Att föra en diskussion kring huruvida EU:s lösning av problemlösning inom unionen är utformad på ett riktigt sätt eller inte är svårt på ett begränsat utrymme såväl som under en begränsad tidsperiod. Detta var dock inte heller syftet med uppsatsen Jag tror dock att det är rätt väg att gå att ha två vägar i form av en mer informell väg för problemlösning samt en formell väg. Detta därför att de flesta fall kan lösas på ett snabbt sätt utan att en rättsprocess är nödvändig, vilket är rimligt eftersom det ligger i unionens intresse att alla störningar av den fria rörligheten utanför det som är tillåtet enligt fördrag och praxis inte tillåts existera. EU-domstolen fyller givetvis en viktigt funktion i att precisera rätten och utreda frågor som nationella myndigheter inte kan avgöra själv för hela unionens räkning eller som dömande organ gentemot stater som bryter mot EU-rätten
En rättslig process tar i regel lång tid vilket här exemplifieras genom fallet Kommissionen mot Portugal. En person eller ett företag som står i valet och kvalet mellan att börja sälja de aktuella solskydden kan i vissa fall akta sig för att försöka sälja en förbjuden produkt även om företagaren vet att det rör sig om ett otillbörligt handelshinder. Här hade med all sannolikhet inte SOLVIT varit till särskild stor hjälp heller med tanke på Portugals hållning i ärendet. Med tanke på hur pass mycket snabbare ett SOLVIT-ärende i regel tar att lösa skulle det kunna vara så att en företagare som velat sälja solskydden först vänt sig till SOLVIT.
En förutsättning för att SOLVIT ska vara behjälpligt är också att myndigheterna i fråga är sammarbetsvilliga.I annat fall kan SOLVIT bli relativt verkningslöst. Denna bild förstärks också av exempelfallen.Vikten av att man har tillräcklig juridisk expertis som även har en god övertalnings/förhandlings-förmåga förstärks också genom detta eftersom detta krävs för att övertyga myndigheterna om att de gör fel.Därför är det olyckligt att samarbete med
myndigheter upplevs som ett problem för både SOLVIT och framställningar i parlamentet.
Det är givetvis inte heller möjligt eller önskvärt att säga att ett alternativ alltid är att föredra.
Dock tror jag att när en osäkerhet råder är det i ett första skede ofta att föredra att vända sig till SOLVIT. Dels med tanke på deras strävan mot tidsgränsen på tio veckor samtidigt som man alltid kan använda sig av de mer formella alternativen i framtiden om inte SOLVIT lyckas lösa fallet eller om deras lösning inte är tillfredsställande Detta är som bekant inte möjligt om man går tillväga tvärtom. Att det skulle kunna lösas av SOLVIT när en rättsprocess först har skett är å andra sidan inte troligt.
Beträffande effektiviteten för SOLVIT:s verksamhet är det bevisligen så att antalet lösta fall ligger på en förhållandevis hög nivå samtidigt som de flesta fallen klaras av inom den
önskvärda perioden på tio veckor. Det ska dock sägas att det med all sannolikhet skulle kunna göras bättre med tanke på att många center får utstå en relativ hård kritik internt. Att ett center har dåliga statistiska resultat ett år är i sig inget konstigt med tanke på varians och externa aspekter som nämndes exempelvis för Sveriges centers problem med försäkringskassans tillänglighet. Med tanke på att det finns flera center som konstant tycks prestera sämre och samtidigt flera stater som tycks ta lätt på uppgiften genom att ha brister som definitivt kan anses ligga inom deras kontroll. Här kan man t.ex. använda de stora stater som Spanien, ,Tyskland och Frankrike som i vissa fall ansetts vara underbemannade flera år i rad. Dessa länder har och borde även förvänta sig en stor arbetsbörda. En eller flera extra anställda kan inte ha en nämnvärd ekonomiskt påverkan på deras statskassa.
21
Ett SOLVIT-fall kan dock i vissa fall ta betydligt längre tid än tio veckor att lösa, speciellt när det rör om det är ett så kallat SOLVIT + fall varför det inte går att dra några generella
slutsatser annat än rekommendationer. Vad gäller SOLVIT + är det anmärkningsvärt att det finns vissa länder som inte tar emot sådana fall. Detta är med all sannolikhet en resursfråga varför det kanske kunde vara en idé att ha ett oberoende resurs som svarar direkt under komissionen vars enda uppgift är att utreda SOLVIT + från alla stater. På så vis kan de ordinarie centren ägna sig åt att utreda ärenden snabbt och med höga löse-tal.
Med anledning av ovan sagda ställs naturligt frågan om hur man kommer till rätta med att länder vad det verkar missköter sin SOLVIT-verksamhet. Ett internt sanktionssystem kanske skulle kunna vara av godo för att till rättavisa de länder som inte sköter sig. En vidare fråga blir hur detta system skulle kunna se ut eftersom det borde förutsätta någon form av central styrning för centren vilket saknas idag då alla center svarar under kommissionen. Med det sagt vore det ändå önskvärt med någon form av straff, motsvarande eller överstigande vad exempelvis en extra anställd skulle kosta.
Känslan är att SOLVIT står inför något av ett vägskäl inför framtiden. Detta eftersom storleken på verksamheten hela tiden växer. Jag delar SOLVIT:s egna uppfattning om att andelen lösta fall i kombination med den tid det tar att lösa fallen är de två viktigaste
mätetalen. Glädjande är att löse-talen förbättras i princip varje år. En viktig fråga för SOLVIT i framtiden att är att se till att respektive center är tillräckligt bemannat samt har tillgång till den juridiska expertis som krävs. Detta är av extra stor vikt eftersom man önskar öka antalet fall och då främst öka andelen fall från företag.
Att öka kunskapen om nätverket är också önskvärt men detta kräver med all säkerhet marknadsförande aktiviteter och då ett stort antal center redan är underbemannade är det rimligt att anta att det övriga arbetet blir lidande där. Det är vidare rimligt att tro att det långsiktigt kommer generera positiva effekter med en större fokusering på att attrahera fler fall. Ökas kunskapen om nätverket innebär detta att troligtvis de fall som ligger utanför SOLVIT:s arbetsområde att minska eftersom kunskapen medför att vetskapen om vad SOLVIT gör och inte gör också blir större. Som framgått tidigare har 70 % av fallen de senaste åren som SOLVIT fått skickade till sig varit utanför deras egentliga arbetsområde vilket medför administrativt arbete som de helst hade sluppit. En ökad kunskap och en större vetskap om SOLVIT kommer betyda att arbetsinsatsen istället kan läggas på att hjälpa klagande med relevanta klagomål.
Vad gäller SOLVIT tror jag också att man skulle kunna tjäna på att öppna upp databasen mer.
Det är inte nödvändigt att man behöver se personuppgifter och liknande men en yttre insyn i form av utförlig statistik samt sammanfattningar av alla fall som behandlats och inte bara framgångssagor i respektive årsrapport.Särskilt som man framhäver att transparens är en viktig del av SOLVIT. Att kommissionen och tjänstemännen som arbetar med fallen har full insyn kan tyckas vara en självklarhet.Detta skulle nog också kunna öka kännedomen om verksamheten och inte minst visa att det dessutom är ett relativt framgångsrikt system. En ökad transparens torde också innebära att människor kan se vilka typer av fall SOLVIT tar hand om och inte vilket också kan öka kunskapen om nätverket.
Det är naturligtvis olyckligt att man som EU-medborgare inte kan vända sig direkt till en domstol med frågor gällande handelshinder eller andra gränsöverskridande problem inom EU.
Jag delar således parlamentets åsikt utskottet för framställningars årsrapport om detta men
22
samtidigt är det svårt att se hur ett sådant system skulle kunna se ut i praktiken med tanke på hur många medborgare unionen har i kombination med hur många felaktiga fall som samtliga informella institutioner som har utretts får. I Samtliga fall rör det sig om merparten
Exempelvis skulle säkert tiden mellan kommissionen i sin åklagarroll och tiden det tar i respektive led innan ett fall tas till domstol. Detta genom att exempelvis fastställa deadlines i respektive led i processen. I regel har en stat vid ett kommissionsärende något att anmärka på i och med de tillämpar överträdelsen i fråga varför det kunde vara en idé att se över rutinerna för detta.
Jag tror att framställningar precis som SOLVIT är ett relativt okänt fenomen för gemene EU-medborgare. För att framställningar ska vara till hjälp tror jag att ett stort intresse för att få strukturella förändringar genom debatt och därifrån ändringar av EU-rätten. Detta borde rimligen kunna leda till en förbättrad lagstiftning för den klagande. Framställningarna blir därför unika i den här undersökningen eftersom de i teorin kan lösa problem som i dagsläget tillåts av EU-rätten. Detta kräver dock som sagt att man har ett större intresse än att just bli klar med ett enskilt fall och att man har viss tid på sig att vänta.
Att vända sig till EU-ombudsmannen kan tyckas vara långsökt med tanke på att
ombudsmannen som sådan inte kan lösa ett problem men kan ändå hjälpa genom att ge den berörda instituionen som man vänt sig till en knuff inriktning. Detta illustreras om inte annat av exempelfallet vars arbete gjorde att komissionen ånyo tog upp ett fall som de ananrs inte avsåg att ta hand om.
Avslutningsvis tåls det att återigen påpeka att prestationen för SOLVIT har ökat i princip varje år och om det fortsätter på det sättet, samtidigt som man kan komma till rätta med de problem som existerar är deras är att framtid att betrakta som ljus. Med tanke på hur nuvarande system med svårigheter för en enskild att ta ett fall till domstol så är idén med SOLVIT mycket god men borde alltså kunna göras bättre med relativt enkla medel.Genom att främst öka resurserna och se till så att alla center har tillräckligt med kunskap för att lösa fallen samt marknadsföra sin verksamhet så att den kan utvecklas och förbättras.
Skulle det vara möjligt att ta upp ett snabbare system för att få domar att laga kraft eller att drastiskt minska de tider som det tar för ett domstolsförfarande i EU skulle systemet som helhet enligt mig vara att betrakta som framgångsrikt även om det alltid finns rum för förbättring
23
Källförteckning
Rättsfall, EU-domstolen
Mål C-265/06, Kommissionen mot Portugal Mål 186/87, Ian William Cowan mot Trésor public Mål C-415/93, Jean Marc Bosman
Mål C-120/78, Cassis De Dijon
Mål 26/62, van Gend & Loos mot Nederländska skatteförvaltningen Beslut: EU-ombudsmannen
Ärende: 956/2004/PB mot Europeiska kommissionen Ärende: 765/2009/EC
Internetkällor: Tillängliga 2011-01-19 EU:
System för tvistlösning på den inre marknaden (nätverket SOLVIT) Publicerad: 21.06.2007 http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/consumer_information/l32045_sv.htm
Inre marknaden 10-07-2007
http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/treaties/treaties_singleact_sv.htm
Europeiska enhetsakten 10-07-2007
http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/treaties/treaties_singleact_sv.htm
Europa på 12 lektioner, den inre marknaden
http://europa.eu/abc/12lessons/lesson_6/index_sv.htm
Inre marknaden: Allmän ram
http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/internal_market_general_framework/index_sv.htm
Hävda dina rättigheter 2010-12-09
http://ec.europa.eu/community_law/your_rights/your_rights_sv.htm
Reglering av konsumenttvister utanför domstol 05-05-2006
http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/protection_of_consumers/l32031_sv.htm
System för tvistlösning på den inre marknaden (nätverket SOLVIT) 21-06-2007
http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/consumer_information/l32045_sv.htm
Eurostat, befolkningsstatistik EU 2011-01-01
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=tps00001&tableSelection=1&foot notes=yes&labeling=labels&plugin=1
EU-rättens direkta effekt 2010-10-29
http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/decisionmaking_process/l14547_sv.htm EU-domstolen, om domstolen
http://curia.europa.eu/jcms/jcms/Jo2_7024/
24
Kommissionen, överträdelser 2010-12-09
http://ec.europa.eu/eu_law/infringements/infringements_sv.htm
Kommissionen, hävda dina rättighete r 2010-12-09
http://ec.europa.eu/community_law/your_rights/your_rights_sv.htm
Europaparlamentet, framställningar
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49&language=SV
Europaparlamentet, Hur behandlas en godkänd framställning
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49&pageRank=4&language=SV
Europaparlamentet, hur skickar jag en framställning?
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49&pageRank=3&language=SV
Ombudsmannen, till din tjänst.
http://www.ombudsman.europa.eu/atyourservice/couldhehelpyou.faces#hl1
EU Upplysningens hemsida:
Temablad Romfördraget 2007-03-01
http://www.eu-upplysningen.se/upload/dokument/Trycksaker/Temablad_romfordraget_PDF.pdf
Förhandsavgörande 2010-11-16
http://www.eu-upplysningen.se/Lagar-och-regler/Om-EU-ratten/Forhandsavgarande/
Regeringskansliet
EU:s inre marknad 2012-12-03 http://www.regeringen.se/sb/d/2812
Regeringskansliets hemsida, Handelshinder http://www.sweden.gov.se/sb/d/10700
Regeringskansliet – Lagstiftning i EU 2010-09-28 http://www.sweden.gov.se/sb/d/2475/a/13492
Kommerskollegium:
Ökad andel uppklarade SOLVIT-fall under 2009 2010-02-17 http://www.kommers.se/templates/News____5777.aspx
SOLVIT- Så funkar det
http://www.kommers.se/templates/Standard2____5137.aspx
Om kommerskollegium
http://www.kommers.se/templates/Standard____4.aspx
Citizeninformation.IE
Solving problems accessing rights in other EU Member States 2010-10-11
http://www.citizensinformation.ie/en/government_in_ireland/european_government/eu_law/solvit.html SOLVIT hemsida:
Om SOLVIT
http://ec.europa.eu/solvit/site/about/index_sv.htm
25
Sekretesspolicy
http://ec.europa.eu/solvit/site/privacy/index_sv.htm Sveriges Domstol
Sveriges Domstolar, EU-domstolen2010-12-22
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____889.aspx Tryckt material Kommerskollegium:
Kommerskollegium, Faktablad Nr 1 2010 SOLVIT Sveriges årsrapport 2009
Utländskt tryckt material:
Material från Kommissionen, SOLVIT:
SOLVIT Årsapport 2009
SOLVIT Sveriges årsrapport 2009
Commission Staff Working Document 2004 report
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Effektiv problemlösning på den inre marknaden, 52001DC0702
EU:s officiella tidning:
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten. Publicerad i nummer 244 2002-10-10
Kommissionens rekommendation, om principer för användning av SOLVIT Publicerad 2001-12-15
Utskottet för Framställningar Årsrapport 2008
Betänkande om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2009 Arbetsordningen parlamentet
Europaparlamentets arbetsordning, avdelning IX Ombudsmannen
Europaparlamentets arbetsordning, bilaga XI Ombudsmannens ämnesutövning
26
Bilaga: Ur redovisning enligt regleringsbrevet
ÅTERRAPPORTERING Enheten för inre marknaden
och tekniska regler
2010-06-15 Dnr 942-0504-2009
Utrikesdepartementet
Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 33 STOCKHOLM
SOLVIT-nätverkets arbete
Sedan SOLVIT inrättades 2002 har totalt 5131 klagomål godtagits i nätverkets gemensamma databas. Här kan vi se en stadig ökning de senaste tre åren. Under de första fem månaderna 2010 godtogs 549 ärenden.
I första hand riktades klagomål mot Frankrike (73), Italien (65) och UK (57). Mot Sverige riktades 15 klagomål.
De vanligaste hindertyperna i SOLVIT-nätverket som helhet rör socialförsäkringar, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och
uppehållstillstånd. Denna bild överensstämmer med de hindertyper som dominerat nätverket i stort de senaste tre åren.
Särskilt om SOLVIT-Sverige
Inkomna (avslutade) hinderärenden under de senaste tre åren Verksamhetsår Varor Tjänst
er
Kapital Personer Total I SOLVI
T- databa
sen 2007 61 (58) 13 (14) 0 51 (33) 125
(105)
22
2008 45 (64) 31 (29) 0 48 (59) 124 (152)
49
27
Under januari- maj 2010 behandlades 29 ärenden av SOLVIT-Sverige. Fjorton av dessa ärenden riktades mot andra center och 15 ärenden riktades mot det svenska SOLVIT-centret.
Varje år hanterar SOLVIT-Sverige ett antal ärenden utanför databasen. även om denna andel minskar. Under helåret 2008 uppgick dessa till 75 av 124 ärenden. Under helåret 2009 uppgick dessa till 53 av 126 ärenden. Under perioden januari–maj 2010 uppgår siffran till 49 av 70 ärenden, att jämföra med12 av 43 ärenden under samma period 2009. Här ska dock nämnas att ett stort antal av ärendena som inkommit hittills i år är under utredning och har ännu inte lagts in i databasen.
Vi kan konstatera en ökning av antalet hinderärenden totalt sett under redovisningsperioden om man jämför med samma period förra året då totalt 43 ärenden inkom och 34 avslutades.
Ökningen är generell i den meningen att den berör varor, tjänster och personer. Utöver de redovisade ärendena har kollegiet i två fall på egen hand initierat hinderärenden. I båda fallen rörde ärendena kommunala märkningskrav på byggprodukter.
Utöver hinderärendena hanterar SOLVIT-centret ett antal kvalificerade informationsärenden.
Antalet informationsärenden för januari-maj 2010 var 29. Detta överensstämmer exakt med antalet informationsärenden under motsvarande period förra året. Dessa ärenden hänför sig till privatpersoner och företag som söker inremarknadsrelaterad information. Även om SOLVIT:s primära uppgift inte är att lämna information om gällande regler får kollegiet i ett flertal fall hjälpa företag och särskilt privatpersoner att reda ut rättsläget. I förekommande fall kan vi även hänvisa dem vidare till andra nätverk som CSS (Citizens Signpost Service), Enterprise Europe Network (EEN) eller tjänstedirektivets kontaktpunkt, eller varukontaktpunkten.
Problem i Sverige för den fria rörligheten anmäldes till SOLVIT-Sverige under januari– maj 2010 i 42 ärenden. Detta ska jämföras med 22 ärenden under samma period 2009. När det gäller hinder för personers fria rörlighet i Sverige (21 ärenden) dominerar ärenden som rör ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer (särskilt vårdyrken) och
socialförsäkringsärenden. Tjänsters fria rörlighet berördes endast i liten utsträckning (4 ärenden). Bland varuhindren i Sverige rådde en relativt stor spridning där fordon, tekniska krav och märkning dominerade (17 ärenden). I den sistnämna kategorin är hinder på det harmoniserade och det icke-harmoniserade området lika vanliga.
Hinder i andra länder än Sverige anmäldes under januari-maj 2010 i 28 ärenden (21 ärenden samma period förra året). Anmälningarna rörde i första hand UK (5 ärenden), Spanien (4), Tyskland (3 ärenden) och Danmark (3 ärenden). Hinder för svenska företag och
privatpersoner i andra medlemstater rapporterades för personer i 12 ärenden, för varor i 10
28
ärenden och för tjänster i 6 ärenden. När det gäller hindertyper dominerade, på varuområdet problem med märkningskrav och problem på fordonsområdet. Hinder för personers fria rörlighet rörde i första hand, socialförsäkringshinder och uppehållsrätt. Bland tjänsterelaterade hinder dominerar hinder rörande tillämpning av tjänstdirektivet (2 ärenden). I dessa fall rörde de rapporterade problemen hinder på Irland för en svensk researrangör i form av
etableringsliknande krav på licens, kapitalisering av bolaget och ställande av ekonomisk säkerhet. Det andra fallet rörde hinder i Estland för ett större svenskt företag inom avfallshantering (krav på ägarstrukturen i det svenska bolaget).
Närmare
om resultatet av SOLVIT-arbetetDet svenska SOLVIT-centret visar under januari 2010-maj 2010 på fortsatt starkt resultat vad gäller andelen lösta hinder och nedkortade handläggningstider.
Enligt kommissionens statistik för perioden har SOLVIT-Sverige lyckats lösa107 ca 86
procent av de ärenden då hindret uppstod i ett annat land än Sverige (12 av 14 ärenden). Detta är en knapp nedgång jämfört med helåret 2009 då 93 procent av hindren i andra
medlemsstater än Sverige löstes, men ett starkare resultat jämfört med 2008 (76 procent) och 2007, (60 procent). När det gäller resultatet i fråga om hinder i Sverige under januari- maj 2010 löstes 100 procent (15 av 15 ärenden), jämfört med helåret 2009 (93 procent) och 2008 (75 procent) samt 2007 (50 procent).
SOLVIT-Sverige uppvisar något längre handläggningstider jämfört med samma period förra året (54 dagar jämfört med 30 dagar), men ligger ändå bättre till än EU-genomsnittet på 60 dagar. Trots goda och väl förankrade rutiner för handläggning har alltså handläggningstiden ökat. Orsakerna är flera. SOLVIT-centret har under perioden varit underbemannat. Vi har i flera fall tvingats avvakta kompletteringar från andra SOLVIT-center på grund av bristfälligt förberedda ärenden som riktats till det svenska SOLVIT-centret. Härutöver har
Försäkringskassan, med vilka vi har många ärenden, infört en ny rutin som innebär att man inte längre kan ringa upp enskilda handläggare. I stället kan man ringa till myndigheten och få löfte om att bli uppringd inom 48 timmar, vilket skapat förseningar i ärendena om våra
handläggare vid uppringningstillfället inte kunnat ta emot samtalet. Ett avtal om inrättande av
handläggare vid uppringningstillfället inte kunnat ta emot samtalet. Ett avtal om inrättande av