Avslutande diskussion

Studiens resultat går i enlighet med vad tidigare forskning presenterar kring

marknadsföringen på sociala medier. Forskare har kommit fram till att olika delar inom marknadsföringen påverkar välmåendet på olika sätt, där vissa delar är mer studerade än andra. Däremot anser vi att denna studie även svarar på att de olika marknadsföringsformerna: influencers, annonser och personliga kontakter hänger ihop, samt att de variabler som använts för att undersöka det upplevda välmåendet, det vill säga självkänsla, stress och trötthet också har ett samband. Detta är något vi anser att företag bör tänka på i utformandet av

marknadsföringsstrategier. Exempelvis är eWOM en effektiv strategi då konsumenter påverkas mycket av influencers och personliga kontakter. Däremot visar denna studie på att eWOM påverkar självkänslan väldigt negativt, och att det leder till ökad stress och trötthet, vilket vi anser inte är hållbart i längden. Det borde gå att utveckla en strategi som påverkar företag positivt, men också värnar om konsumenterna. Å andra sidan är det förmodligen därför denna marknadsföringsstrategi är så effektiv. En försämrad självkänsla bör leda till ett ökat konsumtionsbehov, och på så sätt drar företag nytta av det.

I och med att flera delar av de sociala plattformarna innehåller olika chattfunktioner där konsumenter kan interagera med varandra har veckan utan sociala medier även uteslutit dessa. Detta gör att vi inte kan utesluta att avsaknaden av att interagera med sina kontakter påverkat konsumenternas upplevda välmående. Däremot har konsumenterna kunnat kommunicera med sina kontakter via andra funktioner på mobilen, exempelvis meddelanden. På ett sätt borde därför inte avsaknaden av att interagera med människor på sociala medier påverka det uppleva välmåendet. Däremot tror forskarna att respondenterna i denna studie kanske inte hunnit anpassa sig till det nya förhållningssättet på en vecka, samt har vänner som de endast har kontakt med på sociala medier.

Uppehållet från sociala medier bidrog också till att flera av respondenterna använde sina mobiler mindre, då sociala medier annars tar upp en stor del av mobilanvändandet. I och med detta kan vi heller inte konstatera att det endast är marknadsföringen som lett till upplevt förbättrat välmåendet, utan att det också kan ha att göra med minskad mobilanvändning. Däremot har vi haft detta i beaktande vilket gjort att vi under intervjuerna arbetat med att få respondenterna att skilja på om de tror att det är marknadsföringen på sociala medier eller

minskad mobilanvändning som lett till känslan av förbättrat välmående. Utifrån detta har vi kunnat konstatera att det med största sannolikhet är marknadsföringen på sociala medier som bidragit till upplevt förbättrat välmående, men kan inte utesluta att det minskade

mobilanvändandet kan ha varit en bidragande faktor.

I och med att studien har genomförts under en rådande pandemi, vid namn Covid-19, går det heller inte utesluta att detta har påverkat konsumenternas upplevda välmående. Trots att pandemin var konstaterad innan studiens start så var antal bekräftade fall i Sverige under kontinuerlig ökning under hela april 2020, vilket självklart skapat en oro som påverkat många. Vidare har det även framkommit att andra faktorer kan ha påverkat det upplevda välmåendet, bland annat skola och arbete. I och med detta går det att diskutera om fler variabler i undersökningen av konsumenters upplevda välmående hade behövts användas för att få ett ännu tydligare resultat utan påverkan från ytterligare faktorer.

Något som forskarna anser som viss kritik till denna studie är åldersfördelningen vid valet av respondenter, där det går att fråga sig om de deltagande respondenterna verkligen kan

representera unga konsumenter mellan 16–29 år, när det är fem år mellan respondent 5 och respondent 6. Ett urval av respondenter i flera olika åldrar hade gjort studien mer

representativ för unga konsumenter, däremot var syftet med denna studie inte att representera en population utan att finna indikationer. Något annat som går att ifrågasätta är om en kvinna i 29 års ålder räknas som ung. Forskarna hade själva svårt att avgöra vad som ansågs som ung, och gick därför efter statistiken från folkhälsomyndighetens hemsida.

6.1 Studiens bidrag

Till skillnad från tidigare studier som har studerat hur och varför vi använder sociala medier (Stieger & Lewetz 2018), samt hur ett uppehåll från sociala medier påverkar hälsan (Vanman, Baker & Tobin 2018), så har denna studie undersökt hur marknadsföringen på sociala medier påverkar ungas upplevda välmående. Studien har uppnått sitt syfte genom att den kan bidra med ökad kunskap och förståelse inom ämnet. Välmåendet har undersökts utifrån tre

variabler: självkänsla, stress och trötthet, där resultatet har visat att konsumenter upplever att alla tre påverkas negativt av marknadsföringen på sociala medier. Trots att detta resultat inte går att generalisera, då antalet respondenter är för få och studien är gjord på endast kvinnliga respondenter, så anser vi att resultatet kan användas som ett komplement för framtida

forskning. Resultatet visar på tydliga indikationer för hur konsumenter upplever att deras välmående påverkas av marknadsföringen på sociala medier, vilket är information som kan användas av både företag och konsumenter.

Företagen kan anpassa sitt arbete på ett sätt som gynnar både företag och konsument. Om de vet hur konsumenterna upplever marknadsföringen, kan de försöka utveckla

marknadsföringen på ett sätt som inte får konsumenterna att må dåligt. I och med att det är främst ungdomar som befinner sig på sociala medier (Boerman & van Rerijmersdal 2020) bör företag med denna information som komplement se marknadsföringen ur ett större perspektiv. Sociala medier var ändå från början tänkt som en interaktionsplattform, som idag tagits över av företag (Solomon et al. 2016), vilket innebär att företag bör tänka ett steg längre. Forskarna i denna studie förstår att företags största mål är att sälja och att dem förmodligen säljer väldigt bra genom att utnyttja unga konsumenters sårbarheter. Däremot tror forskarna att företag som prioriterar båda delar blir mer hållbara, eftersom de på så sätt även tar ett viktigt

samhällsansvar.

Utöver företagen som marknadsför sig på sociala medier så är denna information också viktigt för sociala medieplattformarna. Om sociala medier påverkar välmåendet så negativt som denna studie visar så skulle det i sin tur kunna leda till att konsumenter minskar användningen av sociala medier, alternativt slutar använda det helt. Detta skulle göra att, exempelvis Instagram skulle behöva läggas ner eftersom företaget inte kan överleva utan sina konsumenter. Det är därför viktigt att dessa sociala media företag ser till att reglera hur mycket och vilken typ av marknadsföring som får presenteras på deras plattformar.

Vidare kan unga konsumenter anpassa sitt användande av sociala medier om de är medvetna om dess konsekvenser, vilket däremot ofta kan vara svårt, speciellt ju yngre man är. Det har via skolpersonal konstaterats att sociala medier ofta kommer upp i samtal med tonårsflickor som mår dåligt (Sveriges radio 2018), vilket medför att denna problematik också blir ett vuxenansvar. Det är viktigt att kontrollera ungdomars användande av sociala medier, för att på så sätt motverka negativa effekter på välmåendet. Vad forskarna i denna studie också vill poängtera är vikten av att våga prata om denna problematik, både i nära relationer men också i större sammanhang så som skola och arbetsplats. Trots att majoriteten av konsumenterna i denna studie är vuxna människor så anser forskarna att det är viktigt att prata om detta ämne

för att på så sätt bidra till större kunskap hos konsumenter. Däremot krävs det ytterligare forskning inom området för att de indikationer denna studie visar ska kunna säkerställas.

6.2 Förslag till framtida forskning

I och med att sociala medier består av mer än bara marknadsföring, samt att sociala medier bidrar till en stor del av mobilanvändandet bör framtida forskning försöka skilja på dessa. Detta för att tydligare kunna konstatera att det är just marknadsföringen på sociala medier som påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Vidare anser vi att framtida forskning bör använda fler variabler vid undersökning av upplevt välmåendet. Trots att det är konsumenternas känsla som undersökts i denna studie, så hade fler variabler förmodligen bidragit till att konsumenterna lättare kan uppskatta hur deras välmående påverkats. Utifrån detta anser vi även att andra mätinstrument för välmåendet hade varit bra komplement, exempelvis mäta stress fysiologiskt och inte bara upplevelsen.

Vi anser även att ett längre uppehåll från sociala medier hade visat ett ännu tydligare resultat och är därför något vi vill framföra till vidare forskning. Om respondenterna varit utan sociala medier i ytterligare en vecka, hade de förmodligen lättare kunnat uppskatta hur välmåendet påverkas. Detta är även något som två av respondenterna själva uttryckte, där de sa att de hade behövt längre tid för att kunna sätta ord på förändringen. Det man då kan ifrågasätta är om svårigheten att finna respondenter ökar. I denna studie var det inte speciellt svårt att få med respondenterna, men några av dem behövde ändå några dagars betänketid. Anledningen till tveksamheten var att de ansåg att en vecka utan sociala medier var lång tid.

Avslutningsvis har denna studie endast genomförts med kvinnor som respondenter, och för framtida forskning anser vi det intressant att även ha med män. Detta för att kvinnor endast kan representera halva befolkningen och därmed inte fullständigt svara för hur unga

konsumenter upplever att deras välmående påverkas. En annan synvinkel är att jämföra kvinnliga och manliga respondenter då forskning tyder på att kvinnor använder sociala medier i större utsträckning än män, däremot behöver detta nödvändigtvis inte betyda att deras