappnad stämning för informanterna. Detta gjorde jag genom att titta intervjupersonen i ögonen, lyssna, le och inte stressa intervjupersonen när denna svarade på mina frågor. Det var en utmaning att ge bekräftelse på informantens svar utan att säga något som kunde ge ledning till dennas svar, en utmaning som jag anser att jag lyckades bra med. Efter varje intervju fortsatte vi tillsammans en diskussion om frågorna som jag ställt under intervjun. Detta gjorde jag för att försöka fånga upp tankar hos informanten och försöka känna av så att denna var tillfreds med intervjuämnet och de tankar som eventuellt kunde ha väckts. Det är viktigt att göra, särskilt efter kanske lite mer intima intervjuer än den här, för att kontrollera att intervjupersonen inte far illa av att intervjuas om ämnet.27
Efter varje intervju påbörjade jag genast, senast dagen därpå, en transkribering av intervjun för att fortfarande ha svaren kvar i minnet. För att undvika dålig ljudkvalitet på kassettbanden, något man inte kan förutse innan intervjun, gjorde jag en ljudkontroll. Utskriften av alla intervjuer gick relativt fort och ljudkvaliteten var god vilket underlättade min transkribering. Efter jag transkriberat en intervju såg jag till att markera allt som utmärkte sig som särskilt intressant för min studie detta för att underlätta när jag sedan hade alla intervjuerna framför mig och skulle hitta likheter och olikheter.28
Längden på intervjuerna skiftade mellan trettio till sextio minuter, beroende på hur uttömmande svar informanterna gav och hur fort de pratade samt hur många utfyllnadsord de använde sig av. Med utfyllnadsord syftar jag på ord som, till exempel, liksom, alltså och upprepningar av frågan innan svaret gavs. 26 Malterud K, 1997, s. 65 27 Kvale S, 1997, s. 142 28 A. a., s. 155
Intervjuerna spelades in på vars ett kassettband och sammanlagt blev det alltså fem stycken kassettband, som efter studiens avslutning kommer att förstöras. För att särskilja kassettbanden markerades dessa med en siffra. Siffrorna på kassettbanden kan inte kopplas till den bokstav som varje intervjuperson har blivit tilldelad.
Databearbetning Medieanalysen
För att sammanställa ett resultat av medieanalysen skrev jag ner allt jag hade klippt ut från tidningar för att hitta kategorier om vad artiklarna och annonserna handlar om. För att sammanställa det inspelade materialet från TV-kanalerna spelade jag upp allt inspelat material och antecknade under tiden. Efter det gjorde jag på samma sätt som med tidningarna och försökte hitta kategorier där reklamen och TV-programmen berörde hälsa. När jag sedan hade all intressant data nedskriven så sammanställde jag resultatet och skrev en analys om tidningarna och en om TV-kanalerna. I medieanalysen tog jag upp allt som var av betydelse i studien.
Intervjustudien
Vad gäller min intervjustudie så spelade jag, som tidigare nämnts, in intervjuerna på kassettband för att underlätta dokumentationen av intervjuerna.29 Efter det transkriberade jag intervjuerna till ett ordbehandlingsprogram på dator. Sedan gick jag igenom varje intervju och markerade det mest intressanta ur intervjun samt gjorde en klarläggning av intervjuerna genom att jag tog bort överflödigt material och så kallade utfyllnadsord.30 Den bokstav som tilldelades varje intervjuperson kommer att fungera som referens till respektive intervju när resultatet presenteras.
Etiska överväganden
Jag började intervjustudien med att lämna ut ett informationsbrev i samband med tillfrågan om deltagande i studien där de deltagande själva gavs tillräckligt
29
A. a., s. 147
30
med information för att kunna fatta beslut om huruvida de vill delta eller inte.31 För att individerna skulle få delta i studien behövde de skriva under ett så kallat informerat samtycke i samband med intervjun.32 I detta stod det skrivet att materialet som intervjuerna ger kommer att behandlas konfidentiellt och efter avslutad studie kommer de kassettband som spelats in under intervjun att förstöras. I det informerade samtycket och i informationsbrevet som intervjupersonerna tog del av innan studien ställdes frågan om jag får intervjupersonernas medgivande till att använda mig av citat från deras intervjuer i min uppsats. Dessa citat användes på så sätt att de inte går att koppla till någon specifik person i min studie.
Jag kan inte se några risker med min studie, förutom att intervjupersonerna blir mer medvetna och vaksamma över ämnet i mina intervjuer. Detta ser jag dock inte som någon komplikation av större art och samtalet som jag förde med informanterna efter intervjun ämnade fånga upp sådana tankar för diskussion. Ingen av mina informanter tycktes heller fara illa av intervjun och med tanke på att intervjupersonerna finns i min omgivning har de tillgång att ställa frågor till mig ännu idag. I informationsbrevet fick intervjupersonerna telefonnummer och e-postadress till mig i fall att de behöver kontakta mig med frågor och tankar om intervjustudien de deltog i. Den nytta min studie har kunnat ge deltagarna är att de reflekterar över om media påverkar deras sätt att se på sin hälsa och de kan även tänkas bli mer medvetna om detta. Om detta blir effekten hos intervjupersonerna i min studie ser jag endast detta som en positiv sådan.
Resultatet från min medieanalys kommer att redovisas vid behov med källhänvisning där jag redogör vilken tidning eller TV-kanal, datum och tid och vad granskningen gäller, det vill säga, reklam, artikel eller TV-program. Detta är redan offentligt material och därför har jag kunnat använda det utan samtycke från vare sig tidningar eller TV-kanaler. I redovisningen av mitt resultat benämns informanterna med en bokstav endast i syfte att särskilja informationen. Jag beskriver informanterna i viss mån med ålder och
31
Se bilaga nummer 2: Informationsbrev
32
sysselsättning, men jag kommer att utelämna namn och övrig data, detta för att bevara deras integritet.
Den etikansökan som jag skickade in till Malmö Högskolas etikprövningsnämnd vid området för Hälsa och Samhälle godkändes den artonde februari år 2005.
Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras kring de för- och nackdelar som finns med den metod som har använts under min studie. Jag tar även upp de tänkbara felkällor som finns i studien.
Ansatsen
Att jag utgick från fenomenologin som vetenskaplig ansats i min studie var en självklarhet då jag ämnade undersöka upplevelser av ett socialt fenomen, i mitt fall medias påverkan på kvinnors sätt att se på sin hälsa. Jag ville inte bara undersöka individens tolkningsprocess utan även individens tolkning av media och dess påverkan. Fenomenologin som vetenskaplig ansats gav mig även möjlighet att kunna sammanföra de fem respondenternas upplevelser och erfarenheter till ett resultat som jag sedan kunde analysera utifrån resultatet från medieanalysen. När jag analyserade intervjuerna var jag hela tiden tvungen att tolka den enskilda individen och inte göra antaganden om tolkningar från föregående intervjuer. Något som även spelade in i mina tolkningar av individen var givetvis min egen förförståelse om ämnet vilken jag var tvungen att bortse ifrån under hela min studie. Medvetandet av min förförståelse gjorde att jag hela tiden var tvungen att ifrågasätta min tolkning av resultatet.
Urvalet
Jag gjorde ett medvetet urval av medierna utifrån mitt syfte med studien och mina frågeställningar. Det var jag som granskade media och bara det jag ansåg anknöt till hälsa kom med i analysen. Jag är medveten om att inspelningen av TV varierar och jag har inte haft möjlighet till att spela in under dygnets alla timmar, men jag har gjort mitt bästa med att försöka sprida tillfällena över dygnet då jag gjort min datainsamling.
Jag gjorde ett strategiskt urval av respondenterna i min intervjustudie. Syftet med mitt urval av respondenter var att få ett vidsträckt material och att respondenterna hade olika åldrar gör att materialet skulle få större applicerbarhet. Hade jag istället valt att använda mig av slumpmässigt urval hade kvinnorna jag i det fallet intervjuat kunnat vara i samma ålder och då skulle resultatet enbart kunna ha applicerats på kvinnor i den åldern. Något jag särskilt lade märke till, när jag bjudit in alla fem kvinnorna till intervju för min studie och de hade tackat ja, var att de alla föddes under varsitt decennium, från 1940-talet fram till 1980-talet. Detta var inget jag syftade till att göra, men det visade att urvalet hade en god spridning i åldrarna. Detta särskilt med tanke på det låga antalet informanter jag valde för min undersökning.
Datainsamlingen
Min studie startade med medieanalysen som jag genomförde under de två första veckorna. Jag ägnade mig helt åt att samla in data från de utvalda medierna. Under dessa två veckor började jag även att komma till ro med tankarna på ämnet i studien och datainsamlingen gav mig även tid att landa i min kommande uppgift vilket var värdefullt för mig själv vid denna tidpunkt. Jag kom snabbt igång med min intervjustudie vilket var positivt för uppstarten av transkriberingen av dessa. Det innebar även att jag tidigt i min studie kunde bilda mig en uppfattning om hur resultatet skulle formas.
Intervjuerna förlöpte näst intill obemärkta. Det enda som inträffade var att en av intervjupersonerna uttryckte obehag över att intervjun spelades in på kassettband. Detta hanterade jag genom att fråga om respondenten ville avbryta intervjun, vilket hon inte ville. Jag påminde om vad som stod i det informerade samtycket, att inspelningen endast kommer att avlyssnas av mig som forskare, och att citaten jag använder därifrån inte kommer att kunna kopplas till någon enskild individ. Likaså att kassettbandet kommer att förstöras efter studiens slut.
Databearbetningen
Jag såg inga svårigheter med bearbetningen av insamlad data. Medieanalysen följde helt min planering. Det enda som fanns att anmärka på var att ljudkvaliteten skiljde sig åt i de olika intervjuerna. Detta yttrade sig dock enbart
genom att transkriberingen av intervjuerna tog olika lång tid då jag i vissa fall behövde lyssna flera gånger på några svar. Ljudkvaliteten hade inte enbart att göra med faktorer såsom omgivning och kvalitet på kassettbanden utan även att respondenterna talade olika högt och tydligt, och även olika snabbt. I övrigt anser jag att de hjälpmedel jag använde mig av under datainsamlingen var tillförlitliga.
Jag genomförde två analyser under min studie. Jag inledde studien med en mindre analys av media och sedan avslutade jag studien med en analys av det resultat jag kommit fram till. I min jämförelse med resultatet från medieanalysen och från intervjuerna under rubriken Resultat/Analys använde jag mig av kategorisering där jag tagit fram kategorier från medieanalysen respektive intervjustudien för att underlätta min slutliga analys i ämnet.
Felkällor
Det kan finnas en del tänkbara felkällor beträffande olika företeelser i min studie. Nedan kommer jag att redogöra för vilka dessa kan vara. Att jag uppmärksammar dem visar på att jag är medveten om alla möjliga felkällor.
Att jag själv som intervjuare i min studie tar del av vad som kallas informationssamhället gjorde att jag redan från början hade en förförståelse vad gäller media och hälsa. Jag hade en egen uppfattning om medias påverkan. Dessutom så är jag kvinna själv och därför hade jag även en förförståelse i om media påverkar kvinnor sätt att se på sin hälsa. Under min studie var jag tvungen att försöka bortse från denna förförståelse och analysera insamlad data på ett objektivt sätt, så att mitt resultat blev så giltigt som möjligt.33 Det var svårt att kringgå sin förförståelse, men jag gjorde mig medveten om den och dess tänkbara inverkan på mitt resultat.34
I den analys av media som jag inledde min studie med, valde jag som tidigare nämnts själv ut vilka medier jag skulle ta med i min analys. Jag var medveten om vilka medier som flest människor tar del av och valde således tidningar och
33
Malterud K, 1998, s. 157
34
TV-kanaler som många har tillgång till. En annan faktor som kan ha påverkat mitt resultat är de avgränsningar jag gjorde när jag valde ut endast två tidningar och två TV-kanaler och att min medieanalys pågick under en tvåveckorsperiod. I analysen var det även där jag själv som valde vilka artiklar, annonser och TV-sekvenser som jag ville analysera.
Dagstidningen Metro är gratis och finns endast att tillgå i storstadsregionen till skillnad från kvällstidningen Kvällsposten som finns över hela landet, dock i regionupplagor.35 TV4 sänds via marknätet, det vill säga att alla som äger en TV har tillgång att titta på den TV-kanalen medan Kanal 5 sänds via det digitala nätet och kostar pengar för att ha tillgång till. Efter mina intervjuer kunde jag även konstatera att alla informanterna inte tog del av samtliga medier, dock i varje fall två eller flera av de utvalda tidningarna och TV-kanalerna.
Att det resultat jag fick i min studie endast grundade sig på de fem individer som deltog i intervjuerna kan vara en tänkbar felkälla till min studie. Man kan diskutera huruvida detta är tillräckligt stort antal för att kunna använda resultatet till något annat än, att påvisa om media påverkar de här kvinnornas sätt att se på sin hälsa. Jag anser det vara ett representativt antal för min studie.36
En femte felkälla i den här studien om kvinnors syn på hälsa och media berör intervjupersonerna. Jag kände redan de utvalda informanterna och hade därför redan en inblick i hur de lever och hur de tänker. Detta gjorde att jag hade en förutfattad mening om hur de kom att svara på mina frågor och kan därför komma att anta saker som inte är sagda i intervjun. Detta var självklart något som jag var väl medveten om redan innan jag valde ut intervjupersonerna. Det behöver inte bara vara en nackdel dock. Samma faktum kan leda till att jag kanske fick en djupare förståelse och lättare att tolka svaren från intervjuerna då jag gjorde min analys. Att jag kände intervjupersonerna sedan tidigare kan även bidra till att de gav svar som de trodde att jag förväntade mig, eftersom alla i någon mån följt min utbildning. De kanske trodde att jag var ute efter något
35
Med regionupplaga menas att den säljs över hela landet med nyheter från vardera regionen. Till exempel en upplaga för södra Sverige vilken även är den upplaga som jag har granskat.
36
speciellt rörande folkhälsa. Detta är trots allt en felkälla som kan uppstå under alla former av studier.
Den sista felkällan som jag har uppmärksammat är en del av intervjufrågorna. Ett fåtal frågor förutsatte att svaret på föregående fråga var, ja. Det hade gått lätt att korrigera under intervjun, men i mina transkriberingar av intervjuerna var detta något som jag särskilt uppmärksammade. Faktum är att alla svarade trots allt ja på dessa frågor så det uppstod inga problem under pågående intervju i dessa fall. Min avsikt under intervjuerna var inte att ställa ledande frågor, och om så var fallet kunde det komma att forma innehållet i informantens svar. Kvale menar att man inte heller får förbise att i vissa fall så kan ledande frågor vara nödvändiga, till exempel i följdfrågor. Har man konstruerat frågor med följdfrågor i en intervjuguide så är det svårt att undvika ledande frågor.37
TEORI
I detta kapitel presenteras de två teorier som kommer att appliceras på resultatet av studien. Jag har valt att använda mig av en genusteori och en interaktionsteori, vilka är det funktionalistiska synsättet och den symboliska interaktionismen.
Funktionalistiska synsättet
Funktionalismen uppfattar samhället som ett system som sammankopplar olika delar på så sätt att det skapar en jämvikt och en social solidaritet. Funktionalismen grundar sig på uppfattningen av att sociala skeenden förklaras genom den funktion de uppfyller, på vilket sätt de bidrar till samhällets varaktighet. Man studerar således hur de olika delarna av samhället förhåller sig till varandra och till samhället som helhet. Emile Durkheim jämförde funktionalismen med människokroppen, med det menade han att kroppens organ fungerar tillsammans på samma sätt som samhällets olika delar fungerar ihop.38
37
Kvale S, 1997, s. 145
38
De genusfrågor som funktionalismen innefattar strävar efter att visa hur skillnaderna i könsrollerna bidrar till att skapa jämvikt och social solidaritet i samhället. Dessa uppfattningar har fått stöd, men även kritik för att försumma sociala motsättningar och att överlag ge en konservativ bild av den sociala verklighet som vi lever i. Funktionalismen menar att det finns så kallade naturliga skillnader mellan kvinnor och män vilka har sin grund i biologin. Den menar att kvinnor och män utför det som de är bäst på ur biologiskt hänseende. Det innebär att kvinnan är mest lämpad att utföra plikter som rör familj och hushåll och att män är bäst lämpade för arbete utanför hemmet. Socialantropologen George Murdock har i en tvärkulturell undersökning påvisat att man kan återfinna detta mönster i alla kulturer. Detta är alltså den mest logiska grunden för samhällets organisation enligt funktionalismen.39
Det funktionalistiska synsättet tar även upp betydelsen av stabila och stödjande familjer. Kärnfamiljen fyller vissa specialiserade funktioner i det moderna samhället. I samband med utvecklingen av industrialiseringen blev familjen mindre viktig i avseende för ekonomisk produktionsenhet och inriktades mer på reproduktion, barnuppfostran och socialisation. De viktigaste funktionerna för familjen idag är primär socialisation och personlighetsutveckling. Med primär socialisation menas den process där barnen lär sig samhällets kulturella normer. Familjen är den viktigaste arenan för utvecklingen av människans personlighet. Då spelar familjen den roll som ger emotionellt stöd för vuxna familjemedlemmar. Ett exempel på det är äktenskap mellan kvinna och man som är ett arrangemang i vilket vuxna människor får stöd och kan förbli friska och normala. Det påstås att familjens roll är avgörande för att hålla en personlighet stabil. Kärnfamiljen är den enhet som kan hantera kraven från det industriella samhället. En vuxen kan arbeta utanför hemmet medan den andra kan ta hand om hem och barn. Det innebär att i kärnfamiljens specifika roller tar sig kvinnan an rollen som den affektiva, eller den emotionella i hemmet medan mannen går in i en instrumentell roll som familjeförsörjare.40
39
Giddens A, 2003, s. 117
40
Kritik mot funktionalistiska synsättet
Kritiken av det funktionalistiska synsättet riktar sig mot att det kan uppstå en acceptans av det kvinnoförtryck som finns i hemmet, att man påstår att dessa roller är naturliga och oproblematiska. Denna kritik kommer främst från feministerna som skarpt kritiserar idéerna om att arbetsfördelningen i hemmet är av biologisk grund. De menar att det inte finns något biologiskt eller oundvikligt i hur arbetsuppgifterna är uppdelade i samhället. En kvinna kan liksom en man gå in i en yrkesroll och det finns inga biologiska faktorer som hindrar henne från det. Alla människor socialiseras in i de roller som kulturen förväntar sig av dem. Det finns heller ingen grund för att en familj nödvändigtvis behöver en emotionell kvinna för att familjen ska fungera.41 Annan kritik riktas mot det faktum att man underskattar den roll som andra sociala institutioner spelar för barns socialisation såsom myndigheter, skolan och media. Dessutom bortser funktionalisterna från de familjeformer som inte överensstämmer med kärnfamiljen och då betraktas som avvikande. Detta kan särskilt kritiseras med tanke på att det numera finns så många avvikande familjeformer från kärnfamiljen.42 Exempel på en avvikande familjeform är familjer med skilsmässor vilket blir allt vanligare idag.43
Symbolisk interaktionism
Herbert Blumer utvecklade den symboliska interaktionismen ur George H Meads sociologiska filosofi. Blumer talade om självet och med det menade han att människan är ett objekt för sig själv som kan uppfatta sig själv, handla i förhållande till sig själv och även kommunicera med sig själv. Den enskilda kan således reflektera över sig själv och sina behov. Den enskilda styrs inte av ett samhälleligt system. Den symboliska interaktionismen bygger på social interaktion vilken är en grundläggande utvecklingsprocess. Alla som tar del av den sociala interaktionen grundar sina handlingar på att hela tiden tolka andras
41 A. a., s. 118-119 42 A. a., s. 171 43
Enligt Statistiska Centralbyråns dokument ”Alltfler har upplevt en separation” har minst en fjärdedel av dagens svenskfödda sjuttonåringar upplevt en separation mellan föräldrarna under sin barndom. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27475.asp, 2005-05-09
handlingar. Detta är en kontinuerlig process. Människan är en social varelse och självet skapas i det sociala samspelet.44
Den symboliska interaktionismen inriktar sig på språk och mening. Mead menade att språket gör oss medvetna om vår egen individualitet och att vi kan betrakta oss själva med andras ögon. En symbol är något som står för något annat och de ord vi använder i språket är symboler som vi använder oss av för att referera till saker som vi pratar om eller tänker på. Det symboliska tänkandet som vi införlivar frigör oss från att vara begränsade till det vi upplever för stunden. Det så kallade kroppsspråket utgörs också av symboler. Människor tillförlitar sig på gemensamma tolkningar och symboler i det sociala samspelet. Så gott som allt samspel mellan människor innefattar ett utbyte av symboler. Den symboliska interaktionismen riktar vår uppmärksamhet på detaljerna i samspelet och hur dessa bildar mening i vad människor säger och gör. Människors samspel utgör uppkomsten av ett samhälle och institutionerna i detta.45 Det mänskliga samspelet innefattar hur människor kommunicerar och definierar sociala situationer. Genom att förstå människors upplevelser och användande av symboler förstår man även hur individer skapar, reproducerar och förändrar samhället. Sociala mönster, normer och värden reproduceras genom människors handlingar.46
Kritik mot symbolisk interaktionism
Den symboliska interaktionismen kritiseras för att bortse från de frågor som rör makt och sociala strukturer och hur dessa begränsar möjligheterna för människors handlingar. De som är kritiska till synsättet tycker att det ägnar sig för mycket åt insikter om det som vardagligt socialt samspel mellan människor går ut på och dess innehåll.47
44
Andersen H och Kaspersen L B, 2003, s. 233-234
45 Giddens A, 2003, s. 33-34 46 Johansson T, 2004, s. 81 47 Giddens A, 2003, s. 34
RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras först resultatet av medieanalysen som utgjorde bakgrunden till undersökningen av media och kvinnor. Sedan presenteras intervjupersonerna som deltog i undersökningen. Därefter presenteras de kategorier som lyfts fram ur medieanalysen samt intervjustudien. Slutligen följer en redovisning av det resultat som studien har gett. Resultatet kommer att integreras med analyser utifrån de olika kategorierna. Då kommer även de vetenskapliga teorierna som presenterades ovan att appliceras.
Analys av media
För att kunna påvisa om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa gjorde jag en analys av media och tog reda på vad de sänder ut för bild av hälsa. Om den bilden stämmer överens med det resultat min intervjustudie gav så kan jag påvisa att media påverkar kvinnors sätt att se på vår hälsa. I detta avsnitt redovisas vad jag kommit fram till under min granskning av de tidningar och TV-kanaler som ingick i min medieanalys. Jag valde att redovisa analysen i rapporten, då den utgör underlag för både resultat och analys i min studie.
Jag genomförde min medieanalys under två veckor, vecka 5 och 6 år 2005. I min granskning av media valde jag ut två tidningar och två TV-kanaler. Dessa var dagstidningen Metro, som finns att tillgå gratis i storstadsregionerna, och kvällstidningen Kvällsposten som säljs i regionupplagor i hela Sverige. De TV-kanalerna som jag valde är TV4 och Kanal 5. Båda finansieras av reklam, men TV4 sänds via marknätet och Kanal 5 sänds via det digitala nätet. Jag följde medierna under en tvåveckorsperiod genom att läsa tidningarna och klippa ut artiklar och annonser samt spela in sekvenser från de två TV-kanalerna med hjälp av en videobandspelare och videokassetter.
Jag har valt att dela upp analysen i två delar, en del för analysen av tidningar och en del för analysen av TV. Efter dem följer en jämförelse mellan tidningarna och TV-kanalerna. Mitt resultat av analysen inriktar sig på allt som rör hälsa på något sätt och jag tittar även närmare på om det finns några skillnader mellan könen i hur media framställer hälsa.
Tidningar
Under den tvåveckorsperiod som jag granskade Metro och Kvällsposten tittade jag på och klippte ut artiklar och annonser som på något sätt rörde hälsa.
Jag kom fram till att det var mer artiklar, reklam, annonser rörande hälsa på helger i tidningarna, särkilt i de bilagor som man kan köpa till tidningen under helgerna. Det var mer reklam i dagstidningen Metro än i kvällstidningen Kvällsposten. Artiklarna, reklamerna och annonserna var oftast riktade till kvinnor på så sätt att de var utformade för att locka till sig det kvinnliga ögat genom feminina färger och bilder på enligt normerna vackra, hälsosamma kvinnor. Dessa kvinnor var oftast unga, smala och vackra. Generellt sett så var det fler kvinnor med på bilder i reklamannonser än vad det var män. Kvinnorna som syns på bild var oftast mer lättklädda än vad männen var som fanns med i liknande annonser.
Mer än hälften av alla annonser och all reklam i båda tidningarna var riktade till kvinnor. Man såg ofta en smal, ung kvinna som log stort över den nya produkten som hon antogs använda. När det inte var bilder med kvinnor så var till exempel annonsen utformad med vad som är en vedertagen feminin färg, till exempel rosa, rött eller lila och det förekom ofta blommor. Detta gällde även när det rörde hälsoartiklar, då det oftast var en kvinna med på bild.
I båda tidningarna fanns det fler annonser och reklam än vad det fanns artiklar som berörde hälsan, dock något mer i Metro än i Kvällsposten. Det är möjligt att dessa påverkar oss på olika sätt. Jag menar att reklam är något man kan ta till sig mer på ett omedvetet sätt och artiklar kan man välja bort att läsa genom att man endast ser rubriken. Reklam och annonser tar man till sig vare sig man vill eller inte, utan att tänka på det.
Jag kom fram till att tre av fem artiklar som handlade om hälsa handlade om kost eller motion på olika sätt. Kost innefattar även preparat för att motverka ohälsa eller för viktminskning. Detta bekräftade att tidningarnas bild av hälsa handlade mycket om utseende, kost och motion. Det syntes speciellt i kvällstidningar, i mitt fall Kvällsposten, där det minst en gång i veckan skrevs
om någon ny diet eller det senaste inom skönhetskirurgi. Detta publicerades antingen i reklam, annonser eller i artiklar.
Sammanfattning av tidningarna
Den bild tidningarna gav av hälsa handlade mycket om utseende, kost och motion. Det handlade om allt från reklam för mat, träning och skönhet till artiklar rörande hur man ska leva så hälsosamt som möjligt. Jag har delat upp de ämnen som reklamannonser och artiklar i tidningar berör och det har resulterat i sju grupper. Dessa grupper är kost (mat och dieter), alkohol, motion, skönhet (hår, smink och plastikkirurgi), kläder (kläder, underkläder och smycken), ålder och olika undersökningar.
TV-kanaler
När jag granskade TV-kanalerna under dessa två veckor inriktade jag mig främst på reklam, men även TV-program som alla berör hälsa. Jag spelade in sekvenser från TV med hjälp av videobandspelare och videkassettband.
Det var mer reklam och TV-program beträffande hälsa på vardagskvällar och helger. Det var mer reklam i Kanal 5 än i TV4. Reklampauserna på Kanal 5 varade längre. Jag spelade in lika många reklampauser från Kanal 5 som från TV4 och ungefär lika mycket dagtid som kvällstid på båda kanalerna. Jag uppmärksammade att i vissa fall skiljde sig längden på reklampauserna på flera minuter. På Kanal 5 varade reklampauserna i genomsnitt i fem minuter medan de på TV4 varade i tre och en halv minuter. Mina tidtagningar av reklampauserna var ungefärliga och avrundade till heltal, men jag kunde konstatera att det skiljde sig nämnvärt. De två kanalerna skiljde sig också genom den sorts reklam de sände. Till exempel så sände Kanal 5 mycket reklam för så kallat telefonchat48 vilket inte TV4 gjorde alls. När jag granskade de sekvenser jag hade spelat in kunde jag till sist veta vilken kanal som hade reklampaus utan
48
Telefonchat är en mötesplats på telefonnätet dit man kan ringa för att prata med andra människor. Ordet chat är engelska för småprata.
tidigare kännedom. En anledning till detta kan vara att kanalerna riktar sig till olika målgrupper.49
Jag uppmärksammade även att mer än hälften av reklamerna innehöll kvinnor och gav likaså ett intryck av att vara riktade till kvinnor. Mitt antagande är att reklam oftast spelar på de av samhället vedertagna könsrollerna som finns idag. Exempel på reklam där främst kvinnor medverkade är reklam för rengöringsprodukter, hygienprodukter, läkemedel. Män förekom i helt andra sammanhang, men däremot uteslöts inte kvinnor i dessa reklamer som man kan säga att män nästan i alla fall gjorde i reklamen som riktades mot kvinnor. Exempel på reklamer där främst män medverkade är reklam för mobiltelefoner, matkedjor och sportprodukter. Generellt så genomsyrades all reklam av smala, vackra, till synes hälsosamma människor.
Jag koncentrerade min undersökning av TV-kanaler till reklamen som visades mellan TV-program med tanke på att studien endast pågick under två veckor och att det inte var så många TV-program som på något sätt knöt an till hälsa. Däremot granskade jag TV-program som inte direkt handlade om hälsa, men ändå gav en bild av hur man ska leva hälsosamt eller vad det innebär att ha hälsa. Ett exempel på dessa program där man indirekt fick en bild av medias framställning av hälsa var de så kallade dokusåporna50 som visades på de flesta kanaler och på de marksända, ej reklamfinansierade kanalerna, från Sveriges Television. I dessa dokusåpor följde man så kallade vanliga människor i olika situationer. Det man kunde utläsa av dessa dokusåpor var vilka olika sorters människor som man väljer ut för deltagande och att man sen kallar dem för ”vanliga” människor. Det skapar en bild i media över hur man ska vara. En dokusåpa som blev särskilt omtalad under mina intervjuer var Paradise Hotel51
49
Kanal 5 riktar sig till åldrarna 15-44 år (info@kanal5.se , 2005-03-24) medan TV4 riktar sig till alla dock med huvudmålgrupp 15-49år (tittarombudsmannen@tv4.se , 2005-03-24).
50
Dokusåpa är ett slangord av dokumentärserie där ”vanliga” människor medverkar, oftast för att tävla om en summa pengar, och man får följa dessa människor i deras vardag med hjälp av TV-kameror. Expedition Robinson var den första dokusåpan som producerades. Formatet för dokusåpan skapades av engelsmannen Charlie Parson som sålde TV-formatet till det svenska produktionsbolaget Strix som var först i världen med att sända Expedition Robinson som sedan kom att tillsammans med dokusåpan Big Brother bli den mest spridda dokusåpan över världen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Expedition_Robinson, 2005-03-23
51
där alla deltagare är unga, smala och vältränade. Tillsammans förstärkte de även de ideal som media har om innebörden av att vara kvinna och vad det innebär att vara man då alla kvinnor och alla män var på ett visst sätt. Dessa dokusåpor utger sig visserligen inte för att ge en rättvis bild av vanliga människor, men mina intervjuer visade klart att man blir påverkad av dem.
En annan observation som jag gjorde över de TV-program jag spelade in på mina videokassetter var att det tycktes vara populärt, kanske en trend just nu, att göra TV-program som enbart handlade om hälsa. De handlade mycket om fysisk träning, men dessa program tog även upp mycket om det psykiska välbefinnandet, vilket är positivt i den mening att man inte enbart talade om det yttre. Exempel på sådana program är Forma kroppen som sändes på måndagar via TV4.52 Samtidigt förekom det även program där man gjorde så kallade makeovers på personer som inte trivdes med sitt yttre och ville förändra det. Exempel på ett sådant program är Extreme Makeover som fanns med i TV-tablån på Kanal 5 under våren år 2005, där man gjorde om personers yttre med hjälp av plastikkirurgi. Det sistnämnda programmet och de så kallade hälsoprogrammen gav ibland tvetydiga budskap. Å ena sidan visade man hälsoprogrammen som talade om vad man själv kan göra för att må bra fysiskt och psykiskt och å andra sidan visade man program där man tog hjälp av plastikkirurgi för att åstadkomma välbefinnande, både fysiskt och psykiskt.
Under de två veckorna som jag gjorde min medieanalys sändes reklam om rökavvänjningsmedel såsom nikotintuggummin och nikotinplåster.53 Man sände även vid olika tillfällen reklam för alkohol, men endast på kvällstid. Att göra reklam i TV, och tidningar, för alkoholhaltiga drycker blev tillåtet för knappt två år sedan och dessa reklamer sänds endast kvällstid och då med en varningstext.54 52 TV4, klockan 21, 2005-01-31 53 Kanal 5, klockan 20:15-20:20, 2005-02-06 54 Lag 2003:166, 11 §, http://www.notisum.se/rnp/SLS/lag/19941738.htm, 2005-03-23
Sammanfattning av TV-kanalerna
De reklamer som jag granskade handlade om många olika produkter och jag har delat upp dessa i nio grupper. Dessa är: mat, hygien, skönhet (innefattande kläder, smink och sportkläder), läkemedel, musik, möbler, teknikvaror, bilar, rökavvänjningsmedel och till viss del alkohol. Den sorts reklam som förekom mest under min granskning tillhör gruppen för hygienprodukter och skönhet både på TV4 och Kanal 5.
Skillnader mellan tidningar och TV-kanalerna
Den huvudsakliga skillnaden mellan den bild av hälsa som tidningar gav jämfört med den bild av hälsa som TV-kanalerna gav var att tidningarna i stort sett skrev fler artiklar om hälsa än vad TV-kanalerna gjorde TV-program om detsamma. En anledning till detta kan vara att tidningarna skrev om nyheter och hade mer plats för nyheter som berörde hälsa än vad nyhetsprogrammen på TV hade.
De grupper angående reklam som jag valde ut av tidningarna och TV-kanalerna skiljde sig också till viss del. Det jag kom fram till var att i TV-kanalerna var det fler produkter som lyftes fram, medan det i tidningar lyftes fram andra saker, till exempel olika dieter som publicerades varje vecka i kvällstidningarna. Anledningen till detta kan vara att TV ska sälja sina produkter med rörliga bilder och tidningarna har mer utrymme till att sätta in artiklar om exempelvis dieter. Utifrån min medieanalys vill jag påstå att tidningar har mer utrymme att behandla nyheter än TV-kanaler. TV-kanalerna måste hålla tiden för nyhetssändningen, medan tidningen ska fyllas med nyheter av olika slag.
Presentation av intervjupersonerna
De intervjupersoner som ingick i min intervjustudie angående kvinnor och medias påverkan var fem stycken. Respondenterna benämns med varsin tilldelad bokstav från A-E. Respondenterna var kvinnor 22, 26, 44, 50 samt 56 år gamla och tog alla del av media på något sätt vid tillfället.
Två av respondenterna var vid tillfället studerande och de övriga tre var yrkesverksamma. De två studerande studerade vid olika lärosäten. Den ena av dem var ensamboende, medan den andra var samboende. De tre
yrkesverksamma kvinnorna arbetade alla inom den kommunala sektorn och var gifta och hade barn i olika åldrar.
Generellt uppmärksammade jag att svaren från de fem informanterna skiljde sig åt på många sätt, vilket var intressant. Något som jag la märke till var att hur man uppfattar hälsa behöver inte ha med åldern att göra. Detta visade sig genom att den äldsta och den yngsta av mina informanter pratade om hälsa på samma sätt, medan de övriga tre hade ett annat sätt att se på det. I övrigt kunde man se ett mönster hos de tre äldsta när det kom till frågan om vad som gör att de tänker på sin hälsa. Dessa tre hade även gemensamt att de hade familj och barn vilket gjorde att deras svar skiljde sig till viss mån från de två yngre informanterna.
Presentation av kategorierna
För att underlätta analysen av mitt resultat har jag tagit fram kategorier både från medieanalysen och från intervjustudien. Det är viktigt att poängtera att dessa kategorier inte är samma som de belysta grupperna i medieanalysen för tidningar och TV-kanaler. Jag har valt att dela in resultatet i tre huvudkategorier för att visa tre olika bilder av hälsa. Dessa är Den bild informanterna har av hälsa, Den bild informanterna tycker att media ger av hälsa och Den bild media ger av hälsa. Under varje huvudkategori presenteras sedan två underkategorier vilka i samtliga fall är Fysiskt välmående och Psykiskt välmående. Under dessa rubriker presenteras sedan ett antal teman utifrån vilka jag sedan presenterar och analyserar resultatet av min studie. Under Den bild informanterna har av hälsa tar jag även upp kategorin Påverkan från andra håll än media då detta var något som alla informanterna själva tog upp under intervjuerna. Sedan jämförs de tre bilderna för att kunna fastställa en slutsats av studien, om media påverkar kvinnors sätt att se på sin hälsa. Till sist följer en sammanfattning av resultatet.
Grunden för redovisningen av resultatet är den ordagranna transkriberingen av det inspelade intervjumaterialet. I resultatredovisningen används följande markering:
Resultat och analys av mina studier
Nedan redovisas samt analyseras det resultat jag har kommit fram till av intervjustudien och medieanalysen. Resultatet integreras med analyser under olika teman, vilka presenteras vid varje redovisning av resultat och analys, detta för att lättare följa med i texten. Dessa teman har vuxit fram ur mitt empiriska material efter transkribering och tolkning. Först redovisas resultatet med hjälp av citat och sedan följer en analys. Under Den bild media ger av hälsa ges enbart en sammanfattning av medieanalysen som redovisats utförligare i början av kapitlet.
Den bild informanterna har av hälsa
I detta avsnitt redovisas den bild informanterna har av hälsa. Alla informanterna talade om hälsa både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Att det inte bara handlar om att vara fysiskt frisk, att vara fri från sjukdomar, utan att man måste må bra psykiskt för att kunna må bra fysiskt.
Intervjuperson A sa: ”Hälsa, det innebär att man mår bra att man orkar med livet både psykiskt och fysiskt.” Vidare sa hon: ”Hälsa är inte bara att ta hand om sin kropp utan det är också att förstå sin kropp.”
Intervjuperson D sa: ”Med tanke på att jag aldrig har varit sjuk själv, alltså lider av någon sjukdom och så vidare så hälsa blir ju mer liksom alltså hur man lever att man äter rätt och att man ska röra sig och att man mår bra psykiskt och så här. /…/ Det är något annat än sjukdom.”
Fysiskt välmående
Kost, motion och stress - Resultat
Något som alla fem informanterna tog upp när jag frågade vad hälsa innebar för dem var kost, motion och stress. Det var i de flesta fall det första de nämnde när frågan ställdes. När de talade om stress tog en del upp det som något fysiskt och en del talade om det som något psykiskt. Resultatet nedan berör det resultat som behandlar stress med påverkan på det fysiska välmåendet.
Intervjuperson B svarade: ”Hälsa för mig, det är ju kost och motion och att jag mår bra mentalt och att jag är lycklig.” Flera gånger under intervjun återkom hon till kost och motion. Lite senare när vi pratade om att må bra mentalt nämner hon att man framförallt inte ska stressa igenom livet: ”Det handlar om att ta tillvara på det liv man har och inte stressa i vardagen, ja det är ju så många som stressar och sedan blir utbrända av det.”
Intervjuperson E konstaterade att man skaffar sig hälsa på följande sätt: ”Jag tror genom att tänka mycket på vad man äter, att röra sig, motionera.”
Intervjuperson C menade att man inte måste tänka på att röra sig i alla vardagliga situationer och inte nödvändigtvis gå till ett gym, hon reflekterar även över hur samhället fungerar: ”Det är viktigt att röra på sig, daglig motion. Inte just det att man behöver gå till ett speciellt ställe och träna utan att man tänker på att gå i trapporna istället för att ta hissen. Alltså hela samhället är ju byggt på så sätt att det är massa rulltrappor, alltså det är väldigt bekvämt och fjärrkontroller och allting. Så att man tänker på det att man cyklar till jobbet eller tar den där extra promenaden.”
Kost, motion och stress - Analys
Den symboliska interaktionismen talar om självet, att människan är ett objekt för sig själv som kan uppfatta sig själv, handla i förhållande till sig själv och kommunicera med sig själv.55 Detta kan appliceras på informanternas reflektioner över fysisk hälsa. Informanterna ansåg att kost, motion och stress är något de försökte tänka på för att uppnå fysisk hälsa och dessa tre fungerar som symboler för fysiskt välmående.
Sjukdomar, rökning och alkohol - Resultat
Intervjun fortsatte med frågan hur man skaffar sig hälsa och vad det är som påverkar den. Fyra av informanterna nämnde att rökning och sjukdomar påverkar hälsan. Tre av informanterna nämnde även att alkohol kan påverka hälsan.
55
Intervjuperson A ansåg: ”/…/ att äta bra är lika viktigt som att inte röka /…/.” Vidare menade hon: ”Jag tycker att man ska vara måttlig med allting som kan skada kroppen och då tänker jag inte på mat direkt utan då tänker jag istället på att röka och dricka och så.”
Intervjuperson C tyckte att man ska vara varsam med alkoholen: ”Det är ju inte dåligt att gå ut och ta några öl mitt i veckan, men jag tror att det är viktigt att ha kontroll över det.”
Intervjuperson E räknade upp vad man ska tänka på för att skaffa sig god hälsa: ”Jag tänker på att man inte ska röka, man ska försöka hålla sig i god kondition /…/”
Intervjuperson D konstaterade att hälsa blir något annat än sunda levnadsvanor om man har en sjukdom: ” Hade jag lidit av någon sjukdom, till exempel om jag hade haft hjärtproblem, så hade ju hälsa för mig varit att inte ha det här hjärtproblemet. Men nu när jag är frisk så blir hälsa för mig mer hur man lever och ja, äta rätt och så vidare.”
Intervjuperson B talade om hälsa som sjukdom: ”Genetiskt sätt har jag alltid varit frisk, men sen finns det ju de som föds med någonting och som inte kan påverka det då.”
Sjukdomar, rökning, och alkohol - Analys
Den symboliska interaktionismen menar att alla som tar del av den sociala interaktionen grundar sina handlingar genom att hela tiden tolka andras handlingar.56 Att informanterna tog upp rökning, alkohol och sjukdomar som indikatorer på fysisk ohälsa kan man tyda som att de har tolkat att dessa tre indikatorer har gett fysisk ohälsa för många och att de därför försökte undvika dessa för att hålla sig i god hälsa.
56
