Avslutande diskussion

Syftet med vår uppsats var bland annat att undersöka hur socialtjänstens

interventioner i barnfamiljer diskuteras på Sveriges största hemsida för föräldrar. Ett av de områden vi hade i fokus var hur relationen mellan socialtjänst och klient uttrycks på forumet. Vi har kunnat konstatera att det finns två konkurrerande diskurser om socialtjänsten. Den ena diskursen målar upp en bild av socialtjänsten som skurkar, som maktgalna och som ondskefulla. Denna åsikt uttrycks ofta av de skribenter som ger uttryck för att ha egen erfarenhet av att vara klient i relation till socialtjänsten. Vi har hittat många exempel där skribenter uttrycker rädsla, ilska och frustration över den behandling de har fått av socialtjänsten. Våra empiriska resultat har visat sig överensstämma med forskning som behandlar den

asymmetriska maktrelationen mellan socialtjänst och klient. Den andra diskursen om socialtjänsten är bilden som hjälte eller hjälpare. Denna åsikt framförs ofta av personer som säger sig vara yrkesverksamma socialarbetare, familjehem men även andra som har en åsikt i frågan. Enligt bilden av socialtjänsten som hjälpare/hjälte är socialtjänsten professionella och gör bedömningar utifrån kompetens och yrkeskunnande. Många skribenter som målar upp en mer positiv bild av socialtjänsten verkar syfta till att förbättra socialtjänstens rykte och informera om vilka regler och lagar som gäller vid barn och familjeutredningar. Man hänvisar ofta till lagtexter och skriver om ”hur det verkligen ligger till”. Det har varit intressant att se så många skribenter som utger för att vara socialarbetare på forumet. Det tycks finnas ett behov av att försvara socionomyrket bland de som skriver. Många inlägg som representerar båda ståndpunkter refererar till

uppmärksammade fall där socialtjänsten anses ha brustit i utredningsförfarande och beslut. Socialtjänsten har i mångas medvetande ett dåligt rykte, vilket forumdiskussionerna visar. Vi anser att det är viktigt att man som blivande socialarbetare är medveten om att båda dessa bilder finns av socialtjänsten. Som socialarbetare anser vi det vara viktigt att vara beredd på att möta motstånd från de man arbetar med. Ur ett socialarbetarperspektiv hjälper man en individ, men ur ett klientperspektiv kan situationen tolkas som att man kränker. Vi tror att våra resultat kan ge en uppfattning om hur allmänhetens bilder av socialtjänsten ser ut. Vi har valt att inte ta någon ställning till om dessa bilder speglar verkligheten på något sätt. Det är inte intressant ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har inriktat oss på vilka tolkningar av verkligheten som uttrycks i forumdiskussionerna. Ett annan frågeställning i vår uppsats var att undersöka hur kommunikationen påverkas av att den äger rum på ett internetforum. Vi har använt oss av Goffmans teatermetaforer för att analysera hur skribenterna framställer sig själva och sin situation. Goffman har varit användbar för han beskriver kommunikation som rollgestaltningar. På internet blir det tydligt att individer gör gestaltningar av sina personer, för läsaren kan aldrig veta vem avsändaren ”egentligen” är. I

kommunikationen ansikte mot ansikte är det en mängd intryck som tillsammans skapar en uppfattning om den person man har framför sig. På internet har man bara det skrivna ordet att tolka.

Kommunikation i sociala medier ger stora möjligheter. I skydd av anonymitet kan personer dela med sig av svåra tankar, kriser och privata angelägenheter. På

internet finns alltid någon som läser det man skriver. På familjeliv.se finns forumdiskussioner om i princip allt man tänka sig som är relaterat till föräldraskap. För föräldrar som blir utredda av socialtjänsten finns det andra föräldrar i samma situation som man kan dela sina erfarenheter med. Man kan kommunicera med yrkesverksamma socialarbetare som har kunskap och insyn i regelverk och arbetssätt. Kommunikation på sociala medier är även förenat med risker. Vi har diskuterat begreppet oversharing som innebär att delar med sig av för mycket av sitt privatliv, något man kan komma att ångra i efterhand. Vi har kunnat konstatera att det ofta är en fientlig och konfrontativ stämning i

diskussionerna. Vi kan ju bara spekulera i vilka känslomässiga följder det får för individer som deltar i forumdiskussionerna. Troligen befinner de sig i kris när de går ut och öppnar upp sitt privatliv och blottar sina problem. Att då bemötas med kritik, skuldbeläggande och personliga påhopp kan leda till att krisen förvärras. Vidare har vi analyserat hur diskurser om moderskapet präglar diskussionerna på forumet. Vi har kunnat konstatera att myten om den goda modern genomsyrar mycket av åsikterna som förmedlas i inläggen. Enligt myten om moderskapet har kvinnor en medfödd omsorgsförmåga som gör kvinnan till den bäst lämpade att hand om barn och den privata sfären. Myten om moderkapet leder till att kvinnans roll i samhällslivet är i hemmet, till skillnad från mannen som förväntas försörja familjen genom lönearbete. Vi hittat spår av denna myt i trådarna vi har

analyserat. Bland annat genom att papporna i princip helt utelämnas i

diskussionerna om föräldraförmåga. Om en familj har problem är det mamman har misslyckats med sitt uppdrag. Av familjelivs medlemmar är drygt 90 procent kvinnor vilket också kan förklara varför så mycket fokus på kvinnans roll i familjen. Vidare har vi diskuterat vilka normer som avgör vad som är en bra respektive dålig mor. Vi har kunnat identifiera egenskaper som självuppoffring, ansvarskänsla och kyskhet som exempel på vad en god moder ska vara.

Moderskap tycks vara en känslig fråga, och det kan förklara varför diskussionerna på forumet stundtals genomsyras av konflikter och skuldbeläggande.

Det har stundtals varit prövande att läsa det som skrivs på forumet. Både inlägg från mödrar som vi anser uppvisar stora brister i sin föräldraförmåga och självinsikt, men också de hånfulla och kränkande kommentarer som de bemöts med. Vi har genomgående försökt att inta en neutral hållning till det som skrivits och strävat efter att analysera texterna ur ett makt- och samhällsperspektiv. Internetforskning är ett nytt område, och vi resonerade mycket kring vad det innebär ur ett etiskt perspektiv att forska på ett forum. Forumdeltagarna är helt omedvetna om att de är forskningssubjekt vilket kan anses vara problematiskt. Vi anser ändå att nyttan väger tyngre än risken att individer blir kränkta. Vi anser att de resultat vi kommit fram till kan vara till nytta för både yrkesverksamma och blivande socialarbetare, men även för de som har ett intresse för kommunikation på internet och utvecklingen av sociala medier.

Slutkommentar

Vi anser att internetforum av detta slag kan vara en viktig del i interaktionen mellan människor. Att mötas på detta sätt ger en möjlighet att dela tankar och erfarenhet med varandra. Möjligheten till anonymitet gör att man kan samtala om saker som man annars inte hade gjort eller vågat gjort ute i det ”verkliga” livet.

I dessa forumdiskussionen har vi fått ta del av många människors åsikter om socialtjänsten, klienten om moderskapet. En bild har målats upp, en bild som visar på en tolkning av dessa fenomen. Detta är trots allt en mycket ensidig bild som speglas av skribenternas värderingar och erfarenheter av livet. Vi har tagit del av individers subjektiva upplevelser och inte fått den andra sidan av myntet, till exempel de socialarbetare som arbetar med familjerna.

Det har varit mycket intressant att på detta sätt få en inblick i hur människor tolkar socialtjänstens arbete utefter egna erfarenheter av att vara klient eller

socialarbetare. Det har också varit intressant att ta del av de övriga

forumdeltagarnas röster. Var de hämtar sina uppfattningar om ämnet framkommer inte helt i empirin. Men ur ett kritiskt diskursanalytiskt synsätt kan vi se att

skribenterna hämtat inspiration från samhälleliga diskurser, antingen medvetet eller omedvetet.

7. Referenser

Litteratur:

Bäck-Wiklund, M & Bergsten, B (1997). Det moderna föräldraskapet- en studie

av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur & Kultur

Daneback, K. & Månsson, S-A. (2008). Internetforskning. i Meeuwisse, A, Swärd, H, Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur

Familjeliv > www.familjeliv.se > 2011-04-13 (Datum för utskrift av forumtrådar. Av konfidentialitetsskäl anges inte trådarnas titlar)

Familjeliv A > http://www.familjeliv.se/Information/uppratthallningen.php> 2011-05-17

Familjeliv B > http://www.familjeliv.se/Faktaguider/ > 2011-05-17

Familjeliv C > http://www.familjeliv.se/Forum-24-64/m57425030.html > 2011- 05-19

Familjeliv.se (2010). Sverigemamman- En rapport från 9000 svenska mammor. http://www.familjeliv.se/sverigemamman

Forsman, B (1997). Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur Findahl, O (2010). Svenskarna och Internet 2010.

Goffman, E (2009). Jaget och maskerna – En studie I vardagslivets dramatik, Prisma, Stockholm

Göteborgs stad – sociala resursförvaltningen (2008). Socialtjänsten online –

Vilken är socialtjänstens roll för utsatta barn och unga på Internet? Göteborg

Holmström, Ådland, C (2007). Mobbad i verkliga livet på internet, både och. Är

det någon skillnad? Flemingsberg. Södertörn Högskola

Järvinen, M & Mik-Meyer, N (2003). At skabe en klient – institutionella

identiteter I socialt arbejde. Köpenhamn. Hans Reitzels Forlag

Laanemets, L (2002). Skapandet av femininitet- om kvinnor i

missbrukarbehandling. Lund: Socialhögskolan Lund.

Nørve, S (1974). Moderskapet som social karriär i Slagnes, Berg, J (1974) Myten

Persson, A (2010). Front- and backstage in social media. Department of Sociology, Lund University, Sweden

Plantin, Lars & Daneback, Kristian (2009). Parenthood, information and support on

the internet. A literature review of research on parents and professionals online. BMC Family

Plantin, L & Daneback, K (2010). Föräldraskap och internet : Nya mötesplatser

och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet. Malmö.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Plantin, L & Daneback, K (2011). Opublicerad statistik. Malmö. Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle

Robson, C (2002). Real World Research. Oxford: Blackwell publishing. Roman, C (2004). Familjen i det moderna- Sociologiska sanningar och

feministisk kritik. Malmö: Liber

Sarkadi, A (2003). Verklig gemenskap i en virtuell värld. Rapport 2003:30, Folkhälsoinstitutet.

Skau, G, M (2000). Mellan makt och hjälp - om förhållandet mellan klient och

Hjälpare. Stockholm: Liber

Svenningsson, M, Lövheim, M, Bergquist, M (2003). Att fånga nätet kvalitativa

metoder för internetforskning. Lund. Studentlitteratur.

Svensson,K, Johnsson, E, Laanemets,L (2008). Handlingsutrymme, utmaningar i socialt arbete. Stockholm. Natur och Kultur.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori

och metod. Lund. Studentlitteratur.