Hälsa och samhälle
JAG ÄR EN BRA
FÖRÄLDER och JAG TAR
ANSVAR
EN DISKURSANALYTISK STUDIE OM VAD
OCH HUR FORUMDELTAGARE PÅ
FAMILJELIV.SE DISKUTERAR OM
SOCIALTJÄNSTENS INTERVENTIONER I
BARNFAMILJER
MONA KARLSVÄRD
JESPER PETERSSON
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 p Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Tack!
Vi vill tacka Lars Plantin som har delat med sig av både sin tid och material som har varit en viktig del för genomförandet av vår uppsats.
Vi vill också tacka Pål Brunnström som har handlett oss genom uppsatsen. Han har granskat uppsatsen med andra ögon och bidragit med många värdefulla tankar
och idéer.
I´M A GOOD PARENT
AND I TAKE
RESPONSIBILITY
A DISCOURSE ANALYSIS ON DISCUSSIONS
ABOUT THE SOCIAL SERVICES´
INTERVENTIONS IN FAMILIES WITH
CHILDREN ON FAMILJELIV.SE
MONA KARLSVÄRD
JESPER PETERSSON
Karlsvärd, M & Petersson, J. Jag är en bra förälder och jag tar ansvar. En
diskursanalytisk studie om vad och hur forumdeltagare på familjeliv.se diskuterar om socialtjänstens interventioner i barnfamiljer. Examensarbete i socialt arbete,
15 poäng. Malmö Högskola. Hälsa och Samhälle. 2011
The purpose of this study is to explore how the image of social services is delivered on the online forum Familjeliv.se. Our focus has been on the relationship between the social services and families with children. We have investigated whether we can detect patterns in how social services are described and how they differ if it is a "client" or a social worker who writes the post. The aim is also to illustrate how a social media on internet is effecting the ways of communication. We have also considered the borders between public and private areas, and how the borders between these two are expanding on social medias. The forum participants appear anonymously, and the discussions are characterized by private concerns. We explore how this is effecting the interaction between the forum participants. We have also focused on how social norms is expressed in relation to parenthood. The language and tone of the forum participants have continually been in focus.
The essay is based on five forums discussions from Familjeliv.se treating Social Services and children investigations and their work towards families with children. Our theoretical starting point has been critical discourse analysis and Goffman's theories of social interaction.
One of the results of our study is that we discovered two competing discourses about social services. One describes the social services as evil and dictatorial, and the other one describes the social services as heroes or helpers. We found that the ways of expression in the forums are often aggressive and offensive, which can be en effect of that the participants appears anonymously, and the fact that
parenthood is a very sensitive matter. Further more we have seen how the representation of the self is determining how participants are perceived on the forum.
Keywords: Social Media, Social Services, Children, Parenthood, Discourse analysis, Social work.
Nyckelord: Sociala medier, Socialtjänst, Barn, Föräldraskap, Diskursanalys, Socialt arbete.
Innehållsförteckning
Kapitel 1 Inledning och problemformulering 7
Syfte och frågeställningar 8
Kapitel 2 Bakgrund 9
Familjeliv.se 9
Kapitel 3 Teoretisk utgångspunkt 11
Diskurs och Diskursanalys 11
Kritisk diskursanalys 12
Goffman 13
Intrycksstyrning 13
Kapitel 4 Tidigare forskning 14
Sociala medier 14 Relationen mellan socialtjänst och klient 15 Myter och normer kring moderskapet 16
Kapitel 5 Metod 17 Datainsamlingsmetod 17 Urval 17 Analysmetod 18 Reliabilitet 19 Validitet 19 Förförståelse 19 Etiska utgångspunkter 20
Kapitel 6 Resultat och analys 22
Tråd 1 22 Tråd 2 22 Tråd 3 23 Tråd 4 23 Tråd 5 23 Språkbruk/ton 23 Språkets karaktär 24 Modalitet 26 Utveckling 28
Offentligt och Privat på Familjeliv.se 28 Rollgestaltningar och subjektspositioneringar 29 på forumet
Socialtjänsten/ Klient 33 Diskursen om socialtjänsten som onda 34 och maktfullkomliga
Diskursen om socialtjänsten som hjältar eller 37 hjälpare
Klientens upplevelser av socialtjänsten 38
Föräldrarskap 39
Kapitel 7 Avslutande diskussion 43
Slutkommentar 44
Kapitel 8 Referenser 46
1. Inledning och problemformulering
Internet och de sociala medier som idag finns tillgängliga har öppnat nya möjligheter för människor till att kommunicera på ett virtuellt plan. Via sociala medier ges en möjlighet till en ny form av kommunikation där människor kan kommentera eller besvara det andra skriver eller frågar om. Sociala medier får en allt större betydelse för människor.
Familjeliv.se är Sveriges största hemsida för föräldrar, och har ca 120 000
medlemmar. Forumdiskussionerna besöks frekvent och är den mest centrala delen av hemsidan. Forumdiskussionerna är öppna för alla men för att skriva inlägg krävs ett medlemskap. Det kan alltså konstatera att hemsidan fyller en funktion för många människor. Vi har valt att studera forumdiskussioner som rör
socialtjänstens interventioner i barnfamiljer. Vi har varit ute efter att ta del av individers egna upplevelser av att bli utredda av socialtjänsten på grund av brister i föräldraförmågan. Vi ser forumdiskussionerna som ett sätt att komma åt både erfarenheter ur ett klientperspektiv och ett socialarbetarperspektiv. Dessutom kan vi ta del av röster från personer som inte har direkt erfarenhet av någon av
sidorna, utan bara uttrycker sin åsikt i frågan.
I dagens moderna samhälle är det vanligt att människor söker information och kommunicerar via internet. Familjeliv.se är en välbesökt hemsida där medlemmar kan diskutera om en mängd olika fenomen som rör föräldraskap och familjeliv, allt från barnvagnsmodeller till mer känsliga frågor som erfarenheter av att förlora ett barn. När vi har läst de diskussioner som rör familjers kontakter med
socialtjänsten har vi kunnat konstatera att det ofta är en aggressiv och hård ton i en del inlägg. Många av de som startar dessa diskussioner ger uttryck av att vara upprörda, rädda och chockade. De som startar trådar i diskussionsforumen verkar söka stöd på forumet, vilket de ibland får. Men minst lika ofta blir de ifrågasatta, hånade och misstänkliggjorda. Vad de får för känslomässiga effekter kan vi bara spekulera i, men vi kan i alla fall konstatera att motiven bland de som startar trådar tycks vara att söka stöd och uttrycka sin besvikelse och frustration över socialtjänstens agerande. Men i stället för att uppnå detta bemöts de med konfronterande inlägg och negativ kritik.
Utvecklingen med sociala medier innebär både möjligheter och risker.
Möjligheter i form av kunskapsutbyte, gemenskap och nya kommunikationsvägar. Men samtidigt finns en risk att människor blir utsatta för kränkande behandling. Att vända sig till sociala medier vid krissituationer kan innebära känslomässiga risker, och risken för att bli mer utsatt än vad man var från början är påtaglig. Samtidigt kan denna typ av forum utgöra ett känslomässigt stöd för människor i kris. Internet kan erbjuda en plats där man i skydd av anonymitet kan öppna sig och dela med sig av sina innersta känslor samt möta andra som befinner sig i liknande situationer. Många använder sig idag av internet som en
informationskälla. Detta tror vi kan påverka den asymmetriska maktrelation som råder mellan socialtjänsten och klienten. Om ”klienter” söker information om socialtjänstens befogenheter, Socialtjänstlagen1 (2001:453), Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga2 och liknande kan de nå ökad kunskap och stärka sin position gentemot socialtjänsten. Kunskap ger makt. Samtidigt 1 Socialtjänstlagen (2001:453) kommer härmed benämnas som, Sol
finns en risk att man får felaktig information. På familjeliv.se kan man skriva inlägg anonymt och det är många som utger sig för att vara socionomer. Det finns alltid en risk att få felaktig information om man förlitar sig på information från anonyma inlägg på forum.
Inför uppsatsen gjorde vi en översiktlig genomgång av trådarna som handlar om socialtjänstens barn- och familjeutredningar och vi kunde se ett mönster att de som har egen erfarenhet av att bli utredda har en negativ bild av socialtjänsten. Socialtjänsten beskrivs ofta som maktfullkomliga och att de saknar empati. De inlägg som skrivs av yrkesverksamma socialarbetare tycks ofta syfta till att
förbättra bilden socialtjänsten. De går ofta i försvarsställning, och många verkar ta de negativa bilderna av socialtjänsten som personlig kritik. Vi har kunnat
observera att de som startar trådar verkar söka stöd och hjälp, men att de ofta möts av misstänksamhet och anklagelser av övriga forumdeltagare.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att belysa vad och hur forumdeltagarna på familjeliv.se diskuterar om socialtjänstens interventioner i barnfamiljer.
För att uppnå vårt syfte kommer vi att fokusera på följande frågeställningar: Vilket språkbruk används av forumdeltagarna och i vilken ton skrivs inläggen? Hur kan vi förstå spänningen mellan offentligt och privat i forumdiskussionerna? Hur framställs relationen mellan socialtjänst och klient i tråddiskussionerna? Hur uttrycks synen på föräldraskap, och vilka uppfattningar förekommer kring moderskap och faderskap?
2 Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga kommer härmed benämnas som LVU
2. Bakgrund
Familjeliv.se
Familjeliv.se är Sveriges störta hemsida inom ämnet barn och familjefrågor. Av de som har barn i åldrarna 0-6 år når familjeliv under en månad ut till 40 % av dessa. (Sverigemamman, 2010). Inom familjelivs väggar finns ett forum där medlemmar möts och diskuterar frågor som rör familjeliv eller förberedande av detta. På forumet diskuteras även frågor utanför familjelivet så som till exempel arbete, studier och Big Brother. Inom familjelivs väggar kan man även ta del av information i form av faktaguider som bland annat berör teman som sex, hälsa och graviditet (Familjeliv.se, B). Familjelivs medlemmar uppgår till 118 000
(Sverigemamman, 2010). Av de som besöker Familjeliv är långt ifrån alla medlemmar. Plantin menar att de som enbart besöker sidan utan medlemskap uppgår till mer än dubbelt så många än medlemmarna. Detta indikerar till att många enbart använder sig av ”lurking”, där man passivt deltar i trådarna (Plantin & Daneback, 2010).
För att upprätthålla diskussionsforumets regler samt dess policy finns moderatorer att tillgå. Bryts någon av reglerna kan detta leda till tillsägelse eller varning. Upprepade tillsägelser eller varningar kan generera i skrivstopp i upp till 24 timmar. En moderator kan även plocka bort enskilda inlägg om dessa anses som stötande. Det händer att moderatorer går in och skriver inlägg i trådar som håller på att ”spåra ur”. Medlemmarna kan även anmäla ett inlägg om de anser att inlägget bryter mot reglerna. Detta görs lätt genom att trycka på stopp-symbolen som sitter lätt tillgänglig vid varje inlägg. Moderatorerna som också är
medlemmar innehar en högre status än de övriga medlemmarna (familjeliv.se, A). I de trådar som vi valt att analysera har vi sett att det saknas inlägg som har tagits bort av moderatorerna. Detta är inget som förvånat oss med tanke på vilken ton och språk som används i trådarna.. Vi är snarare förvånade över hur mycket som ändå tillåts.
Enligt en enkätundersökning som genomförts av Plantin och Daneback (2011), är 97 procent av besökarna på familjeliv.se kvinnor. Detta resultat är även något som är synligt i vår empiri, då flera av skribenterna uppger att de är kvinnor. Av statistiken framgår att de flesta är födda i slutet på 70- talet eller i början på 80- talet. Hela 94 procent av de tillfrågade ingår i ett förhållande med en annan person och 90 procent uppger att de har barn. Av de som svarade på enkäten har ca två tredjedelar en högskoleutbildning och de flesta har en månadslön som ligger mellan 20 000 – 30 000 kronor. Ungefär hälften förvärvsarbetar och en stor andel är föräldralediga (Plantin & Daneback, opublicerad, 2011).
Familjeliv är en mycket aktiv hemsida där det startas trådar varje minut. Hur stora trådarna är beroende på vilket ämne som diskuteras. Av de trådar som vi har valt att analysera så uppgår den största tråden till 292 inlägg och 7292 besök. För att jämföra kan vi nämna att en tråd om bantningsmetoden LCHF3 har 11990 inlägg och 262 250 besök. Variationen är stor både när det kommer till
diskussionsämnen och antal inlägg och besök (familjeliv.se, C). Denna 3 LCHF är en förkortning av, Low Carb High Fat.
information om hur många inlägg och besök en tråd kan ha visar på hur små våra trådar är i förhållande till andra trådar som förekommer på familjeliv.se.
3. Teoretisk utgångspunkt
I detta kapitel redogör vi för de teorier och metoder vi använder oss av för att analysera vårt material. Först gör vi en kort beskrivning om diskursanalys samt kritisk diskusanalys och redogör för hur dessa kan lyfta innehållet i vår studie. Vi sammanfattar Goffmans teorier om socialt samspel där begrepp som scen, intryck och front - and backstage förklaras. Vidare redogör vi för hur vi kommer att använda oss av Goffman i vår studie.
Diskurs och Diskursanalys
Winther, Jørgensen och Philips i beskriver begreppet diskurs som ett bestämt sätt
att tala om och förstå världen (Winther Jørgensen & Philips, 2000 sid 7). Vidare
menar de att diskurs handlar om att språket eller texten är strukturerad efter ett visst mönster. Diskursanalysen handlar om att man ska förstå dessa mönster och hur de förhåller sig till varandra. Den kunskap vi har av världen skildrar inte sanningen utan världsbilden skapas genom hur vi väljer att se på världen utefter våra erfarenheter och våra värderingar. Enligt ett diskursanalytiskt resonemang finns inte någon objektiv sanning. Däremot kan vi genom att analysera diskurser finna olika skildringar av verkligheten och försöka förstå dessa och hur de förhåller sig till varandra. Vidare går det att se vilka sociala konsekvenser användandet av olika diskurser kan medföra (Winther et al, 2000).
Språket har en central betydelse för hur vi tolkar varandra och verkligheten (Svenningsson, Lövheim & Bergquist, 2003). Diskursanalys passar till vår analys eftersom vårt empiriska material består av text. Språket är i centrum för
diskursanalysen och enligt detta synsätt formas det sociala samspelet av språket samtidigt som det sociala samspelet formas av språket i en växelverkan. Genom att studera hur språket används och är uppbyggt kan vi få en uppfattning om hur forumdeltagarna på familjeliv.se diskuterar kring socialtjänsten, föräldraförmåga och se de normer och ramar som sätter gränser för diskussioner.
Diskursanalysen betonar maktaspekten i språkets uppbyggnad och användning. Vi kommer att undersöka hur maktrelationer mellan de som representerar
socialtjänsten och de som representerar klienterna påverkar hur diskussionerna på forumet formas.
Inom diskursanalysen är subjektspositionering ett centralt begrepp.
Subjektspositioner innebär att individer positioneras enligt diskurser. Ett exempel på subjektspositionering i diskursen om socialt arbete kan vara begreppen klient och socialarbetare. Genom dessa positioner förväntas man agera på ett visst sätt. Inom diskursen om socialt arbete förväntas klienten ha ett problem som kan lösas med hjälp av socialarbetaren. Subjektspositioner är föränderliga eftersom
diskurser inte är statiska. Vidare är subjektspositioner beroende av kontext. En individ kan positionera sig som klient, mor eller fotbollstränare beroende på vilket sammanhang den befinner sig i. Subjektspositionering kan liknas vid en roll eller identitet (Winther et al, 2000).
Kritisk diskursanalys
Vi kommer utgå från Faircloughs kritiska diskursanalys. Det mest centrala i Faircloughs perspektiv kan beskrivas så här:
Diskurs är en viktig form av social praktik, som både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer, inklusive maktrelationer, och samtliga formas av andra sociala praktiker och strukturer (Winther et al, 2000, s. 71).
När Fairclough benämner social struktur syftar han till sociala relationer i samhället som en helhet och i bestämda institutioner, och den sociala strukturen har både diskursiva och icke diskursiva element (a a).
Fairclough utgår ifrån en tredimensionell modell vilket är en analytisk ram som kan användas i empirisk forskning där kommunikation och sociala strukturer är i fokus. Denna analytiska ram innefattar tre dimensioner som ska finnas med vid en analys; egenskaperna i texten, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken. Det första steget i processen är att analysera själva texten. Här iakttar man hur olika mönster eller diskurser beskrivs i texten. Det handla om att söka efter vilken betydelse olika ordval har för tolkningen av texten. Genom att undersöka hur saker uttrycks kan man upptäcka maktrelationer och samhällsstrukturer. Vi har undersökt hur maktrelationen mellan socialtjänst och klient gestaltas i de utvalda trådarna Dessutom har vi analyserat hur diskussionerna går kring moderskap, vad anses vara en bra mor och vilka konsekvenser får definitionen av bra/ dåligt moderskap för interaktionen mellan olika forumdeltagare. Fairclough använder sig av begreppet modalitet. Modalitet innebär att man ser på vilket sätt ett påstående uttrycks. Exempelvis är det skillnad på att säga att den här maten är god, och jag tycker att den här maten är god. Det första påståendet har mer anspråk på att uttala en sanning, medan den andra är mer en personlig åsikt. Modalitet har betydelse för hur sociala relationer skapas. Modalitetstypen sanning kan användas för att skapa makt och få folk att ta en på allvar. Den diskursiva praktiken handlar om hur texten är producerad och konsumerad och detta görs främst i samtalssituationen. Här kan man till exempel se på hur relationen mellan forumdeltagarna formas i texten samt hur de förhåller sig till olika påståenden.
Det tredje och sista steget i analysprocessen benämns som social praktik där man sätter det man kommit fram till i ett vidare sammanhang (Winther et al 2000). Det gäller här att finna det större, övergripande mönster som texten ingår i som Fairclough kallar diskursordningen (Svenningsson, Lövheim & Bergquist, 2003, s. 144). Att undersöka den sociala praktiken handlar om att sätta texten i en samhällelig kontext. Ett centralt syfte med kritisk diskursanalys är att identifiera maktrelationer och samhällsstrukturer. Kritisk diskursanalys är inte tillräcklig för att koppla analysen till sociala strukturer. Fariclough menar att man måste ta hjälp av andra teorier för undersöka den sociala praktiken (Winther et al, 2000). Vi kommer i detta steg ta hjälp av litteratur som behandlar maktrelationen mellan socialtjänst och klient samt genusrelaterad litteratur kring moderskap och föräldraskap.
Goffman
Vi kommer att hämta inspiration från Erving Goffman (2009) och hans teorier kring socialt samspel som han liknar vid en teater. Han använder sig av begrepp som scen och backstage och menar att människor samspelar på olika sätt beroende på om de uppträder offentligt eller privat. Bakom scenen förbereder man sig för vad som ska uttryckas på scenen. De som befinner sig bakom scenen vill
förhindra obehöriga från att ta del av förberedelserna. Beroende på om vi befinner oss bakom scenen eller framför scenen antar vi olika roller.
Forum på internet är intressant ur denna synvinkel och man kan tolka det både som offentliga samtal eller privata beroende på hur man ser på det. Familjeliv.se är offentligt i den bemärkelsen att hela världen kan se vad man skriver och alla som medlemmar har möjlighet att delta i diskussionerna. Det är privat i den bemärkelsen att samtalen rör en intim sfär, nämligen familjen/ hemmet.
Forumdeltagarna kan delta anonymt och tanken med forumen är det ska vara till för de som frågorna berör, alltså en sluten krets, trots att forumet är öppen för alla. Diskussionen om offentligt kontra privat är aktuell idag med tanke på att sociala medier blir allt mer populära och människor samspelar på internet i ökad
omfattning. Goffmans teatermetaforer vara en hjälp i analysen av fenomenet sociala medier.
Intrycksstyrning
På ”scenen” uppvisar vi oss på det sätt som vi vill att andra ska se oss. Här kan man använda sig av begrepp som intrycksstyrning eller intrycksmanipulation vilket innebär att man styr eller manipulerar den bild man vill visa upp för omgivningen. Som iakttagare bildar vi oss en uppfattning om den personen men också om oss själva. Den ”roll” eller ”fasad” som individen spelar upp eller uppvisar kan vara avsiktlig eller omedveten. Ibland händer det att personen som befinner på scenen gör ett felsteg, som får publiken att börja misstänka att den fasad som individen uppvisar inte stämmer överens med verkligheten. Individen försöker då rätta till sina felsteg för att återupprätta trovärdigheten. Lyckas man inte med att ”rätta till” sina felsteg kan publiken ta makt över situationen (Goffman, 2009). Vi kommer att använda oss av Goffamans teorier när vi
analyserar hur trådstartaren4 framställer sig själv och sin situation. Vi kommer att se hur publiken, det vill säga de andra forumdeltagarna, tolkar TS framställning och vilka konsekvenser detta får för interaktionen. Vi kommer också undersöka hur spänningen mellan offentligt och privat visar sig i tråddiskussionerna. Som tidigare nämnts behandlas ytterst privata ämnen på familjeliv.se, ett forum som är öppet för alla. Här kommer vi även relatera till Perssons (2010) begrepp
oversharing. Oversharing innebär enkelt uttryckt att en person delar med sig av
för mycket om sig själv. Persson menar att internet och sociala medier kan ha den effekten på människor samt att oversharing kan ge sociala konsekvenser i ”det verkliga livet”.
4. Tidigare forskning
Vi har studerat litteratur som berör ämnen som sociala medier, föräldraskap och socialtjänst/klient. Nedan ger vi kortfattade redogörelser från forskning som vi tycker är relevant utifrån vårt syfte och våra frågeställningar.
Sociala medier
Plantin och Daneback (2010) har forskat om hur människor idag använder sig av internet som kommunikationskälla kring föräldraskapet. Studien visar bland annat på att de mammor som medverkat i studien ser deltagandet i diskussionsforum som en mycket betydelsefullt. Mammorna söker information, byter erfarenheter får stöd av varandra. Kvinnorna menar också att medverkande i diskussionsforum ger ett utökat socialt kapital. Studien är intressant för vår studie för att vi får en inblick i hur föräldrar eller blivande föräldrar använder sig av internet och vad de anser sig vara viktigt samt vilka motiv som driver dem.
Samma författare har även gjort en studie som fokuserar på hur de professionella använder internet för att ge stöd och information (Plantin & Daneback, 2009). Här pekar de även på aspekter som klass, kön och etnicitet och vilken betydelse det har för internetanvändandet. De pekar också på betydelsen av att kunna vara anonym i relationen med yrkesverksamma samt att information finns tillgänglig dygnet runt. Denna studie är intressant och användbar för att de även pekar på hur de professionella använder internet för att ge stöd och hjälp. På Familjeliv.se är det även yrkesverksamma som medverkar i trådarna . Därför är denna studie intressant för oss utifrån våra frågeställningar.
Folkhälsoinstitutets rapport Verklig gemenskap i en virtuell värld (2003)
undersöker hur föräldrar använder sig av internet för att få råd, stöd, information och gemenskap i sitt föräldraskap. Studien visar att internet kan utgöra ett viktigt stöd för föräldrar och många använder det som sin främsta källa till information. En del användare beskriver negativa aspekter som t.ex. bråk i forumdiskussioner och att man blir ”beroende” av en hemsida. Studien är intressant för att se hur internet kan användas som en tillgång både i form av stöd och information.
Olle Findahl (2010) undersöker i studien Svenskarna och Internet, svenskarnas användande av internet i allmänhet, både i vilken omfattning och i vilket syfte man använder sig av internet. Studien kan fungera som ett bra sätt att rama in vår undersökningsgrupp och relatera till allmänna tendenser i samhället.
Christine Ådland Holmström (2007) har i sin magisteruppsats undersökt om mobbningens karaktär skiljer sig åt om man mobbar eller blir mobbad på internet eller om det inträffar i det verkliga livet. Författaren har lagt fokus vid den mobbades personliga uppfattning, och hur mobbningen ger sig i uttryck.
Språkbruket och tonen i de forumdiskussioner som vi analyserar tenderar ofta till att bli ganska råa där påhopp och glåpord hör till vanligheten så därför kan denna studie vara intressant för vår studie.
Sociala resursförvaltningen i Göteborg har under 2008 gjort en utredning för att se vilka möjligheter socialtjänsten har att nå barn och ungdomar via internet. De menar att bedriva socialt arbete på internet är ett tämligen nytt fenomen och speciellt vad gäller för socialtjänsten. Ett problem det beskriver i studien är att det saknas policydokument och riktlinjer för att bedriva ett sådant arbete. Trots detta så ser man ett stort behov av att arbeta med barn och ungdomars utsatthet på internet. Idag tillbringar barn och ungdomar allt mer tid framför datorn och de menar att internet är en viktig plats för socialtjänsten att nå ut till barn och
ungdomar som befinner sig i en utsatt situation. Ett annat problem de står inför är anonymiteten, att man aldrig vet om personen bakom är just den personen den utger sig för att vara eller om denne talar sanning. Det man missar när man kommunicerar på internet är personens kroppsspråk och de känslor en person kan uttrycka vid ett samtal ansikte mot ansikte.
Anders Persson (2010) diskuterar i sin studie om var gränsen mellan begrepp
front – and backstage går i social medier. Frontstage och backstage är begrepp
hämtade från Goffman. Persson jämför en face to face relation med den relation som förekommer på sociala medier. Han menar att risken för att dela med sig för mycket av sitt privatliv är större i den virtuella världen än i en face to face relation. Här använder han sig av begreppet oversharing. Han menar att man i sociala medier i större utsträckning har en tendens att tänka högt. En förklaring till detta menar han kan vara att när man befinner sig bakom sin dator har en känsla av att man är backstage det vill säga i sin privata sfär och att detta skulle öka sannolikheten till oversharing. En annan orsak till oversharing skulle kunna förklaras med att när vi kommunicerar på nätet inte har tillgång till att uttrycka sig i sitt kroppsspråk samt att man inte har en möjlighet till ändringar fören efteråt. Den som skriver något på internet har ingen möjlighet att fysiskt bemöta den feedback som ges och kan då inte ändra sig vilket man i större utsträckning har vid en face to face kommunikation. Person menar att kommunikationen på internet kan liknas som ett ping pong samtal där ändringar medan ett samtal face
to face mer liknas som en slingrig väg där det finns utrymme för ändringar under
samtalets gång.
Relationen mellan socialtjänst och klient
Järvinen M och Mik-Mayer N (2003) undersöker i boken At skabe en klient mötet mellan klient och socialarbetare och dess välfärdsinstitutioner. Mötet mellan klient och välfärdsinstitutioner beskrivs som en process där klienten kategoriseras in i fack som överensstämmer med de åtgärder och handlingsalternativ som ligger inom ramen för till exempel socialtjänsten. Klienter kategoriseras som ovärdiga/ ovärdiga eller villiga/ ovilliga klienter för att passa in i verksamhetens arbetssätt. Författarna beskriver hur välfärdsinstitutioner sätter både förutbestämda och begränsande ramar för hur mötet mellan klient och socialarbetare blir. Författarna sätter fokus på institutioner, snarare än individer.
Greta Marie Skau (2000) skriver i sin bok ”Mellan makt och hjälp” - om
förhållandet mellan klient och Hjälpare ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Fokus ligger på vad som händer när någon blir en ”klient”. Skau beskriver socialarbetare som hjälpare men lägger fokus även vid maktaspekten. Hon menar
att rollerna, klient och hjälpare, bara kan förstås om man sätter dem i relation till varandra. Hon menar att relationen mellan klient och hjälpare är ojämlik. Genom denna bok får vi en inblick i förhållandet mellan klient och socialarbetare vilket är något vi lägger fokus på i uppsatsen.
Myter och normer kring moderskapet
Myten om den goda modern (Slagnes, Berg et al, 1974) är en antologi från 70-talet
som är en kritisk granskning av de myter som bestämmer vad en god moder är. Boken är skriven av bland annat psykologer, socionomer och sociologer. Boken kan upplevas daterad, men vi anser ändock att den pekar på tendenser som även idag är aktuella när det gäller kvinnans roll i familjen.
Laanemets (2002) har gjort en studie om kvinnor i missbrukarbehandling som bland annat behandlar mybildningen kring moderskapet. Vidare behandlar boken hur socialt utsatta kvinnor upplever kontakten med socialtjänst, och upplevelser av att få sina barn omhändertagna av samhället. Kvinnorna i studien har i likhet med vår undersökningsgrupp erfarenheter av socialtjänstens interventioner.
Roman (2004) gör en ansats till att sammanfatta 1900-talets sociologiska idéer kring familj och kön. Boken tar avstamp i 1900-talets första hälft där
strukturfunktionalismen dominerade synen på familjelivet.
Strukturfunktionalismen menade att kvinnor och män hade komplementära roller i samhället. Kvinnans roll var hemmet och familjen, medan mannen hade en mer offentlig roll på arbetsmarknaden. Mannens roll i familjen var att försörja fru och barn ekonomiskt. Roman lägger mycket fokus på 1970-talets feministiska kritik av de tidigare familjeidealen och behandlar även hur sociologin ser på familjen idag.
Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) har skrivit om det moderna föräldraskapet. Boken är dels en genomgång av familjerelaterad forskning och dels en empirisk studie om hur dagens föräldrar ser på familjelivet.
Vi har även läst en enkätundersökning (2010) som familjeliv.se har genomfört. Enkätfrågorna är mycket konsumtionsrelaterade men handlar även om frågor såsom arbetsfördelning i hemmet. Enkätundersökningen har gett oss en bild av hur familjelivs medlemmar tänker kring föräldraskapet och familjeliv
5. Metod
Datainsamlingsmetod
Vi har som datainsamlingsmetod använt oss av redan befintlig data i form av forumdiskussioner som finns att tillgå på Familjeliv.se. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi utan att ge oss till känna läst och analyserat
forumdiskussionerna. Utifrån analysen har vi arbetat för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Detta innebär att de som medverkat i vår studie medverkar passivt och i frånvaro av vår påverkan. Vi valde att själva inte medverka i trådarna för att vi inte vill riskera att påverka empirin på något sätt. Genom att vi använt oss av dolda observationer på nätet så har vi fått en möjlighet till att gå ”bakom kulisserna” där vi fått ta del av ”klienters” egna upplevelser i kontakten med socialtjänsten.
Vi valde att använda oss av 5 trådar som var intressanta för vår studie. Denna empiri har vi valt ut under en dag. I valet av trådarna koncentrerade vi oss på trådar som hade en hög svarsfrekvens samt hur många som har läst tråden. Vi valde att skriva ut våra trådar. Detta för att få ett slutdatum på datainsamlingen samt att trådarna är i ständig förändring. Har en tråd varit inaktiv under en viss tid tas den bort från forumet. Även de som deltagit i trådarna kan välja att ta bort ett inlägg som de skrivit. Vi ville inte riskera att gå miste om viktig och användbar information.
För att sätta analysen i ett sammanhang har vi bland annat läst litteratur som berör relationen mellan socialtjänsten och klienter samt familjesociologisk litteratur om moderskap. Dessutom har vi studerat litteratur som berör internetanvändare och sociala medier.
Urval
Vårt datamaterial bygger på foruminlägg på Familjeliv.se. Vi har valt att samla vår empiri från forumdiskussioner på internet som skrivs av anonyma användare. Diskussionstrådarna vi har valt handlar om familjer som är i kontakt med
socialtjänsten med anledning av problem i relationen mellan barn och föräldrar. Vi har valt att avgränsa oss till Familjeliv.se och de forum där man diskuterar barnfamiljers förhållande till socialtjänsten. Vi har också begränsat oss efter antal svar, samt hur många som har läst just den tråden. Det måste finnas ett visst antal svarsinlägg för att vi ska få ut något viktigt ur tråden. Om det är många som har läst tråden visar det på ett stort intresse till just det ämnet och det har vi funnit som relevant. De trådar vi har valt har haft en svarsfrekvens på över 70 svar och en besöksfrekvens på över 2500 besök.
På forumet finns trådar som är startade av personer med olika förhållanden till socialtjänsten. En del är ”klienter”, en del är oroliga grannar som funderar på att anmäla till socialtjänsten och andra är anhöriga till klienter. Vårt fokus har varit att fånga klienters upplevelser av kontakter med socialtjänsten. Vi avgränsade oss
därför genom att bara välja trådar där trådstartarna är klienter. I samtliga trådar är trådstartaren en moder som har kontakt med socialtjänsten med anledning av bristande föräldraförmåga. I fyra av fem trådar är ett eller flera barn placerade i familjehem enligt SoL eller LVU. Vi valde alltså att avgränsa oss till trådar med minst 70 inlägg och minst 2500 besök, samt att trådarna startats av klienter. Utöver dessa urvalskriterier har urvalet varit slumpmässigt eftersom vi ville undvika att välja ut trådar bara för att de passade in på vårt syfte och våra frågeställningar.
Vi har valt att hämta vårt empiriska material från Familjeliv.se eftersom sociala medier är ett nytt, modernt fenomen som blir allt mer vanligt. Familjeliv.se är intressant eftersom det är ett fritt forum där vem som helst kan läsa det som skrivs, dock behöver man vara medlem för att starta eller besvarar trådar. Vem som helst kan bli medlem utan någon kontroll. I trådarna som vi har valt ut, diskuterar yrkesverksamma socionomer med föräldrar som har fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten.
Undersökningsgruppen har vi valt att dela in i tre olika kategorier, klient, socialtjänsten samt övriga forumdeltagare. När vi benämner klienter menar vi främst trådstartaren själv men även övriga forumdeltagare som av någon anledning delar med sig av egna erfarenheter av att vara klient i relation till socialtjänsten. Socialtjänsten utgörs av de som på något sätt uttrycker att de är professionella yrkesutövare inom socialtjänsten. Det kan vara att de i sitt anonyma alias har inom parentes skrivit soc, insatt eller dylikt som sänder signaler om att de är yrkesverksamma. De kan också i sina inlägg uttryckt att de har erfarenhet från att ha arbetat inom socialtjänsten. De som vi benämner som övriga är de forumdeltagare som inte uttrycker att de är socialarbetare eller klient. Vi använder oss även av benämningarna skribenterna och TS. Vid tal om skribenterna menar vi alla medverkande och TS är en förkortning av trådstartaren.
Genom vår analys har vi fått en inblick i både hur socialtjänst och klienter resonerar och uppfattar verkligheten. Det finns en risk att de foruminlägg vi har valt att undersöka är skrivna av människor som utger sig för att vara något annat än de är. Trots den risken är det budskap som når väldigt många människor och som påverkar synen på socialtjänsten och på klienter.
Analysmetod
Vårt datamaterial består av utskrivna forumdiskussioner. Vi har behandlat utskrifterna som texter och analyserat dem med hjälp av kritisk diskursanalys. I det begynnande stadiet av analysarbetet läste vi noggrant igenom de fem trådarna där utgångspunkten var att finna teman som återkommer och är gemensamma för de olika trådarna. Vi har sedan valt ut fyra av dessa teman som vi ansåg vara centrala för att få svar på våra frågeställningar. Dessa teman är trådarnas språkbruk/ton, offentligt/privat, relationen mellan socialtjänst och klient samt föräldraförmåga. Analysen är tyngdpunkten i uppsatsen och bygger på de fyra tema som vi också använder som rubriker för att skapa struktur i uppsatsen. Detta
för att göra det lättare för läsaren att identifiera de frågeställningar som är utgångspunkten i uppsatsen.
Reliabilitet
Reliabilitet syftar till studiens tillförlitlighet. Eftersom vi har valt att använda oss av redan befintligt material som foruminlägg som vi dolt har observerat utan egen medverkan så har vi inte genom vår attityd påverkar det insamlade materialet. Vid ett aktivt deltagande i forumdiskussionerna hade det funnits en risk att vi
omedvetet ställt ledande frågor eller på annat sätt påverkat materialet. Som vi tidigare nämnt tror vi att de människor som skriver anonymt kan vara mer uppriktiga i sina åsikter och känslor. Ett problem vi har stått inför är att vi inte med säkerhet kan veta att personen bakom inlägget är just den personen som den utger sig för att vara eller att det den personen skriver är sanningsenligt.
Validitet
För att öka validiteten kommer vi att studera litteratur som berör ämnet vi
undersöker. Vi har dels studerat litteratur som berör barn- och familjeutredningar inom socialtjänsten, samt litteratur som berör relationen klient/ socialarbetare. Dessutom har vi studerat forskning som handlar om internetanvändande och sociala forum mer specifikt. Syftet med det var att rama in studien och öka
giltigheten i våra resultat genom att koppla dataanalysen till tidigare forskning. Vi anser att vår datainsamlingsmetod och analysmetod gett oss möjligheter att svara på våra frågeställningar på ett tillfredsställande sätt. Vi knyter vår analys till vald teori samt tidigare forskning vilket har ökat validiteten ytterligare. Dessutom är vi två som har bearbetat och analyserat materialet vilket också är ett sätt att öka validiteten.
Förförståelse
Vi har en bild av att kontakten mellan socialtjänsten och klienten ofta präglas av konflikt och en asymmetrisk maktrelation. Det gäller särskilt när det är fråga om barn-och familjeutredningar där socialtjänsten går in och intervenerar i
människans mest privata sfär, familjen och hemmet. Klienten står i princip maktlös inför socialtjänsten och har lite påverkansmöjligheter. Vi antog att detta skulle synas i diskussionerna på forumet, där de som skriver inlägg i egenskap av klienter kom att uttrycka besvikelse, frustration och ilska gentemot socialtjänsten. Vidare föreställde vi oss att socialtjänstens företrädare skulle sprida en mer positiv bild om sig själva. Socialtjänsten kan ses som både hjälpare och förtryckare beroende på vem man frågar, och vi antog att båda dessa uppfattningar skulle framföras i forumdiskussionerna. Vi har gått in och analyserat materialet med ett så öppet sinne som möjligt. Vi har också varit öppna för förändringar av den inriktning och de teman som vi har tänkt oss att använda om det visar vara mer lämpligt. Den kvalitativa ansatsen låter oss ha denna flexibla hållning när vi har analyserat vårt datamaterial. Vi har varit beredda på att vår förståelse av
fenomenet kan komma att motsägas. Under arbetets gång har vi ändrat och lagt till teman allt eftersom vi blivit mer inlästa på det empriska materialet.
Etiska utgångspunkter
Enligt Belmontrapporten finns tre etiska principer som ska tillämpas vid
forskningsstudier. Dessa tre principer är, informerat samtycke, avvägning mellan nytta och risk och val av forskningsobjekt (Forsman 1997). Detta är tre principer vi noga har beaktat och reflekterat kring.
Svårigheten med vår studie är på vilket sätt vi ska definiera de inlägg vi vill analysera närmare. Är inläggen offentliga eller är de privata? Familjeliv själva skriver i sin forumpolicy:
Tänk på att det du skriver i ett offentligt forum eller gästbok kan läsas av hela världen. Det är lätt att glömma bort detta och känna sig privat och trygg i takt med att man blir bekant med de man diskuterar med. Ha som tumregel att endast lämna ut uppgifter du också skulle vara beredd att annonsera inför publik på torget där hemma. Är du ok med att partnern, chefen, mamma eller grannen läser vad du skriver? Håller du en anonym profil kanske du vågar vara mer
öppenhjärtig men kom ihåg att det alltid finns en risk att någon lyckas identifiera dig. (Familjeliv.se)
I artikeln ”Forskningsetik i cyberrymden” (2000) diskuterar Ågren just frågan om diskussionsforums privata respektive offentliga sfär. Detta kan enligt honom bedömas på två sätt. Är forumet tillgängligt för publik så ska det klassas som offentligt. Är det bara tillgängligt för vissa så ska det ses som privat. Familjeliv.se är i detta avseende tillgängligt för alla och bör då ses som offentligt. Vem som helst kan läsa inläggen. För att vara aktiv i forumen krävs ett medlemskap som vem som helst kan få.
Ser man på själva samtalet som förs och inte på forumets utformning så blir det offentligt om samtalet riktar sig till alla och privat om det riktar sig till ett fåtal. Man kan tolka det som att de som skriver i forum ser det som en privat
konversation och att det då torde ses på detta vis. Det är samtalet som gör det privat, inte forumets utformning. Familjeliv.se och dess forum skulle ur denna synvinkel tolkas som privat.
Familjeliv likställer inläggen med ett offentligt uppträdande inför publik där de just varnar för att inte se inläggen som privata. Med policyn i baktanke uppfattar vi familjelivs foruminlägg som offentliga och menar att ett informerat samtycke inte här är nödvändigt så länge som människors integritet tas på största allvar samt att man skyddar deras identiteter. Dessutom skulle det näst intill vara omöjligt att erhålla ett informerat samtycke då de flesta som skriver i de forum vi tänkt analysera är anonyma.
De som är deltagare i studien medverkar passivt. Alla de medverkande är anonyma både för oss och de som kommer att ta del av uppsatsen. Vi menar att anonymiteten inte är ett hinder för att besvara syftet och frågeställningar.
Vidare har vi dolt observerat inläggen. Vi har med största försiktighet skydda deltagarnas identitet. Vi kommer inte att ange namn eller ålder på de personer vi
väljer att citera. Inte heller kommer vi skriva ut i uppsatsen var i forumet vi hittat den data vi använder oss av. Vi är medvetna om att internetforskning är ett nytt fält, och att det inte finns några tydliga och gemensamma etiska riktlinjer att följa. Därför väljer vi att så långt det är möjligt att avidentifiera de personer vi skriver om och kommer med det hålla på konfidentialitetskravet (Daneback & Månsson, 2008).
När vi ska göra denna typ av studie där vi dolt ska observera inlägg i ett forum anser vi att det är mycket viktigt att nyttan överväger riskerna. Vi ser att den stora nyttan i denna studie, som också tidigare nämnts, ligger i att man genom att dolt observera dessa trådar får ett inifrånperspektiv som vi annars tror kan vara svårt att uppnå. Daneback & Månsson (2008) skriver i sin artikel ”internetforskning” att internetforskningen ger en möjlighet att se på redan existerande data på nya sätt, vilket vi ser som en värdefull aspekt. Vi kommer att lägga stor vikt vid att skydda deltagarnas identiteter och tror att risken för att identiteten ska röjas är mycket liten då inte ens vi kommer att veta vem det är vi skriver om. Vi anser därför att risken att individer blir kränkta är liten.
Den sista etiska principen är ”val av forskningsobjekt”, som innebär att forskaren bör undvika att ha med personer under 15 år. Här menar vi att vi med allra största sannolikhet kommer att använda oss av vuxna människors utsagor då de vi
kommer att analyserar har barn och har kommit i kontakt med socialtjänsten av den anledningen. Vi kan dock inte fullt ut garantera att det inte kommer att finnas personer under femton år, men kommer vi i kontakt med ett inlägg där vi känner en misstanke om att personen är under femton år eller att personen medger själv att denne är under femton år kommer vi inte att använda oss av det inlägget eller den tråden.
6. Resultat och analys
Resultatet kommer att analyseras med hjälp av kritisk diskusanalys och utgå ifrån Faircloughs tredimensionella modell, Goffmans teorier om socialt samspel samt den tidigare forskning som tidigare presenterats. Dessutom kommer vi använda annan litteratur som inte är relevant som tidigare forskning men som är av betydelse i vår analys.
Efter att vi grundligt läst igenom trådarna har vi identifierat fyra olika teman enligt följande: Språkbruk/ ton, offentligt/ privat, relationen socialtjänst/klient och föräldraförmåga. Dessa teman utgör avsnitten i följande kapitel.
Inledningsvis kommer vi att kort sammanfatta de trådar som ligger till grund för vårt resultat och analys.
Tråd 1
Föräldrarna (TS) sökte hjälp hos socialtjänsten då paret efter dotterns födelse hamnade i en depression. TS skriver att hon hade i samband med detta svårt med anknytningen till dottern. De fick hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin (bup) men detta var med tiden inte tillräckligt och föräldrarna behövde avlastning under en tid och flickan placerades enligt SoL. Efter denna händelse menar hon att socialtjänsten inte kunde förlita sig på föräldrarnas förmåga att ta hand om sin dotter. Efter tillfrisknande fick de inte ta hem sin dotter vilket ledde till att de bestred den frivilliga placeringen av dottern, som i sin tur ledde till att
socialtjänsten ansökte om ett LVU – omhändertagande hos förvaltningsrätten. Ansökan om LVU bifölls och TS menar att socialtjänsten har fått en fel uppfattning om dem och anser att man är chanslös mot en myndighet som socialtjänsten. Skribenterna uttrycker över lag medlidande för TS. TS får även mycket stöd och råd från de övriga skribenterna. I denna tråd uttrycks ett stort motstånd mot socialtjänsten.
Tråd 2
Tråden inleds med att TS beskriver att hennes 18-åriga dotter är placerad i ett familjehem. Socialtjänsten vill att dottern ska folkbokföra sig på familjehemmets adress vilket TS inte vill. Till en början handlar inläggen mycket om att
skribenterna vill få reda på bakgrunden till varför TS motsätter sig dotterns adressändring. I det 60:e inlägget ger TS förklaringen att hon motsätter sig därför att hon inte vill att familjehemmet ska se vilken post dottern får. Skribenterna frågar mer om vilken typ av post det gäller som gör att det måste hållas hemligt för familjehemmet. Gissningar framförs om att TS har köpt saker i dotterns namn, vilket TS bekräftar ganska snart. Tråden handlar därefter mycket om TS
föräldraförmåga och ansvarskänsla och om varför hennes barn har varit och är familjehemsplacerade. Många inlägg är konfronterande och kritiserar TS för att vara en dålig mor.
Tråd 3
Trådstartaren inleder tråden genom att beskriva hur hon har bemötts av socialtjänsten. Hon skriver att hennes barn har blivit placerat enligt LVU. TS skriver att utredningen som gjorts innehåller en hel del felaktigheter men att rätten ändå har gått på socialtjänstens linje i förhandlingarna. Trådstarten avslutas med en fråga om varför man i rätten tror mer på socialtjänsten än på andra
professionella, exempelvis läkare inom psykiatrin som framkommer med uppgifter som motsäger socialtjänstens utredning. En majoritet av inläggen framför en negativ inställning till socialtjänsten och många av inläggen innehåller berättelser om en maktfullkomlig, inkompetent socialtjänst som inte kan erkänna sina fel och brister. Många inlägg handlar om socialtjänstens systemfel, dålig socionomutbildning, inkompetens och att yrket gör att man blir maktmissbrukare. Många beskriver egna erfarenheter av att utredas av socialtjänsten, och kontakten beskrivs ofta termer att man krigar och kämpar mot ”soc”.
Tråd 4
TS skriver att hon har sitt barn placerat på frivillig basis och hon undrar vad hon har för rättigheter kring denna form av placering. Hon är medveten om att
socialtjänsten kan ansöka om ett LVU- omhändertagande men undrar om hon kan hämta hem sitt barn under en helg då socialtjänsten är stängd. TS menar att barnet placerades på grund av att hon i sin tonår själv varit familjehemsplacerad och hade vid den perioden en lättare impulsiv störning. En stor del av tråden handlar om TS möjliga impulsiva störning samt hennes förmåga som mor. TS har en cynisk syn av socialtjänsten som bemöts av de övriga forumdeltagarna med irritation och som ställer sig på socialtjänstens sida. Det förekommer många motsättningar i tråden både mellan TS själv och de övriga forumdeltagarna men även skribenterna emellan.
Tråd 5
I denna tråd uttrycker TS en frustration över att ha blivit orättvist behandlat av socialtjänsten. TS skriver i första inlägget att hon har många anonyma
anmälningar emot sig angående brister i föräldraförmågan. TS känner sig sårad över dessa anmälningar som hon anser saknar grund. Dessutom tycker hon att socialtjänsten agerat inkorrekt och skriver att hon i det närmsta ska skicka in två anmälningar om socialtjänstens agerande. Ju längre tråden går framkommer det att TS har fyra barn och därav en 15 årig son som har försökt ta livet av sig. TS menar också att sonen ljugit för socialtjänsten. TS anser att socialtjänsten tror mer på hennes son än på henne själv. Ett gemensamt ämne är att sonen inte mår bra och att det är TS som bär skulden till detta. Skribenterna uttrycker även en
frustration över att TS inte ser sin egen skuld i situationen. Tråden genomsyras av att man tror att TS döljer något och att ingen tror på henne vilket TS uttrycker sin frustration och upprördhet över vid ett flertal tillfällen. TS egen ton är mycket aggressiv och hon ironiserar många av skribenternas inlägg. Hon har en tendens att ställa sig i en offersituation där hon ser sig som ett oskyldigt offer.
Språkbruk/ Ton
Under detta tema redogör vi för textens struktur och egenskaper det vill säga, vilket språkbruk och vilken ton som trådarna präglas av, samt på vilket sätt detta
kan visa sig. Vi undersöker bland annat hur forumdeltagare gör för att uttrycka känslor som till exempel ilska och frustration. Vidare redogör vi för hur texten och språket i trådarna utvecklar sig över tid. För vidare läsning anser vi att detta tema är en bra ingång i förståelsen för hur dessa texter är utformade samt för vilka uttrycksmedel som används. Fairclough menar att det är nödvändigt att göra en analys av språket. Genom att göra en analys av texten kan man se vilka diskurser som sätter ramarna för diskussionen (Winther et al, 2000). Nedan följer ett avsnitt där vi ser lite närmare på det språkbruk som präglar trådarna.
Språkets karaktär
Det språk som skrivs av forumdeltagarna befinner sig oftast närmare talspråk än skriftspråk. Det förekommer många stavfel och skribenterna verkar inte vara så noga med om det ska vara versaler eller att det blir grammatiskt korrekt. Detta är något som även bekräftas i Sarkadis (2003) studie som handlar om
kommunikation i sociala medier. Sarkadi menar att dessa fel inte är något som speglar forumdeltagarnas intelligens eller deras språkliga talang.
Persson (2010) menar att man uppfattar en människa på olika vis beroende på vilket sätt man kommunicerar. I ett samtal ansikte mot ansikte finns en möjlighet att visa kroppsspråk vilket man inom den virtuella världen inte har samma
möjlighet till. Avsaknaden av kroppsspråk samt stavfel och andra grammatiska fel kan göra att man tolkar den personen på ett helt annat vis än om de hade mötts ansikte mot ansikte. I en text kan man delvis ersätta dessa uttryck genom att använda sig av tecken eller smileys. Persson inspireras av Goffman som skiljer mellan sända och överförda intryck. Sända intryck är det samma som det talade ordet, och överförda intryck är övriga intryck som avges genom exempelvis kroppsspråk och tonläge. Användandet av smileys och versaler på forum är enligt Persson sända uttryck, eftersom skribenten har kontroll över användandet av dessa tecken. I ansikte mot ansikte- kommunikation är det svårare för individer att kontrollera vilka intryck man sänder ut (Persson, 2010).
Detta är också något som kommer fram i de texter vi har analyserat.
Känslouttryck så som frustration, ilska, sympatier med mera, ger sig vanligast i uttryck genom att skribenterna använder sig av versaler som ibland är skrivna i fet stil. Ibland förekommer flera utropstecken eller frågetecken på rad. Känslouttryck kan också symboliseras genom att använda sig av smileys. Vissa skribenter använder sig inte av dessa tecken och symboler, utan känslor uttrycks genom sättet personen skriver på. Vissa av skribenterna skriver även ut i ord att de,
skakar på huvudet, eller uttrycker att man är ledsen. Detta ger en förnimmelse av
personens känslouttryck.
Citaten nedan speglar hur detta kan ge sig i uttryck.
Oh, Herre Gud har dom särat på syskonen!!!!!! Så fruktansvärt!
Av vilken anledning gör man det?Så grymt! (Tråd 3 # 118)
Hej TS!
LYCKA TILL TS!
(Tråd 1 # 29)
Det första citatet uppkom efter att en av de övriga forumdeltagarna berättar om en händelse ur sitt eget liv där hennes barn har blivit omhändertagna och särade på till två olika familjehem. Vi kan se att skribenten använder sig av ordval som ”oh herregud”, ”så fruktansvärt” och ”så grymt”. Dessa ordval förstärker skribentens känslor och det är tydligt att skribenten uttrycker sympatier för personen samt uttrycker en upprördhet över det inträffade. Dessutom har skribenten lagt till ett eller flera utropstecken bakom de tre meningarna, även detta förstärker känslan i texten. Med det sista inlägg vill vi visa hur skribenterna uttrycker sig genom, att istället för text, använda sig av smileys för att visa känslouttryck. Den första smileyn är en symbol för ledsamhet, vilket vi tolkar som ett uttryck för medkänsla. Blomman tolkar vi som ett uttryck för uppmuntran.
Jargongen i trådarna har över lag en hård och fientlig attityd som riktas både mot socialtjänst och mot klienter. Det förekommer även ett vänligt och stöttande sätt att uttrycka sig på där man vill ge vägledning och visa sina sympatier. Ett mönster som uppkommer i trådarna är förmågan att ironisera. Detta kan ge sig i uttryck på olika sätt. Man ironiserar över sin egen person eller den situation man befinner sig i eller så handlar det om att man ironiserar över någon annans person eller
situation. Här nedan kommer två exempel på hur det kan se ut.
Grattis! Efter 5 utkastningar kommer det nog att gå superbra denna gång. (Tråd 2 # 65)
"Vill inte bara..." Haha! Du får nog stångas mot myndigheterna i onödan, de får ju sin vilja igenom till slut ändå. Om det har med bostadsbidrag att göra så handlar det ju om ytterst lite pengar i det stora hela. Din sociala kompetens kommer hjälpa dig, definitivt.
(Tråd 2 # 13)
Det första inlägget är ett svar efter att TS erkänt att hon har placerat sin dotter sammanlagt fem gånger på familjehem. I detta inlägg kan vi identifiera både ironi och spekulationer om TS. Här ligger ironin i orden ”grattis” och ”superbra”. Skribenten använder även ordvalet ”utkastningar” som vi tolkar är ett sätt att nedvärdera TS handlande samt att få TS att känna sig värdelös som mor. Skulden läggs på modern, det är hon som har kastat ut sin dotter. Det andra inlägget uppkom efter att TS har sagt att anledningen till att hon inte vill göra en
adressändring av sin dotter som bor på ett familjehem är just av den anledningen som framkommer i citatet ”vill bara inte”. Här finner vi det ironiska i att
skribenten tar med detta uttryck i sitt inlägg som följs av ”haha”. Sista meningen i inlägget är ironiskt uttryckt. Vi tolkar meningen som att skribentenmenar att TS sociala kompetens är bristfällig. Meningen formuleras dock som om TS skulle kunna ha nytta av sin sociala kompetens i kontakten med socialtjänsten.
Nivån på samtalen är många gånger låg och tendenser till mobbning, förtal och smutskastning är påtaglig i flera av trådarna. Nedan likställer skribenten TS med modern i boken ”pojken som kallades det”. Pojken som kallades det handlar om
en pojke som helt isolerades från sin övriga familj av sin psykiskt sjuka mor. Modern misshandlade honom systematiskt under många år (Peltzer, 1995).
Detta påminner lite om "pojken som kallades det". Ingen trodde på honom heller.
Hans föräldrar var ju manipulativa psykopater. Eller ja, hans mamma var...
(Tråd 5 #77)
När vi har läst trådarna och de till synes ganska grova inlägg som kan förekomma har vi resonerat kring om detta sätt att uttrycka sig påverkas av forumdeltagarna är anonyma för varandra. Om de hade kommunicerat ansikte mot ansikte kanske tonen inte hade varit lika rå. Vi tror att människor tenderar att uttrycka sig annorlunda och mer grovt i den virtuella världen, vilket kan legitimera
kränkningar och påhopp. Christine Ådland Holmström (2007) har undersökt om det finns några skillnader mellan att mobbas i den verkliga världen och i den elektroniska världen. Författaren anser att det är av betydelse för hur man kommunicerar om man uppträder som privat eller som offentlig. Mobbningen tenderar också till i det offentliga vara mer av spontan karaktär medan man som privat i den virtuella världen planerar sina handlingar. Mobbningen på nätet domineras av att vara av verbal karaktär medan det i det offentliga handlar om psykisk mobbning så som uteslutning, ryktesspridning och utpressning. Författaren har gett sin egen definition på mobbning som hon själv ser på mobbning.
En person är mobbad när denna befinner sig i en social situation där hon eller han upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för handlingar som laddas med negativt värde, i vissa fall beroende på den sociala kontexten, från en eller flera i interaktion och där de som interagerar har en relation till varandra.
(Holmström, 2007 sid 100)
Denna definition av mobbning lämnar utrymme för tolkningar. Det är beroende på hur man vill tolka ordet relation. Detta kan tolkas å ena sidan som att de som samtalar på ett diskussionsforum i interaktion med varandra ingår i en relation och att påhopp och trakasserier på internet då kan klassas som mobbning. Å andra sidan kan man tolka relation som något som man bygger upp och har i den fysiska världen, och genom att enbart genom att samtala i ett forum kan inte relationer skapas. Den senare tolkningen skulle då innebära att det vi har sett på forumet inte skulle klassas som mobbning.
Modalitet
Fairclough (Winther et al, 2000) menar att begreppet modalitet är användbart när man analyserar en text. Modalitet innebär att man undersöker på vilket sätt ett påstående uttrycks och kan beskrivas som sanningsanspråk i ett påstående. Man kan uttrycka ett påstående som en objektiv sanning eller som en subjektiv åsikt. Nedan ges exempel på påståenden som uttrycks som objektiva sanningar.
Det är ditt fel att dina barn mår dåligt. Det märks tydligt. (tråd 2 # 288)
Både själva systemet och socionomutbildningen behöver göras om. Socionomprogrammet har låga intagningskrav, relativt kort utbildning och när de är färdiga har de makten över människors liv och välmående i sina oerfarna händer.
(tråd 3# 31) Problemet är inte utbildning eller hur lagen ser ut.
Problemet är att de istället för att göra kvalitativa utredningar i vissa fall låter beslut färgas av personliga åsikter och det går prestige i ärenden vilket ofelbart leder till att de aldrig, aldrig erkänner misstag utan slåss väldigt hårt för det de bestämt sig för är rätt.
Maktmissbruk kommer alltid finnas inom alla yrken där makt går att missbruka. (tråd 3 #47)
Genom att framställa det man påstår som sanning väger det tyngre än om man uttrycker det som en åsikt. Modalitet används för att hävda sin åsikt, att skapa makt i relationen till andra (Winther et al, 2000). Vi har sett många exempel på inlägg med höga sanningsanspråk. Detta är vanligt förekommande i diskussioner som handlar mer om konkreta företeelser som utredningsförfarande och lagar. Många skribenter uttrycker de är insatta i lagstiftningen och formulerar sig som att de förmedlar en ”sann” bild av verkligheten.
”En soc-handläggare kan omhändertar ett barn akut, om dennes gruppchef godkänner det. Inom två veckor måste ett nytt permanent omhändertagande ansökas och prövas av det sociala utskottet? Ställer sig vårdnandshavarna emot nåt omhändertagande så prövas fallet i förvaltningsrätten, vilket i mitt fall kommer betyda att jag måste åka drygt 30 mil till "vår" förvaltningsrätt om fallet prövas. Tidigare så togs fallen upp i länsrätten”.
Oj...det var knappt ett rätt där inte. Så är gången verkligen inte. Så pinsamt för dig. (tråd 4 #93)
Inlägget ovan är signerat anonym (soc.) som börjar inlägget med att citera TS förklaring av hur socialtjänsten har arbetat i hennes fall. Skribentens kommentar har ett högt sanningsanspråk, och menar att TS har en felaktig bild av
verkligheten. För att ytterligare understryka sin poäng avslutas inlägget med så
pinsamt för dig. Skribenten väljer att underteckna sitt inlägg med soc vilket vi
tolkar som ett sätt att öka trovärdigheten.
Andra skribenter uttrycker påståenden mer som subjektiva uppfattningar och åsikter. I nedan citat uttrycker skribenten i mitt fall kändes det, vilket signalerar att det rör sig mer om en egen tolkning och egna erfarenheter.
I mitt fall kändes det i alla fall som att soc ansåg sig ha en viss maktposition och prestige och därför var ofelbara.
Utveckling
Det som är gemensamt för alla trådar som vi valt att analysera är att TS första inlägg är det som dominerar i tråden även då skribenterna väljer att frångå ämnet så är det TS fråga eller påstående som är i fokus trådarna igenom. Vi upplever att är konkurrens om utrymmet i trådarna och forumdeltagarna försöker uttrycka sin tolkning av verkligheten. Även om inläggen kretsar kring TS påståenden och berättelser uttrycks många olika uppfattningar och åsikter om ämnet.
Eftersom det är ett öppet forum har alla samma möjlighet att göra sig hörd. Inläggen kommer in på forumet så fort som skribenten trycker på ”posta
inlägget”. Detta gör att ordningsföljden ibland hamnar i otakt och det kan ibland vara svårt att hänga med, då trafiken är hög. Detta löser forumdeltagarna ofta genom att inleda sina inlägg med att citera det inlägget de svarar på. Fairclough använder sig här av begreppet interaktionell kontroll för att beskriva dessa förhållanden som förekommer mellan skribenterna. Närmare bestämt hur förhållandet mellan skribenterna ser ut samt vem eller vilka som styr samtalet (Winther, 2000)
Tre av de fem trådarna vi valt att analysera har vid utskrift pågått i mindre än fyra dagar. Dessa tre trådar har inlägg på minst 134 inlägg och högst 292 inlägg. Besöksstatistiken ligger på runt 7000 besökare. De andra trådarna som sträcker sig över en längre tid har mellan 70 och 158 inlägg men färre besökare som ligger mellan 3000 – 4500. Detta ger en känsla för hur konstant trafiken kan vara på dessa trådar. Tydligt blir att på grund av den mycket höga besöksstatistiken att många ämnar sig åt lurking vilket betyder att man medverkar passivt i trådarna (Plantin & Daneback 2010). Det är ämnen som berör, som skapar känslor som ilska, förståelse, irritation, bedrövelse och mycket mer. Den längsta tråden som håller på i närmare fyra dagar är trafiken mycket hög första dygnet, TS skriver långt in på natten och börjar igen tidigt på morgonen. Vad TS intensiva
deltagande beror på kan vi bara spekulera i, likaså gäller de övriga trådarna och dess skribenter. Plantin och Daneback (2010) lyfter fram livsnödvändighet, ett behov av kollektiv identitet samt kollektiv gemenskap som anledningar till varför man medverkar i forum på internet (a a).
Under detta tema har vi försökt visa på vilken betydelse textens struktur och dess egenskaper kan ha. Vidare kommer vi gå lite djupare in i texten och försätta dessa språkliga egenskaper in i ett sammanhang.
Offentligt och Privat på Familjeliv.se
I detta avsnitt behandlas spänningen mellan det offentliga och privata. Vidare diskuteras hur deltagarna på forumet gestaltar sig själva. Vi kommer att utgå från kritisk diskursanalys och Goffmans teorier om social interaktion.
Vi har låtit oss inspireras Perssons (2010) studier om kommunikationsbeteenden i sociala medier. Persson utgår från Goffmans begrepp som frontstage och
backstage, och menar att kommunikation i sociala medier flyttar gränserna mellan dessa två arenor. Sociala medier kan beskrivas som att det privata visas upp offentligt. Och även om internetanvändare är medvetna om detta tenderar många att dela med sig av privata saker som hade varit otänkbart i ansikte mot
ansikte-möten med en främling. Persson använder sig av begreppet oversharing som innebär att en person delar med sig mer av sitt privatliv än vad som är passande. Individer som har ägnat sig åt oversharing på sociala medier kan komma att ångra sig eftersom det kan ge sociala konsekvenser. Ett exempel på detta kan vara att arbetsgivare söker information på internet om anställda eller presumtiva anställda och informationen de hittar är av privat karaktär kan det ge negativa konsekvenser för individen. Persson menar dock att sociala medier kan öppna möjligheter för människor att prata om känsliga saker som de i vanliga livet har svårt för. Detta är något som Plantins och Danebacks (2010) studier om kvinnliga medlemmar på familjeliv.se bekräftar. Författarna har bland annat intervjuat mammor med erfarenheter av att förlora sina barn och de berättar att deltagande på familjeliv.se har fungerat som ett känslomässigt stöd i svåra tider. Kvinnorna uttrycker bland annat att det på familjeliv.se alltid finns någon att prata med, och möjligheten finns att kommunicera med människor som har samma erfarenheter som en själv.
I ”det vanliga livet” möts människor ansikte mot ansikte och kommunikationen påverkas av det omedelbara samspelet och den feedback man får genom
exempelvis kroppsspråk och bekräftande hummanden. Ansikte mot ansikte-kommunikation kan därför sägas hindra individer från att öppna sig på ett opassande sätt. Den som talar vet i stunden och ser direkt, hur det man säger påverkar individen man har framför sig. I sociala medier är det annorlunda vilket kan öka tendensen till oversharing.
Trådarna vi undersökt börjar med en kortfattad redogörelse för vad TS anser vara sitt problem. Detta följs ofta av frågor om mer detaljer och information om TS situation. Det tycks vara så att forumdiskussionerna blir intressanta för deltagarna först när TS delar med sig av detaljerad information om exempelvis hur kontakten med Socialtjänsten har sett ut, kontakten med andra myndigheter, antal barn, diagnoser. Många gånger uttrycker skribenter att det inte går att diskutera om TS inte delar med sig av mer information kring, och många gånger framförs
anklagelser om att TS döljer information och inte berättar sanningen. Risken för oversharing är således alltid närvarande. Många skribenter delar med sig av information som är av mycket privat karaktär. I tråd 3 skriver TS att hon har lagt ut utredningar om hennes fall på internet för att folk ska kunna läsa om hennes situation och den felaktiga bedömningen hon menar att socialtjänsten har gjort om henne och hennes familj. Många skribenter i tråd 3 skriver att de känner igen TS från andra trådar, vilket TS bekräftar. Trots att TS skriver anonymt, känner alltså andra forumdeltagare igen hennes fall. Diskussionerna i tråd 3 och den
information som TS delar med sig av, är av privat karaktär. Gränsen mellan offentligt och privat tänjs ut.
Rollgestaltningar och subjektspositioneringar på forumet
I de valda trådarna är spänningen mellan det privata och det offentliga ständigt närvarande. De utvalda trådarna handlar om den mest privata sfären, familjelivet och föräldrarollen. Dessutom rör det sig om situationer när den privata sfären är i kris och under insyn av samhället.
