Klass och etnicitet på utomhusförskola - en studie utifrån föräldrarnas bakgrund

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Klass och etnicitet på utomhusförskola

En studie utifrån föräldrarnas bakgrund

Class and ethnicity in an outdoor preschool

A study on the basis of the parents' background

Fryczynska Izabela

Persson Sara

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUV) 2009-01-19

Examinator: Angerd Eilard Handledare: Londos Mikael

Abstract

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie

utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the

basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad och kommunal utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder:

Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola? Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?

Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra.

Till vår undersökning valde vi en kommunal och etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och en gedigen hög-skoleutbildning som väljer att placera sina barn på en utomhusförskola.

Förord

Utomhusförskolan som vi har gjort vår undersökning på har vi valt att kalla för Kotten och

Granens utomhusförskola och vi vill rikta ett särskilt tack till alla föräldrar på förskolan för att

ni ställde upp svarade på vårt enkätformulär. Utan er hade arbetet inte kunnat genomföras och vi tackar er för den tid ni tog er att besvara våra enkäter. Tack även till personalen på Kotten och Granens utomhusförskola som hjälpte oss med svar på olika frågor som uppkommit, utdelning och sist men inte minst insamling av enkäterna.

Vi vill även tacka våra respektive familjemedlemmar som varit stödjande och uppmuntrat oss i vårt arbete.

Att skriva tillsammans har för oss varit givande och positivt. Vi har lärt oss mycket av varandra och haft en bra och god dialog som underlättat vårt gemensamma arbete. Det har varit en oförglömlig tid på många olika sätt men vi kommer att minnas den som en tid av många skratt och oförglömliga minnen.

Tack till Malmö lärarhögskola och de lärare som givit oss en gedigen utbildning med många nya erfarenheter.

Sist men inte minst ett stort tack till vår handledare Mikael Londos som givit oss inspiration och krishjälp när vi behövt det. Du har hjälpt oss att producera detta arbete och vi kan lämna det ifrån oss med stolthet.

Innehållsförteckning

1.2.5 UTOMHUSPEDAGOGIKEN UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV... 11

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 11

1.4 DISPOSITION... 12

2 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK FÖRANKRING 13 2.2 BEGREPPSFÖRKLARING... 13 2.2.1 DEFINITION AV KLASSBEGREPPET... 13 2.2.2 DEFINITION AV ETNICITETBEGREPPET... 13 2.3 TIDIGARE FORSKNING... 14 2.3.1 KLASS I FÖRSKOLAN... 14 2.3.2 ETNICITET I FÖRSKOLAN... 15 2.4 TEORIETISK FÖRANKRING... 16 2.4.1 HABITUS... 16

2.4.2 INTRODUKTION TILL FÄLTTEORI... 18

2.4.3 KAPITAL... 18

2.4.4 EGENSKAPER HOS FÄLTEN... 19

2.4.5 FÄLTDIAGRAM... 20

3. METOD 22 3.1 METODVAL OCH METODDISKUSSION...22

3.2 URVAL... 24

3.2.1 PRESENTATION AV UTOMHUSFÖRSKOLAN KOTTEN OCH GRANEN... 25

3.3 GENOMFÖRANDE... 25

3.4 DISKUSSION AV BORTFALL... 26

3.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 27

3.6 ANALYSBESKRIVNING... 28

4. OMRÅDESBESKRIVNING 30 4.1. MALMÖ STAD I SIFFROR... 30

4.1.2 FÖRSKOLA OCH BARN I MALMÖ STAD... 30

4.1.3 STADSDELEN KÄRNAN I SIFFROR... 31

5 ANALYS AV RESULTAT 32 5.1 ETNICITETSFÖRHÅLLANDENA PÅ KOTTEN OCH GRANENS UTOMHUSFÖRSKOLA... 32

5.3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ANALYS... 37

6. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH KRITISK REFLEKTION 39 6.1 KRITISK GRANSKNING AV METOD... 39

6.2 DISKUSSION AV SLUTSATSER... 40

6.2.1 YRKESRELEVANTA SLUTSATSER... 41

6.3 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING... 42

7. REFERENSLISTA 43 7.1 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 44

1. Inledning

1.1 Introduktion

Vi är två studenter som båda inom kort kommer att erhålla dubbel examen, det vill säga förskollärar- samt grundskollärarexamen från Malmö lärarhögskola. Vi har under vår utbildning stött på en rad olika pedagogiker samt metoder som används inom skolväsendet. En pedagogik som vi särskilt uppmärksammat både som blivande pedagoger men även som föräldrar är utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogik har kommit att bli en pedagogik som det ständigt talas om oftast i positiva ordalag, både i press och i folkmun. De forskare som vi har stött på i ämnet påvisar ofta samma resultat, det vill säga att utomhuspedagogik är gynnsamt för barns hälsa och utveckling (Brügge m.fl., 2007). Utomhuspedagogiken bygger på idéen om att bedriva all verksamhet huvudsakligen utomhus året runt. Det finns både mer och mindre renodlade riktningar inom pedagogiken. Utomhuspedagogik är bevisligen bra, framförallt ur ett hälsoperspektiv där vi stött på forskning som menar att utomhuspedagogik bland annat främjar koncentrationssvårigheter, inlärning och förebygger sjukdomar (Dahlgren m.fl., 2007). Utifrån läroplanen för förskolan, Lpfö 98, kan vi utläsa att barnen med förskolans hjälp ska utveckla en öppenhet mot sin och andras omvärld. Inget barn ska diskrimineras på grund av sin härkomst, trosuppfattning, levnadssätt eller kön. Miljö och natur ska vara en central del i förskoleverksamheten och utomhusmiljön ska ge utrymme för fantasi, kreativ lek och lärande (Skolverket, 2008-09-30). Vi vill granska Kotten och Granens utomhusförskola utifrån sociala klass- och etnicitetsförhållandena bland föräldrarna.

Som teoretisk förankring har vi till vår hjälp huvudsakligen använt oss utav Pierre Bourdieus (1930-2002) teori kring begreppen habitus, kapital samt fältteorin då vi anser att dessa passar väl inom vårt forskningsområde. Förskolan som verksamhet har gjort en resa dels in i men även inom utbildningsfältet med tanke på hur förskolan som institution såg ut när den var i begynnelseskedet. Formen för förskola var att den skulle fungera som en plats där barn passades när deras föräldrar inte kunde se till dem själva. Idag har förskolan en läroplan som innehåller förordningar, strävans mål samt riktlinjer för hur verksamheten skall fungera. Därmed har förskolan gjort en resa inom utbildningsfältet då den nu måste följa lagar och regler för detta fält. Vi frågar oss vilka föräldrar det är som söker till sig en etablerad och kommunal utomhusförskola i stadsdelen som vi har valt att kalla Kärnan i Malmö stad. Anledningen till att vi fingerat även namnet på stadsdelen är för att undersökningen inte ska

kunna härledas till en enskild utomhusförskola då det inte är vår mening att peka ut någon särskild. Vad är det som påverkar föräldrarnas val av förskola och i vårt fall en utomhus-förskola? Är det på grund av de ovannämnda orsakerna eller är det något annat som styr valet av utomhusförskolan?

Vi har till vår undersökning valt att titta närmare på Malmös äldsta, största och kommunala utomhusförskola. Eftersom utomhusförskolan är den äldsta och största tror vi att den därmed är väl inarbetad samt etablerad i stadsdelen. Förskolan är belägen i stadsdelen Kärnan, i Malmö. För att kunna lägga vår undersökning i ett samband kommer vi att jämföra de uppgifter vi får fram genom vår enkätundersökning med staden och stadsdelen. Förskolan, som vi har valt att kalla Kotten och Granens utomhusförskola, är belägen i en av Malmös många parker och det är också den som fungerar som en bas på vilken verksamheten bedrivs. Utifrån utomhusförskolans webbsida kan vi utläsa att stor fokus läggs på natur, miljö, motorik, utveckling av uthålligheten samt att verksamhet nästan alltid sker ute. Förskolan har tillgång till egna lokaler som är belägna inne i parken. I dessa lokaler har personal och barn tillgång till toalett, torkmöjligheter samt en plats där barnen äter sin frukost. De andra måltiderna, lunch och mellanmål, hämtas på en närliggande förskola och intas utomhus (Malmö stad, 2008-10-30).

1.2 Bakgrund

För att få en förförståelse om begreppet utomhuspedagogik kommer härnäst en kortare presentation av begreppet samt en bakgrundshistorik. Detta även för att ge en bild av hur den omtalade pedagogiken har utvecklats genom tiden.

1.2.1 Definition av utomhuspedagogik

En forskargrupp vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, CMU, vid Linköpings universitet har tagit fram en definition av begreppet utomhuspedagogik och det är också denna definition som vi har antagit i vårt arbete. Definitionen är följande:

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:

• att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. • att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. • att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.

(Linköpings universitet, Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, 2004)

1.2.2 Utomhuspedagogikens rötter

I boken Utomhuspedagogik som kunskapskälla skriver Dahlgren med flera (2007) att utomhuspedagogiken rötter härstammar ända tillbaka till antiken (800 f.Kr - 500 e.Kr). Författarna nämner den grekiska filosofen och naturforskaren Aristoteles (384-322 f.Kr) och den tjeckiske pedagogen, biskopen och författaren Jan Amos Comenius (1592-1670). Både Aristoteles och Comenius utgick båda i sin filosofi utifrån våra sinnen och praktiska erfarenheter av verkligheten. Comenius var upphovsmannen till Didactia magna som senare blev en inspirationskälla åt Jean Jacques Rousseau (1712-1778). Den berömda schweizisk-franska författaren och politiska filosofen Rousseau är en annan inspiratör som starkt betonade betydelsen av barns möte med verkligheten. Andra pedagoger som framhåller vikten av kontakten med verkligheten är John Dewey, Maria Montessori, Célestine Freinet och Ellen Key. Alla vilka var verksamma under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet men som fortfarande är högaktuella med sin pedagogik där miljö och utomhusverksamhet fortfarande har väsentliga inslag (Dahlgren, m.fl., 2007).

1.2.4 Vår tids grundare

Vår tids grundare till den första utomhuspedagogiska verksamheten är två förskollärare, Susanne Drougge och Siw Linde, båda med stort intresse för naturen. De startade den första I

Ur och Skur förskolan 1985 på Lidingö i Stockholms län där friluftsaktiviteter integrerades i

den dagliga verksamheten. I Ur och Skurpedagogikens grundidé är att tillfredsställa barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap genom vistelse i naturen. Varje I Ur och Skur verk-samhet är en del av Friluftsfrämjandets verkverk-samhet men självständig och ekonomiskt fristående. De organisatoriska formerna förskola, öppen förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och grundskola kan förekomma i verksamheten och alla ska vara kända för sin natur-, miljö-,

och friluftsinriktning, oberoende av driftsform. I dag finns det ungefär 90 stycken I Ur och Skur verksamheter (Friluftsfrämjandet, 2008-10-30).

1.2.5 Utomhuspedagogiken ur ett hälsoperspektiv

Brügge med flera (2007) pekar på forskning som visar på att barn som vistas mycket i utomhusmiljöer påverkas positivt gällande bland annat sjukdomar, stress, samarbetsförmåga och inlärning. Vidare skriver författarna att i naturen får barnen en naturlig fysisk träning och att den ojämna terrängen bidrar till att även balanssinnet tränas (Brügge m.fl., 2007). Genom att vistas utomhus skapas möjligheten till en närmare kontakt med vår natur och vår omvärld. Rörelse blir en naturlig del av vardagen på en utomhusförskola och detta är något som barn behöver i sin vardag för att förebygga bland annat fetma. Vidare menar Dahlgren och Szczepanski (2001) att utomhuspedagogiken är ett viktigt metodiskt redskap i införlivandet av läroplanen i den praktiska verksamheten samt att utomhuspedagogiken kan erbjuda möjlig-heter som ett klassrum inte kan (Dahlgren & Szczepanski, 2001). Det kan exempelvis vara att motoriken tränas på ett naturligt sätt med tanke på den ojämna terrängen.

1.3 Syfte och frågeställningar

Vi har via vår utbildning stött på en rad olika praktiker och teorier och har båda blivit oerhört intresserade av fenomenet utomhusförskola. Syftet med denna uppsats är att förstå och förklara hur klass- och etnicitetförhållandena ser ut på en etablerad och kommunal utomhus-förskola i stadsdelen Kärnan i Malmö utifrån föräldrarnas bakgrund. Vilka föräldrar väljer en sådan förskola åt sina barn? Väljer föräldrarna en utomhusförskola på grund av de hälsofrämjande orsakerna eller finns det andra skäl till deras val?

Våra två frågeställningar är följande:

Hur ser klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola? Vi vill genom vår

undersökning ta reda på om det finns någon tydlig social klassindelning eller klasskillnad på en kommunal och etablerad utomhusförskola i Malmö stad.

Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola? Vi vill ta reda på

om det genomgående är föräldrar med samma etniska bakgrund som söker sig till en kommunal och etablerad utomhusförskola.

1.4 Disposition

För att klargöra uppsatsen struktur följer en kort disposition inför kommande kapitel. Kapitel två innehåller en begreppsförklaring samt teorier. Under kapitel tre presenteras de metoder som vi använt oss av i vår undersökning samt en redogörelse av urval, genomförande, bortfall, forskningsetiska överväganden och avslutningsvis en analysbeskrivning inför nästkommande kapitel. I kapitel fyra presenteras en beskrivning av studieområdet. Vidare följer kapitel fem som innehåller en resultatsammanställning med kopplingar till teorin samt en analyssamman-fattning. Slutligen innehåller kapitel sex en avslutande diskussion med en kritisk granskning och reflektion av arbetets genomförande.

2 Tidigare forskning och teoretisk förankring

Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av den franska sociologen Pierre Bourdieus teori om habitus och kapital samt hur dessa fungerar inom olika fält, vilka är delar av samhället. Vi vill med Bourdieus hjälp försöka förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra.

Kapitlet är uppbyggt på följande sätt. Vi börjar avsnittet med en kort presentation över tidigare forskning för att sedan gå vidare till att definiera våra två huvudbegrepp, det vill säga

klass och etnicitet. Vi går sedan vidare och diskuterar Pierre Bourdieus teorier.

2.2 Begreppsförklaring

2.2.1 Definition av klassbegreppet

Nationalencyklopedin definierar begreppet klass att genom termen kategorisera olika samhällsmedlemmar via deras ekonomiska och sociala kännetecken och villkor (Nationalencyklopedin, 2008-11-12). Pierre Bourdieu (1984/1992) gör en grov definition av social klass och menar att denna kan göras utifrån klassens materiella levnadsvillkor. Klassens placering, tillhörighet, bestäms då utifrån vilka medel klassen förfogar över. Vidare påpekar Bourdieu att det inte finns något som heter sociala klasser. Han menar att det finns ett socialt fält med skillnader, inom vilken klasserna finns, dessa är inte givna utan måste skapas av de individer som befinner sig inom fältet (Bourdieu, 1984/1992). Begreppet klass utifrån Bourdieus teori är ett vidgat begrepp. Ekonomiskt kapital är inte tillräckligt för att definiera klass utan behöver andra stöd av de andra kapitalen. Detta kommer vi att redogöra närmare under avsnittet 2.4.3 Kapital. När vi i fortsättningen använder begreppet klass menar vi den klass som vi ovan redogjort för.

2.2.2 Definition av etnicitetbegreppet

Termen etnicitet har sitt ursprung i grekiska ordet ethnos. Då användes ordet i samband med beskrivning av en stam, grupp eller folkslag. I dagsläget är begreppet omtvistat och olika definitioner har diskuterats (Nationalencyklopedin, 2008-11-11).

En nutida definition ser etnicitet som en aspekt av en social relation mellan grupper av människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. En grupps självidentifikation är central --- Nutida definitioner ser etnicitet som ett dynamiskt begrepp, vilket innebär att gruppers självidentifikation är föremål för förändring i relation till historiska, ekonomiska, sociala och politiska processer (Nationalencyklopedin, 2008-11-11).

Den huvudsakliga diskussionen kring begreppet och dess användning har gällt huruvida begreppet etnicitet definierar en given kvalitet eller om det är något som skapas i historiska processer. Den allra vanligaste definitionen, vilket även är den definition som vi har använt oss av, är att en grupp människor anser sig skilja sig kulturellt i relation till andra grupper av människor. Enkelt uttryckt handlar det om samhörighet med en kultur. Vi har även tolkat in födelseland som en faktor i etnicitetsbegreppet. I likhet med begreppet etnisk grupp, som syftar till att en grupp människor har ett gemensamt ursprung, traditioner och språk, är begreppet etnicitet ett begrepp som handlar om identifikation (Nationalencyklopedin, 2008-11-11). Etniskt ursprung har i allra högsta grad att göra med vart en människa är född.

2.3 Tidigare forskning

Vi har under tiden för vårt arbete sökt efter forskning gjord på klass- och etnicitets-förhållandena i relation med varandra på en utomhusförskola men inte lyckats hitta någon. Vi har haft kontakt via e-post med Anders Szczepanski (2008-10-29), författare till ett flertal böcker i ämnet utomhuspedagogik och doktorand vid Linköpings universitet, Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik. Szczepanski menar att han inte har stött på någon forskning där forskaren sökt efter samband mellan klass och etnicitet på en utomhusförskola och uppmuntrar därför vårt arbete. Däremot finns det forskning gjord på klass och etnicitet i förskolan var för sig. Det är dem som vi nu i korthet kommer att presentera.

2.3.1 Klass i förskolan

Tallberg Broman (2002) skriver i sin bok Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund

och kritisk granskning att den svenska skolan historiskt sett alltid har varit köns- och

klassuppdelad. De allra flesta barn är inordnade i en gemensam skolform, denna är dock oerhört segregerad utifrån bostadsområden och dess ekonomiska och social status. Vidare

skriver Tallberg Broman att barn till välutbildade föräldrar är också de barn som i framtiden kommer att värdera utbildning högst samt att det kommer att påverka deras framtida val av utbildning. Kommer barnet från en familj som har akademikerbakgrund och därmed en studietradition är också chansen större att barnet själv söker sig till högre utbildning i fram-tiden. Skolan fungerar därmed som en reproduktionsinstitution av klassamhället (Tallberg Broman, 2002).

2.3.2 Etnicitet i förskolan

Magne Raundalen och Gustav Lorentzen (1996/2000) redogör i sin bok Barn och rasism de första amerikanska undersökningarna kring rasattityder i barndomen. Forskningen visar att barn formar en etnisk medvetenhet redan i tre till fyra års ålder. Detta samtidigt som barnen blir medvetna om att de är pojkar och flickor och lägger märke till hudfärg eller annorlunda utseende. Barnen förstår att de kommer att se ut på detta sätt resten av sina liv. Forskarna upp-täckte även att barnen gav uttryck åt olika negativa egenskaper om personer som var för dem annorlunda. Dock försvann detta tankesätt när barnen kom upp i sjuårsålder. Barnen menade att personer som såg annorlunda ut kunde vara; dumma, bråkiga, elaka, smutsiga eller till och med farliga. Däremot kunde barnen gå ut och leka med samma kamrat som de tidigare benämnt med ovanstående egenskap. De gav alltså inte uttryck för några rasistiska handlingar. Vår uppgift som pedagoger är att ge barnen upplevelser som visar på att mångfald är något som är spännande och positivt. Detta för att barnen ska lära sig att fungera i ett demokratiskt samhälle (Raundalen & Lorentzen, 1996/2000).

Annie Norell Beach (1998) menar att många barn i en storstad aldrig har sett en mörkhyad jämnårig i verkligheten. De har heller inte åkt buss eller varit utanför sitt eget bostadsområde. Andra barn i samma storstad har aldrig lekt med ljushåriga barn eller varit inne i en trappuppgång i ett flerfamiljehus. Fördomar och föreställningar breder ut sig om dom andra och behovet av arbete gällande mångfald och empatiutveckling är lika stort på båda sidor. Alla barn i Sverige har lika stort behov av hjälp att förbereda sig för ett liv tillsammans med andra barn i ett mångkulturellt samhälle. Här har förskolan möjlighet att komplettera det barnen inte får med sig från sitt hem eller sin närmiljö (Norell Beach, 1998). Detta är viktiga byggstenar i barns utveckling. Barn som aldrig umgås med dem som är annorlunda än de själva skapar sig lätt förutfattade meningar och även rädslor. Även Arvastson och Ehn (2007)

menar att Sverige idag är ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald. Skolväsendet blir därmed en viktig institution för förebyggande av fördomar, rasism samt uppbyggande av en mångfacetterad bild av samhället. De skriver vidare att det är viktigt att inte på förhand döma en människa utifrån vilket land denne kommer ifrån. Alla människor har drömmar och känslor oberoende av deras etniska eller kulturella bakgrund (Arvastson & Ehn, 2007).

2.4 Teorietisk förankring

Vi kommer härnäst att diskutera våra två huvudbegrepp, klass och etnicitet, utifrån Pierre Bourdieus tankar om habitus, kapital samt fältteorin. Vi har valt att dela upp dessa avsnitt i underrubriker för att underlätta förståelsen av sociologens tankar. Trots att Bourdieu baserar sin teori på forskning gjord bland högre utbildade i 1960- och 1970- talets Frankrike anser vi den passa väl som teoretiskt förankring i vår studie.

2.4.1 Habitus

Habitus bestämmer skillnaden mellan bra och dåligt, gott och ont, distingerat och vulgärt osv, men denna skillnad är inte alltid densamma. Så kan till exempel ett visst beteende eller en viss tillgång framstå som distingerad för den ene, pretentiös eller skrytsam för den andre och vulgär för den tredje. (Bourdieu, 1994/2002 s. 19)

Bourdieu kallar individen för den socialiserade kroppen och med detta menar han att individen är en del av samhället och alla dess former. Individen står alltså inte i motsättning till den utan är en del av den. I den socialiserade kroppen växer ett oföränderligt sätt att göra och vara. Utifrån vår socialiserade kropp gör vi olika saker och väljer att göra de på ett sätt och inte ett annat. Bourdieu myntade begreppet habitus som han menar tar sig utryck i form av smak. Med det menar han att varje människa har ett habitus inom sig. Bourdieu delar upp begreppet habitus i två läger, ett personligt habitus samt ett klasshabitus. Beroende av sitt habitus har individen också anammat en viss livsstil, ett sätt att föra sig samt ett sätt att tänka inom de olika samhällsklasserna. Han menar alltså att varje samhällsklass har sitt eget habitus som då medför vissa särskiljande kännetecken för just denna (Bourdieu, 1984/1992).

Vårt personliga habitus är en produkt av våra livserfarenheter. Det kan alltså inte finnas två likadana habitus eftersom det inte finns två exakt likadana individer med exakt likadana erfarenheter. Individens personliga habitus kan både hjälpa och stjälpa en individ i hans intagande av plats i det sociala fältet (Bourdieu, 1984/1992). En viss egenskap hos en individ kan vara den som för individen framåt medan en annan egenskap kan fungera som en bromskloss i individens strävans mål. Vidare talar Bourdieu om att det finns en mängd olika rum inom det sociala fältet. Individerna inom dessa olika rum betraktar det sociala fältet utifrån olika ståndpunkter beroende på vart i rummet de befinner sig. Utifrån vårt habitus skapas ett system av klassificerbara erfarenheter samt ett system av särskiljande egenskaper knutna till den egna klassen. Dessa erfarenheter och egenskaper fungerar som scheman för vårt sätt att vara och handla (Bourdieu 1986/1993).

Människan formas av sin omgivning att inta en speciell social hållning i fältet. Bourdieu menar att denna både kan vara fysisk och mental. Om en individ vistas i en social miljö sedan födseln får han eller hon också en känsla för hur saker och ting fungerar inom det givna fältet. Samtidigt påpekar han att det inte handlar om att stänga inne några individer i ett fack utan erbjuda de en möjlighet att se på sitt eget habitus och acceptera denna (Bourdieu, 1984/1992). En människa har olika strävans mål beroende av sitt habitus. Vi kan ta oss själva som exempel. Ingen av oss kommer från hem där det finns någon studietradition. Dock har vi båda utnyttjat de möjligheter som erbjudits oss och därmed förändrat vårt habitus något. Habitus är alltså inte skrivet i sten, det går att förändra även om det styr mycket.

Vidare talar Bourdieu om det klasshabitus som en individ tillhör (Bourdieu, 1984/1992). Klasshabitus är förkroppsliganden av klassens villkor. Dessa har i sin tur tvingats fram just på grund av de villkor som klassens har (Bourdieu 1986/1993). Människor som växer upp under liknande förhållanden utvecklar alltså ett gemensamt klasshabitus, en grupp människor som är präglade av liknande habitus. De kollektiva erfarenheter som gruppen har utvecklats till ett likartat sätt att handla samt tolka olika situationer. Individerna inom gruppen tenderar också att uppfatta det sociala fältet på ett liknande sätt just på grund av sitt klasshabitus. Gruppen har gemensamma värderingar, attityder samt gemensamma mål. Människor som befinner sig i samma sociala fält har lättare, och är mer benägna, att närma sig varandra. Därför kan Bourdieus begrepp klasshabitus likställas med begreppet livsstil, ett sätt att handla, ett sätt att vara (Bourdieu, 1994/2004).

2.4.2 Introduktion till fältteori

För att förstå Pierre Bourdieus fältteori, som vi anser är högst lämplig för vårt forsknings-område, måste vi först diskutera de olika kapital som sociologen talar om. Begreppet kapital är ett relationsbegrepp i sig själv då det måste erkännas av andra för att räknas som ett kapital. De olika kapitalen är; det symboliska, det kulturella, det ekonomiska samt det sociala

kapitalet. Inom det sociala fältet skaffar vi oss olika positioner (Figur 1). Varje agent har ett

startkapital, den ursprungliga positionen, och ett kapital som agenten skaffar sig, den aktuella positionen i det sociala fältet. Med agent menar Bourdieu individens identitet (Bourdieu, 1994/2004). Omplaceringar inom fältet inträffar inte av en slump utan på grund av agentens egna egenskaper som denne sätter emot fältet. Kapital är ett bestämt system av olika egen-skaper och tillgångar som en agent besitter. Det är kapital som avgör vilken rang en agent får inom ett visst fält (Bourdieu 1986/1993). Vi kommer nedan att kort presentera de olika kapitalen.

2.4.3 Kapital

Det symboliska kapitalet förklaras följande. Människor finner alltid ett starkare värde i en sak framför en annan, det kan gälla bostad, utbildning, bilar och kläder. Det finns ett symboliskt värde i dessa ovannämna saker som genom att erkännas av andra får detta ett symboliskt värde. Det ekonomiska kapitalet syftar till mängden eller bristen av ekonomiska resurser en agent har (Bourdieu, 1994/2004). Det sociala kapitalet som Bourdieu (1984/1992) talar om anspelar på de kontakter människor knyter inom deras sociala nätverk, det kan exempelvis vara släktband, kontakt med gamla skolkamrater och andra vänskapsförbindelser. Till skillnad från det symboliska kapitalet är detta kapital starkt förankrat i medmänskliga kontakter och sociala relationer. Det symboliska kapitalet är ett bra exempel på att kapital måste erkännas för att få ett värde (Bourdieu, 1984/1992). Det kulturella kapitalet syftar till vilka kunskaper man har till exempel att föra sig i en salong eller att känna till klassisk musik eller sättet att uttrycka sig på. I Sverige förknippar vi detta oftast med den så kallade finkulturen.

Varje familj månar om sin position och därför reproduceras det kulturella kapitalet i form av föräldrarnas strävan efter bästa utbildning för sina barn. Bourdieu kallar detta för

utbildningsstrategier som leder till att den sociala positionen vidmakthålls. För att utrycka

till en bra lön vilket resulterar även i att det ekonomiska kapitalet vidmakthålls och reproduceras. Detta påtalar även Tallberg Broman (2002). Skolan fungerar som en reproduk-tionsinstitution av klassamhället då barn inordnas i en skolform utifrån deras bostadsområde. Detta leder till skilda positioner i den sociala hierarkin.

Vidare talar sociologen om att företagsledare, universitetsprofessorer och egna företagare är de som har den allra största ekonomiska och kulturella kapitalvolym, alltså totala mängden av kapital. Detta medan outbildade arbetare har det lägsta kapitalvolym inom det ekonomiska och kulturella kapitalet. Det finns även inbördes hierarkisk ordning mellan exempelvis företagsledare och universitetsprofessorer vad gäller de olika kapitalen. En universitets-professor har ett högre kulturellt och intellektuellt kapital än vad än företagsledare har. Företagsledaren har dock ett högre ekonomiskt kapital i jämförelse (Bourdieu, 1994/2004). Avslutningsvis vill vi även peka på att kapitalet är något som inte existerar utan är något som självproduceras och reproduceras inom det givna fältet. Det är alltså agenterna själva som sätter värde på vissa saker framför andra (Bourdieu 1986/1993).

2.4.4 Egenskaper hos fälten

…alla människor som är engagerade inom ett fält har ett visst antal gemensamma grundläggande intressen, nämligen allt som rör fältets själva existens --- Det självklara är allt som bygger upp själva fältet: spelet, insatserna, alla förutsättningar man tyst accepterar utan att vara medveten om det bara genom att spela, genom att ge sig in i spelet. De som deltar i striden bidrar till att reproducera spelet då de, i olika hög grad beroende på vilket fält det rör sig om, tar del i produktionen av tro på insatsernas värde (Bourdieu, 1992, s. 44f).

Citatet ovan är själva kärnan i Bourdieus fältteori. Vi kommer nu att redogöra för begreppen samt diskutera teorin. Bourdieu delar upp det moderna samhället i ett antal olika fält. Han beskriver hela det sociala rummet som ett fält. Begreppet socialt rum innebär den verklighet och den faktiska grund för hur individer och grupper handlar (Bourdieu 1994/2004). Ett fält definieras bland annat genom att det bestäms vilka insatser och intressen som för just det fältet är specifikt. Vidare jämför Bourdieu ett fält vid en spelplan (fält) som kräver insatser

(kapital) och spelare (agenter). Deltagarna måste veta vad som krävs för att spela spelet. Spelaren har ett habitus som omfattar kunskap om och erkännande av bland annat spelets lagar och dess insatser (Bourdieu 1992)(Figur 1). Inom fältet finns det agenter och dessa bidrar till att bevara eller omvandla strukturen i fältet. Strukturering i fältet sker genom att agenterna tvingas ta ställning till medel och mål som i fältets struktur skiljer sig åt beroende på deras olika positioner. Inom fältet råder det därav ett hårt klimat som kännetecknas av ständiga makt- och erkännandekamper. Individernas förflyttningar inom det sociala rummet, eller fältet, sker bland annat då de krafter som formar rummet använder sitt inflytande över individerna. Även eftersom individerna har sina egna egenskaper såsom egna tillgångar, titlar eller examina, att sätta emot fältets krafter (Bourdieu 1986/1993). För att ytterligare förklara detta kan man återkoppla till Bourdieus liknelse av fältet i form av en spelplan. Individerna inom fältet har olika positioner. De förstår vilka positioner de har samt att det finns en struktur bakom dessa. För att bevara sin plats eller förändra den måste individen sätta sig emot fältet och bidra med andra egenskaper än de som fältet kräver. Genom att bringa nya tillgångar till fältet kan en individ förflytta sig inom fältet (Bourdieu, 1994/2004).

Vidare menar Bourdieu att spelarna (agenterna) bidrar själva till att reproducera själva spelet. Detta genom att hålla kvar tron på att vissa saker har ett större värde än andra. Genom att bevara tron på värdet hos något och föra den vidare inom fältet bibehålles värdet och det är genom detta som värdet erhålls från början (Bourdieu, 1984/1992).

2.4.5 Fältdiagram

Figuren som följer är baserad på statistiskt material över vad Bourdieu menar är viktiga indikatorer i livsstilarnas och sociala positionernas rum. Genom att placeras i ett speciellt fält inom det sociala rummet är man också mer benägen att göra vissa val framför andra. Detta gäller alla möjliga olika val som en agent gör, exempelvis att agenten föredrar vissa drycker, idrotter eller sällskapsspel framför andra. Beroende på vart i fältet en agent är placerad till-kommer därmed en rad olika val som denne gör just på grund av placeringen. Bourdieu menar att det är mer troligt att du väljer champagne och ridsport än champagne och fotboll. Även detta beror på vilka sociala sammanhang du rör dig i. En människa kan förflytta sig och utveckla smak för sådant som inte är direkt i anslutning till den egna positionen dock menar Bourdieu att en agent inte kan vara på alla ställen samtidigt. Agenten tillhör en grupp med ett

särskilt klasshabitus. En agent påverkas alltid av sin bakgrund. Med det menar Bourdieu att om en grovarbetare tycker om att spela schack har det förmodligen att göra med hans bakgrund. Exempelvis kan hans föräldrar ha varit högre tjänstemän och förlorat sitt arbete men därmed inte förlorat sitt habitus. De har därmed kvar sina särskilda preferenser som de sedan har överfört till sina barn (Bourdieu, 1994/2004).

Figur 1 De sociala positionernas rum och livsstilarnas rum (Bourdieu, 1994/2004, s.17)

3. Metod

I följande kapitel kommer vi att redogöra för de val av metoder som vi har använt oss av i vår undersökning. Vidare går vi igenom det urval som vi gjort samt hur själva undersökningen har gått till. I slutet av metodkapitlet hittar Du en diskussion över de forskningsetiska över-väganden som gjorts i samband med informationsinsamlingen samt en analysbeskrivning.

3.1 Metodval och metoddiskussion

Det finns många olika sorters tekniker för att samla information och eftersom vi är ute efter att hitta mönster i vårt problemområde valde vi att genomföra en enkätstudie (Bilaga 1). När en undersökning görs är vi som forskare alltid i en beroendeposition gentemot vår under-sökningsgrupp. Därför är det viktigt att vi tänker på vilket förhållningssätt vi intar gentemot gruppen. I denna studie handlar det om föräldrar till barn på en etablerad och kommunal utomhusförskola i stadsdelen Kärnan i Malmö. Det är viktigt att framstå i en så positiv dager som möjligt i följebrevet (Bilaga 1) som sänds ut i samband med enkätutskicket eftersom det är det första som den tillfrågade möts av. Det är här som vi har en möjlighet att motivera och engagera den tillfrågade. Missivet, som följebrevet kallas, fäste vi ihop med den övriga enkäten då det annars fanns en risk för den att försvinna. I vårt missivbrev klargjorde vi anledningen till undersökningen, vilka vi var samt vad undersökningen skulle användas till. Respondenterna kunde lätt komma i kontakt med oss via de e-postadresser som fanns ned-skrivna i missivbrevet. Vidare använde vi oss av ett vanligt språkbruk samt varit konsekventa i detta (Trost, 2007).

En enkät kan vara anonym eller konfidentiell. Skillnaden ligger i att ett anonymt svars-formulär är anonymt för alla, inklusive forskaren. Vi valde att låta våra respondenter vara anonyma eftersom det för oss inte fanns någon anledning att registrera annan personlig infor-mation mer än den vi efterfrågade. Vi kunde alltså inte utläsa vem som svarade på enkäten i någon högre grad än att det var en förälder på Kotten och Granens utomhusförskola. Denna information skrevs även ut i vårt missivbrev. Standardiseringen för vår enkät var hög. Res-pondenterna fick samma utgångsmöjlighet gällande svarssituationen och frågorna var likadana för alla. Själva svarssituationen kan sällan standardiseras när en enkät lämnas ut därför att forskaren inte kan påverka när respondenten väljer att svara på formuläret. Vi kunde endast påverka förhållandena under vilka enkäten lämnades ut dock inte under vilka

förhållanden föräldrarna valde att svara på den. Eftersom vi använde oss till största del av frågor med fasta svarsalternativ lämnade våra frågor mycket lite utrymme åt tolkning. Därmed höll vårt frågeformulär en hög grad av strukturering. Till vår undersökning utformade vi enkäten på ett sådant sätt att både ensamstående och sammanboende kunde svara på den utifrån sin boendesituation. Första delen var uppbyggd på så sätt att ensamstående skulle kunna svara på en del för att sedan gå vidare till frågor som rörde valet av förskola. Detta medan de sammanboende fick svara på var sin del för att sedan gå vidare till frågor gällande valet av förskola. Som tidigare nämndes är det av största vikt att använda ett vanligt språkbruk i ett enkätformulär. Även frågornas ordning och struktur har en viktig del i hur formuläret uppfattas av respondenten. Ett bra sätt är att börja och avsluta med neutrala frågor samt att formulera frågorna på så sätt att de blir lättbegripliga för respondenten (Patel & Davidson, 1991/2003). Vi utformade vårt frågeformulär utifrån dessa principer.

Vi använde oss av både sakfrågor som rörde faktiska förhållanden samt attitydfrågor som rörde vad respondenten tror och anser om ett fenomen. Sakfrågorna var överrepresenterade i antal. Vi använde oss av slutna frågor med fasta svarsalternativ i vårt frågeformulär. Endast en fråga var öppen och den handlade om huruvida respondenten själv hade några synpunkter eller frågor till oss (Trost, 2007).

Patel och Davidsson (1991/2003) skriver att när det gäller enkätundersökningar kan frågor kring validitet och reliabilitet först besvaras då enkäten är återlämnad. Det är då vi som forskare ska studera hur respondenterna har svarat på våra frågor och om några frågor har hoppats över av dem. För att öka reliabiliteten i vår undersökning valde vi att testa vårt enkät-formulär på slumpmässigt valda personer i vår närmaste omgivning. Detta för att försäkra oss om att inga frågor kan missuppfattas samt att respondenter förstår vad det är som efterfrågas. Ett sådant förfarande ökar reliabiliteten i en undersökning då forskaren kan försäkra sig om att respondenterna förstod instruktionerna samt frågorna. I vår undersökning var det inga frågor som hoppades över av någon eller utlämnades av annan anledning. Vi lämnade även utrymme för de svarande att komma med egna alternativ på vissa frågor. Detta nyttjades av väldigt få föräldrar och vi kunde därmed dra slutsatsen att våra alternativ var tillfredsställande. Eftersom vår undersökning var en totalundersökning av alla föräldrar på Kotten och Granens utomhus-förskola höstterminen 2008 var det svårt att avgöra huruvida svaren hade blivit detsamma om undersökningen hade gjorts om vid ett annat tillfälle. Dock anser vi, med anknytning till vår

Reliabiliteten av vår undersökning anser vi därmed vara hög. Då vi under tiden för bearbetning av vårt enkätformulär gjorde noga överväganden gällande frågornas formulering samt innehåll anser vi att vi lyckades med att mäta det vi avsett att mäta. Det vill säga, vårt enkätformulär fungerar som ett utmärkt instrument i vår undersökning och därav innehåller en hög validitet eftersom vi även gjorde provenkäter på personer i vår närmaste omgivning (Patel & Davidsson, 1991/2003).

3.2 Urval

Eftersom vår lärarutbildning är belägen i Malmö stad valde vi att förlägga vår undersökning till Malmö, detta på grund av tillgängligheten för oss båda. Att genomföra en enkätstudie på alla föräldrar som har barn på en utomhusförskola i Sverige eller ens i Malmö skulle vara ett alldeles för stort arbete för oss att realisera under de tio veckor som vi hade på oss att sammanställa detta examensarbete. Därför valde vi ut en av Malmös tio stadsdelar, Kärnan. Anledningen till att vi valde ut just den stadsdelen är att det är just där som Malmös största kommunala utomhusförskola är belägen, samt att inflyttningen av barnfamiljer till stadsdelen är stor. Då Kotten och Granens utomhusförskola har funnits i snart tio år tror vi att den är en väletablerad samt en inarbetad utomhusförskola. Vi tror också att det är en förskola som på grund av sin långa erfarenhet är känd hos de boende i stadsdelen till skillnad från en nyetablerad förskola. Som population valde vi till vår undersökning att tillfråga alla föräldrar till barn som dagligen vistas på utomhusförskolan. Det kom att bli en totalundersökning av Kotten och Granens utomhusförskola, det vill säga att alla föräldrar med barn på förskolan höstterminen 2008 tillfrågades (Patel & Davidson, 1991/2003). Genom att vi valde enkät-undersökning som vårt verktyg för insamling av information gavs oss också en möjlighet att nå ut till alla föräldrar, något som vi inte hade kunnat genomföra med till exempel intervjuer. Vi kommer naturligtvis inte att kunna uttala oss om utomhusförskola som sådan utan endast om Kotten och Granens utomhusförskola i stadsdelen Kärnan i Malmö. Urvalet för vår under-sökning är inte på något sätt representativt för gruppen i stort men vi anser att det kan fungera som en pilotstudie och ge upphov till vidare forskning inom ämnet.

3.2.1 Presentation av utomhusförskolan Kotten och Granen

Utomhusförskolan Kotten och Granen är placerad i stadsdelen Kärnan, i Malmö stad. Det bor cirka 30 00 personer i stadsdelen och de är fördelade på cirka 19 000 hushåll. De största invandrargrupperna i stadsdelen är danskar, polacker, tyskar, finländare samt personer från forna Jugoslavien (Malmö stad, 2008-10-29). Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till stadsdelen vilket i sig ger ett generationsskifte. Utomhusförskolan är en väletablerad utom-husförskola som har funnits i ett decennium, det vill säga sedan 1999. Förskolan består av fem avdelningar där de 107 barnen i åldrarna 1-5 är fördelade. Avdelningarna är utspridda i en av stadsdelens härliga parker. Verksamheten bedrivs mellan klockan sju på morgonen och fem på eftermiddagen. Kotten och Granens utomhusförskola har ett högt antal utbildade pedagoger. Via e-postkontakt med en av de anställda fick vi reda på att 70 procent av de anställda pedagogerna har en förskollärar-, grundskollärar- eller en fritidspedagogexamen. Resterande är barnskötare eller personal utan någon pedagogisk utbildning (Bengtsson, 2008-11-12). Vi vet dock inte huruvida dessa är heltids- eller deltidsarbetande pedagoger. Detta kan ställas i förhållande till hela staden där siffran för heltidsarbetande pedagoger på kommunala förskolor med högskoleutbildning är 50 procent (Skolverket, 2008-12-16).

3.3 Genomförande

Enkätformuläret lades av oss i kuvert och lämnades ut till den ansvariga personalen på tre av de fem avdelningarna för att sedan upphämtas av föräldrarna. På två avdelningar satte vi själva upp enkäten i varje barns fack. När vi hade lämnat ut enkäterna fick föräldrarna fyra dagar på sig att återlämna den återförslutna enkäten till den ansvariga personalen på av-delningen som förvarade den åt oss. Eftersom vi vid utlämningstillfället inte hade tillgång till information kring hur många hushåll med syskon det fanns valde vi att lämna ut enkäten till alla barn på förskolan. Totalt lämnade vi ut 107 enkäter fördelade på de fem avdelningarna. Enkätsvaren valde vi sedan att koda med siffror för att kunna använda oss av ett statistik-program, SPSS. Med hjälp av statistik programmet gjorde vi ett antal frekvens- och korstabeller för att kunna studera vårt material. Dessa tabeller resulterade i procentsatser som vi sedan tolkade och analyserade. Resultaten kan du läsa under kapitel 5 Analys av resultat. De avvägningar vi gjorde i samband med inkodningen av enkätsvaren finns under avsnittet

3.4 Diskussion av bortfall

Det är sällan som en undersökning får en hundraprocentig svarsfrekvens och då är det viktigt fördjupa sig i svarsfrekvensen utifrån en bortfallsanalys. Vi studerade det inkomna materialet utifrån antalet som lämnades ut. Vi jämförde alltså svarsfrekvensen med det ursprungliga antalet utlämnade enkätformulär. En acceptabel svarsfrekvensnivå, enligt Trost (2007) bör ligga mellan 50-75 procent vad gäller enkätundersökningar. Eftersom vi ställde frågor som kunde uppfattas som känsliga av respondenterna valde vi att hålla enkätsvaren anonyma. Detta för att vi tror att ärligheten och svarsfrekvensen kan öka om de svarande är säkra på att informationen inte kan härledas till någon enskild person (Trost, 2007).

Under utlämningstillfället nämnde ett flertal pedagoger att föräldrarna inte har för vana att lämna in utskick av olika slag. Särskilt på en av avdelningarna var personalen något orolig över att enkäterna inte skulle komma in. Vid upphämtningstillfället stämde personalens farhågor och vi fick endast in ett fåtal enkäter på just denna avdelning. Eftersom vi själva hämtade upp enkätformulären visste vi vilken avdelning det var som hade den allra lägsta svarsfrekvensen, ett högt externt bortfall. Med externt bortfall menas att vissa personer av olika skäl väljer att inte deltaga i en undersökning. Detta kan ge en snedvriden bild av undersökningsobjektet och därför valde vi att undersöka anledningen till att just en avdelning hade ett högt externt bortfall (Olsson & Sörensen, 2001). Vi valde att kontakta den berörda avdelningen via telefon för att utreda anledningen till det stora bortfallet från just deras avdelning. Under samtalet kom det fram att det överlag är svårt att få in utskick av olika slag från föräldrarna på Kotten och Granens utomhusförskola. Personalen trodde inte att just deras avdelning var sämre på denna punkt utan att detta var ett problem som drabbat hela förskolan. Som forskare kan vi förstås endast spekulera i om detta beror på ett allmänt ointresse hos föräldrarna eller om det finns andra bakomliggande orsaker. Vi ställde även en fråga huruvida personalen trodde att svarsfrekvensen hade påverkats om föräldrarna hade fått längre tid på sig. På detta svarade personalen att det snarare kunde ha fått en motsatt effekt, det vill säga att ännu färre enkäter hade kommit in. Vidare frågade vi även om just deras avdelning skiljer sig åt i jämförelse med de resterande avdelningarna. Det trodde inte den tillfrågade personalen och återigen påminde oss om inlämningen av utskick är ett problem på hela förskolan.

Utifrån denna information drar vi följande slutsatser. Eftersom vi har förstått att det finns ett allmänt problem med inlämning av utskick på förskolan är det inte av större vikt att just en

avdelning fallerade i störst antal ej inlämnade enkätformulär. Ytterligare en faktor som är viktig att belysa är att enkäterna lämnades ut under en vecka då skolorna i Malmö stad hade höstlov. De barn som har syskon i skolålder och som därmed var lediga den veckan var antagligen lediga tillsammans med dem. Detta var förstås mycket olyckligt och var en miss-bedömning av oss i vår tidsplanering.

Det var mycket svårt att få reda på den exakta siffran för antal hushåll på utomhusförskolan. När vi via telefon talat med den biträdande rektorn för utomhusförskolan menade hon på att det för henne var en omöjlig uppgift att ta fram. Efter telefonsamtal med en representant från Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen fick vi uppgiften att det finns 13 syskonpar av de 107 barn som dagligen vistas på utomhusförskolan. För oss innebar det att vi fick in cirka 67 procent av alla våra enkätformulär. Denna andel är förhållandevis låg dock rymmer den sig, med god marginal, inom spannet som Trost (2007) menar är acceptabelt. Inte desto mindre anser vi att vi har fått en större inblick i utomhusförskolan i och med total-undersökningen till skillnad från om vi endast gjort en undersökning på en av avdelningarna. Vidare vill vi återigen påpeka att de enkätformulär som vi fick in var fullständiga och att vi där med inte fick något internt bortfall. Det fanns inga frågor som hoppats över eller missats av respondenterna (Olsson & Sörensen, 2001).

3.5 Forskningsetiska överväganden

Det finns en rad överväganden som en forskare måste ta ställning till innan undersökningen sätter igång. Det finns, enligt Vetenskapsrådet, särskilt fyra krav som vi som forskare måste uppfylla. Dessa krav är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2008-10-24). Vi anser oss ha uppfyllt dessa fyra krav genom att via missivbrevet lämna ut all nödvändig information till våra respondenter. Vidare valde vi att lämna ut personlig information i form av e-postadress, detta för att ge respon-denterna en möjlighet till kontakt. Vi informerade Kotten och Granens utomhusförskola var detta examensarbete kommer att publiceras då det är färdigt. Detta för att deltagarna ska kunna få ta del av undersökningen som de själva medverkat i

Vårt största etiska dilemma kom att handla om inkomstuppgiften. Eftersom vi är ute efter att diskutera klass i vår undersökning var vi tvungna att ställa frågor angående inkomst. Detta är

en fråga som av många anses vara känslig. Därav valde vi att lägga till en inledande kommentar till frågan där vi än en gång påminde respondenterna att enkäten kommer att behandlas anonymt. Vidare förde vi långtgående diskussioner med varandra kring definitionen kring låg-, medel- samt höginkomsttagare. För att få en definition hade vi e-postkontakt med en representant för skatteverket, Lennart Norberg (2008-11-18). Nordberg menar att det inom Skatteverket inte finns något särskilt begrepp som heter låg- medel- och

höginkomsttagare. Vidare skriver han att det inte heller finns någon definition internt inom

skatteverket för att beskriva olika grupper av medborgare utifrån inkomst som låg, medel och hög. Begreppen används flitigt i den allmänna debatten och skiftar säkert beroende på vem som använder dem, anser Norberg, och ger förslag på en uppsats av ekonomie doktor Gunnar Du Rietz (2005) Arbetsinkomstfördelningen 2005 för förvärvsarbetande och samtliga

inkomsttagare. Du Rietz delar upp låg-, medel- och höginkomstnivåerna på så sätt att

låginkomstnivån ligger på 0 – 200 000 kronor, medelinkomstnivån 200 000 - 465 000 kronor och höginkomstnivån ligger på över 465 000 kronor. Denna fördelning anser vi vara rimlig och vi valde att använda oss av denna i vårt arbete främst under analysen av vårt material.

3.6 Analysbeskrivning

Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar gjorde vi ett antal avvägningar inför samman-ställningen av resultaten. Dessa beslut påverkade självklart resultatet och därför är det viktigt att vi redovisar dessa. Det första avvägandet handlade om huruvida vi skulle hantera hus-hållen beroende på om de bestod av en eller två vuxna. Vi bestämde oss för att hantera dessa på följande sätt. Ensamstående, singelhushåll, räknar vi som ett hushåll och för in svaren som de är medan hushåll med två målsmän valde vi att hantera som en grupp. På frågan kring ålder valde vi den målsman som hade högst ålder, detsamma gäller utbildning, arbetssituation samt inkomst. Detta gjorde vi för att vi är intresserade av klass- och etnicitetsförhållandena och då är det mest intressant att titta på den som arbetar och tjänar mest i hushållet. Vad gäller etnicitet skrev vi in svaret för hela hushållet även om det inte fanns ett enda hushåll med båda målsmän med utländsk härkomst. De länder som vi fick fram sammanslog vi i olika grupper. Dessa grupper är följande, Nordeuropa, Sydeuropa, USA samt Asien. Vi har valt att inte särskilja resultaten gällande föräldrar av svensk härkomst och föräldrar av utländsk härkomst när vi presenterar våra resultat. Detta för att vi har kunnat utläsa att dessa resultat inte skiljer sig nämnvärt ifrån varandra.

Vid inläsningen av våra enkäter använde vi oss av ett statistikprogram, SPSS. Med hjälp av programmet kodade vi resultaten för att sedan underlätta analysen av de kors- och frekvens-tabeller som vi tagit fram med hjälp av programmet. Vi hade genomgående vår problem-formulering i åtanke vilket påverkade resultatet på så sätt att vi undvikit att fördjupa oss i sådant som inte haft med syftet att göra. Detta underlättade i sin tur de kopplingar vi gör till våra centrala begrepp såsom etnicitet, klass, habitus, kapital samt fältteorin.

4. Områdesbeskrivning

I nedanstående kapitel kommer vi att presentera Malmö stad samt stadsdelen Kärnan, detta för att kunna presentera en bild av staden och stadsdelen i stort. Vi kommer även att ställa för-skolan i relation till sitt område.

4.1. Malmö stad i siffror

Att Malmöborna ska trivas, ha arbete och bostad samt känna sig trygga och behövda är ett måste för att skapa en dynamisk och harmonisk stad. Förskolor, skolor och omsorg står i fokus men också frågor om kultur och ökat medborgarinflytande (Årsredovisning Malmö stad, 2007 s 5).

Det ovanstående citatet kommer från Malmö stads årsredovisning för år 2007. Citatet visar på en medvetenhet hos Malmö stads politiker och deras önskan om ett välfungerande samhälle med trygghet och Malmöbon i fokus. I detta avsnitt vill vi visa hur Malmö stad ser ut utifrån den statistiska informationen som vi har hittat i olika rapporter. Vi har tittat på siffror gällande antal invånare, invånare med utländsk härkomst samt utbildningsnivå i Malmö stad och i stadsdelen Kärnan. Vidare kommer vi att presentera information angående barntäthet och förskoleverksamhet i Malmö stad samt stadsdelen i sig.

I december 2007 fanns det 280 801 människor folkbokförda i Malmö stad detta samtidigt som barnafödandet har ökat. I Malmö bor det cirka 79 000 människor födda i utlandet, det är 28 procent av den totala befolkningen. Sammanlagt finns det 174 nationaliteter representerade i Malmö stad. Inflyttade danskar, polacker, irakier och personer från forna Jugoslavien repre-senterar de största invandrargrupperna. Cirka 40 procent av Malmö stads invånare har en eftergymnasial utbildning (Malmö stad, 2008-10-29).

4.1.2 Förskola och barn i Malmö stad

Det finns 189 kommunala förskolor, 68 enskilda förskolor och 43 daghem i Malmö stad. Det finns tre renodlade utomhusförskolor i Malmö och ytterligare sex förskolor med en avdelning eller någon form av utomhusprofil (Malmö stad, 2008-12-15). I en delårsrapport från 2008

står det att det i nuläget finns 14 054 barn med plats på en förskola i Malmö samt att det i staden finns sammanlagt 16 128 barn i åldersgruppen 1-5 (Malmö stad, 2008).

4.1.3 Stadsdelen Kärnan i siffror

Under budgetåret 2007 fanns det totalt 1055 barn placerade i någon form av förskola. År 2007 fanns det i stadsdelen 1 541 barn i åldersgruppen 0-5 år. Här är även de barn som ännu inte börjat förskolan inräknade till skillnad från siffran i avsnittet ovan om antal placerade barn. I stadsdelen finns det cirka 19 000 hushåll. Av den totala mängden barnhushåll, det vill säga hushåll med barn i åldern 0-15 år, har 58 procent barn under sju år. Ytterligare en intressant siffra är att mer än hälften av invånarna har en eftergymnasial utbildning alltså ett något högre antal än Malmö i stort. Vi kan utläsa att stadsdelen tillhör en av de där inflyttningen av barnfamiljer är stor (Malmö stad, 2008-10-30) och att det är den stadsdel där familjer med barn under sju års ålder dominerar (Nilsson, 2006).

5 Analys av resultat

Vårt syfte med detta arbete är att försöka förstå och förklara hur klass- och etnicitets-förhållandena ser ut på en etablerad, kommunal utomhusförskola i stadsdelen Kärnan i Malmö utifrån föräldrarnas bakgrund. Vilka föräldrar är det som söker sig till en utomhusförskola? Under nästföljande avsnitt kommer vi att diskutera och analysera de resultat som vi har kunnat tolka utifrån vårt enkätmaterial, detta för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi kommer att ställa dessa resultat i förhållande till Malmö stad samt stadsdelen i stort för att sedan koppla de till vårt teoretiska perspektiv. En viktig faktor att belysa är att vi kommer att presentera resultaten för alla hushållen oavsett härkomst. Detta med anledning av att studien visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de svarande.

5.1 Etnicitetsförhållandena på Kotten och Granens utomhusförskola

Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98, [Elektronisk] s. 3)

Citat ovan, tycker vi, indikerar på att förskolans uppdrag sträcker sig långt utöver de timmar som barnet spenderar på förskolan. Barnen ska lära sig acceptera och respektera sådant som för de är annorlunda. Vi kommer nu att belysa Kotten och Granens utomhusförskola utifrån ett etnicitetsperspektiv.

24 procent av de föräldrar som svarade på vår enkät är av utländsk härkomst. Med utländsk härkomst menar vi personer som har en annan utländsk bakgrund. Det vill säga att de är födda i utlandet eller har en eller två föräldrar med annan utländsk bakgrund. Annie Norell Beach (1998) menar att barn lätt skapar förutfattade meningar och rädslor gentemot vad som för de är annorlunda. Det kan vara människor med exempelvis ljus eller mörk hårfärg, annan hud-färg eller ett för de annorlunda utseende och annan social bakgrund. Därför är det viktigt för barn att få umgås med barn som kommer från andra sociala och kulturella miljöer än de

själva. Vi har av vår undersökning kunnat utläsa att det endast finns ett litet antal barn med utländsk bakgrund på utomhusförskolan Kotten och Granen. Raundalen och Lorentzen (1996/2000) påstår att barn i tre till fyra årsåldern formar en etnisk medvetenhet. Med det menar de att barnet blir medvetet om sitt utseende och har börjat förstå att det finns olikheter. De barn som har en annan bakgrund än de själva på utomhusförskolan härstammar från Nord- och Sydeuropa. Européer påminner om varandra i utseende till skillnad från exempelvis asiater. Det blir alltså inga större skillnader gällande utseende för barnen vilket i sin tur bidrar till att dessa barn inte får umgås med barn som har annat utseende än de själva. Norell Beach (1998) menar att det är förskolans roll att förbereda barnen för ett liv tillsammans med andra i ett mångkulturellt samhälle.

Även Arvastson och Ehn (2007) anser att skolväsendet måste hjälpa barnen att förbereda sig för ett liv i denna mångfald. Särskilt med tanke på att det i Malmö stad finns 174 nationaliteter representerade, den etniska och kulturella mångfalden präglar det svenska samhället idag. Ett stort antal föräldrar menar att pedagogerna på Kotten och Granens utomhusförskola är mycket engagerade och inspirerande i sitt arbete. Utifrån våra enkätsvar tror vi att föräldrarna redan i ett tidigt skede planerat för barnens utbildning och framtid, det som Bourdieu (1994/2004) kallar för utbildningsstrategi. Genom att tidigt välja en förskola som, enligt föräldrarna, motsvarar deras förväntningar gällande utbildning stakar föräldrarna ut en viss bana åt sina barn. Eftersom det finns ett fåtal föräldrar med annan kulturell bakgrund på utomhusförskolan finns det en viss risk för att barnen inte tillåts att möta det som för de är annorlunda. Våra slutsatser utifrån vår studie är att föräldrarnas val snarare påverkas av deras ekonomiska och kulturella kapital än deras etniska bakgrund.

5.2 Klassförhållandena på Kotten och Granens utomhusförskola

Vi kommer härnäst att diskutera och analysera våra resultat med fokus på föräldrarnas levnadsstandard. Av de föräldrar som svarade på vår enkät lever 93 procent i parförhållande och resterande 7 procenten lever i singelhushåll. Utifrån Pierre Bourdieus (1984/1992) teori bestäms klassens tillhörighet utifrån vilka medel klassen förfogar över. Med utgångspunkt i våra enkätsvar vet vi att 37 procent av föräldrarna på utomhusförskolan tjänar mellan 300 000 - 400 000 kronor per år och 28 procent tjänar 400 000 kronor eller mer. Utifrån Gunnar Du Rietz (2005) definition kan vi följaktligen säga att dessa föräldrar kan räknas till det övre

spannet av medelinkomsttagare samt höginkomsttagare. 39 procent av dessa är i ålders-gruppen 35-44 år och 58 procent av dessa föräldrar har en högskoleutbildning. Detta indikerar på att föräldrarna har gjort ett medvetet val i sin utbildning och därmed påverkats av sitt klasshabitus.

En mycket stor andel av alla, det vill säga 85 procent, har en högskoleutbildning och medel-åldern på dessa relativt hög. Hela 95 procent av alla föräldrar befinner sig i åldersgruppen 35-44 år. Endast 15 procent av föräldrarna har inte fortsatt sina studier efter gymnasiet. Precis som Bourdieu (1986/1993) menar påverkar fältet och positionen som agenten har, agentens val. Det är sannolikt att ett flertal av dessa föräldrar kommer från ett hem där studietraditionen är något som har ett högt symboliskt och kulturellt värde. Tallberg Broman (2002) poängterar vikten av studietradition inom familjen i samband med barnens framtida val. Hon menar att skolan fungerar som en reproduktionsinstitution av klassamhället. Detta leder i sin tur till att föräldrarna reproducerar dessa kapital vidare till sina egna barn, utbildningsstrategi, som leder till att den sociala positionen vidmakthålls. Som vi tidigare nämnde menar vi att föräldrarna gör medvetna val tidigt gällande den pedagogiska utbildningen för sina barn. Dessa val, tror vi, görs redan i valet av förskola. Detta påverkar barnens framtid och vi menar att föräldrarna gör detta som en investering i barnens framtid.

Av de svarande hushållen har 72 procent ett barn och resterande har två barn. Det finns inga av vare sig parhushåll eller singelhushåll som har fler än två barn i förskoleålder. Vår analys av denna information är att föräldrarna har valt att satsa på utbildning och karriär innan de bildat familj, med tanke på föräldrarnas relativt höga ålder. Vi har kunnat utläsa att det är 65 procent av både sammanboende och ensamstående föräldrar med barn i ålder 0-5 år som befinner sig i åldersgruppen 34-44 år (Statistiska centralbyrån, 2006). Människan har olika strävans mål beroende på sitt habitus (Bourdieu, 1984/1992). Dessa familjer har i sina olika livsval påverkats av sitt personliga habitus. När individen vistas i en särskild social miljö får denne också en känsla för hur saker och ting bör fungera inom det givna fältet, därav deras prioriterande val gällande utbildning, karriär och familj. Majoriteten av föräldrarna innehar därmed ett stort ekonomiskt kapital.

5.3 Val av förskola

I vårt enkätformulär (Bilaga 1) fanns det sju olika alternativ gällande valet av förskola som föräldrarna kunde välja. Vi har valt att presentera de svar som för oss varit mest relevanta i förhållande till vårt undersökningsområde.

Det finns endast ett fåtal föräldrar som skulle välja en annan förskola om möjligheten gavs. Dessa har som motivering angivit att de gärna skulle välja en Montessoriförskola, en utomhusförskola med bättre placering och ytterligare en anledning är att föräldrarna önskar en mer uppdelad verksamhet gällande inom- och utomhusvistelse. Majoriteten av föräldrarna har aktivt sökt sig till Kotten och Granens utomhusförskola och de skulle inte välja om, om möjligheten gavs. Detta påvisar en tydlig medvetenhet hos föräldrarna gällande pedagogiken som de anser passar deras barn. Att placera sina barn på en utomhusförskola samt göra det som ett aktivt val uppfattas av oss som att utomhuspedagogiken givits ett stort symboliskt värde av dessa föräldrar. Ett hushåll utryckte sig följande på frågan om de skulle välja om, om tillfälle gavs:

Nej!! Skulle aldrig göra det. Att ha sitt barn på ett sedvanligt dagis med barn som nästan klänger på varandra, snorar ner varandra tycker jag är att begränsa sitt barn. Glöm inte att personalen här är mycket mer engagerade och har större tålamod än de på en vanlig förskola.

Här ser vi en tydlig förutfattad mening om den allmänna förskolan. Föräldrarnas habitus och deras position inom fältet har påverkat deras synsätt att se på den allmänna förskolan. En sådan förskola får därmed en lägre status i jämförelse med en utomhusförskola som har en uttalad pedagogik. Vi kan därmed anta att de föräldrar som kritiskt uttalat sig om den allmänna förskolan har dåliga erfarenheter av denna eller har fått denna uppfattning via sitt sociala nätverk. Dessa värderingar kommer att bakas in i barnens habitus vilket bidrar till att värderingarna reproduceras. Med utgångspunkt i föräldrarnas relativt höga inkomster förstår vi att de ser sig själva tillhöra en högre social klass än den klass, som de anser, att den all-männa förskolan tillhör, därav deras aktiva val av en förskola med en uttalad pedagogik. Några intressanta synpunkter som kommer fram vid motiveringen av valet av utomhus-förskola är följande: ”Dessutom tycker vi märka av att personalen trivs. Antar att det dels är