I detta avsnitt kommer Du att få ta del av en kritisk granskning av de metoder som vi har använt oss utav i detta examensarbete. Detta för att sedan gå vidare till en avslutande diskussion där vi gör mer långtgående analyser av våra egna slutsatser. Sist i detta examens- arbete tar vi upp yrkesrelevanta slutsatser samt diskuterar möjligheter till vidare forskning av problemområdet. Något som vi har saknat när vi arbetat med Pierre Bourdieus teori är ett etnicitetsperspektiv. Detta är något som han inte diskuterar när han klassificerar de olika agenterna. Samtidigt vet vi nu, utifrån vår studie, att föräldrarnas härkomst inte har någon påverkan på de val som dessa föräldrar gör. Det är alltså individens habitus som är den avgörande faktorn. Följaktligen har vi nu en förståelse för varför Bourdieu inte har tagit med etnicitetsperspektivet som en faktor när han analyserat människors habitus.
6.1 Kritisk granskning av metod
Vi har efterhand insett att vi i vårt frågeformulär saknat frågor kring föräldrarnas fritids- intressen samt information kring deras yrken. Sådan information hade varit intressant för oss under analysfasen då vi utifrån informationen kunnat dra ännu starkare paralleller mellan föräldrarnas habitus och valet av förskola. Samtidigt har vi varit tvungna att avgränsa oss i vårt arbete för att hitta fokus.
Vi tror att bortfallet i vår enkätstudie kan ha påverkats av att enkätformuläret delades ut under ett skollov. Föräldrar till barn i skolåldern kan mycket väl ha varit lediga och hemmavarande den veckan och därmed inte kunnat ta del av vårt enkätutskick vilket för oss innebar ett bortfall. Detta är något som vi borde ha tagit hänsyn till i vår tidsplanering och skulle ha agerat annorlunda om vi fick möjligheten att göra om vårt arbete. Samtidigt har vi fått känne- dom om att utomhusförskolan har problemet med inlämning av olika sorters utskick. Detta är också en viktig faktor dock ingen faktor som vi hade kunnat påverka.
Dessvärre har vi inte hittat någon tidigare studie gjord på just klass- och etnicitets- förhållandena. Att genomföra en enkätundersökning anser vi vara den lämpligaste metoden för insamling av den information vi hade för avsikt att samla in. Att genomföra intervjuer med alla föräldrarna hade för oss varit en omöjlig uppgift. Vårt syfte har varit att förstå och
kommunal utomhusförskola i stadsdelen Kärnan utifrån föräldrarnas bakgrund. Utifrån vårt enkätutskick anser vi oss ha fått den information som för oss varit nödvändig för att uppnå vårt syfte samt att besvara våra frågeställningar.
Vi har kontinuerligt använt oss av en tidsplanering och ständigt uppdaterat denna för att ha en klar struktur i vårt gemensamma arbete. Detta är något som har varit till mycket stor fördel då vi båda varit medvetna om vad som skulle komma härnäst.
6.2 Diskussion av slutsatser
Vi har utifrån studien sett att en mycket stor andel av föräldrarna arbetar heltid. En klar majoritet av dessa föräldrar har valt utomhusförskolan på grund av de hälsofrämjande effekterna som utomhusvistelse har samtidigt som de själva förespråkar friluftsliv. Vi ställer oss frågande till huruvida betydelsen av hälsa och friluftsliv hos föräldrarna på Kotten och Granens utomhusförskola har att göra med deras faktiska intresse för detta eller om det har att göra med deras brist på fritid med tanke på att en sådan stor andel dessa föräldrar arbetar heltid.
Med utgångspunkt i statistiken för Malmö stad och stadsdelen Kärnan har vi kunnat utläsa att barnfamiljer söker sig till stadsdelen Kärnan. Området verkar ha fått ett högt symboliskt värde hos dessa människor, särskilt hos hushållen på Kotten och Granens utomhusförskola. Vi har sett utifrån vår undersökning att det är människor med god ekonomi och gedigen utbildning som söker sig till stadsdelen och utomhusförskolan. De har påverkats av sitt klasshabitus att söka sig till områden där likasinnade finns. Vi kan se på stadsdelen Kärnan som en spelplan (fält) och invånarna (agenter) som spelare. Spelarna är väl medvetna om vilka regler som gäller inom spelplanen och ser därmed till att dessa reproduceras. Spelarna ser till att stadsdelens symboliska värde vidmakthålls och förs vidare till andra spelare. Därmed tror vi att Kärnan som stadsdel kommer att få en ännu högre social status på grund av de inflyttade som reproducerar det symboliska kapitalet som stadsdelen har fått. En individ kommer alltid att söka sig till likasinnade och därför kommer fälten ständigt att reproduceras. Utifrån vår undersökning vet vi att föräldrarna har sökt sig till utomhusförskolan på grund av en stark påverkan av sitt klasshabitus. Kotten och Granens utomhusförskola, tror vi, är en välkänd förskola i stadsdelen med tanke på att den är Malmös äldsta och att den har funnits i ett
decennium. Föräldrar har satt ett högt symboliskt värde på utomhusförskolan och har därmed aktivt sökt sig dit. Detta kommer att reproduceras så länge spelarna erkänner det symboliska värdet av utomhusförskolan.
Segregation inom olika bostadsområden uppstår då människor väljer vissa områden framför andra. Självklart kan inte alla välja var de ska bo men de som har möjlighet att välja väljer områden, som enligt dem, har givits ett högre symboliskt värde. Genom att inte låta barnen integreras med andra sociala och kulturella miljöer kan barnens empatiutvecklig bli lidande och fördomar om dom andra kan bre ut sig (Norell Beach, 1998). Vi lever idag i en mång- kulturell värld. Det är därför mycket viktigt att barnen redan som små får möta och umgås med människor som har en annan social och kulturell bakgrund än de själva. Konsekvensen av detta, tror vi, är att samhället fortsätter att vara segregerat och att fördomar och förtryck fortsätter att bre ut sig. Detta är en lika viktig aspekt att uppmärksamma för oss som ny- utexaminerade pedagoger likväl som för de pedagoger som redan är yrkesverksamma. Genom att vara nyfiken på och intresserad av det som för oss är annorlunda kan vi som pedagoger inte bara visa barnen utan även föräldrarna att vi har mycket att lära av varandra och att det inte finns något att vara rädd för.
Vidare vill vi påpeka att vi inte kan uttala oss i någon större utsträckning om föräldrarnas kulturella kapital än gällande deras utbildningsstrategier. Det hade varit intressant att närmare undersöka föräldrarnas kulturella kapital i samband med deras fritidsintressen, vad de har för arbete samt deras övriga preferenser. Samtidigt har det inte heller varit vår ansats att undersöka just detta.
6.2.1 Yrkesrelevanta slutsatser
Denna undersökning har, bland annat, gjort oss uppmärksamma på segregation i förskolan samtidigt som vi har blivit medvetna om de förutfattade meningarna kring den allmänna förskolan. Därav har vår känsla för att dagligen arbeta med läroplanen för förskolan, Lpfö 98, stärkts ytterligare och kommer att påverka oss i vårt yrkesverksamma liv. Vi måste arbeta med att införliva läroplanen i det vardagliga arbetet med barnen. Det är mycket viktigt att vi som pedagoger förbereder barnen på ett liv i ett samhälle med olika social klasser och
kulturer. Våra erfarenheter är att barn ofta tror att den standard och livssituation som för dem är normal även gäller för andra barn i deras närhet vilket inte alltid är fallet.
6.3 Förslag på vidare forskning
Vi anser att vår undersökning kan fungera som en pilotstudie för vidare undersökningar inom problemområdet. Detta är ett viktigt ämne som bör studeras närmare. Det hade varit mycket intressant att göra den här undersökningen i en mycket större omfattning. Med det menar vi en undersökning på fler förskolor, både på utomhusförskolor och allmänna förskolor samt på olika sociala miljöer.
Ett annat perspektiv som vi anser vara intressant att undersöka är huruvida pedagoger aktivt arbetar med etnicitet och klass på en helsvensk förskola och skola, men även i verksamheter där andelen barn men annan kulturell bakgrund är hög.
Som vi tidigare nämnde har vi inga uppgifter vad gäller föräldrarnas fritidsintressen samt deras yrkesval. Dock vill vi fästa Er uppmärksamhet på att det kommer att finnas ett examensarbete från Malmö lärarhögskola som diskuterar just detta. Författarna till det examensarbetet heter Louise Johansson och Maria Fleron-Persson och arbetet kommer att publiceras i mitten av januari 2009 på Malmö lärarhögskola. Det kan vara av intresse att läsa även den rapporten eftersom den belyser andra aspekter än de som vi har valt att fokusera på, dock fortfarande inom samma ämnesområde.