Avslutande diskussion och reflektion

Syftet med min uppsats har varit att uppmärksamma hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet presenterar personer med utländsk bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver över tidsaspekten 1994-2014. Jag hade en föreställning om att det politiska läget i samhället skulle kunna gå att utläsa i artiklarna men det har jag inte riktigt gjort utan istället har min undersökning visat att det finns ett tydligt postkolonialt synsätt och att medierna har stor makt i samhället. Love Hedmans tidigare forskning från 80-talet som jag redogör för i avsnittet 2.2.2 stämmer inte överens med mitt resultat. Hedman kom fram till att personer med

utländsk bakgrund sällan presenterades på ett negativt sätt, detta anser jag att min studie visar att de faktiskt gör. Det postkoloniala tankesättet genomsyrar i stort sätt hela analysen genom att tidningarna göra skillnad på människor med olika bakgrunder och kulturer. Jag uppfattar inte heller att medierna slutat skriva mer sympatiska artiklar som Hedman gjort. Istället hittar jag många artiklar som handlar om just detta genom alla valda åren för min undersökning genom att tillskriva en offeridentitet. Varför det har ändrats är svårt att säga men det kan handla om att invandringen ökat in på 90-talet och fått mer uppmärksamhet av samhället. Min undersökning stämmer bra överens med vad Delmi rapporten 2017:6 Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? och Ylva Brunes avhandling Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld resultat och slutsatser som jag redogör i 2.2.3 och i 2.2.4. Delmi rapportens resultat är att personer med utländsk bakgrund, med fokus på invandring gestaltas som att den blanda annat bidrar till kriminalitet, som ett hot mot svensk kultur och att den negativa gestaltningen förekommer oftare än den positiva. Min undersökning bekräftar detta genom att det skrivs ut vad personen har för bakgrund när det gäller någonting som är negativt i mitt material men sällan när det är något positivt. Det gör det svårt för mig att kunna knyta positiva artiklar till personer med utländsk bakgrund. Ylva Brunes avhandling bekräftar både Delmi rapporten och min egna undersökning, Brune redogör för det negativa etos kring personer med utländsk bakgrund och flyktingar. De framställs som ett hot mot det svenska samhället. Sverige som land beskrivs och gestaltas som ett samhälle som är högutbildat, högutvecklat och homogent. Min studies resultat bekräftar ännu en gång att det postkoloniala tankesättet lever vidare, att det finns en över och underordning och ett de andra synsätt när det gäller personers bakgrund. Faircloughs kritiska diskursanalys som jag har använt mig av genom hans tredimensionella modell visar hur maktförhållanden mellan olika grupper är i artiklarna. Maktförhållande mellan en person med svensk bakgrund och en med utländsk bakgrund blir tydlig genom att applicera den

postkoloniala teorin på mina artiklar tillsammans med den kritiska diskursanalysen. Det är viktigt att visa att dessa skillnader finns för att kunna arbeta mot dem för att få en förändring i samhället. Van Dijk har studerat om medier, som jag redogör för i avsnittet 2.2.1 och menar att det är medierna som har mest inflytande över flest människor och att dessa medier till stor del kontrolleras av vita människor, som också är huvudkonsumenten vilket gör att personer som är en minoritet i landet inte har någon makt att påverka innehållet i medierna. De som har makt att påverka är också de som syns i artiklarna, deras åsikter lägger en grund för hur någonting gestaltas och beskrivs, det gör att det är deras åsikter som styr. Det blir tydligt i den postkoloniala teorin att människor från andra länder och kulturer ses som något annorlunda och främmande och där blir vi påverkade av olika medier. För så länge medierna presenterar och beskriver en person med utländsk bakgrund som annorlunda eller de andra kommer vi konsumenter också göra det eftersom det är så inrotat och en norm i samhället. Jag anser att min studie bidrar till värdefull information eftersom jag inte har hittat andra studier som tar med mina valda år eller etos och modalitet som är mina verktyg. Det gör att jag stärker tesen om den postkoloniala teorin ytterligare. Som gestaltningsteorin menar när journalisterna skriver sina artiklar så gestaltar de verkligheten på ett visst sätt genom att lyfta fram olika värderingar och problembeskrivningar och då lyfter de fram andra kulturer som något annorlunda eftersom det är så vi här i väst ser på det. Det blir en ond cirkel där värderingar och normer bara reproduceras. Det är intressant hur pass mycket vi som är konsumenter av medierna påverkas som jag skrev om i inledningen. Jag nämnde i inledningen att medierna inte kan bestämma vad vi ska tycka men de kan väcka känslor hos oss och göra dem mer dominerande och synliga. Det är viktigt att komma ihåg att vi blir påverkade men medierna bestämmer inte våra åsikter.

Förslag på vidare forskning som jag finner väldigt intressant är mediernas påverkan på samhället och läsare, om varför och hur vi påverkas. Detta har jag varit inne på i min

undersökning men skulle behövas studera vidare anser jag. Vidare hade det varit intressant att forska om hur kulturer i öst ser på varandra och sig själva, om där finns ett liknande synsätt som den postkoloniala teorin.

7 Källförteckning