Mitt syfte med denna studie var att undersöka framförallt hur tysktalande barn upplever sin tvåspråkighet. Resultatet visar tydligt, att alla intervjuade elever har en positiv syn på sin tvåspråkighet. Som jag upplevde det, anser eleverna modersmål som ”familjespråk”, åtminstone de flesta. Svaret på min fråga: "Hur barn upplever sin tvåspråkighet" är att de känner sig bekväma med båda språken. Det fanns inga negativa känslor, det är snarare tvärtom, de är stolta över att de behärskar två språk flytande. Även om vissa av dem känner sig mer som tysk än som svensk och tvärtom, ser de inga problem med det.
Mina intervjuade pojkar ser dock tyska som ett ”starkt” språk och är glada att ha tyska som modersmål. Eleverna säger att de bara har en positiv syn på tvåspråkighet, när det gäller att ha svenska, engelska, tyska, spanska eller franska som modersmål. Andra språk har inget värde i deras ögon. Medan de intervjuade flickor ser tvåspråkighet som en stor tillgång, oavsett vilket språk det handlar om, då det gör möjligt att kommunicera med sin familj och sina släktningar som fortfarande bor kvar i ursprungslandet. Det jag lärt mig är: att kunna flera språk öppnar arbetsmarknaden. Sverige är ett stort turistland för tyskarna. Till detta kommer också att många tyskar äger sommarstugor i Sverige. Allt detta innebär att arbetsmarknaden för tysktalande svenskar eller svensktalande tyskar är rätt stor och stabil, vilket stödjer teorin från mina intervjuade pojkar att tyska är ett starkt språk. Fördelar finns alltså med moderna språk som modersmål, eftersom språket används av många människor inom EU. Att kunna tala flera språk är en tillgång som Arnberg (2004) också nämner.
Ingen av mina intervjuade elever har problem med utvecklingen av identitet eller grupptillhörighet. De känner sig inte som främlingar, utan som integrerade i samhället, men kanske har de haft det lättare än andra eftersom de inte skiljer sig mycket i utseendet från de svenska barnen. Dessutom är de kulturella skillnaderna mellan Tyskland och Sverige inte så stora och en avgörande punkt är att alla familjer flyttat frivilligt till Sverige. Alla resultat passar väl ihop med mina litteraturstudier. Jag tror att frågan om "tvåspråkighet" är mycket viktig, eftersom vi lever i en tid av globalisering, vilket betyder att fler och fler olika kulturer kommer att leva tillsammans i ett samhälle. Säkert är det en skillnad på att vara tvungen att flytta från sitt hemland på grund av krig. Därutöver kan det bli svårare med integrationen när man skiljer sig väsentligt i utseendet och när man kommer från en helt annorlunda kultur med
37 andra värderingar och normer än i Sverige.
Under undersökningen fick jag intrycket av att modersmål är viktigt för barnen, för att inte tappa språket som de egentligen har fått som bonus. Medan svenska elever måste välja moderna språk som ämne, har mina tyska elever det lugnt, eftersom de redan kan ett modernt språk.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att resultatet i min undersökning tydligt visar förmågan att kunna tala flera olika språk är en stor tillgång. Detta kan kopplas till den aktuella kursplanen för Modersmål som betonar att människans främsta verktyg är språk. För att
kunna kommunicera, tänka och lära behöver människan språk. Människor utvecklar sina tankar, sin identitet och förståelse för hur andra tänker och känner genom språket. För att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, språk och generationer möts så är ett rikt och varierat språk betydelsefullt. Lärande och språkutveckling inom olika områden underlättar också om man har tillgång till sitt modersmål (Skolverket, Lgr 2011:88).
Det finns en skillnad mellan tänkandet och kommunikationen. Tänkandet betyder att man tillägnar sig kunskap (man måste förstå vad ordet betyder) och med språket visar man tydligt sin identitet och sin grupptillhörighet, t.ex. när man pratar med brytning. Nu har det blivit modernt att tala med brytning, t.ex. ”Rosengårdssvenska”. Språket är därför en del av människans identitet. Det kan vara svårt för ett barn som önskar sig att tillhöra det svenska samhället, men skiljer sig från svenska barn i utseendet och i uttalet.
Varje språk har en viss status, vilket betyder att språket som man behöver kunna i ett samhälle anses som värdefullt. Engelska språket är i dagsläget ett världsspråk och har en hög status i hela världen. Om man jämför engelskan med svenskan, så har svenska hög prestige i Sverige, men utanför landet är det nästan oanvändbart. Det betyder att inte att alla språk har samma värde i världen. Betraktar man det från den lingvistiska sidan, finns inga ”bättre eller sämre språk” utan tvärtom; alla språk ha samma värde. Detta arbete ger upphov till många nya frågor, och jag skulle ha föredragit att intervjua en hel del olika barn. Jag är mest intresserad av barnens identitet. Jag tänker i vilken utsträckning föräldrarna för vidare tyska traditioner eller kultur och hur kommer deras barn att göra när de får egna barn? Hur mycket svenskt inflytande stannar kvar när familjer återvänder till Tyskland eller kanske flytta till ett annat
38 land, som ligger längre bort?
Avslutningsvis kan jag säga att detta arbete verkligen var givande och gav mig inblick på mina elevers syn på sin tvåspråkighet. För att understryka budskapet i mitt arbete slutar jag med ett citat som passar in i vår värld av globalisering:
”Se på dina fötter, de har inga rötter”
39 Referenslista
Arnberg, L.(2004). Så blir barn tvåspråkiga. Falun: ScandBook AB.
Bronfenbrenner, U.(1981). Die Ökologie der menschlichen Entwicklung. Stuttgart: Klett- Cotta.
Bronfenbrenner, U. (1990). Ökologische Sozialisationsforschung. In: L. Kruse, C.F. Graumann & E. D. Lantermann (Hrsg.), Ökologische Psychologie (sidan 76-79). Stuttgart: Enke.
Bryman, A.(2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud L. (2003). Metodpraktikan. Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Graf, P.(1997). Lärande i två språk. Begreppsmässig grund. Utbildning.
Hedwall, K. & Lansfjord, M. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk (3). Att läsa
och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Skolverket. Stockholm: Tryck AB.
Helsingborgs dagblad den 24:e mars 2003
Hessel, A. & Ekberg, C. (2008). Modersmålslärare berättar. Malmö: Holmbergs. Hyltenstam, K. (1996). Hemspråkundervisningen. Tvåspråkighet med hinder. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, G. (2003), Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S & Brinkmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur AB.
Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk. Stockholm: Liber AB.
Lambert & Peal (1962). The relation of bilingualism to intelligence, Montréal:McGill university.
Larsen, A. K.(2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Leopold, W. (1939-1950): Speech Development of a Bilingual Child. Evanston.
Myndigheten för skolutveckling ((2004): Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm.
40
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Flerspråkighet i förskolan – en referens – och
metodmaterial. Stockholm: NRS Tryckeri AB.
Pintner, R. /Keller, R. (1922): Intelligence tests for foreign children. Journal of Educational Psychology, 13.
Ronjat, J. (1913): Le Développement du Langage Observé chez un Enfant Bilingue. Paris: Champion.
Skolverket. (2003). Flera språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och
modersmålundervisningen. Uppsala. Ord & Form AB.
Skolverket (2003). Modersmål och svenska som andraspråk. Stockholm.
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm. Skolverket (2011). Läroplan Lgr 11. Stockholm.
Skolverket (2011). Tema modersmål. Stockholm.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Staffan Stukat och Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Tuomela Veli (2001). Tvåspråkig utveckling i skolåldern En jämförelse av sverigefinska
elever i tre undervisningsmodeller. Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms
universitet.
Viberg, Å. (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I: Hyltenstam, Kenneth Tvåspråkighet
med förhinder? (s. 110-147). Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska referenser http://www.duden.de/suchen/dudenonline http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola Hämtad: 2012-10-13. Kl.14.15 http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola/skollag Hämtad: 2012-10-13. Kl. 17.40 http://modersmal.skolverket.se/index.php/grundskola/kursplan Hämtad: 2012-10-13. Kl. 19.00 http://www.use.umu.se/digitalAssets/72/72921_modersmlslrareberttar.pdf Hämtad: 2012-10-13. Kl. 08.20
41 http://kids-awareness.com/?cat=2310 Hämtad: 2012-10-22. Kl. 18.45 http://www.ling.gu.se Ellen Breitholtz Hämtad: 2012-11-02. Kl. 09.15
Examensarbete Frie, N. (2009), Malmö högskola: ”Med modersmål i moderna språk”
Examensarbete Jankovic, B./Jonasson, S. (2008), Göteborgs universitet: ”Att undervisa i
svenska som andraspråk”
Examensarbete Mankand, G. (2012), Södertorns högskola: ”Det gäller att vara konkret!”
Examensarbete Suner, G. (2011), Södertorns högskola: ”Modersmål”
Muntliga källor
Intervju med elev 1 den 1:e oktober 2012 kl. 14.00 Intervju med elev 2 den 1:e oktober 2012 kl. 15.00 Intervju med elev 3 den 2:e oktober 2012 kl. 09.00 Intervju med elev 4 den 2:e oktober 2012 kl. 10.00 Intervju med elev 5 den 2:e oktober 2012 kl. 13.00 Intervju med elev 6 den 3:e oktober 2012 kl. 15.00 Intervju med elev 7 den 3:e oktober 2012 kl. 16.30 Intervju med elev 8 den 4:e oktober 2012 kl. 10.20 Intervju med elev 9 den 4:e oktober 2012 kl. 13.00 Intervju med elev 10 den 5:e oktober 2012 kl. 15.00
Bilaga-1 Bilaga-2 Bilaga-3
42 Bilaga 1
Kära elever,
som ni alla vet studerar jag vid Malmö högskola till lärare. Nu håller jag på att skriva mitt examensarbete inom ämnesområdet moderna språk som modersmål. Jag har valt att skriva om hur barnen med utländsk bakgrund känner sig med att växa upp i två kulturer och som tvåspråkiga barn. Jag vill gärna göra en intervju med dig om detta. Det är helt frivilligt att vara med i undersökningen och intervju uppgifterna kommer endast att användas för denna undersökning. Intervjuerna kommer att ta ungefär 30 minuter. Jag vill gärna spela in din intervju om du ger ditt samtycke, för att underlätta det för mig. Inga utomstående har möjlighet att komma åt uppgifterna. Jag skulle gärna vilja att du kontaktar mig så fort så möjligt. För mer information hör av dig per mail XXXX. Du får också gärna nå mig genom telefon:XXXX.
Mvh
Tatjana Bansemer
Liebe Schüler,
wie ihr alle wisst studiere ich an der Malmö Universität im letzten Semester zum Lehramt. Im Moment sitze ich an meiner Examensarbeit, die das Thema Deutsch als Muttersprache aufgreift. Ich schreibe über Kinder mit ausländischem Hintergrund, um zu sehen wie sie es empfinden in zwei verschiedenen Kulturen und als Zweisprachige aufzuwachsen. Ich würde gerne ein Interview darüber mit dir durchführen. Die Teilnahme ist freiwillig und wird ungefähr 30 Minuten in Anspruch nehmen. Gerne würde ich unser Interview mit deinem Einverständnis aufnehmen, um mir die Arbeit zu erleichtern. Keine Aussenstehenden haben die Möglichkeit an deine Angaben zu gelangen. Bitte melde dich so schnell wie möglich bei mir, um einen Termin auszumachen. Für weitere Informationen erreichst du mich unter der Mail:XXXX, doch du kannst auch gerne anrufen unter der Telefonnummer XXXX.
Herzliche Grüsse Tatjana Bansemer
43