Jag har i min uppsats haft som mål att kunna besvara min frågeställning som löd: Vad
uppfattar elever med olika etniciteter som relevant historia? För att kunna besvara denna fråga tog jag del av det som har skrivits innan rörande detta och liknande ämnen och för att komma till en djupare förståelse för vad dessa elever vill lära sig utförde jag även två undersökningar. Utifrån dessa undersökningar och i samband med den litteratur jag har läst blir svaret på min fråga att eleverna anser sin egen historia vara relevant kunskap för dem men de vill även lära sig om sitt nya land och dess historia. Förvånande ville flertalet även läsa europeisk historia eftersom de tyckte att det verkade intressant och spännande. Mycket av intresset för att läsa sin egen historia verkar bero på att utvidga sitt eget historiemedvetande om sin härkomst och då kunna utveckla sin identitet men att västcentrerad undervisning inte skadar så länge eleverna får detta uppvägt med undervisning eller arbeten om just deras historia.
Historieundervisning om Sverige och Sveriges uppbyggnad kan vara till hjälp för dessa elever att komma till ro och förstå ett nytt land men för att kunna göra detta måste de även förstå var de kommer ifrån och varför de kanske har tvingats fly eller flytta. Jag har själv märkt när jag jobbat som lärare hur snabbt vissa av dessa elever anpassar sig till den svenska kulturen och känner sig allt mer svenska. Dessa elever uppvisar ett stort intresse över att få mer kunskap om sitt nya land.
Skolan kan utveckla dessa elevers historiemedvetande med en mer blandad
historieundervisning, det vill säga en undervisning som inte bara berör den västerländska historiekulturen utan även andra kulturer och historiesyner. Att det sedan ligger en svårighet i att få med allt som man vill i sin undervisning är ett givet problem men som det föreslås tidigare i min uppsats är ett sätt att låta eleverna arbeta enskilt med sin egen historia. Dock kan detta inte alltid gå att genomför då det kan uppstå språkproblem när eleverna ska läsa så pass mycket själva och utan att läraren hjälper dem igenom de olika texterna. Det kan vara svårt att som lärare hinna med att gå igenom kanske 20 olika texter om 20 olika länder när eleverna kanske inte förstår. Men genom en väl uttänkt plan anser jag att man bör kunna komma runt det problemet också eftersom det har visat sig att det är viktigt att eleverna får
51
lära sig sin egen historia och var de kommer ifrån. Detta hjälper till att utveckla deras identitet och det får ett bredare historiemedvetande.
Det kan vara så att vissa elever inte har läst någon historia alls i sitt hemland och dessa elever uppvisar en brist på att förstå sammanhang i historien och de har svårare att vidga sina vyer, vilket inte alls är konstigt eftersom de inte har någon undervisning att falla tillbaka på. Att fånga upp dessa elever och verkligen försöka att utveckla deras historiska kunskaper är viktigt för eleven själv och dens förståelse för hur historien inverkar på människor och länder än idag. Detta gäller särskilt för de elever som kommer från länder som ofta kommer i
skymundan i historieundervisningen. Vissa länder får sin historia mer genomarbetad eftersom landet eller området har spelat en viktig roll i det historiska spelet.
Som undervisningen ser ut nu är den västcentrerad och det finns inte mycket forskning på vad det är elever med olika etniciteter uppfattar som relevant historia men efter vad som har framkommit i min undersökning och i de texter som jag har refererat till är det viktigt att dessa elever får en, för dem, relevant historieundervisning för att kunna utveckla ett större historiemedvetande, förståelse och identitet. Denna relevanta historieundervisning består av kunskaper om deras hemland och om en förståelse för det nya landet som de befinner sig i.
Referenser
Andersson, Nils (red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:1
Ejlertsson, Göran, 1996, Enkäten i praktiken, Studentlitteratur, Lund
Karlsson, Klas-Göran, 2004, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Historien är nu, Studentlitteratur, Lund,
Mellberg, David, 2004, Det är inte min historia! i Historien är nu, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Studentlitteratur Lund.
Nordgren, Kenneth, 2006, Vems är historien?, Umeå Universitet, Umeå
Wineburg, Sam, 2001, Historical Thinking and Other Unnaturaal Acts, Temple University, Philadelphia.
Bilaga
Enkät.
Vad uppfattar elever med olika etniciteter som relevant historia.
Jag är Kille Tjej
Ålder:
Tycker du att historia är något som skolan ska undervisa i? Varför det?
Har du fått någon undervisning i historia i det land du kommer ifrån?
Skulle du vilja läsa mer om det landets historia? Varför det?
Är historien i det land du kommer från något som du känner är viktigt för dig?
Är Sveriges historia något som du känner är viktigt för dig?
Är Europas historia något som du känner är viktigt för dig?
Beskriv hur olika områdens historia är för dig genom att sätta siffror på följande områden. Sätt 1 för det viktigaste och 3 för det minst viktiga.
Det land du kommer från………. Sverige……….
Vill du skriva kort varför du tyckte så?
Tycker du att du kan känna igen dig i det du läser i historieundervisningen?
Var har du lärt dig mest historia? I skolan eller hemma?
Om du fick välja fritt, vad skulle du då vilja läsa mer om inom historieämnet? Varför det?