I detta avslutande avsnitt kommer jag inledningsvis diskutera den metod jag använt och hur detta kan ha påverkat resultat och analys. Sedan diskuterar jag resultatet och kopplar samman med syftet för uppsatsen. Avslutningsvis summerar jag uppsatsen i slutsatsen och diskuterar frågan om framtida forskning.
32
Metoddiskussion
Som diskuterades i metodavsnittet har forskning om daglig verksamhet företrädesvis använt sig av metodpluralism. Många av dessa studier har dock också haft syftet att med hjälp av exempelvis etnografi kunna beskriva hur den faktiska aktiviteten i daglig verksamhet ser ut och tar sig uttryck och med hjälp av intervjuer kunnat koppla samman vad forskaren betraktat eller tagit del av med informanters resonemang om aktiviteten. Jag valde att fokusera mig på
berättelserna och resonemangen och använde mig därför av den kvalitativa intervjun som metod. Detta gjorde jag utifrån mitt syfte och mina frågeställningar samt min teoretiska ansats, vilken jag bar med mig redan tidigt i metodutförande och skrivande.
Som bland annat Larsson (2006) påpekat kan spenderad tid ha inverkan på en kvalitativ metod. Han spenderade över två år med etnografisk observation och gjorde upprepade intervjuer med deltagare i anordnad sysselsättning. Sådana tidsmöjligheter hade inte jag. Frågan är huruvida ett mindre antal informanter, som jag istället hade kunnat intervjua flera gånger, hade bidragit med djupare resonemang och funderingar. Jag tyckte redan nu att många av informanterna uttryckte sig fritt och resonerande kring mina frågeställningar. Vissa hade däremot på grund av vad jag uppfattade som trötthet antagligen uppskattat kortare
intervjuer, men fler. Framförallt när det gäller personer i olika kommunikativa situationer, där tidsåtgången för samma antal frågor tar olika lång tid beroende på kommunikationssätt, hade ett annat upplägg antagligen varit att föredra.
Att jag valde att intervjua informanter från endast en verksamhet kan ha inverkat på resultatet. Deltagarna i denna verksamhet är utpräglat resonerande, betänkande och kommunikativa och detta var också en grundläggande anledning till att jag ville intervjua just dem. Med detta sagt så hade resultatet möjligtvis blivit annorlunda om också deltagare i mer praktiskt inriktade verksamheter hade
intervjuats. I mycket av tidigare forskning har informanterna varit deltagare i olika slags verksamheter och detta kan ha bidragit till en större bredd i tankar och resonemang. Samtidigt så uppfattar jag det som att exempelvis Olsen (2009), som hade ett bredare urval av informanter, till stor del beskriver liknande tankegångar oavsett om informanten deltar i en praktisk eller kreativ verksamhet. Kanske har inte verksamhetens inriktning en avgörande inverkan på deltagares
förhållningssätt till sin sysselsättning.
I efterhand kan jag också konstatera att mer tid hade behövt läggas i utformningen av intervjuguiden eller åtminstone att tid avsatts för utvärdering av guiden efter den inledande intervjun. En del frågor märkte jag att jag inte fick ut särskilt mycket av alternativt att de var utformade på så sätt att informanten inte kunde ta till sig eller missförstod dem. Jag kan se att detta till stor del berodde på att alla intervjuerna genomfördes under endast en veckas tid och att utvärdering av frågorna antagligen hade infunnit sig som en mer naturlig del i arbetsprocessen om intervjuerna varit utspridda under en längre tid.
Gällande konfidentitaliteten i uppsatsen bör avidentifieringsprocessen diskuteras. Total avidentifiering kan inte göras då deltagare och handledare i verksamhet möjligtvis kommer kunna identifiera varandra utifrån citat. Deltagare och
handledare vet redan nu vilka som deltagit som informanter i och med det öppna förhållningssätt de haft inför varande gällande deltagande i studien. Mina
33
verksamhetsförlagda utbildningen där är dock att ämnet överlag i gruppen inte verkar vara ett känsligt ämne och att det snarare förs livliga diskussioner i
gruppen om liknande teman som tas upp i denna uppsats. Att vissa deltagare redan vid det inledande mötet deklarerade sitt intresse högt inför andra i gruppen skulle möjligtvis kunnat ha undvikits genom en större tydlighet i att intresse anmäls skriftligt via epost. Det finns likaså en risk för att studiekamrater och lärare kommer kunna identifiera verksamheten utifrån vetskapen om var jag hade min verksamhetsförlagda utbildning. Min intention har dock varit att göra insamlad empiri så avidentifierad som möjligt så att specifika individer inte ska kunna identifieras av andra som på något sätt varit i kontakt med verksamheten.
Resultatdiskussion
Berättelserna som kom fram i intervjuerna präglas av en ambivalens inför den dagliga verksamheten. Daglig verksamhet beskrivs som skild från annat arbete genom det lugnare tempot, det kravlösa innehållet och fokuset på social trivsel och trygghet. Samtidigt beskrivs daglig verksamhet, ofta av samma informant som tidigare markerat daglig verksamhets skilda karaktär, som ett likvärdigt arbete som åtminstone borde värderas högre, genom höjd habiliteringsersättning, eller helt och hållet värderas lika som andra arbeten genom att lön skulle utges för sysselsättningen.
Denna ambivalens tolkar jag som ett uttryck för hur nuvarande hegemoni, uttryckt i en lönearbetsdiskurs som kopplar samman värdering med innehavande av lön och en generell känsla av att vara underbetald, påverkar informanterna. Det intressanta ligger i att de materiella förutsättningarna inte kräver att pengar behöver utges för deltagande i daglig verksamhet då alla informanter uppger att deras inkomst är tryggad genom antingen aktivitets- eller sjukersättning.
Samtidigt skulle man kunna argumentera för att viljan till högre ersättning är ett relativt okomplicerat uttryck för en vilja till mer materiella
ekonomiska resurser. Vissa av informanterna beskrev det faktiskt som ett behov av rent materiell karaktär. Kanske riktar sig det uttrycket mot
försäkringssystemet och nivån på ersättningarna? Jag argumenterar ändå för att själva markeringen av att det är utförd aktivitet i daglig verksamhet som ska leda till mer materiella resurser tyder på en världsuppfattning där pengar förtjänas genom arbete, alltså lönearbete. Hegemoni uttrycks just på detta sätt, menar jag. De materiella förutsättningarna i daglig verksamhet leder inte till automatiskt förändrad världsuppfattning.
Emellanåt framträder dock en uppfattning bland informanterna om daglig verksamhet som arbete i en form som jag tolkar som näraliggande Marx definition av arbete. Daglig verksamhet beskrivs av informanter som ett arbete där behov av social aktivitet och meningsskapande tillfredsställs. Daglig verksamhet uppfattas som arbete just av dessa anledningar vilket kontrasterar gängse definition av arbete. Samtidigt lever resterande delar av samhället efter både den hegemoniska förståelsen och den materiella
nödvändigheten av lönearbete. Då är det inte heller svårt att föreställa sig att deltagare i daglig verksamhet i jämförelsen med omvärlden också vill bli materiellt avlönade, eller snarare belönade. För en av informanterna handlar det om respekt. För en annan är habiliteringsersättning och lön samma sak. För en tredje upplevs daglig verksamhet ibland som ett slavjobb. Därmed
34
tänker jag också att upplevelsen av orättvisa blir väldigt verklig för informanterna.
Slutsats och tankar om fortsatt forskning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur deltagare i daglig
verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning i relation till lönearbete. Tidigare forskning uppger att deltagare i daglig verksamhet upplever sin
habiliteringsersättning som låg och även skulle vilja ha lön för sin sysselsättning (Socialstyrelsen 2008). Med vetskapen om att deltagare ofta har sin inkomst tryggad genom försäkringssystemet resulterade detta i att jag ställde mig frågan varför deltagare vill ha lön eller högre habiliteringsersättning. Jag tog tidigt fasta på den lönearbetsdiskurs som Olsen (2009) redovisat i sin studie och använde mig av den förståelsen i min uppsats. Slutsatsen i denna uppsats är att jag uppfattar lönearbetesdiskursen som närvarande även bland de som jag intervjuat. Bland informanterna tog sig den uttryck i en ambivalens inför daglig verksamhet som arbete och huruvida sysselsättningen borde ersättas ekonomiskt eller inte. Jag anför också att en alternativ arbetsdiskurs kan vara närvarande bland
informanterna men att denna i så fall blir undantryckt av lönearbetesdiskursen. Detta tolkar jag i sin tur som uttryck för nuvarande hegemoni; förstärkt genom arbetslinjen och förståelsen av att pengar endast åtnjuts genom arbete.
I enlighet med vad informanterna uttryckte som en orättvisa och ett
nedvärderande av deras sysselsättning hade fortsatt forskning kunnat inrikta sig på övrig befolknings förhållningssätt till daglig verksamhet i synnerhet men också anordnad sysselsättning i allmänhet. Har de uppgifter som utförs i daglig verksamhet ett samhälleligt värde? Om uppgifterna inte hade utförts i daglig verksamhet, hade de då utförts av någon annan som fått lön för det arbetet? Hur förhåller sig personer på den ordinarie arbetsmarknaden till daglig verksamhet och deltagarna i daglig verksamhet? Ser de daglig verksamhet som ett arbete som bör ersättas eller utges lön för? Frågeställningarna skulle exempelvis kunna ställas till arbetskonsulenter, vars uppdrag är att tillsätta platser inom daglig verksamhet och följa upp trivseln för deltagare. Alternativt skulle enhetschefer kunna närmas med frågeställningarna. Genom att vända forskningsblicken mot normaten, mot de som innehar positionen av att betraktas som normala, istället för mot det som uppfattas som avvikande kan ytterligare strukturer och förhållningssätt upptäckas.
35
REFERENSER
Abberley P, (2002) Work, Disability, Disabled People and European Social
Theory. I: Barnes C, Oliver M, Barton L, (Red.) Disability studies today.
Cambridge, Polity Press.
Bailey A. C, (2007) A Guide to Qualitative Field Research (2. uppl.). London, Sage Publications.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö, Liber.
Cinnamon Gali R, Gifsh L (2004) Conceptions of Work Among Adolescents and Young Adults With Mental Retardation. The Career Development Quarterly, 52, 212-224.
Engeset A, Söderström S, Vik K, (2015) Day activity centres – work for people with intellectual disabilities: A Norwegian perspective. Work, 50, 193–203. Ferrari L, Nota L, Soresi S, (2008) Conceptions of Work in Italian Adults With Intellectual Disability. Journal of Career Development, 34, 438-464.
Forgacs D (Red.), (1988) The Antonio Gramsci Reader. New York, New York University Press,
Forsman B, (1997) Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur AB. Friberg M, (1975) Är lönen det enda som sporrar oss? Sociologisk forskning, 12, 52–65.
Grenholm C-H, (1988) Arbetets mening: En analys av sex teorier om arbetets
syfte och värde. Diss. Uppsala, Uppsala universitet.
Holmqvist M, (2005) Samhall: Att bli normal i en onormal organisation. Stockholm, SNS förlag.
Lindqvist R, (2008) Funktionshinder, arbetsförmåga och socialpolitik. I: Westerhäll Vahlne L, (Red.) Arbets(o)förmåga: Ur ett mångdisciplinärt
perspektiv. Stockholm, Santérus förlag.
Junestav M, (2004) Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning
1930–2001. Diss. Uppsala, Uppsala universitet.
Kittelsaa AM., (2008) Et ganske normalt liv: Utviklinghemming, dagligliv og
selvforståelse. Diss. Trondheim, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387.
Larsson PO, (2006) Arbetsplatskultur, socialt stöd och arbetets mening:
Anställning med lönebidrag och daglig verksamhet för personer med intellektuella arbetshandikapp. Göteborg, Göteborgs universitet.
36
Lövgren V, Markström U, Sauer L, (2014) Från sysselsättning till arbete:
Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med
funktionsnedsättning. Umeå, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Molin M, (2008) Delaktighet i olika världar: om övergången mellan
gymnasiesärskola och arbetsliv. Trollhättan, Högskolan Väst.
Munthe C, (2008) Arbets(o)förmåga: Begreppsliga och etiska anmärkningar. I: Westerhäll Vahlne L, (Red.) Arbets(o)förmåga: Ur ett mångdisciplinärt
perspektiv. Stockholm, Santérus förlag.
Oliver M, (1996) A sociology of disability or a disablist sociology? I: Barton L, (Red.) Disability & Society: Emerging Issues and Insights. Essex, Addison Wesley Longman.
Olsen T, (2009) Versjoner av arbeid: Dagaktivitet og arbeid etter avviklingen av institusjonsomsorgen. Diss. Uppsala, Uppsala universitet.
Olsen T, (2003) - Litt av en jobb! En studie av tillrettelagt arbeid for personer
med utviklingshemming. Bodø, Nordlandsforskning.
Paulsen R, (2010) Arbetssamhället. Malmö, Gleerups Utbildning AB. Proposition, 1992/93:159.
Santucci A.A, (2014) Antonio Gramsci 1892–1937: Intellektuell och politisk
biografi. Lund, Celanders förlag.
SCB, (2016) Lägre andel av personer med funktionsnedsättning arbetar. >http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Lagre-andel-av-personer-med- funktionsnedsattning-arbetar/< HTML (2017-05-05).
Socialstyrelsen, (2011) Bostad med särskild service och daglig verksamhet: en
forskningsöversikt.
Socialstyrelsen, (2008) Daglig verksamhet enligt LSS: En kartläggning.
Socialstyrelsen, (2017) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.
Lägesrapport 2017.
Socialstyrelsen, (2010) På tröskeln: Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen, (2016) Öppna jämförelser LSS.
>http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionsnedsattning/oppnajamf
orelseravstodtillpersonermedfunktionsnedsattning< EXEL (2017-05-23). Statens offentliga utredningar, (2005) Vad är arbetslinjen? Samtal om
37
Statens offentliga utredningar, 2008:77 Möjlighet att leva som andra: ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. LSS-kommitténs slutbetänkande.
Ståhl C, Seing I, (2014) Arbetslinjer och arbetsförmåga i det svenska
socialförsäkringssystemet. I: Ekberg K, (Red.) Den relativa arbetsförmågan: Teoretiska och praktiska perspektiv. Lund, Studentlitteratur AB.
Sveriges Radio, (2016) ”Alla människor som går till jobbet ska ha lön” [radioprogram]
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=6370833< (2017-04-06).
Sveriges Radio, (2017a) Funktionsnedsatta Emily Muntén kritisk till
ersättningsnivåer [radioprogram]
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6656688<
(2017-04-06).
Sveriges Radio, (2017b) Malmö ger lägst habiliteringsersättning i Skåne [radioprogram]
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6638540< (2017-04-06).
Sveriges Radio, (2017c) Daglig verksamhet skulle kunna bytas mot vanliga jobb [radioprogram]
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6620965< (2017-04-06).
Tengland P-A, (2006) Begreppet arbetsförmåga. Linköping, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet.
Vetenskapsrådet, (2011) Vad är god forskningsed? Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
38
Projektets titel: Daglig verksamhet - Arbete, sysselsättning och värde
Datum: 10/4 2017
Studieansvarig: Sebastian Hällund
Mail: sebastianhallund@gmail.com
Telefonnummer: 0735150649
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040–6657000 Utbildning: Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet Nivå: Kandidat