Men min historia då?

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Men min historia då?

But what about my history?

Nina Nilsson

Lärarexamen 200hp

Historievetenskap och lärande 2009-01-14

Thomas Småberg

(2)

(3)

Sammanfattning

Nilsson Nina (2008). Men min historia då? (But what about my history?) Historievetenskap och lärande, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vad det är för historieundervisning elever med utländsk bakgrund efterfrågar, att se vad dessa elever anser vara relevant historieundervisning för dem. Metoden för att få fram denna kunskap är två olika enkätundersökningar, nämligen en enkätundersökning och en muntlig intervju med elever från en förberedelseklass i Malmö. Genom att kombinera dessa två undersökningar tillsammans med relevant litteratur för ämnet i fråga framkommer det vad dessa elever efterfrågar i sin undervisning. För att sammanfatta resultaten av dessa undersökningar det ses att eleverna efterfrågar kunskaper om sin egen historia och varför situationen är som den är i deras hemländer men de vill även läsa om Sveriges historia.

Nyckelord för denna uppsats: Etnicitet, historieundervisning, relevant historia, historiemedvetande.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

Inledning... 7

Syfte och frågeställning... 8

Metod ... 8

Intervjuer och enkäter... 8

Urvalet för denna uppsats... 9

Undersökningsproblematik ... 10

Krig, makt och demokrati... 11

Teori... 12

Vad är historia? ... 12

Historiemedvetande... 13

Mångkultur ... 15

Forskningsläge och litteraturgenomgång ... 15

Svarssammanställningar och resultat ... 22

Enkätundersökning... 22 Muntlig intervju... 25 Intervjuperson ett... 26 Intervjuperson två... 27 Intervjuperson tre ... 28 Intervjuperson fyra. ... 30

Analys ... 31

Avslutande diskussion... 38

Referenser ... 39

Bilaga ... 41

(6)

(7)

Inledning

Jag har valt att skriva mitt examensarbete utifrån problematiken runt att det finns så många olika historiemedvetanden och hu lärare bör undervisa utifrån dessa. Då vi blir allt mer introducerade och involverade med människor från andra kulturer än vår egen är det viktigt att förstå att inte alla identifierar sig med det som man själv gör. Att lärare nu för tiden kommer att ha flertalet elever med utländsk bakgrund i sitt klassrum är en självklarhet och detta bör tas hänsyn till i undervisningen. Det finns elever från världens alla hörn i många av våra klassrum idag och dessa har alla en egen historia och den liknar inte alltid den historia som de flesta infödda svenskarna läser om eller identifierar oss med.

Det är viktigt att vara medveten om att det finns flera olika historiemedvetanden och att inte bara ett är rätt. Jag, som själv är etnisk svensk, har inte samma historiemedvetande som en som är etnisk indier till exempel. Vi kommer från helt olika kulturer och våra länder har helt olika historia. Detta är något som måste uppmärksammas i klassrummet och vi måste titta på vad det är för historia som vi lär ut. Är det så att historieundervisningen är väldigt

västerländsk fast att kanske åttio procent av klassen kommer från länder långt utanför Europas gränser och är det i så fall rätt att undervisa på det sättet och kommer dessa elever att ta till sig den historien eller kommer det att kännas så avlägset att ämnet historia bara blir ytterligare ett ”pluggämne”? Som lärare är det oerhört viktigt att ha detta i bakhuvudet när man ska bedriva sin undervisning eftersom det jag anser vara rätt och riktigt kanske låter fel och konstigt i någon annans öron eftersom denna person kommer från en värld där

historiemedvetandet hos folket ser helt annorlunda ut än vad det gör här i Sverige.

Jag läste i Mellbergs text om en lärare som undervisade om andra världskriget och den antisemitism som då rådde och förklarade hur fel det var med judeutrotningen. Efter en lektion kom en elev fram till läraren och sa att han inte alls höll med henne och han sa att det hade varit bra om judarna hade blivit utrotade. Läraren blev givetvis förvånad över detta uttalande och frågade varför eleven kände så och då kom det fram att eleven var av palestinskt ursprung och att han ansåg att judarna var orsaken till kriget mellan palestinier och israeler och han ansåg att judarna hade stulit det land som hade tillhört hans folk.1 Lärarens uppgift är att försöka få eleven att inse problematiken runt kriget i Israel och att man inte kan ge ett visst folkslag skulden för det som deras ledare har bestämt och gjort men det ligger en stor

1

Mellberg, David, 2004, "Det är inte min historia!" i Historien är nu, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Studentlitteratur, Lund.

(8)

utmaning i att kunna göra detta. En möjlighet är att den palestinske pojken i det här fallet har fått höra att det är judarnas fel och det är då hans historia.

Syfte och frågeställning

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få kunskaper om vad man bör undervisa i historia utifrån elevernas olika etniska identiteter och historiemedvetande. Jag vill lära mig vad det är eleverna själva uppfattar som viktig historia och vad de uppfattar som inte så relevant i sammanhanget. Jag baserar även denna uppsats på intervjuer av verkliga människor och inte bara på böcker. Detta för att jag vill höra med egna öron vad det är elever med utländsk bakgrund verkligen vill lära sig inom historieämnet och vilken historia de identifierar sig med. Målet med denna uppsats är att öka kunskapen om vad det är elever med olika etniciteter uppfattar som viktig historia för dem. Frågeställningen blir således denna:

• Vad uppfattar elever med olika etniciteter som relevant historia?

Metod

För att kunna svara på de frågor jag har ställt i detta examensarbete har jag valt att använda mig av enkätundersökningar och intervjuer. Som komplement till detta används också relevant litteratur. Dock finns det inte speciellt mycket skrivet inom detta område.

Intervjuer och enkäter

Enkätundersökningar har blivit en allt mer använd metod för att tillskansa sig kunskaper inom olika områden, detta ofta för att kunna utveckla områden och förbättra det som går att förbättra. En enkät består av ett formulär som innehar olika frågor. Ibland finns det inga svar att välja på utan det måste den som svarar på enkäten själv skriva i men allt som oftast finns det på enkäten förutbestämda svarsalternativ som respondenten väljer sitt svar bland. Som ett komplement till enkätundersökningen (eller som fristående del) används ofta metoden intervju. En intervju innebär direkt kontakt mellan den som frågar och den som svarar, detta saknas i enkätundersökningen. Ofta används två olika intervjutyper, nämligen standardiserad intervju och icke-standardiserad intervju. Den först nämnda innebär att frågorna i det stora hela är formulerade i förhand medan i den icke-standardiserade intervjun är bara frågeområdena fastställda i förväg.2

2

(9)

Urvalet för denna uppsats

De som kommer att svara på min enkät och som kommer att medverka i intervjuer är elever från en förberedelseklass och där hundra procent av eleverna har utländsk bakgrund och är nyligen komna till Sverige. Jag väljer dessa elever på grund av att de passar utmärkt in på det jag söker som undersökningspersoner. De går i skola i Sverige men kommer från helt andra kulturer och många av dem har andra värderingar här i livet. Jag har låtit åtta elever med goda kunskaper i det svenska språket svara på enkäten. Eleverna är mellan tolv till femton år gamla. Det är tre pojkar som har svarat på enkäten och fem flickor. Dessa elever kommer från följande länder:

Irak Jemen Brasilien Italien

Intervjuer har genomförts med elever som har en relativt god kunskap i det svenska språket och som även är äldre än tolv år men yngre än sexton år eftersom det är de elever jag kommer att jobba med mest. Till intervju har jag valt ut fyra stycken elever som alla kommer från olika länder och olika kulturer. Detta för att det är intressant att se om de har olika

uppfattningar om historia eller om de har en ganska lik uppfattning och lika åsikter. Finns det några skillnader mellan de olika etniciteterna eller är det i stort sätt lika var man än kommer ifrån?

De elever som är utvalda för att delta i denna undersökning är elever som gärna ger sig in i diskussioner och där jag känner ett förtroende för att dessa elever gör så bra de kan för att svara på dessa frågor utifrån deras eget perspektiv och utav detta anser jag att undersökningen kan klassas som trovärdig. De frågor som eleverna i den muntliga undersökningen får svara på är följande:

• Har du läst något om krig i historien? • Om jag säger krig, vad tänker du då på?

• Om du har haft någon undervisning om krig eller har upplevt krig, tycker du då att detta påverkar dig och hur i så fall?

• Vad anser du att ordet makt innebär? • Har du läst om makt i historien?

(10)

• Kan du förklara begreppet demokrati och vad tänker du på om jag säger ordet? • Vad önskar du läsa mer om i skolan?

Undersökningsproblematik

Jag valde att göra en undersökning för att få fram nya uppgifter att arbeta med och inte bara begränsa mitt arbete till det andra redan har skrivit ner. Målet är att få fram uppgifter som kan svara på min frågeställning men inte bara det utan även för att få fram riktlinjer för hur

eleverna själva känner det och för hur man ska kunna undervisa i skolan och utveckla deras historiemedvetande.

Problemet med att göra undersökningar utifrån en enkät är att man får svar så som man frågar. Det kan ju tyckas väldigt bra men det är viktigt att det ställs frågor så att de inte kan misstolkas. Frågorna måste vara tydliga och klara för att få fram ett resultat som kan ge något i slutet av arbetet. Om frågorna misstolkas är det ett misslyckande för den som ställt frågorna och man får inte fram en bild för det som det frågas efter. Det ligger ett problem i att vara så tydlig som möjligt fast ändå göra frågorna så lätta som möjligt.3 Då de elever jag valt att intervjua inte har svenska som modersmål finns det en risk att de missuppfattar frågorna och att resultatet av undersökningen då inte blir det som har efterfrågats. Ett annat problem är att jag inte kan använda mig av vilka ord jag vill för att underlätta för eleverna eftersom risken då är att de inte förstår vad jag efterfrågar och vill att jag ska hjälpa dem med frågorna. Att hjälpa dem med frågorna kan ställa till problem då det finns en risk att eleverna läser av mig och svarar det de tror att jag vill höra. Detta fenomen har jag uppmärksammat i andra situationer. I min uppsats använder jag mig även av intervjuer så som jag skrev tidigare i texten. Detta skiljer sig från enkäterna eftersom jag här för ett samtal med mina elever och att de kanske kan förklara sig mer när de inte bara ska kryssa i en ruta som svar. Även här gäller det att jag inte färgar av mina åsikter på eleverna utan att de får prata fritt om och runt de

frågeställningar jag kommer att ta upp med dem. Jag ska, som intervjuare, bara vara en aktiv lyssnare och ta in det de säger utan att försöka styra dem.4 Detta är det svåra med enkäter och intervjuer, detta att försöka att själv vara så objektiv som möjligt och inte styra in de som ska svara på det spår som jag kanske vill att de ska följa utan att bara vara passiv i mitt

inhämtande av information. Fördelarna med detta sätt att inhämta information är att just denna undersökning med just dessa elever är det ingen annan som har gjort innan och den blir unik i sin utformning. Uppsatsen blir inte heller baserad på andras böcker och texter utan på faktiska

3

Ruane, Janet, M, 2006, A och O i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund, sid 152-157

4

(11)

människor och deras erfarenheter och kunskaper och det är precis det som jag vill åt med denna undersökning. Intervjun blir även mer personlig än enkätundersökningen just eftersom det är ett direkt möte med den som intervjuas och kommunikationen sker människor emellan och inte genom ett pappersblad med frågor. I intervjun kan det gås ner mer på djupet i hur den intervjuade menar medan man i en enkätundersökning bara kan få just det svar som står nerskrivet på pappret. En enkät blir inte lika personlig som en intervju men kan ge mycket information i alla fall. Det är därför jag har valt att använda mig av både en enkät och av intervjuer just för att få så uttömliga svar som möjligt att basera min uppsats på.

Jag har valt att göra undersökningen på grund av att det är människors erfarenheter som jag samlar in information runt och det ger, i mitt tycke, mer än att basera uppsatsen på redan gjorda undersökningar.

Krig, makt och demokrati

Jag har valt att utgå från tre begrepp i min uppsats. Dessa tre begrepp är krig, makt och demokrati. Dessa tre begrepp valdes av den anledning att jag tror att det är några av de

historiska begrepp och fenomen som eleverna har flest tankar runt omkring. Dessa begrepp är ofta i harmoni i de flesta länder i västvärlden men för att kunna utreda situationer i andra delar av världen är det viktigt att eleverna har en tanke om vad det är för något för att kunna förstå sammanhanget mellan dessa tre fenomen. Detta måste framföras i historieundervisningen och de kan hjälpa elever från utsatta länder att förstå situationen i hemlandet. Men om det bara undervisas västeuropeisk historia utifrån dessa begrepp blir det svårare för eleverna att förstå dess enorma innebörd och påverkan på historien men framför allt dess påverkan i våra dagar. Dessa begrepp används bara i den muntliga intervjun och där har det noggrant valts ut fyra elever från olika delar av världen för att diskutera dessa begrepp. De har valts utifrån vilka länder de kommer ifrån och hur pass mycket svenska de kan. Att de kan förklara sig på svenska är viktigt eftersom det blir lättare att genomföra en undersökning då. Tre av

intervjupersonerna kommer från krigsdrabbade länder och den fjärde gör det inte och jag ville se huruvida deras svar i den muntliga intervjun påverkades utifrån härkomsten. Begreppet krig valdes därför att det är ett så laddat begrepp och så oerhört aktuellt i dagens samhälle för är det inte krig mellan två länder så är det inbördeskrig eller gängkrig och att det går att se på begreppet på så olika sätt. Vad har elever från krigsdrabbade länder för historiemedvetande och skiljer det sig från eleven som inte har varit med om krig? Påverkas dessa elever i en viss riktning när det gäller identitet och nationalism eller är de inte påverkade av det i den

(12)

sammankopplade med begreppet krig på ett vis samtidigt som de kan vara oerhört åtskilda. Dessa begrepp är något som har präglat historien och lett fram till där vi nu befinner oss men det är inte slut med det så de kommer att prägla framtiden också. Eftersom det är så viktiga begrepp i historien, i vår tid och antagligen också i framtiden är det intressant att se hur eleverna förhåller sig till detta och om det är så att det skiljer sig i deras uppfattningar av dessa fenomen. Någon uppfattning om detta bör eleverna ha men hur ser den ut och innefattas dessa begrepp i deras historiemedvetande?

Teori

För att denna uppsats ska ha någon relevans så måste vi förstå varför man ska läsa historia överhuvudtaget. Vad ger det att läsa om det som har varit och betyder det något för

människorna idag?

Vad är historia?

Vad historia är för något är upp till varje individ att definiera för sig själv men

historieundervisningen i skolan har uppkommit genom en strategi att skapa en befolkning med samma identitet och därmed skapa en nationalstat. Folket skulle känna att de hörde ihop. Under andra delen av 1800-talet blev skolan statens viktigaste verktyg till att uppnå detta mål att ena folket. Historieämnet skulle uppfostra eleverna att bli goda medborgare som såg upp till överheten och som älskade sitt fosterland. En uppfattning om att svenskar alltid hade varit ett etniskt särpräglat folk uppstod och etablerades under den här tiden.5 Att det egentligen aldrig har varit så att Sverige aldrig har varit ett land med homogen befolkning tycktes inte räknas. Sverige har alltid haft en viss invandring även om det vissa perioder har varit mer respektive mindre.6

Idag har historieämnet som största uppgift att motverka rasism, diskriminering och fördomar. Det ska verka till att kunna fungera i ett mångkulturellt samhälle och att detta är viktigt för alla elever vilken bakgrund de än må ha och här är styrdokumenten tydliga. Däremot är det inte bara skolan som lär ut historia och förmedlar vad historia är utan det gör även individer, kulturer och familjer.7

5

Andersson, Nils (red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:01, sid 7.

6

Nordgren, Kenneth, 2006, Vems är historien?, Umeå Universitet, Umeå, sid 31

7

Andersson, Nils (red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:01, sid 21

(13)

Det är lätt att säga vad skolan och samhället menar med begreppet historia och

historieundervisning, det är däremot mycket svårare att peka på vad gemene man säger att historia är eftersom det är så individuellt vad som menas bed begreppet och dess innehåll. Alla tillhör vi alla en historiekultur som har uppkommit genom att vi identifierar oss med kulturer och grupper som har ett liknande sätt att se på historien som vi själva har. Vi har även ett historiemedvetande som är svårare att identifiera och klassificera eftersom det är så

flytande och utvecklas hela tiden. Att inse att begreppet historia är något som varje individ har en egen förklaring på är kanske att bättre förstå människors olika historiemedvetande än om man strikt följer den betydelse historia har i skolan.

Historiemedvetande

För att göra uppsatsen relevant, måste det tydliggöras begrepp så som historiemedvetande och historiekultur. Historiemedvetandet är vad en person har för kunskaper om sin historia och andras historia medan historiekultur innebär vilken kultur och historia en person kommer ifrån.

Detta är begrepp som är oerhört viktiga att ta hänsyn till när det bedrivs undervisning i historia. Man måste, som lärare, förstå att alla inte kommer till klassrummet med samma historiska bagage som en själv och man måste försöka ta hänsyn till vad eleverna har lärt sig och vad de vill fortsätta att lära sig och för att få eleverna till att utvecklas måste detlyssnas på deras önskningar.

Kenneth Nordgren skriver mycket om historiemedvetande, identitet och kultur i sin avhandling Vems är historien? Här skriver han om svårigheterna med att reda ut själva begreppet historiemedvetande och att det ofta behöver göras genom en omfattande diskussion eftersom forskningsläget är sådant att det visar på flertalet olika tolkningsvarianter. Dessa tolkningsvarianter finns mellan olika forskare men också inom en och samma text. Nordgren pekar på att tolkningsbredden för ett begrepp som skapas genom att foga samman historia och medvetande inte är något att förvånas över. Ett historiemedvetande är ofta sammanhang mellan en tolkning av det förflutna, förståelsen för det närvarande och perspektiv på framtiden. Människan har olika förväntningar och de i samband med erfarenheter påverkar hennes förståelse av sig själv och sin omvärld. Nordgren menar att ett historiemedvetande inte är detsamma som rena sakkunskaper eller en historiesyn utan det är vad människan själv uppfattar som sin eller sin kulturs historia. Historiemedvetande är ett stort begrepp och rymmer flera människors historiekultur och tolkningar av dessa genom tid och rum. Alltså är

(14)

själva ordet historiemedvetande ett stort begrepp som omfattar alla samband mellan det som varit, det som är nu och det som skall komma. 8

För att kunna ha ett historiemedvetande så krävs det en historiekultur, alltså ett kommunikativt sammanhang. Här framhåller Nordgren två kommunikationsaspekter nämligen kanaler och artefakter.

1. Kanaler kan vara formella såsom museer och skolor. Eller informella såsom familjen, nätverk och intressegrupper.

2. Artefakter är ting men även påståenden och berättelser om historien som sedan överförs genom generationerna. Artefakterna är styrda av tankemönster, traditioner och genrekrav. Dessa är den ömsesidiga förståelsens förutsättning och begränsning. Historiekulturen är historiemedvetandes direkta former.9 Historiemedvetandet påverkar både vår identitet och vår verklighetsuppfattning och det gör att den historiska berättelsen är ett viktigt verktyg till att förmedla, påverka och legitimera olika handlingar och värderingar.10 Det är svårt att se hur ett historiemedvetande uttrycks, varför det förändras och om det går att utveckla. Nordgren menar ”att studera historiemedvetande innebär att i konkreta

berättelser söka bakåt efter berättaren och framåt efter mottagaren, utåt efter den

historiekulturella kontexten samt inåt efter de mönster som formar berättelsens intrig”.11 Historiemedvetande aktiveras ofta genom kriser, trauman och snabba förändringar som påverkar hela människans livssituation. Ibland måste människor inse att gamla sanningar kanske inte är så sanna trots allt. Nordgren refererar i sin text till Bernard Eric Jensen och tar upp de fem processer som Jensen har listat som viktiga i att utveckla ett historiemedvetande. Dessa processer är som följer:

1. Identitetsbildning, det vill säga behovet av kontinuitet och tillhörighet över tid.

2. Mötet med andra kulturer, det vill säga behovet att skilja mellan likheter och olikheter, 3. Sociokulturella läroprocesser, det vill säga existentiella frågor.

4. Värde och principförklaringar, det vill säga behovet av att rättfärdiga sina intressen. 5. Berättelser, det vill säga uttrycksformen.12

Precis som Klas-Göran Karlsson nämner i sin text Historiedidaktikens teori menar även Nordgren att ett historiemedvetande inte skapas i skolan eftersom det redan finns där. Vad

8

Nordgren, Kenneth, 2006, Vems är historien?, Umeå Universitet, Umeå, sid 15-17

9

10

11

12

(15)

som kan utvecklas är förståelsen av sambanden mellan dåtid, nutid och framtid. Denna förståelse kan utvecklas i olika riktningar.13

Mångkultur

Precis som Nordgren skriver är ett historiemedvetande grunden till att en människa ska kunna skapa sig en identitet och att ha en identitet är viktig för en människas utveckling.14 Sverige har ett mångkulturellt samhälle och hur påverkar identiteter, värderingar och kulturer? Vad innebär mångkulturen för historieundervisningen i skolan? Skolämnet historia har till uppgift att vidareutveckla elevernas historiemedvetande.

Med ett mångkulturellt samhälle menas det att människor med olika bakgrunder och kulturer kan leva sida vid sida och berika varandras värld. Detta har länge säjs vara ett idel som har varit eftersträvansvärt men verkligheten visar även på politiska misslyckande med detta då det inte alltid är så att verkligheten lever upp till idealet. Sexton procent av Sveriges befolkning idag är födda utomlands eller i Sverige men då båda föräldrarna är födda i utlandet.15 Det är alltså en relativt stor del av Sveriges befolkning som kommer ifrån andra länder och kulturer och detta påverkar även skolan och dess undervisning och det är det jag kommer att peka på i min analysdel.

Den förändring som uppkommer när en människa bryter upp sitt invanda liv och flyttar till något annat innebär en förändring i sin självuppfattning, nämligen vem man anser sig vara, vem man har varit och vem man blir. Det uppkommer hela tiden situationer och förhållanden som den nyanlände måste anpassa sig till och förhålla sig till. Många smälter lätt in i det nya landet medan andra har svårare att anpassa sig och håller sig kvar vid den etniska identiteten. Detta innebär hela tiden förändringar i en människas identitet, diaspora.

Ungdomar med utländsk bakgrund utvecklar ofta ett annat historiemedvetande än sin föräldrageneration då ungdomarna delvis har helt andra erfarenheter.16

Forskningsläge och litteraturgenomgång

Sam Wineburg skriver att det hela tiden finns en spänning mellan nutid och dåtid och att man kan titta tillbaka i historien för att få svar på varför det ser ut som det gör idag.17 Kanske är det så men vems historia ska man se tillbaka på? Ska vi som skåningar titta på danskarnas historia

13

14

15

16

Nordgren, Kenneth, 2006, Vems är historien?, Umeå Universitet, Umeå, sid 30-33

17

(16)

eller ska vi titta på svenskarnas historia? Beror det på vem vi identifierar oss med och gäller även våra elever med utländsk bakgrund?

Klas-Göran Karlsson skriver att alla människor bär på en historia vare sig vi vill det eller inte. Han menar att vi påverkas av vår historia och att den alltid kommer att finnas hos oss. Många anser att det viktigaste med att kunna historia är för att få människor att kunna orientera sig i tid och rum och att detta är en viktig del av den personliga utvecklingen. Att kunna placera in sig i den historien är viktigt för en människas utveckling.18

Vilken historia påverkas då våra invandrarbarn av? Vad vill de läsa mer om och vad vill de läsa mindre om? Vilken historisk bakgrund har de? Kort sagt kan jag sammanfatta frågorna till vad uppfattar elever med olika etnicitet som relevant historia? Dessa är frågor ska försökas att besvara i uppsatsen.

Historia läses för att förstå dagens samhälle och varför det ser ut som det gör i olika länder och världsdelar. Det är ett bra svar på en egentligen ganska komplex fråga och den riktiga frågan ligger i vilken historia vi ska läsa.

Till den muntliga undersökningen valdes tre stora historiska begrepp ut och dessa var krig, makt och demokrati. Jag trodde att de invandrarelever jag skulle fråga i min undersökning hade åsikter om just dessa begrepp och att de skulle ha mest att säga om begreppet krig medan svaren skulle bli ungefär lika fast de intervjuade kom från fyra olika länder. Dessa begrepp valdes också därför att de berör många utomeuropeiska länder på det sätt att dessa tre begrepp ofta är sammankopplade till varför vissa situationer ser ut som de gör i ett antal länder. Även om dessa tre begrepp är dynamiska och väldigt viktiga i utomeuropeiska länder så används de mest till att förklara situationer i Europa.

I enkätundersökningen ville jag titta på vad eleverna ville läsa om i historien och mitt antagande var att de som inte var från Europa ville läsa om sitt hemlands historia och kanske även sin världsdels historia men att det var få elever som ville läsa om Sveriges och Europas historia. Detta är ett antagande och uppsatsen går ut på att se huruvida detta stämmer eller inte. Det fanns även en tanke på att det kan vara så att eleverna nu identifierar sig mer med Sverige än med deras hemland eftersom de nu bor här.

Jag ville även se vad historia var för dessa elever och det gjorde jag med hjälp av dessa begrepp som jag tidigare nämnt och jag ville se vad elever med olika etniciteter uppfattar som historia.

18

Karlsson, Klas-Göran, 2004, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Historien är nu, Studentlitteratur, Lund, sid 22

(17)

Det finns inte särskilt mycket litteratur skrivet inom detta ämne. Klas-Göran Karlssons och Ulf Zanders bok Historien är nu är däremot väldigt relevant för detta arbetsområde då boken berör viktiga punkter så som historiedidaktik och har avsnitt som handlar just om att

undervisa invandrarelever och vad de ser som sin historia. Bland annat är David Mellbergs artikel till stor hjälp för uppsatsen då det väldigt tydligt behandlar och belyser problemet med att ha elever med olika identiteter och etniciteter i samma klassrum.19 Det är helt klart en utmaning att undervisa i historia och säkert i andra ämnen också när femton procent av eleverna i grundskolan är av utländsk bakgrund.20

Vidare kan det tittas på vad de olika författarna som här finns refererat till har för teorier och vad de har skrivit gällande detta ämne.

Boken Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet är också väldigt användbar inom detta område.21 I boken diskuterar Kenneth Nordgren i ett kapitel vems historien är.22 Nordgren skriver i sin text att historieundervisningen har varit ett sätt att

kunna skapa nationalstater och att det tidigt blev en strategi för att få ett folk att känna samhörighet. Idag har historieundervisningen inte riktigt samma mål utan nu ska ämnet istället motverka fördomar, rasism och diskriminering.23 Nordgren fortsätter sedan att föra fram att historia handlar lika mycket om känslor som förnuft och att en historia är

mångfacetterad och motsägelsefull. Detta kan jag föra in som resonemang i min undersökning då jag lite kan se hur pass känslor spelar in på det som eleverna vill läsa mer respektive mindre av.

Det som för denna undersökning är mest intressant i Nordgrens text är att han har undersökt hur fördelningen av händelser är uppdelad i läroböckerna och hur bildmaterialet är fördelat. Jag har själv inte tittat på några läroböcker men hans undersökning är intressant för mig eftersom jag har tittat på vad det är eleverna vill läsa om och då kan Nordgrens undersökning visa på om böckerna är västcentrerade eller om de täcker in områden som gör att

invandrarelever också kan känna att det är deras historia om det visar sig att de vill läsa mycket om deras hemländers historia. Nordgren kommer fram till att i de fyra olika

19

Mellberg, David, 2004, "Det är inte min historia!" i Historien är nu, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Studentlitteratur, Lund, sid 317

20

21

22

Andersson, Nils (red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, , Aktuellt om historia 2008:01, sid 7

23

Andersson, Nils,(red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:01, sid 7

(18)

läromedelsböcker som han har tittat på tar Europa och Norden tillsammans upp 66 % av utrymmet, Östeuropa 9 %, Asien 7 %, Nordamerika 6 %, Mellanöstern 5 %, Afrika 4 % och Sydamerika 3 %.24 Speglar då detta vad det är som vi lärare ska lära ut och är uppdelningen av utrymme verkligen rättvist fördelad? Vi har idag många elever från andra länder än de som är av Europa innefattade men ändå verkar tonvikten, enligt dessa läroböcker ligga på Europa och Norden. Utifrån denna undersökning kan Nordgren visa att läroböckerna visar på en historia och den är inte särskilt mångkulturell och att det inte är ofta som vi får möta andra kulturer än vår egen i historieböckerna. Nordgrens huvudhypotes är att ”Framställningen i dagens läroböcker formas fortfarande av metaberättelser om hur den europeiska kulturen har utvecklats medan den har rört sig från öst till väst”.25

För att sammanfatta det Nordgren har skrivit i sin text är att läromedlen är fulla av västerländsk kultur och historia men att de inte går på djupet vad det gäller etnicitet och nationalism.

Även Per Eliassons text i boken Historieundervisning och identitet i det mångkulturella

samhället tar upp och visar på den västercentrering som finns i läroböckerna och i skolan. I

detta avsnitt refererar Eliasson till Masoud Kamalis undersökning av sju läroböcker i

religionskunskap och historia för gymnasie- och grundskolan utefter konstruktion av ”vi” och ” de andra”. Kamalis slutsats (enligt Eliasson) är att de böcker som granskades var

västcentriska och att världens historia reduceras till västerlandets historia.26 Detta kapitel använder jag mig av när jag tittar på vad som har framkommit i min undersökning. Denna uppsats frågeställning är vad elever med olika etniciteter uppfattar som relevant historia men sedan kan man se hur det ser ut i verkligheten nämligen om man kan uppfylla deras krav med hjälp av läromedlen eller om man måste hitta andra sätt att tillgodose elevernas önskemål om sin undervisning. Detta har Nordgren tittat på men då jag inte ska titta på hur historia ska läras ut till elever med olika etniciteter lämnar jag det därhän.

Klas-Göran Karlsson behandlar historiedidaktik och dess utveckling och teorier. Karlsson skriver att en historiedidaktiker intresserar sig för vilken historia som förmedlas och av vem den förmedlas och till vem. Karlsson skriver vidare att det är svårt att utforska hur människor tar till sig och tillgodogör sig historia och att man tänker att människor inte är tomma och ska fyllas med innehåll utan att människor redan innan kunskap har förmedlats till dem redan bär

24

25

Andersson, Nils (red), Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:01,sid 13

26

Eliasson, Per, Då måste man ju förstå hur historien påverkar människor, som påverkar historien igen, i Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet, Aktuellt om historia 2008:01, sid 40

(19)

på erfarenheter, upplevelser och kunskaper påverkar hur de mottar och tillgodogör sig

historien.27 Detta kan appliceras på denna uppsats då det berör frågeställningen. Eleverna som jag har intervjuat har en historia och ett historiemedvetande men kanske inte alltid samma historiemedvetande som många har här i Sverige.

Hela Karlssons kapitel handlar om historiedidaktikens framväxt men behandlar inte särskilt mycket det ämne som denna uppsats ska handla om utan mest historiedidaktiken i stort och dess framväxt i Norden.28 Han nämner dock några hypoteser som kan komma till användning och det är alla människor har olika förhållningssätt till, vad han kallar, den historiska

dimensionen och att det ofta är den som har makten i ett samhälle som har företräde till tolkningen och bruket av den men att man inte bara kan relatera detta till makt utan också till kultur och tradition.29

Det är inte bara skolan som lär ut historia nu för tiden utan allt eftersom samhället

utvecklas kommer det nya vägar till att lära sig om sin historia och om andras historia. I vårt samhälle är vanliga källor TV, tidningar och Internet medan det kanske i andra delar av världen förmedlas av familjen och andra närstående människor, Vi får alltså vår historia förmedlad till oss på olika vis och det är viktigt att tänka på när en sådan undersökning görs som jag gör och jag har varit noggrann med att fråga om de har haft historieundervisning i skolan eller om de har fått sitt historiemedvetande från andra källor och där skiljer sig svaren i min undersökning åt vilket gör den mer intressant och dynamisk.

Denna uppsats går ut på att få reda på vad det är elever med utländsk bakgrund egentligen vill lära sig för historia och man bör inse att även om de inte har läst historia i skolan i sitt hemland har varje människa ett historiemedvetande och en egen historisk identitetsbildning som det bör tas hänsyn till. Karlsson menar att utan ett historiemedvetande skulle vi inte existera alls, varken som individer eller som samhällsvarelser och ingen kan sakna ett

historiemedvetande.30 För att klarlägga vad ett historiemedvetande är citerar jag Karlsson när han säger att ”historiemedvetandet är med andra ord den mentala processgenom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning om en specifik framtida utveckling.”31 Detta har alltså även de elever som inte har

27

Karlsson, Klas-Göran, 2004, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Historien är nu, Studentlitteratur, Lund, sid 22, sid 34

28

Historiedidaktik handlar om förmedling av historia.

29

30

31

(20)

fått någon undervisning alls i historia i skolan i sitt hemland. Historieundervisningen bidrar till människans identitetsbildning men även till vår ideologiska, politiska och moraliska orientering i samhället.32 Det är därför det är så viktigt att ta reda på vad människor med olika etniciteter anser som viktig historia för deras del. Historieundervisningen ska få elever att utvecklas som människor och för att de ska känna att de får ut något av undervisningen så måste de känna att de berörs av det som lärs ut. Då Karlssons avsnitt behandlar

historiedidaktikens framväxt anser jag att kapitlet Det är inte min historia! skrivet av David Mellberg har en större relevans till denna uppsats då han behandlar just vad det är för historia elever med olika etniciteter efterfrågar och vill lära sig samt problematiken runt att ha så många olika etniciteter med olika historiemedvetande i samma klassrum. Mellberg anser att ungdomstiden är en period av identitetssökande och att ungdomar prövar sina attityder och värderingar mot andra i samhället. För att en lärare ska kunna utveckla en elevs attityd är det viktigt att läraren inte försöker övertala eller indoktrinera eleven eftersom det kan få helt motsatt effekt hos eleven. Det är viktigt att försöka förstå elevens livssituation för att kunna utgå från begreppet historia och att undervisning utifrån historiemedvetande och historiekultur har en förutsättning att utveckla eleven.33 Detta tror även jag är mycket viktigt och det är därför jag vill kunna ta reda på vad det egentligen är eleverna vill få ut av sin

historieundervisning. Mellberg anser även att det multietniska samhället är en bra

utgångspunkt för att förstå och kunna pröva historiens betydelse för individer och samhällen och att historiekulturer studeras bäst när de utövas.34

I klassrummet finns det flera olika historiska berättelser och så många olika

historiemedvetanden att detta måste föras fram i ljuset och konkretiseras mer än vad det har gjort hitintills, alltså måste det ses vad det är eleverna vill ha ut av sin undervisning. Mellberg menar att ”I arbetet med historia måste avsändaren och förmedlaren ta hänsyn till mottagarens historiemedvetande för att kunna uppnå de tänkta målen.”35 Detta kan tyckas självklart men är det inte. Kanske behöver man inte tänka på detta så mycket när klassen består av elever med samma etniska bakgrund men i det klassrum där eleverna består av flertalet olika etniska bakgrunder är det oerhört viktigt eftersom historiemedvetanden kan skilja sig väldigt åt. Givetvis gäller detta även i klassrum med elever ur samma etniska grupp, då eleverna här

32

33

34

35

(21)

också har olika historiemedvetanden men det kan skilja sig oerhört mycket mer i ett klassrum med olika etniciteter. I Sverige ingår historieundervisning i den obligatoriska skolan och bättrar då på elevernas historiemedvetanden men i andra länder existerar ingen

historieundervisning alls i skolan och i vissa fall går barn inte i skolan alls och hur får dessa elever ett större historiemedvetande? Är detta historiemedvetande då kanske präglat av

familjens situation och erfarenheter? Det kan antas att det är så eftersom de inte har fått någon historieundervisning i skolan utan har då kanske fått sitt historiemedvetande av andra

människor så som föräldrar och liknande. Lite av denna problematik tar Mellberg upp när han anser att om läraren och eleven tillhör samma historiekultur underlättas kommunikationen och lärare och elev har lättare att förstå varandra och eleven får sitt historiemedvetande bekräftat på ett helt annat sätt än om lärare och elev kommer från skilda historiekulturer.36 Även Nordgren tar upp detta då han pekar på de två kommunikationsaspekterna kanaler och

artefakter. Nordgren menar att det finns olika sätt att tillskansa sig ett historiemedvetande och en historiekultur.37

Att en individs historiemedvetande och identitet hör ihop är viktigt att förstå och om en individ har problem med sin identitet har denne också problem med sitt historiemedvetande. Undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund ofta får problem i tonåren med att hitta sin identitet.38 Därför är det viktigt för dessa elever att få höra om sin historia om det är det de vill. Eleverna bör kunna få en möjlighet till att kunna förstå hur deras egen historia ser ut och framför allt varför den ser ut så och det kanske även kan underlätta till att förstå varför de har flytt från hemlandet och den situation som råder där. Givetvis är det inte alla elever med utländsk bakgrund som har flytt från sina hemländer men en stor del har gjort det och de bör få en förståelse varför det har blivit som det har blivit i hemlandet. Om inte föräldrarna noggrant har förklarat för sina barn om bakgrunden till flytten kan barnen själva ha stora behov att ta reda på varför det har blivit som det har.39

Mellberg har undersökt om historieundervisningen har förändrats i ett multietniskt klassrum och slutsatsen han drar är att det inte har ändrats särskilt mycket och att detta

36

37

38

39

(22)

dessutom bekräftas av de lärare som har ställt upp i undersökningen. Det finns vissa lärare som avviker från detta men i det stora hela har det inte ändrats.40

Mellberg anser att det är ett problem att eleverna inte får ta del av sin egen historia. Flera av de lärare som Mellberg använde sig av i undersökningen menade att många av eleverna inte förstod varför de var i Sverige och att nationalismen var utbredd hos vissa grupper och att rasism mellan olika grupper var ett problem. Att undervisa mer genealogiskt kan bidra till en ökad trygghet för eleverna och skapa meningsfulla sammanhang.41

Mellberg frågar sig då hur en förändring av historieundervisningen i en multietnisk skola kan se ut och han drar upp några linjer för detta och dessa tankar har han kommit fram till genom intervjuer, egna erfarenheter och studier utförda av Nordgren.

• ”Utgångspunkten för undervisningen i historia måste vara att elevernas identitet har

betydelse för innehållet.

• Eleverna erbjuds möjligheter att fördjupa sig i sin historia även om den ofta är

mystisk och nationalistisk.

• Låt eleverna arbeta med den egna närhistorien: Varför är jag här nu? Vad gjorde min

släkt och familj innan den eller vi flyttade till Sverige?

• Arbeta med aktuella konfliktområden som finns i elevernas medvetanden. Studera och

diskutera den historiska bakgrunden till konflikten för att få fram olika perspektiv.

• Studera den svenska historien och beskriv hur det svenska moderna samhället byggdes

upp och utvecklades till ett multietniskt samhälle.”

På detta sätt kan eleverna utvecklas och deras livssituation och historiemedvetande får en betydelse.42 Det behövs alltså en attitydförändring inom skolan som gör att man ser förbi de ramar som ”alltid” har funnit där och ser till att samhället har förändrats och i takt med att samhället förändras måste även skolans historieundervisning förändras och bli mer dynamisk och levande för att tillgodose alla elevers väldigt varierande och skiftande behov.

Svarssammanställningar och resultat

Enkätundersökning

40

Mellberg, David, 2004, "Det är inte min historia!" i Historien är nu, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Studentlitteratur, Lund, sid 329-330

41

Genealogi är det vetenskapliga studiet av människors släktförhållanden.

42

Mellberg, David, 2004, "Det är inte min historia!" i Historien är nu, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Studentlitteratur, Lund, sid 323-333

(23)

Jag har genomfört en enkätundersökning med några av elever i en förberedelseklass. Eleverna är mellan tolv till femton år gamla. Det är tre pojkar som har svarat på enkäten och fem flickor. Dessa elever kommer från följande länder:

Irak Jemen Brasilien Italien

Jag har ställt frågor som berör huruvida de är nöjda med den historieundervisning de får i Sverige eller om det är något de skulle vilja ändra på, det vill säga om du är intresserade av att läsa mer om sina hemländer och hur de ser på att läsa om Sveriges, Nordens och Europas historia. De har även fått motivera vissa av sina svar. Enkäten finns som bilaga till den här uppsatsen och består av elva frågor.

Denna enkät ligger till grund för min undersökning och detta för att se om det kan vara så att det är vanligt att eleverna vill läsa mer om sitt hemlands historia. Detta är det resultat jag har fått:

Jag började med att fråga om historia är något som eleverna tycker att skolan ska undervisa i och alla eleverna var eniga om att det är viktigt att skolan undervisar i historia. Några av argumenten är ”att det är viktigt att veta”, ”ja, för det är bra att kunna allt” och att ”det är bra att veta alla saker som dom har gjort innan”.

Vidare frågade jag om de hade läst någon historia i det land som de kommer ifrån och där fick jag ett svarsresultat som jag inte hade trott så sju av åtta elever inte hade läst någon historia alls i sitt hemland. De har alltså inte någon historieundervisning alls att falla tillbaka på innan de började i förberedelseklassen och där det för tillfället mest har undervisats i svensk historia. Alltså saknar flertalet elever undervisning om sitt hemlands historia.

De fick även svara på en fråga om de skulle vilja läsa mer om sitt hemlands historia och där fick de även motivera, om de svarat jakande, på varför de ville det. Alla utom en svarade att de ville läsa mer om sitt hemland och de flesta motiverade det med att det är viktigt att ha kunskaper om sitt eget land eftersom det är där man kommer ifrån. En har motiverat sitt svar som följande ”Ja, därför jag är bara 16. Jag kan inte allt om Brasilien. Jag vill veta mer”. Då jag nu hade frågat om deras hemländers historia tänkte jag jämföra den med vad de tyckte om att läsa om Sveriges och Europas historia. Bland dessa åtta elever är det bara en som kommer från ett land i Europa, nämligen Italien. Resterande sju elever kommer från arabisktalande länder utanför Europa.

(24)

Resultatet på frågan om Europas historia är viktig blev resultatet att åtta av åtta elever ansåg att det var viktigt att läsa om.

Jag bad eleverna att sätta siffror på vilket områdes historia de tyckte var viktigast. 1 var det viktigaste och 3 var det de kände minst viktigt. De kunde välja mellan svarsalternativen ”Det land du kommer ifrån”, ”Sverige”, ”Europa”. Fyra av åtta tyckte att hemlandets historia var det som var viktigast medan en av åtta tyckte att Sveriges historia var viktigast. Resterande tre elever tyckte att Europas historia var den viktigaste att läsa om. Däremot var det fyra som satte en tvåa på Sveriges historia så intresset för att läsa svensk historia finns där. Jag bad dem sedan att vidareutveckla varför de hade satt siffrorna som de hade gjort och svaren blev följande:

”För att jag bor i Sverige, och jag kommer från Irak och jag är i Europa nu.” Denna elev hade satt en etta på Irak, en tvåa på Sverige och en trea på Europa.

”För att det är bra att veta om länderna.” Här såg skalan ut som så att det var en etta på Europa, en tvåa på det land du kommer ifrån och en trea på Sverige.

”Jag kommer från Irak och nu bor jag i Sverige och det är bra att veta allt om sitt hemland och sitt nya land” Skalan här var en etta på det land du kommer ifrån, en tvåa på Sverige och en trea på Europa.

”Därför att Europa har mycket historia.” Skalan här var en etta på Europa, en tvåa på hemlandet och en trea på Sverige.

”Därför att det är bra.” Skalan här var en etta på Sverige, en tvåa på hemlandet och en trea på Europa.

”Därför.” Skalan var en etta på hemlandet, en tvåa på Sverige och en trea på Europa.

”Därför att det är kul att veta.” Skalan var en etta på Europa, en tvåa på Sverige och en trea på Europa.

”För att det är mitt land.” Skalan var en etta på hemlandet, en tvåa på Europa och en trea på Sverige.

I nästföljande fråga undrade jag om eleven kände igen sig i historieundervisningen och det ansåg alla att de gjorde.

På frågan var de hade lärt sig mest historia, i skolan eller i hemmet, svarade sex stycken att de hade lärt sig mest i skolan och två stycken att de hade lärt sig mest historia hemma. En elev specificerade även att denne hade lärt sig mest historia i skolan i Brasilien. De andra har lärt sig mest historia i skolan i Sverige då de inte har haft någon historieundervisning i sina hemländer.

(25)

På sista frågan skulle de svara på vad de skulle vilja läsa mer om, om de fick välja fritt inom historieämnet och eleverna skulle även motivera sina val.

Svaren blev följande.

”Jag vill lära mig mitt lands historia för jag vill veta mer om mitt land.” ”Det är ett bra ämne. För det berättar om världen.”

”Brasiliens och Europas historia, därför det är intressant.” ”Jag vill läsa mer om Europa.”

”Om Europas historia för att det är väldigt kul.”

”Jag vill läsa om romarriket för att dom är bäst och dom kom från mitt land.”

Två av svaren har jag inte tagit med då eleverna uppenbarligen inte har förstått frågan. Dessa elever har bara varit i Sverige en kort tid och det är alltid ett problem med språket och

förståelsen. Jag har tagit mig friheten att rätta stavfel och grammatiska fel i elevernas svar men innebörden är densamma.

Detta var en sammanställning av de resultat jag har fått av min enkät och jag återkommer med analysen av svaren i analysdelen.

Muntlig intervju.

Jag har intervjuat 4 (antal under 10 skrivs med bokstäver i löpande text) elever i en

föreberedelseklass. Jag valde ut tre historiska begrepp som jag ville att de skulle förklara och resonera kring för att se hur deras historieundervisning och förståelse för historien ser ut men även om det skiljer sig nämnvärt från den svenska skolans historieundervisning. Dessa begrepp är de som följer.

1. Krig 2. Makt 3. Demokrati

Eleverna kommer från Kosovo, Jemen, Brasilien och Irak. Jag valde ut elever från dessa länder för att få lite spridning på den etniska tillhörigheten och för att få ett större spektra i undersökningen. Intervjun har varit ganska fri och jag har velat att eleverna skulle tala fritt om begreppen utan att bli för styrda in på vissa banor. Jag har däremot utgått från några större frågor och dessa är:

• Har du läst något om krig i historien? • Om jag säger krig, vad tänker du då på?

• Om du har haft någon undervisning om krig eller har upplevt krig, tycker du då att detta påverkar dig och hur i så fall?

(26)

• Vad anser du att ordet makt innebär? • Har du läst om makt i historien?

• Kan du förklara begreppet demokrati och vad tänker du på om jag säger ordet? • Vad önskar du läsa mer om i skolan?

Intervjuperson ett

Jag kommer att börja med att redovisa vad elev ett och jag har talat om i intervjun. Elev ett är femton år och kommer från Kosovo men har nu bott två år i Sverige.

Elev ett har läst historia i skolan och läst om det ungefär två till tre gånger i veckan. Eleven säger att de mest läste om krig i Europa men även lite omvärldshistoria. Eleven anser att historia är något som är bra att läsa eftersom man förstår världen bättre då. Mest läste eleven om Kosovos historia när hon gick i skola i sitt hemland.

På frågan hur eleven tänker när jag säger ordet krig får jag en lång redogörelse. Eleven säger att det första hon tänker på är kriget i Kosovo och hur en man som ville hjälpa Kosovo blev mördad av serber. Eleven tycker att detta är oerhört hemskt. Eleven säger även att hon tänker på att hennes farfar har dödat en man från Serbien och nu citerar jag eleven ”mannen sa att farfar inte hörde hemma i Kosovo. Farfar var trött och pallade inte med honom längre så han sköt honom”. Det var så vanligt att folk blev dödade att det till slut sågs som helt normalt. Eleven säger själv att hon var liten när det var krig i Kosovo och har därför inte några direkta minnen av det men eleven poängterar att krig är negativt och att det är mycket dåligt för människorna. Jag frågade eleven om hon tänkte på sitt eget land när de läste om krig i skolan och fick till svar att ”ja, det gjorde jag”. Eleven fortsätter att berätta om att serberna brände ner familjens hus och körde en tank in i det men att det ändå var ganska bra att familjen ägde guld för man kunde muta militärerna.

Jag går vidare och frågar eleven om hon känner sig påverkad av vad som har hänt. Jag anser själv att det borde finnas ett givet svar på den frågan men jag vill ändå att eleven berättar för mig hur hon känner. Som svar på frågan får jag följande, och nu citerar jag: ”Om jag ser någon från Serbien så får jag damp. Det hade absolut inte gått att ha en serb i klassen för då hade jag slagit henne eller honom”.

Efter detta så går vi vidare till att prata om maktbegreppet och där får jag hjälpa eleven lite på traven för att förstå vad jag menar men jag anser inte att den hjälpen har präglat eleven i sitt svar.

(27)

Eleven menar att respekt ska ges till den som har makt och man måste lyda makthavaren även om den är elak. Eleven tycker däremot inte att det har funnits någon elak ledare i Kosovo men det är hemskt att presidenterna lovar så mycket hela tiden men ingenting händer. Eleven säger att ”makthavarnas hus är stora men så lever andra människor utan tak över huvudet”. Eleven menar att de som har makt tar alla pengar själva och lämnar ingenting till folket medan presidenten inte göra någonting alls och ingenting händer.

På frågan om de har läst om makt i skolan får jag till svar att de har läst om vem som hade makten i Albanien och i Turkiet men att de även har läst om flera andra länder men eleven minns inte så noga. De har även läst lite om Europas kungar.

Eleven menar att hon inte har känt det som att någon har utövat makt mot henne men att pappan alltid har försvarat dem när eleven och syskonen var små.

Vi går sedan vidare till att prata lite om demokrati och vad det innebär. Jag får även här hjälpa till lite för att få eleven att förstå vad begreppet innebär.

Eleven berättar att Kosovo är en demokrati och att man, precis som i Sverige, går till skolorna och röstar på vem som ska få bestämma och man måste vara över arton år för att ha något att säga till om. Eleven tror att demokrati är bättre än diktatur och eleven säger sig inte ha någon erfarenhet av diktaturer.

På frågan vad eleven tänker när jag säger demokrati får jag svaret: ”Jag tänker på att vicepresidenten ska vara president och inte den gubben som är nu.”

När jag frågar om vad eleven vill läsa mer om i skolan får jag till svar att hon vill läsa mer om Kosovo och varför det blev som det blev där. Sen vill eleven även läsa om hela världen fast hon inte vet om det är bra eller inte.

Intervjuperson två

Intervjuperson två är fjorton år och kommer från Jemen. Eleven har bott ett tag i Sverige men inte särskilt länge.

Eleven säger att de inte alls har läst om krig i skolan i sitt hemland och de har inte läst någon historia alls.

På frågan på vad eleven tänker på när jag säger ordet krig får jag även där ett långt svar som går ut på följande:

”Krig är jobbigt och det händer många dåliga saker. Det första jag tänker på är att det inte är bra med krig”. Eleven tänker även på de människor som inte har bostäder och att de stjäler. I Jemen har människor krigat utanför städerna men inne i städerna har det varit ganska lugnt.

(28)

Utanför städerna hade människorna mycket pengar och flickorna behövde inte bära slöja men nu måste de det. De som hade pengar och guld blev bestulna och det var kaos. Ingen tycker att det är bra med krig och landet har börjat bli allt fattigare och fattigare.

Jag frågar eleven om han känner sig påverkad utav det som har hänt och eleven säger att denne befann sig i Saudiarabien när detta hände så eleven känner sig inte särskilt påverkad av det men visst känns det lite. Eleven menar att ”presidenten med män är inte bra och de gör inget bra alls och det finns många fattiga människor”. Efter att ha bott fem år i Saudiarabien flyttade familjen tillbaka till Jemen för de hade inte så mycket pengar medan pappan fortsatte att jobba i Saudiarabien men han blev avskedad lite senare.

När vi går vidare med maktbegreppet och eleven får det förklarat för sig vad det betyder anser eleven att makt är bra men att det inte bör missbrukas vilket det mycket lätt gör. De som har makt ska inte stjäla och ta saker så att andra i landet blir fattiga. ”Men det kan vara bra med mycket makt om man vill hjälpa någon som har det svårt för då kan man ta pengar till det.”

Eleven menar att han inte har varit utsatt för att någon har utövat makt direkt mot honom och eleven har inte läst direkt något om makt i skolan eftersom han inte har läst historia alls och de har inte heller läst om det i några andra ämnen. Här har eleven inte mer att tillägga om begreppet makt även om jag försöker pusha på eleven har han inte mer att säga om detta. När vi sedan börjar tala om demokrati berättar eleven att Jemen är en demokrati och att både kvinnor och män som är över arton år får lov att röst. Eleven anser även att demokrati är bättre än diktatur.

Som svar på frågan vad eleven tänker när jag säger ordet demokrati får jag svaret ”Jag tänker inte på något särskilt mer än att det är bra för landet”.

I skolan vill eleven läsa mer om hemlandet eftersom det just är elevens hemland och han vill veta varför det faktiskt ser ut som det gör där. Eleven vill även läsa omvärldshistoria för det är bra att veta saker om andra länder och kanske försöka att förstå varför världen ser ut som den gör idag.

Intervjuperson tre

Intervjuperson tre är femton år och kommer från Brasilien. Hon har bott i Sverige i ett och ett halvt år.

Eleven har läst lite om krig och konflikter i skolan i Brasilien. Eleven tycker historia är bra och roligt att läsa därför att ”jag kommer ihåg lätt”.

(29)

Eleven anser att krig inte är något som är bra för världen behöver fred. Det första som eleven tänker på är de döda som ligger på marken. Min följfråga blir då om eleven har sett något av detta i verkligheten och jag får till svar att det har denne inte gjort men att det på natten går ut information på TVn om krigsdrabbade länder och det är där eleven har sett bilder på döda människor som ligger på marken. Eleven tycker att det är bra att sådan information visats så att alla får reda på vad som händer i världen och att något bra kanske kan komma ut av det. Eleven säger att det som är värst att tänka på är alla de barn som mister både föräldrar och hem.

När jag frågar eleven om vad de har läst om krig i historien svarar hon att ”vi har läst om ett stort krig med många människor som dog men jag kommer inte ihåg vad det kallas eller vad han som startade det heter”. Jag undrar då om de är Adolf Hitler och andra världskriget som eleven menar och får till svar att det är det. De har, förutom att läsa om andra

världskriget också läst om slavar som åkt genom Brasilien. Jag frågar eleven om de har läst något om att flertalet tyska officerare från Hitlers Tyskland flydde och bosatte sig ibland annat Brasilien. Eleven svarar att de har pratat om detta i skolan och att eleven är ”arg på dem för Europa ville inte ha sydamerikaner men när de (de tyska officerarna (min anmärkning)) åkte till Brasilien var det ok tyckte tyskarna”.

Eleven fortsätter sedan men att säga att de har läst mycket om imperialismen i skolan och då frågar jag hur eleven ställer sig till det. Svaret blir att ”jag känner mig mer som brasilianare än som portugis. Först tyckte jag att det var dåligt att Portugal kom och tog Brasilien från de som redan bodde där men nu tycker jag att det är bra för de får mer hjälp nu.”

Eleven betonar däremot att hon gärna vill läsa mycket om Europas historia eftersom det är intressant.

När vi sedan går över till maktbegreppet får jag ge en kort förklaring om vad makt innebär men eleven förstår snabbt så jag behöver inte gå in så djupt på det. Eleven tror att det kan vara bra och att man kan göra bra saker med makt. Presidenten har makt i Brasilien och innan har presidenten tagit mycket pengar från människorna men den president som finns nu har hjälpt till med mycket, bland annat har han hjälpt till att försöka hjälpa de fattiga och de som är analfabeter. Enligt eleven har det blivit mycket bättre i Brasilien efter detta.

Eleven säger att de har läst lite om makt i historieundervisningen och eleven tycker att det är bra därför att ”det är bra att läsa om det och jag kommer ihåg lätt och jag förstår vad makt kan göra”.

Eleven har inte varit med om att makt har utövats på ett obehagligt sätt mot denne men eleven vet om att det i Rio de Janeiro finns en liten plats där allt folk är jättefattigt och där det

(30)

alltid är poliser. Eleven har inte sett detta själv men har sett det på TV och tycker att det är lite obehagligt.

”Vi har läst mycket om kungar i Brasilien och att en kom från Portugal. Det var mycket längesen och han ordnade med svärd så att Brasilien blev republik. Portugiserna tog ju indianernas land och först tyckte jag de var elaka men nu tycker jag att de ordnade mycket”. När jag frågar om demokrati svarar eleven att det är demokrati i Brasilien men att det inte alltid har varit bra. Jag ställer då frågan varför det inte alltid har varit bra och då svarar eleven såhär: ”jo, många ville hjälpa Brasilien men när de sedan fick bestämma såg de alla pengar och allt guld och ville ha det för sig själva”. Eleven fortsätter sedan men att säga att hon tycker att det är bra med demokrati annars och att människorna får bestämma. I Brasilien får man rösta när man är 18 år och röstar, det gör man i skolan. Innan vi avslutar intervjun säger eleven också att många inte röstar i Brasilien och det kan göra att någon dålig kommer till makten och det är inte bra.

Intervjuperson fyra.

Intervjuperson fyra är femton år och är kurd som har bott i Irak innan de kom till Sverige. Eleven har varit i Sverige i cirka 2 år.

Eleven har inte läst historia alls i skolan och har därför inte läst något om krig. Eleven säger att ”det var bara bråk hela tiden och de dödade människor. De dödade även sjuka människor för de pallade inte med dem”.

Det första eleven tänker på när hon hör ordet krig är att det är dåligt och eleven berättar att man inte kunde gå ut ur huset i Irak och att alla var rädda. Eleven säger dock att hon inte har sett med egna ögon hur människor skjuter på varandra men att man kan se på datorn hur araber dödar kurder. Jag frågade varför de flyttade till Sverige och svaret blir att de inte längre kunde bo kvar i Irak för de var så rädda och många kurder dog. Eleven berättar att ”det fanns tjugoen kurder och de hade alla barn. Männen dödades fast att de hade jobb. Min pappa kunde inte jobba och vi var jätterädda för att bli dödade”. Eleven menar att irakierna dödade kurder urskiljningslöst. Eleven säger sig ha varit otroligt rädd och att det inte är bra att vara så rädd när man bara är tolv år gammal. Eleven sätter likhetstecken mellan krig och ofattbar rädsla. Eleven berättar att hennes kusiner är kvar i Irak och att de är jätterädda bara de ska ut och köpa mat. I en stad dödade de fyrahundra människor och det finns många utan armar och ben där.

Jag frågar hur eleven tyckte att det var när Saddam Hussein styrde landet. ” Jag tyckte att det var bra när han bestämde för man kunde gå hur man ville. Bush har förstört allt och när

(31)

USA inte är där är det bättre.” Eleven poängterar dock att denne inte har något emot amerikanare i sig.

Vi går sedan vidare till vad eleven anser sig kunna och tycka om begreppet makt. Eleven tycker att det är bra med makt för när Saddam levde dödade inte folk varandra men nu när ingen bestämmer dödar alla varandra hur som helst. ”Det var inte heller alltid bra när Saddam bestämde för en gång ville han ha en tjej men hon ville inte ha honom och hennes familj ville inte heller att de skulle vara tillsammans men då dödade han flera.” Eleven säger också att terroristerna har dödat sju människor under veckan men att det var tur för eleven kände ingen av de dödade.

Eleven vet inte hur makt har sett ut i andra delar av världen.

Eleven har sett mycket maktutövande på TVn och på datorn men de har även tagit elevens ena kusin och elevens grannar fast de släpptes igen. Eleven berättar också hur hennes pappa hade två bröder som blev dödade under kriget mellan Irak och Iran och om att de har varit med om bombningar och hur läskigt det var. Eleven säger att ”det var araber som kastade bomberna och det var nära att det blev krig mellan araber och kurder men det blev inget och folk gömde sig i grottor”. När jag hör detta måste jag fråga eleven hur det känns att gå i samma klass som araber från Irak och Iran. Eleven svarar att det var väldigt obehagligt i början men att de nu har lärt känna varandra så nu går det bra men att de inte pratar med araber utanför skolan.

Eleven tycker att demokrati är något bra men att det inte alltid är så lätt att genomföra. Ingen röstade när Saddam bestämde men efter att han hade försvunnit så skulle man rösta ”fast det gick inte så bra. Man röstade många gånger men det gick ändå inte”.

Eleven har inte läst någonting alls om demokrati i skolan i Irak.

Analys

Mitt syfte med den här uppsatsen var att ta reda på vad det är som elever med olika etnisk bakgrund anser vara relevant historia för dem. Enligt den forskning som jag har refererat till är den historia som undervisas i skolan västcentrerad och frågan är då om de elever som kommer från länder långt utanför Europa är intresserade av att läsa denna historia eller om de vill läsa om något annat. Hur ser egentligen deras historiemedvetande och historiekultur ut och är det något som eleverna kan utveckla i den svenska skolan?